| dbo:abstract
|
- جوليس سيمون (بالفرنسية: Jules Simon ) (و. 1814 – 1896 م) هو سياسي، من فرنسا، ولد في لوریان، كان عضوًا في جمهورية، وكان عضوًا في أكاديمية اللغة الفرنسية (منذ 16 ديسمبر 1875)، وأكاديمية العلوم الأخلاقية والسياسية الفرنسية، والأكاديمية الأمريكية للفنون والعلوم، توفي في باريس، عن عمر يناهز 82 عاماً. (ar)
- Jules François Simon (* 31. Dezember 1814 in Lorient; † 8. Juni 1896 in Paris) war ein französischer Politiker und Philosoph. Simon entstammte einer Tuchhändlerfamilie. Er studierte an der École normale supérieure Philosophie, ab 1839 arbeitete er als Lektor und Professor der Philosophie an der Sorbonne. Er galt als einer der bedeutendsten Gräzisten seiner Zeit. Nach einer gescheiterten Kandidatur 1847 wurde er 1848 als Republikaner für das Departement Côtes-du-Nord Mitglied der Deputiertenkammer. Am Beginn seiner politischen Laufbahn widmete er sich vor allem der Weiterentwicklung des französischen Schulsystems. 1849 legte er sein Mandat nieder, um dem Staatsrat beitreten zu können. Da er sich als deutlicher Gegner Napoleons III. positioniert hatte, verlor er kurz darauf sämtliche politischen Ämter. Ab 1863 gehörte Simon als Deputierter der Opposition dem Corps Législatif (Zweites Kaiserreich) an. Dort führte er den gemäßigten Flügel der Republikaner an. Von 1870 bis 1871 war er als Unterrichtsminister Mitglied der provisorischen Regierung der Nationalen Verteidigung. Léon Gambettas Rücktritt als Innenminister am 6. Februar 1871 ging maßgeblich auf Simons Betreiben zurück. Mit Gründung der Dritten Französischen Republik im Jahr 1871 wurde Simon in die Nationalversammlung gewählt und gehörte der ersten Regierung der neuen Republik als Minister für öffentlichen Unterricht an. 1875 wurde er zum Senator auf Lebenszeit ernannt. Von 1876 bis 1877 war Simon als Nachfolger von Jules Dufaure selbst Premierminister und zugleich Innenminister. Simon, der sich selbst als Republikaner und Konservativer bezeichnete, wurde am 16. Mai 1877 durch Präsident Patrice de Mac-Mahon entlassen, was eine Verfassungskrise auslöste. Grund war auch der Vorwurf der Linksrepublikaner um Léon Gambetta und Jules Ferry, dass er zu nachgiebig gegenüber klerikalen Kreisen sei. Er war gegen die Boulangisten. Seine politische Laufbahn beschloss Simon im Senat, wo er sich wieder vor allem schulpolitischen Fragen widmete. Von 1879 bis 1881 war er Chefredakteur der Zeitung Le Gaulois. 1884 wurde Simon in die American Academy of Arts and Sciences gewählt. (de)
- Jules François Simon (Lorient, 1814ko abenduaren 31 - Paris, 1896ko ekainaren 8a) frantziar filosofo eta politikaria izan zen. Frantziako Hirugarren Errepublikako Errepublikar Moderatuen liderra eta Frantziako lehen ministroa izan zen 1876tik 1877ra. Filosofia irakaslea eta filosofoen lanen argitaratzailea izan zen. Revue des Deux Mondes-en ere argitaratu zuen. 1848an diputatu hautatu zuten. Bere iritzi errepublikarrek arazoak sortu zizkioten Napoleon III.aren monarkian eta irakasle izatea debekatu zioten. 1870ean hezkuntza ministro izendatu zuten. III. Errepublikan Moderatuak zuzendu zituen. Monarkia berrezartzearen aurka agertu zen, baina ezker muturra ez zen berataz fidatzen. 1875ean Frantses Akademiako kide hautatu zuten eta hurrengo urtean lehen ministro. Hurrengo urtean dimisioa eman behar izan zuen, klerikalen oposizioaren kanpaina baten ondoren.
* Datuak: Q548532
* Multimedia: Jules Simon (eu)
- Jules François Simon Suisse, conocido como Jules Simon, (Lorient (Morbihan), Francia, 27 de diciembre de 1814 - París, Francia, 8 de junio de 1896) fue un filósofo y político francés. (es)
- Jules François Simon (French pronunciation: [ʒyl simɔ̃]; 31 December 1814 – 8 June 1896) was a French statesman and philosopher, and one of the leaders of the Moderate Republicans in the Third French Republic. (en)
- Jules-François-Simon Suisse dit Jules Simon est un philosophe et homme d'État français, né le 27 décembre 1814 à Lorient (Morbihan) et mort le 8 juin 1896 dans le 8e arrondissement de Paris. (fr)
- François-Jules Simon Suisse gezegd Jules-François Simon (Lorient, 27 december 1814 - Parijs, 8 juni 1896) was een Frans filosoof en politicus. (nl)
- Jules François Simon (Lorient, 27 dicembre 1814 – Parigi, 8 giugno 1896) è stato un politico francese. È stato il primo ministro della Francia dal 12 dicembre 1876 al 17 maggio 1877.Fu membro della Massoneria, essendo stato iniziato il 3 luglio 1870 nella loggia Le Réveil maçonnique di Boulogne-sur-Seine, appartenente al Grande Oriente di Francia. (it)
- Jules Simon (ur. 31 grudnia 1814 w Lorient, zm. 8 czerwca 1896 w Paryżu) – francuski polityk, filozof i teoretyk Francuskiej Partii Radykalnej, premier Francji (1876–1877). (pl)
- François-Jules Simon (egentligen Suisse), född den 27 december 1814 i Lorient (Bretagne), död den 8 juni 1896 i Paris, var en fransk politiker och filosof. Simon blev lärare i filosofi vid lyceerna i Caen (1836) och Versailles (1837) och 1839 Cousins efterträdare i samma ämne vid Sorbonne. År 1848 invaldes han i konstituerande församlingen, där han slöt sig till de moderata och genom framstående begåvning och outtröttlig arbetsförmåga skaffade sig stort inflytande. År 1849 utnämndes Simon till medlem av , men då han vägrade avlägga ed på den nya författningen efter Napoleons statskupp (1851), avsattes han från alla offentliga uppdrag. Han sysselsatte sig därefter med historiska forskningar samt om Platon och Aristoteles, och utvecklade därjämte en betydande författarverksamhet. Han skrev bland annat de vitt spridda arbetena Le devoir (1854; "Pligten", 1870), La religion naturelle (1856) och La liberté (1857) och höll en mängd av hänförelse burna föreläsningar över filosofiska och sociala spörsmål. År 1863 invaldes han i lagstiftande kåren, där hans glänsande vältalighet till försvar för vissa sant liberala tidsströmningar gjorde honom mycket bemärkt. Samma år blev han medlem av , invaldes 1869 i två departement till lagstiftande kåren, där han röstade emot fransk-tyska kriget. Simon blev 4 september 1870 kultus- och undervisningsminister i Nationella försvarsregeringen. Hans sansade moderatism i inrikespolitiska frågor bragte honom ofta i harnesk mot Gambetta. År 1871 invaldes Simon i den nya nationalförsamlingen, och samma år tog Thiers honom till undervisningsminister. På denna post verkade han outtröttligt och med framgång på skolväsendets ordnande, men lyckades inte genomdriva sin skollag och avgick 1873. Han framträdde därefter som vänsterns ledare, bekämpade med kraft och yrkade på nationalförsamlingens snara upplösning. År 1875 valdes han till livstidssenator och blev samma år medlem av Franska akademien. År 1876 blev han ministerpresident och inrikesminister och sökte verka för en försonlig och på samma gång verkligt framstegsvänlig politik. Fri från doktrinarism och politiska lidelser, fick han allt svårare att hålla jämvikten mellan ytterlighetspartierna till höger och vänster, i synnerhet i den religiösa frågan. Och när slutligen presidenten Mac-Mahon undandrog Simon sitt stöd, måste han avgå den 16 maj 1877, efterträdd af ministären de Broglie-Fourtou. I senaten sysslade han alltjämt med iver med undervisningsfrågor, men drevs alltmer åt de klerikala. Han bekämpade också kraftigt boulangismen och skrev mot denna den mycket spridda skriften Souviens-toi du 2 décembre, men förlorade efter den tiden alltmera sitt politiska inflytande. Hans sista officiella uppdrag var representantskapet för Frankrike på den i Berlin 1890, vilket han utövade med stor framgång. Av Simons övriga litterära arbeten kan nämnas L'ouvriére (1861), en skildring av arbeterskornas liv, L'école (1864), Le travail (1866), La politique radicale (1868), Souvenirs du 4 septembre (1874), Thiers, Guizot, Rémusat (1885) och La femme du vingtiéme siècle (1890; "Kvinnan i 20:e århundradet", samma år). Genom klar, medryckande stil och vidsynt uppfattning i flera på dagordningen stående frågor fick Simon stort inflytande långt utom parlamentets väggar. Hans staty restes 1903 utanför . Wikimedia Commons har media relaterad till Jules Simon. (sv)
- Жуль Сімон (фр. Jules Simon; справжнє ім'я Жуль-Франсуа Сюїс фр. Jules François Suisse; 31 грудня 1814, Лор'ян — 8 червня 1896, Париж) — французький філософ, публіцист, політик та державний діяч, очолював кабінет міністрів Франції з 12 грудня 1876 до 17 травня 1877, член Французької академії. (uk)
- Jules Simon (n. 27 de Dezembro de 1814, Lorient - f. 8 de Junho de 1896) foi um político francês. Ocupou o cargo de primeiro-ministro da França, entre 12 de Dezembro de 1871 a 17 de Maio de 1877. (pt)
- 朱尔·西蒙（Jules François Simon，1814年12月27日－1896年6月8日），法國政治領袖、哲學家、理論家。 (zh)
- Жюль Симо́н (фр. Jules Simon; настоящее имя Жюль-Франсуа Сюис фр. Jules François Suisse; 31 декабря 1814, Лорьян — 8 июня 1896, Париж) — французский философ, публицист, политик и государственный деятель, возглавлял кабинет министров Франции с 12 декабря 1876 года по 17 мая 1877 года, член Французской академии. (ru)
|
| rdfs:comment
|
- جوليس سيمون (بالفرنسية: Jules Simon ) (و. 1814 – 1896 م) هو سياسي، من فرنسا، ولد في لوریان، كان عضوًا في جمهورية، وكان عضوًا في أكاديمية اللغة الفرنسية (منذ 16 ديسمبر 1875)، وأكاديمية العلوم الأخلاقية والسياسية الفرنسية، والأكاديمية الأمريكية للفنون والعلوم، توفي في باريس، عن عمر يناهز 82 عاماً. (ar)
- Jules François Simon Suisse, conocido como Jules Simon, (Lorient (Morbihan), Francia, 27 de diciembre de 1814 - París, Francia, 8 de junio de 1896) fue un filósofo y político francés. (es)
- Jules François Simon (French pronunciation: [ʒyl simɔ̃]; 31 December 1814 – 8 June 1896) was a French statesman and philosopher, and one of the leaders of the Moderate Republicans in the Third French Republic. (en)
- Jules-François-Simon Suisse dit Jules Simon est un philosophe et homme d'État français, né le 27 décembre 1814 à Lorient (Morbihan) et mort le 8 juin 1896 dans le 8e arrondissement de Paris. (fr)
- François-Jules Simon Suisse gezegd Jules-François Simon (Lorient, 27 december 1814 - Parijs, 8 juni 1896) was een Frans filosoof en politicus. (nl)
- Jules François Simon (Lorient, 27 dicembre 1814 – Parigi, 8 giugno 1896) è stato un politico francese. È stato il primo ministro della Francia dal 12 dicembre 1876 al 17 maggio 1877.Fu membro della Massoneria, essendo stato iniziato il 3 luglio 1870 nella loggia Le Réveil maçonnique di Boulogne-sur-Seine, appartenente al Grande Oriente di Francia. (it)
- Jules Simon (ur. 31 grudnia 1814 w Lorient, zm. 8 czerwca 1896 w Paryżu) – francuski polityk, filozof i teoretyk Francuskiej Partii Radykalnej, premier Francji (1876–1877). (pl)
- Жуль Сімон (фр. Jules Simon; справжнє ім'я Жуль-Франсуа Сюїс фр. Jules François Suisse; 31 грудня 1814, Лор'ян — 8 червня 1896, Париж) — французький філософ, публіцист, політик та державний діяч, очолював кабінет міністрів Франції з 12 грудня 1876 до 17 травня 1877, член Французької академії. (uk)
- Jules Simon (n. 27 de Dezembro de 1814, Lorient - f. 8 de Junho de 1896) foi um político francês. Ocupou o cargo de primeiro-ministro da França, entre 12 de Dezembro de 1871 a 17 de Maio de 1877. (pt)
- 朱尔·西蒙（Jules François Simon，1814年12月27日－1896年6月8日），法國政治領袖、哲學家、理論家。 (zh)
- Жюль Симо́н (фр. Jules Simon; настоящее имя Жюль-Франсуа Сюис фр. Jules François Suisse; 31 декабря 1814, Лорьян — 8 июня 1896, Париж) — французский философ, публицист, политик и государственный деятель, возглавлял кабинет министров Франции с 12 декабря 1876 года по 17 мая 1877 года, член Французской академии. (ru)
- Jules François Simon (* 31. Dezember 1814 in Lorient; † 8. Juni 1896 in Paris) war ein französischer Politiker und Philosoph. Simon entstammte einer Tuchhändlerfamilie. Er studierte an der École normale supérieure Philosophie, ab 1839 arbeitete er als Lektor und Professor der Philosophie an der Sorbonne. Er galt als einer der bedeutendsten Gräzisten seiner Zeit. Nach einer gescheiterten Kandidatur 1847 wurde er 1848 als Republikaner für das Departement Côtes-du-Nord Mitglied der Deputiertenkammer. Am Beginn seiner politischen Laufbahn widmete er sich vor allem der Weiterentwicklung des französischen Schulsystems. 1849 legte er sein Mandat nieder, um dem Staatsrat beitreten zu können. Da er sich als deutlicher Gegner Napoleons III. positioniert hatte, verlor er kurz darauf sämtliche politis (de)
- Jules François Simon (Lorient, 1814ko abenduaren 31 - Paris, 1896ko ekainaren 8a) frantziar filosofo eta politikaria izan zen. Frantziako Hirugarren Errepublikako Errepublikar Moderatuen liderra eta Frantziako lehen ministroa izan zen 1876tik 1877ra. Filosofia irakaslea eta filosofoen lanen argitaratzailea izan zen. Revue des Deux Mondes-en ere argitaratu zuen. 1848an diputatu hautatu zuten. Bere iritzi errepublikarrek arazoak sortu zizkioten Napoleon III.aren monarkian eta irakasle izatea debekatu zioten. 1870ean hezkuntza ministro izendatu zuten.
* Datuak: Q548532
* Multimedia: Jules Simon (eu)
- François-Jules Simon (egentligen Suisse), född den 27 december 1814 i Lorient (Bretagne), död den 8 juni 1896 i Paris, var en fransk politiker och filosof. Simon blev lärare i filosofi vid lyceerna i Caen (1836) och Versailles (1837) och 1839 Cousins efterträdare i samma ämne vid Sorbonne. År 1848 invaldes han i konstituerande församlingen, där han slöt sig till de moderata och genom framstående begåvning och outtröttlig arbetsförmåga skaffade sig stort inflytande. År 1849 utnämndes Simon till medlem av , men då han vägrade avlägga ed på den nya författningen efter Napoleons statskupp (1851), avsattes han från alla offentliga uppdrag. Han sysselsatte sig därefter med historiska forskningar samt om Platon och Aristoteles, och utvecklade därjämte en betydande författarverksamhet. Han skrev b (sv)
|
