| p:abstract
| - Georgius Agricola (March 24, 1494 – November 21, 1555) was a German scholar and scientist. Known as "the father of mineralogy", he was born at Glauchau in Saxony. His real name was Georg Bauer; Agricola is the Latinised version of his name, Bauer meaning farmer. He is best known for his book De Re Metallica. (en)
- Georgius Agricola, dit Agricola, de son vrai nom Georg Pawer ou George Landmann (né le 24 mars 1494 à Glauchau en Saxe - mort le 21 novembre 1555 à Chemnitz) était un archéologue allemand du XVI siècle, considéré comme le « père de la minéralogie et de la sidérurgie » du fait de son ouvrage majeur De Re Metallica qui constitue le premier ouvrage de référence sur les techniques minières et le travail du métal, accompagné de nombreuses illustrations. (fr)
- ゲオルク・アグリコラ(Georg Agricola、ゲオルギウス・アグリコラ、Georgius Agricola、本名 ゲオルク・バウエル、Georg Pawer、1490年3月24日 - 1555年11月21日)は、ドイツの鉱山学者、鉱物学者、人文学者、医者。「鉱山学の父」として知られる。彼の本名であるバウエル Bauer は「農夫」の意味であり、Agricola はそのラテン語名。主著に『鉱山書』があり、探鉱術や冶金術、鉱床、鉱脈、断層などに関する記述がある。多くの鉱物についての記述もある。鉱山書を出版する前彼は『化石の本性について』、という本も書いており、化石を生物の遺物としていたり、鉱物の肉眼鑑定で今日も行われている諸特徴を記載して後世に基準を与えている。実際に鉱山で働く人々の経験や発見、発明を科学の言葉に持ってきた、ひとつの新しい体系を創出したアグリコラは、そのように自然や実業に密着していたため、錬金術など頭から否定し、軽蔑していた。 (ja)
- Georgius (of Georg) Agricola was een Duitse geleerde. Hij werd bekend als de „vader van mineralogie“. Hij werd geboren in Glauchau in Saksen. Zijn echte naam was Georg Pawer. Agricola is de Latijnse versie van zijn naam . Begaafd met intellect, wierp hij zich vroeg op „het nieuwe leren“, met het effect dat hij op de leeftijd van twintig jaar de titel Rector extraordinarius in het Grieks kreeg op de zogenaamde Grote School van Zwickau, en maakte zijn verschijning als schrijver in de filologie. Na twee jaar gaf hij zijn benoeming op om studies in Leipzig na te streven, waar hij, als rector, de steun kreeg van Petrus Mosellanus (1493-1524), professor in de oude talen, een gevierde humanist van die tijd, met wie hij reeds had gecorrespondeerd. Hier wijdde zich ook aan de studie van geneeskunde, fysica en chemie. Na de dood van Mosellanus ging hij naar Italië van 1524 tot 1526, waar hij de titel arts verwierf. Hij keerde in 1527 naar Zwickau terug en werd daar gekozen als stadsarts in Jáchymov, een centrum van mijnbouw en de smeltingswerken. Zijn grondige studie van de filologie en filosofie voedden zijn systematische denken. Dit liet hem toe om uit zijn studies en observaties van mineralen een logisch systeem te construeren dat hij begon te publiceren in 1528. Zijn beroemdste werk, De re metallica libri xii, werd gepubliceerd in 1556, maar was waarschijnlijk verscheidene jaren eeder al gereed, aangezien de toewijding aan de keizer en zijn broer gedateerd is in 1550. Het is een volledige en systematische verhandeling over mijnbouw en metallurgie, die met vele fijne en interessante houtsneden is geïllustreerd. Het werk bevatte in een bijlage de Duitse equivalenten voor de technische termen die in de Latijnse tekst worden gebruikt. Het bleef lang het standaardwerk op dit gebied. Georgius Agricola was één van de meest verwezenlijkte chemici van zijn tijd. (nl)
- Georgius Agricola (ur. 24 marca 1494, zm. 21 listopada 1555), niemiecki humanista i uczony: górnik, metalurg i mineralog, z zawodu lekarz, syn sukiennika z Glauchau. Jego prawdziwe nazwisko to Georg Bauer. Znany jako "Ojciec geologii".Po ukończeniu szkół w Glauchau i Chemnitz udał się na studia do Lipska. Ukończył je w 1515 r., uzyskując stopień naukowy bakałarza siedmiu sztuk wyzwolonych . Prawdopodobnie właśnie w Lipsku, za namową swego profesora Petriego Mosellaniego, przyjął łacińskie nazwisko "Agricola", którym posługiwał się już do końca życia i którym sygnował wszystkie swe dzieła.Po krótkim okresie pracy w charakterze nauczyciela w Zwickau w 1523 r. wyjechał po dalsze nauki do Włoch, gdzie studiował medycynę na uniwersytetach w Padwie i Bolonii. W trakcie studiów nawiązał kontakty z tak wybitnymi postaciami tamtych czasów, jak Erazm z Rotterdamu czy Marcin Luter. Zapoznał się też z poglądami angielskiego utopisty Tomasza Morusa. Tytuł doktora nauk medycznych zdobył w Rzymie w 1526r.Po ukończeniu studiów w 1526 r. wrócił do Zwickau, jednak już w następnym roku za namową swego przyjaciela Georga Sturza, który był lekarzem i aptekarzem w Jachymowie, wraz z żoną przyjechał do tego górniczego miasteczka u podnóża czeskich Rudaw. W następnym roku 1527 objął po G. Sturzu funkcje lekarza i aptekarza w Jachymowie. Żyjąc w mieście będącym ośrodkiem górnictwa i hutnictwa, interesował się pracą jego mieszkańców - początkowo studiował zastosowanie metali w medycynie, a następnie sam został autorem ksiąg poświęconych mineralogii, geologii, górnictwu i hutnictwu. W 1533r przeniósł się do Chemnitz, gdzie przez pewien czas był burmistrzem, został jednak zmuszony do ustąpienia, gdyż był katolikiem, a Chemnitz było ośrodkiem protestantyzmu. Od tej pory poświęcił się pracy naukowej: zajmował się m.in. bezpieczeństwem pracy górników i ich zapadalnością na choroby zawodowe. Przygotowywał również swe dzieła do wydania. Zmarł w roku 1555 z powodu ataku apopleksji, został pochowany w Zeitz, siedem mil od Chemnitz. Czasy, w których żył Agricola określa się mianem złotego wieku kunsztów. Geolodzy, górnicy i hutnicy tego wieku musieli być wszechstronni i posiadać gruntowną, rozległą wiedzę, oraz wielką siłę umysłu i charakteru, aby sprostać wyzwaniom, jakie stawiał ówczesny rozwój przemysłu. Dla tamtych technologii nieprzekraczalną granicę eksploatacji stanowiło zaledwie 200-300m w głąb ziemi. (pl)
- Георгий Агрикола (лат. Georgius Agricola, настоящее имя нем. Georg Pawer — Георг Павер, Пауэр или Бауэр, то есть крестьянин; 1494—1555) — немецкий учёный, считающийся одним из отцов минералогии. (ru)
- Georgius Agricola, latinisering av Georg Pawer, född 24 mars 1494 i Glauchau, Sachsen (i nuvarande Tyskland), död 21 november 1555 i Chemnitz, Sachsen, var en tysk humanist, mineralog och metallurg. Han kallas ofta mineralogins och metallurgins fader. Efter att ha bedrivit medicinska studier i Leipzig och även i Italien praktiserade han som läkare i Joachimsthal i Bömen . Efter att han fått en pension av kurfursten av Moritz slog han sig ned i Chemnitz där han både blev stadsfysikus och även borgmästare . Han var den första att försöka klassificera mineral och bergarter baserad på deras fysiska egenskaper. Agricola hade stor betydelse för bergsvetenskapen genom en rad uppfinningar, bland annat en metod att rosta malm och att tillvara ta det vid rostningen utvunna svavlet. Han förbättrade även metoderna för att tillverka koksalt, alun, vitriol och salpeter. (sv)
- Georgius Agricola, latinización de Georg Pawer (Clauchau, 24 de marzo de 1494-Chemnitz, 21 de noviembre de 1555) fue un alquimista, químico y mineralogista alemán, considerado el fundador de la mineralogía moderna. Desarrolló los principios de la metalurgia y de la minería, con escritos sobre temas médicos, químicos, matemáticos e históricos. Después de haber estudiado ciertos terrenos de Sajonia, escribió la obra en doce volúmenes De metales, donde por primera vez se clasifican los minerales según sus caracteres externos mediante la observación directa. Su método se considera un precedente de la ciencia empírica moderna. (es)
- Georgius Agricola (24. maaliskuuta 1494 – 21. marraskuuta 1555) oli saksalainen lääkäri ja kaivosmies, joka tunnetaan ”mineralogian isänä”. Hänen oikea nimensä oli Georg Pawer, jonka latinalainen muoto on Georgius Agricola. Agricolan tunnetuin teos De re metallica libri xii julkaistiin 1556, joskin se oli ilmeisesti valmistunut useita vuosia aikaisemmin, koska kirjan omistuskirjoitus on merkitty vuodelle 1550. Teos on järjestelmällinen esitys kaivostyöstä ja metallurgiasta, ja se on kuvitettu taidokkain puupiirroksin. Kirja säilyi alan perusteoksena parin vuosisadan ajan ja osoittaa sen tekijän olleen eräs aikansa taitavimpia kemistejä. Häntä pidetään myös vismutin keksijänä. Sitä tosin oli aikaisemminkin löydetty, mutta sitä ei ollut osattu erottaa lyijystä. Georgius Agricola kirjoitti myös ensimmäisen perusteellisen kuvauksen taikavarvun käytöstä. Vuonna 1912 lontoolainen Mining Magazine julkaisi De re metallicasta englanninkielisen käännöksen. Käännöksen oli tehnyt yhdysvaltalainen kaivosinsinööri Herbert Hoover, myöhempi Yhdysvaltain presidentti, yhdessä puolisonsa Lou Henry Hooverin kanssa. (fi)
- Dotato di un precoce intelletto, fin da giovane ha teso tutto sé stesso alla ricerca di nuovi metodi per apprendere, tanto che all'età di vent'anni è stato nominato rettore straordinario di greco alla cosiddetta Grande Scuola di Zwickau, in Germania, ed iniziò anche la sua carriera di scrittore in filologia. Dopo due anni si ritirò da questo incarico per proseguire i suoi studi a Lipsia, dove, come rettore, ricevette il supporto del professore di classici Peter Mosellanus (1493-1524), un celebrato umanista del tempo, con cui Agricola era già in corrispondenza. Qui votò sé stesso agli studi di medicina, fisica, e chimica. Dopo la morte di Mosellanus, egli fece un viaggio in Italia dal 1524 al 1526, dove conseguì il suo dottorato. Agricola tornò a Zwickau nel 1527, e fu scelto come fisico della città a Jáchymov, un importante centro minerario e metallurgico boemo, dato che il suo obiettivo era in parte quello di "riempire il vuoto nell'arte curativa", ed in parte di testare lo stato dell'arte della letteratura mineralogica, attraverso meticolose osservazioni di giacimenti minerari e dei metodi di trattamento dei minerali. La sua profonda conoscenza della filologia e della filosofia lo aveva abituato al pensiero sistematico, fornendogli la capacità di teorizzare i suoi studi e osservazioni sui minerali in un sistema logico, che cominciò a pubblicare nel 1528. Il suo dialogo Bermannus, sive de re metallica dialogus, il primo tentativo di portare la conoscenza dal puro piano teorico della scienza del tempo a quello pratico del lavoro, portò Agricola alla ribalta, tanto che il libro comincia con una lettera di apprezzamento di Erasmo da Rotterdam. Sempre nel 1530 il Principe Maurizio di Sassonia lo nominò storiografo, dandogli un contratto annuale, e così Agricola emigrò a Chemnitz, il centro dell'industria mineraria dell'epoca, in modo tale da poter ampliare il suo raggio di osservazione. I cittadini mostrarono di apprezzare molto i suoi studi, nominandolo fisico della città nel 1533. Nello stesso anno, egli pubblicò un libro sul sistema di pesi e misure di Greci e Romani, intitolato De Mensuis et Ponderibus. Fu anche eletto borgomastro di Chemnitz. La sua popolarit�, tuttavia, fu di breve vita. Chemnitz, infatti, fu un violento centro del movimento protestante, mentre Agricola non aveva mai abbandonato la fede nella vecchia religione cattolica; fu così che fu obbligato ad abbandonare il suo posto pubblico, rassegnando le dimissioni dalla carica di borgomastro. Si ritirò a vita privata, lontano dai movimentati contenziosi dell'epoca, votandosi interamente allo studio. Il suo interesse principale restava sempre la mineralogia, anche se continuava ad occuparsi di medicina, matematica, teologia e storiografia. La sua principale opera storica fu il Dominatores Saxonici a prima origine ad hanc aetatem, pubblicato a Friburgo, in Sassonia. Nel 1544 pubblicò il De ortu et causis subterraneorum, in cui poneva le basi della geologia fisica e della geologia applicata, criticando le vecchie teorie sull'argomento. Nel 1545 seguì il De natura eorum quae effluunt e terra, nel 1546 il De veteribus et novis metallis, un compendio sulla scoperta e occorrenza dei minerali, mentre nel 1548 pubblicò il De animantibus subterraneis, a cui seguirono negli anni seguenti svariate piccole pubblicazioni sui metalli. Il suo lavoro più famoso, il De re metallica libri xii, fu pubblicato nel 1556, sebbene apparentemente sia stato terminato molti anni prima, vista che la dedica all'elettore e suo fratello è datata 1550. Questo libro è un completo e sistematico trattato sulla attività mineraria e sulla metallurgia, ed è illustrato con raffinate ed interessanti xilografie, ed inoltre contiene in appendice gli equivalenti in tedesco dei termini tecnici usati nel testo in latino. Questo libro è rimasto a lungo un'opera di riferimento, e pone il suo autore tra i più esperti chimici del suo tempo. Credendo che la roccia nera di Schlossberg presso Stolpen fosse la stessa del basalto di Plinio il vecchio, le assegnò questo nome, originando così un termine petrologico che è rimasto permanentemente nel vocabolario scientifico. Nonostante la prova di tolleranza che Agricola aveva nella questione religiosa, non finì la sua vita in pace. Rimase fino alla fine uno strenue cattolico, sebbene tutti a Chemnitz fossero diventati luterani; e si dice che Agricola morì per un attacco di apoplessia dovuta ad un'accesa discussione con un teologo protestante. Morì a Chemnitz il 21 novembre 1555, ed era così violento il risentimento teologico nei suoi confronti, che non fu neanche sepolto nella città a cui aveva dato lustro. Tra due ali di dimostranti, fu portato a Zeitz, a sette chilometri e mezzo di distanza da Chemnitz, e lì fu sepolto. Il De Re Metallica è considerato un documento classico dell'alba della metallurgia, rimasto insuperato per due secoli. Nel 1912, il Mining Magazine di Londra ne pubblicò una traduzione fatta dall'ingegnere minerario americano Herbert Hoover, oggi meglio ricordato nella sua veste di presidente degli Stati Uniti d'America, e da sua moglie Lou Henry Hoover. (it)
- Georgius Agricola (Glauchau, 24 de março de 1494 — Chemnitz, 21 de novembro de 1555) é considerado o pai da geologia como ciência. Nascido Georg Pawer, sendo Pawer em alemão equivalente a camponês, seu estudo sistemático, da terra e suas Rocha, Mineral e Fóssil, contribuiu enormemente para a mineração, metalurgia, mineralogia, geologia estrutural e a paleontologia. Nascido na Saxônia, Agricola estudou na Universidade de Leipzig. Em 1522 começou a estudar medicina, primeiro em Leipzig e depois em Bologna e Pádua na Itália onde se graduou em 1526. Nunca foi muito entusiasmado pela medicina, dedicando seus estudos à geologia e à mineração. Ele começou a exercer a medicina em Joachimsthal em 1527, que era um importante centro mineiro de prata. Seu trabalho envolve observação e a documentação de toda a tecnologia mineira da época. Suas principais obras são De Natura Fossilium, livro que trata dos fósseis, e a mais importante De Re Metallica (da natureza dos metais) publicado um ano depois de sua morte. (pt)
- 格奥爾格乌斯·阿格里科拉(拉丁文:Georgius Agricola,原名Georg Pawer,將姓名拉丁化乃當時一种風尚。),1494年3月24日生於萨克森的格勞豪(Glauchau),1555年11月21日卒於开姆尼茨,德國學者,被誉为“矿物学之父”。阿格里科拉早年在萊比錫學習古典語文,後到義大利學醫,回國後將興趣轉到礦物學。1530年移居到採礦業發達的開姆尼茨作研究,曾擔任當地的市醫、市長。當年新教運動在開姆尼茨如火如荼,但阿格里科拉堅持天主教信仰,死後也因為當地新教徒的反對而不得葬於當地。1556年,阿格里科拉的遺作《論礦冶》(De re metallica)出版,這部著作被譽為西方礦物學的開山之作,汤若望曾译成中文,名为《坤舆格致》。1912年,當時還是工程師的胡佛將此書譯成英文,刊於《礦冶雜志》(Mining Magazine)上。 (zh)
- Georgius Agricola (latinisering af Georg Bauer eller Georg Pawer), tysk humanist, den første tyske mineralog og metallurg. (da)
- Georgius Agricola (* 24. März 1494 in Glauchau; † 21. November 1555 in Chemnitz), mit bürgerlichem Namen Georg Pawer bzw. Bauer, war ein deutscher Wissenschaftler, Humanist und Arzt, und wird auch als Vater der Mineralogie bezeichnet. (de)
- Georgius Agricola (latinisering av Georg Bauer or Georg Pawer), tysk humanist, den første tyske mineralog og metallurg. (no)
|
| rdfs:comment
| - Georgius Agricola (March 24, 1494 – November 21, 1555) was a German scholar and scientist. Known as "the father of mineralogy", he was born at Glauchau in Saxony. His real name was Georg Bauer; Agricola is the Latinised version of his name, Bauer meaning farmer. He is best known for his book De Re Metallica. (en)
- Georgius Agricola, dit Agricola, de son vrai nom Georg Pawer ou George Landmann (né le 24 mars 1494 � Glauchau en Saxe - mort le 21 novembre 1555 � Chemnitz) était un archéologue allemand du XVI siècle, considéré comme le « père de la minéralogie et de la sidérurgie » du fait de son ouvrage majeur De Re Metallica qui constitue le premier ouvrage de référence sur les techniques minières et le travail du métal, accompagné de nombreuses illustrations. (fr)
- ゲオルク・アグリコラ(Georg Agricola、ゲオルギウス・アグリコラ、Georgius Agricola、本名 ゲオルク・バウエル、Georg Pawer、1490年3月24日 - 1555年11月21日)は、ドイツの鉱山学者、鉱物学者、人文学者、医者。「鉱山学の父」として知られる。彼の本名であるバウエル Bauer は「農夫」の意味であり、Agricola はそのラテン語名。主著に『鉱山書』があり、探鉱術や冶金術、鉱床、鉱脈、断層などに関する記述がある。多くの鉱物についての記述もある。鉱山書を出版する前彼は『化石の本性について』、という本も書いており、化石を生物の遺物としていたり、鉱物の肉眼鑑定で今日も行われている諸特徴を記載して後世に基準を与えている。実際に鉱山で働く人々の経験や発見、発明を科学の言葉に持ってきた、ひとつの新しい体系を創出したアグリコラは、そのように自然や実業に密着していたため、錬金術など� �から否定し、軽蔑していた。 (ja)
- Georgius (of Georg) Agricola was een Duitse geleerde. (nl)
- Georgius Agricola (ur. 24 marca 1494, zm. (pl)
- Георгий Агрикола (лат. Georgius Agricola, настоящее имя нем. Georg Pawer — Георг Павер, Пауэр или Бауэр, то есть крестьянин; 1494—1555) — немецкий учёный, считающийся одним из отцов минералогии. (ru)
- Georgius Agricola, latinisering av Georg Pawer, född 24 mars 1494 i Glauchau, Sachsen (i nuvarande Tyskland), död 21 november 1555 i Chemnitz, Sachsen, var en tysk humanist, mineralog och metallurg. (sv)
- Georgius Agricola, latinización de Georg Pawer (Clauchau, 24 de marzo de 1494-Chemnitz, 21 de noviembre de 1555) fue un alquimista, químico y mineralogista alemán, considerado el fundador de la mineralogía moderna. (es)
- Georgius Agricola (24. maaliskuuta 1494 – 21. (fi)
- Dotato di un precoce intelletto, fin da giovane ha teso tutto sé stesso alla ricerca di nuovi metodi per apprendere, tanto che all'et� di vent'anni è stato nominato rettore straordinario di greco alla cosiddetta Grande Scuola di Zwickau, in Germania, ed iniziò anche la sua carriera di scrittore in filologia. (it)
- Georgius Agricola (Glauchau, 24 de março de 1494 — Chemnitz, 21 de novembro de 1555) é considerado o pai da geologia como ciência. (pt)
- � �奥爾� �乌斯·阿� �里科拉(拉丁文:Georgius Agricola,原名Georg Pawer,將姓名拉丁化乃當時一种風尚。),1494年3月24日生於萨克森的� �勞豪(Glauchau),1555年11月21日卒於开姆尼茨,德國學者,被誉为“矿物学之父”。阿� �里科拉早年在萊比錫學習古典語文,後到義大利學醫,回國後將興趣轉到礦物學。1530年移居到採礦業發達的開姆尼茨作� �究,曾擔任當地的市醫、市長。當年新教運動在開姆尼茨如火如荼,但阿� �里科拉� �持天主教信仰,死後也� 為當地新教徒的反對而不得葬於當地。1556年,阿� �里科拉的遺作《論礦冶》(De re metallica)出版,這部著作被譽為西方礦物學的開山之作,汤若望曾译成中文,名为《坤舆� �致》。1912年,當時還是工程師的胡佛將此書譯成英文,刊於《礦冶雜志》(Mining Magazine)上。 (zh)
- Georgius Agricola (latinisering af Georg Bauer eller Georg Pawer) (født 24. marts 1494 i Glauchau, død 21. (da)
- Georgius Agricola (* 24. März 1494 in Glauchau; † 21. November 1555 in Chemnitz), mit bürgerlichem Namen Georg Pawer bzw. (de)
- Georgius Agricola (latinisering av Georg Bauer or Georg Pawer) (født 24. mars 1494 i Glauchau, død 21. (no)
|