An Entity of Type: place, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Carthage (/ˈkɑːrθɪdʒ/) was a settlement in modern Tunisia that later became a city-state and then an empire. Founded by the Phoenicians in the ninth century BC, Carthage reached its height in the fourth century BC as one of the largest metropolises in the world and the centre of the Carthaginian Empire, a major power in the ancient world that dominated the western Mediterranean. Following the Punic Wars, Carthage was destroyed by the Romans in 146 BC, who later rebuilt the city lavishly.

Property Value
dbo:abstract
  • L'Imperi Cartaginès o, simplement, Cartago fou un estat púnic del nord d'Àfrica i la península Ibèrica que va durar del 650 aC, amb la independència de la metròpoli de Tir, fins al 146 aC, amb la derrota a la Tercera Guerra Púnica. En l'apogeu de la influència de la ciutat, tenia el control de la major part de la Mediterrània Occidental. L'imperi estava en un estat constant de lluita amb la república romana, que va donar lloc a una sèrie Guerres Púniques. Al final de la Tercera Guerra Púnica, Cartago va ser destruïda i ocupada per les forces de la República Romana i gairebé tot l'Imperi va caure en mans romanes. (ca)
  • Kartágo, často psáno také Karthágo (latinsky Carthago, punsky 𐤒𐤓𐤕•𐤇𐤃𐤔𐤕, Qart Hadašt, odvozeno z fénického QRT HDŠT znamenající „Nové město“, řecky Καρχηδών; arabsky قرطاج a také قرطاجة), bylo starověké město v Severní Africe u pobřeží Středozemního moře. Byla to také civilizace, která se ve sféře vlivu tohoto města rozvinula. Ačkoliv toto jméno neslo více fénických sídlišť, jen toto město je Kartágem starověkého světa. Proto bývá civilizace někdy nazývána kartaginskou říší nebo podle jejího pozdějšího politického zřízení kartaginskou republikou vedenou sufety (obdobou římských konzulů), do roku 480 př. n. l. bylo Kartágo královstvím. Jde ale jen o historická označení. Kartágo bylo ve 3. a 2. století př. n. l. velmocí spolu se starověkým Římem, a bylo jejím rivalem v nadvládě nad západním Středomořím. Posléze tato rivalita vedla k sérii válek, známých jako Punské války, v nichž Kartágo vždy utrpělo porážku. Tyto prohry vedly k úpadku politické a ekonomické síly Kartága, zvláště kvůli krutým sankcím uvalených Římem, které byly podmínkou pro zastavení války. Třetí punská válka byla poslední ze série těchto válek a skončila úplným zničením města Kartága a anektováním posledních zbytků kartaginského území Římany. Ačkoli svébytná kartaginská civilizace zanikla, její odkaz přispěl k rozvoji pozdějších středomořských kultur. Římané na troskách Kartága vybudovali nové Římské Kartágo. Model města Kartága Město Kartágo leželo na východ od , na druhé straně proti centru moderního města Tunis v Tunisku. Založeno bylo pravděpodobně v roce 814 př. n. l. Féničany jako kolonie jejich města Týr, kterému odvádělo tribut. Postupem času Kartágo vyrostlo ve velkou ekonomickou mocnost ve Středomoří, shromažďující bohatství a vliv díky své ekonomické obratnosti. Zatímco termín „kartaginský“ je užíván mnoha současnými autory, ve starověkých spisech se často vyskytuje přídavné jméno „punský“ k popisu jevů týkajících se kartaginské civilizace. latinský termín punicus (dříve poenicus), který je propůjčen z řeckého Φοινίκη, znamená „fénický“. Od roku 1979 jsou ruiny města Kartága s celkovou rozlohou 602 ha součástí světového kulturního dědictví organizace UNESCO. (cs)
  • قرطاج أو قرت حدشت هي الاسم القديم لمنطقة قرطاج الحالية جاء اسم قرطاج من كلمة “CARTHAGO” وبدقة أكثر من “KARTHAGO” وهو لفظ لاتيني للكلمة اليونانية “ΚΑΡΧΗΔΏΝ (karchēdōn)” التي هي بدورها لفظ غير دقيق للتسمية الفينيقية المركبة (قَرْت حَدَشْت) التي تعني قرية حديثة، اسسها الفينيقيون سنة 814 ق.م، دامت قرطاج دولة وامبراطورية حوالي الالف سنة. (ar)
  • Η Καρχηδόνα ήταν εμπορική Φοινικική επαρχία η οποία δημιουργήθηκε από τους ίδιους τους Φοίνικες και είχε τη δική της διοίκηση. Τους πρώτους αιώνες παρουσίας της είχε σημαντικές εμπορικές συναλλαγές με πολλές περιοχές της Μεσογείου. Τον 5ο π.Χ. αιώνα η Καρχηδόνα άρχισε τις πολεμικές επιχειρήσεις κατακτώντας τη Νότια και Κεντρική Ισπανία και τμήματα της Βόρειας Αλγερίας αλλά και την Κορσική. Με την έναρξη του Β' Καρχηδονιακού Πολέμου το 218 π.Χ. μεταξύ Καρχηδόνας και Ρώμης, η Καρχηδόνα κέρδισε αρκετές μάχες με τον γνωστό στρατηγό Αννίβα όπως την Μάχη του ποταμού Τρεβία, την Μάχη της λίμνης Τρασιμένης και την Μάχη των Καννών. Ο φημισμένος στρατηγός Αννίβας έφτασε έξω από τα τείχη της Ρώμης το 218 π.Χ. αλλά αποφάσισε να κατακτήσει την Νότια Ιταλία, Σικελία και Σαρδηνία διότι δεν υπήρχαν ρωμαϊκά στρατεύματα στην περιοχή. Το 202 π.Χ. η Καρχηδόνα ηττήθηκε στη Μάχη της Ζάμας χάνοντας τις περισσότερες κτήσεις περιορίζοντας τα σύνορα της γύρω από την Καρχηδόνα. Το 146 π.Χ. καταστράφηκε ολοσχερώς η Καρχηδόνα και άρχισε μια νέα γενιά για το Ρωμαϊκό κράτος. (el)
  • Carthage (/ˈkɑːrθɪdʒ/) was a settlement in modern Tunisia that later became a city-state and then an empire. Founded by the Phoenicians in the ninth century BC, Carthage reached its height in the fourth century BC as one of the largest metropolises in the world and the centre of the Carthaginian Empire, a major power in the ancient world that dominated the western Mediterranean. Following the Punic Wars, Carthage was destroyed by the Romans in 146 BC, who later rebuilt the city lavishly. Carthage was settled around 814 BC by colonists from Tyre, a leading Phoenician city-state located in present-day Lebanon. In the seventh century BC, following Phoenicia's conquest by the Neo-Assyrian Empire, Carthage became independent, gradually expanding its economic and political hegemony across the western Mediterranean. By 300 BC, through its vast patchwork of colonies, vassals, and satellite states, Carthage controlled the largest territory in the region, including the coast of northwest Africa, southern Iberia (Spain, Portugal, and Gibraltar) and the islands of Sicily, Sardinia, Corsica, Malta, and the Balearic archipelago. Among the ancient world's largest and richest cities, Carthage's strategic location provided access to abundant fertile land and major maritime trade routes. Its extensive mercantile network reached as far as west Asia, west Africa and northern Europe, providing an array of commodities from all over the ancient world, in addition to lucrative exports of agricultural products and manufactured goods. This commercial empire was secured by one of the largest and most powerful navies in the ancient Mediterranean, and an army composed heavily of foreign mercenaries and auxiliaries, particularly Iberians, Balearics, Gauls, Britons, Sicilians, Italians, Greeks, Numidians and Libyans. As the dominant power of the western Mediterranean, Carthage inevitably came into conflict with many neighbours and rivals, from the indigenous Berbers of North Africa to the nascent Roman Republic. Following centuries of conflict with the Sicilian Greeks, its growing competition with Rome culminated in the Punic Wars (264–146 BC), which saw some of the largest and most sophisticated battles in antiquity. Carthage narrowly avoided destruction after the Second Punic War, and was destroyed by the Romans in 146 BC after the third and final Punic War. The Romans later founded a new city in its place. All remnants of Carthaginian civilization came under Roman rule by the first century AD, and Rome subsequently became the dominant Mediterranean power, paving the way for its rise as a major empire. In spite of the cosmopolitan character of its empire, Carthage's culture and identity remained rooted in its Phoenician-Canaanite heritage, albeit a localised variety known as Punic. Like other Phoenician people, its society was urban, commercial, and oriented towards seafaring and trade; this is reflected in part by its more famous innovations, including serial production, uncolored glass, the threshing board, and the cothon harbor. Carthaginians were renowned for their commercial prowess, ambitious explorations, and unique system of government, which combined elements of democracy, oligarchy, and republicanism, including modern examples of checks and balances. Despite having been one of the most influential civilizations of antiquity, Carthage is mostly remembered for its long and bitter conflict with Rome, which threatened the rise of the Roman Republic and almost changed the course of Western civilization. Due to the destruction of virtually all Carthaginian texts after the Third Punic War, much of what is known about its civilization comes from Roman and Greek sources, many of whom wrote during or after the Punic Wars, and to varying degrees were shaped by the hostilities. Popular and scholarly attitudes towards Carthage historically reflected the prevailing Greco-Roman view, though archaeological research since the late 19th century has helped shed more light and nuance on Carthaginian civilization. (en)
  • Kartago (Qart-ḥadašt "nova urbo") estis la Fenicia urboŝtato de Kartago kaj dum la 7a al la 3a jarcentoj a.K., inkludis en ties influsferon la teritoriojn de la Kartaga Imperio. Tiu imperio etendis super multo de la marbordo de Nordafriko same kiel enhavis grandajn partojn de marborda kaj la insulojn de okcidenta Mediteranea Maro. Kartago estis fondita en 814 a.K. Dependaĵo de la fenicia ŝtato de Tiro dekomence, Kartago akiris sendependon ĉikaŭ 650 a.K. kaj establis sian politikan hegemonion super aliaj feniciaj setlejoj tra la okcidento de la Mediteraneo, kio daŭris ĝis la fino de la 3a jarcento a.K. Je la pinto de sia hegemonio la urbo iĝis ĉefa kerno de komerco, kaj ties komercejoj etendis tra la tuta regiono. Dum multo de sia historio, Kartago estis malamika de la Grekoj en Sicilio kaj kun la Romia Respubliko, kio kondukis al serio de militoj konataj kiel (ĉ. 600–265 a.K.) kaj la Punikaj Militoj (264–146 a.K.) respektive. La urbo ankaŭ devis zorgi pri eblaj minacoj de malamikaj Berberoj, nome la indiĝenaj loĝantoj de la areo kie Kartago estis konstruita. En 146 a.K., post la tria kaj fina Punika Milito, romiaj fortoj detruis, redesegnis, kaj poste okupis Kartagon. Preskaŭ ĉiu el la aliaj feniciaj urboŝtatoj kaj iamaj kartagaj dependaĵoj poste falis en Romiaj manoj. (eo)
  • Antzinako Kartago (fenizieraz: 𐤒𐤓𐤕 𐤇𐤃𐤔𐤕, Qart-ḥadašt, "hiri berria") zibilizazio semitar bat izan zen, Kartagoko hiri-estatu feniziarrean zentratuta, Ipar Afrikan dagoen Tunisko golkoan kokatua, gaur egungo Tunisen kanpoaldean. K.a. 814. urtean sortu zen Hasiera batean Libanon dagoen Tiroren dependentzia bat izan zen, baina K.a. 650a inguruan independentzia eskuratu zuen eta Mediterraneoan zehar hegemonia eskuratu zuen, Ipar Afrikan eta gaur egungo Espainian ezarritako hiriekin. Botere hau K.a. III. mendearen inguruan bukatu zen. Hiriaren momenturik gorenean Mediterraneoko mendebaldean zegoen komertzio eta botere politikorako gune nagusietako bat zen. Erromatar errepublika eta Siziliako kolonia greziarrekin tentsioak izan zituen kanpo politikari dagokionez, eta askotan gertatu ziren aipatuen kontrako gatazka armatuak. Afrika iparraldeko berebereekin ere izan zituen istiluak. (eu)
  • El Estado púnico, también conocido como Imperio cartaginés (púnico: 𐤒𐤓𐤕𐤟𐤇𐤃𐤔𐤕, pronunciación reconstruida *Qart-Ḥadašt, lit. "Ciudad nueva"; latín: Carthāgō),​ fue una civilización de la Antigüedad clásica que englobaba la ciudad de Cartago y sus territorios dependientes, focalizado en la actual Túnez, y que se expandía desde el norte de África hasta el sur de la Europa meridional. Fundada alrededor del año 814 a. C. como una colonia de Tiro, fue una de las ciudades más ricas y poderosas de la antigüedad y centro de un importante imperio comercial y marítimo que dominó el Mediterráneo occidental hasta la mitad del siglo III a. C. Su idioma, cultura (literatura, arte) y religión provinieron de los fenicios. La ciudad de Cartago, fundada alrededor del 814 a. de C., fue inicialmente una colonia fenicia (la palabra latina pūnĭcus ‘púnico’ significaba "fenicio", término que deriva del latín arcaico *poinikos y a su vez del griego Φοίνικες, phoínikes) que, tras la decadencia de su metrópoli (Tiro –incorporada al Imperio neobabilónico en el 573 a. C.–), se independizó y desarrolló una alianza o liga con otras ciudades púnicas del Mediterráneo occidental basada en la hegemonía de Cartago, la cual finalmente terminó integrando estas ciudades a sus dominios. Los cartaginenses se habrían denominado a sí mismos 𐤊𐤍𐤏𐤍𐤉, kenaʿani, (palabra emparentada con el término canaaneos). Su forma de Estado evolucionó desde una tiranía con ciertas características monárquicas, hasta un sistema plenamente republicano.​​ La extensión territorial de sus dominios formaron lo que se conoce como el Imperio púnico o cartaginés. En sus inicios su territorio comprendía únicamente la ciudad y una pequeña área a su alrededor, lo que obligó a los cartagineses a especializarse en el comercio marítimo para asegurarse las materias y recursos necesarios para la subsistencia. A partir del siglo VI a. C., los cartagineses fueron ocupando gradualmente la región que hoy identificaríamos con Túnez, que constituiría el corazón de la nación. Partiendo de esta área, que se suele denominar metropolitana, se expandieron para crear entre los siglos V y III a. C. un gran imperio mercantil. En su expansión absorbieron las factorías y ciudades fundadas por los fenicios y establecieron otras nuevas en Hispania, Sicilia, Cerdeña, Ibiza y en el norte de África, consolidando además su poder sobre las regiones de Numidia y Mauritania. Para el año 300 a. de C., a través de su vasto mosaico de colonias, estados vasallos y estados satélites, Cartago controlaba el territorio más grande de la región, incluyendo la costa del noroeste de África, el sur de Iberia (España, Portugal y Gibraltar) y las islas de Sicilia, Cerdeña, Córcega, Malta y el archipiélago balear.​ Entre las ciudades más grandes y ricas del mundo antiguo, la estratégica ubicación de Cartago permitía el acceso a abundantes tierras fértiles y a importantes rutas comerciales marítimas. Su extensa red mercantil llegaba hasta Asia Occidental, África Occidental y el norte de Europa, brindándole un complejo conjunto de mercancías provenientes de todo el mundo antiguo, además de lucrativas exportaciones de productos agrícolas y bienes manufacturados. Este imperio comercial era protegido por una de las mayores y más poderosas armadas del Mediterráneo antiguo, y por un ejército compuesto en gran medida por mercenarios y personal de apoyo extranjeros, especialmente íberos, baleáricos, galos celtas, sicilianos, italianos, griegos, númidas y libios. Como el poder dominante en el Mediterráneo occidental, Cartago inevitablemente entró en conflicto con vecinos y rivales, desde los nativos bereberes del norte de África hasta la naciente República romana.​Su crecimiento territorial y comercial causó por todo el Mediterráneo diversas guerras con las polis griegas. En esta época Cartago alcanzó su apogeo como la primera potencia económica y militar del Mediterráneo occidental. Tras siglos de conflicto con los Griegos Sicilianos, a finales del siglo III a. C. entró en contacto con la otra gran república de su tiempo, Roma, la cual también estaba inmersa en un gran proyecto de crecimiento territorial. Las aspiraciones opuestas de ambas repúblicas provocaron el odio y una gran rivalidad entre ambos pueblos. Su enfrentamiento se materializó en tres conflictos, las guerras púnicas, que son consideradas como las más trascendentes de la Antigüedad clásica. Cartago resultó derrotada en cada guerra y los enfrentamientos no cesaron hasta el desmantelamiento de la República de Cartago y la destrucción de su capital en el 146 a. C.​​ A pesar del carácter cosmopolita de su imperio, la cultura y la identidad de Cartago siguieron arraigadas en su herencia fenicio-cananea, aunque en una variedad localizada conocida como púnica. Al igual que otros pueblos fenicios, su sociedad era urbana, comercial y orientada a la navegación marítima y el comercio; esto se ve reflejado en parte en sus innovaciones más famosas, entre ellas la producción en serie, el vidrio transparente, el trillo y los puertos llamados cothones. Los cartagineses eran famosos por su destreza comercial, sus ambiciosas exploraciones y su singular sistema de gobierno, que combinaba elementos de las democracias, la oligarquía y el republicanismo, incluyendo ejemplos modernos de controles y equilibrios. (es)
  • Ba shibhialtacht Sheimíteach í an Chartaig Ársa (An Fhéinícis:Qart-ḥadašt ), bunaithe thart ar an gcathairstát-Féiniceach 'an Chartaig', lonnaithe i d ar Mhurascaill na Túinéise.Sa lá atá inniu ann, tá an Chartaig ina mbruachbhaile de Túinis, príomhchathair na Túinéise.Bunaíodh é sa bhliain 814 RC. Ar dtús, bhí sí ag brath ar an stát Féiníceach , ach bhain an Chartaig a neamhspleáchas amach thart ar 650 RC agus bhunaigh sí mórcheannas amach ar na lonnaíochtaí Féiníceacha eile ar fud na Meánmhara, agus na Spáinne (mar atá anois ann), a mhair go dtí 146 RC. Nuair a bhí an chathair in airde a réime, mhéadaigh a tionchar polaitiúil fud fad na Meánmhara Thiar agus bhí sí ar cheann de na moil trádála ba mhó. (ga)
  • Kartago Kuno (dari Fenisia: Qart-ḥadašt) adalah peradaban Semit yang berpusat pada negara kota Fenisia di Kartago, yang terletak di Afrika Utara di , berada di luar apa yang sekarang menjadi Tunis, Tunisia. Kerajaan ini didirikan pada 814 SM. Awalnya dari ketergantungan negara Fenisia dari Tirus, Kartago merdeka sekitar 650 SM dan mendirikan hegemoni atas pemukiman Fenisia lainnya di seluruh Mediterania, Afrika Utara dan yang sekarang Spanyol yang berlangsung hingga 146 SM. Pada puncak kejayaan kota, pengaruhnya menyebar ke sebagian besar barat Mediterania. Kartago dalam keadaan konstan perjuangan dengan Republik Romawi, yang menyebabkan serangkaian konflik yang dikenal sebagai. Perang Punisia Mereka juga harus berurusan dengan volatil Berber, penduduk asli seluruh area di mana Carthage dibangun. Setelah Perang Punic ketiga dan terakhir, Carthage dihancurkan dan kemudian diduduki oleh pasukan Romawi. Hampir semua Fenisia lain kota negara bagian dan mantan Kartago dependensi jatuh ke tangan Romawi mulai saat itu. (in)
  • La civilisation carthaginoise ou civilisation punique est une ancienne civilisation située dans le bassin méditerranéen et à l'origine de l'une des plus grandes puissances commerciales, culturelles et militaires de cette région dans l'Antiquité. Fondée par des Phéniciens sur les rives de l'actuelle Tunisie et plus précisément dans le golfe de Tunis en 814 av. J.-C., selon la tradition la plus couramment admise, Carthage a pris peu à peu l'ascendant sur les cités phéniciennes de la Méditerranée occidentale, avant d'essaimer à son tour et de développer sa propre civilisation. Celle-ci est cependant moins connue que celle de la Rome antique, en raison de la destruction de la cité par l'armée romaine à la fin de la troisième guerre punique en 146 av. J.-C., une fin relatée par des sources gréco-romaines qui furent largement et durablement relayées dans l'historiographie. Décriée au travers de la célèbre punica fides, préjugé issu d'une longue tradition de méfiance envers les Phéniciens à partir d'Homère, cette civilisation a suscité par ailleurs des avis plus favorables : « Par leur puissance, ils égalèrent les Grecs ; par leur richesse, les Perses. » — Appien, Libyca, 2 Résultant de la fusion entre la culture qu'apportèrent avec eux les colons phéniciens et la culture autochtone des libyens en Afrique, la civilisation carthaginoise a cependant toujours conservé son aspect oriental, si bien qu'il n'est ainsi pas aisé de distinguer ce qui relève des Puniques de ce qui relève des Phéniciens dans le produit des fouilles archéologiques, dont le dynamisme depuis les années 1970 a ouvert de vastes champs d'études où apparaît l'unité de cette civilisation en dépit de particularismes locaux. Malgré les nombreuses fouilles archéologiques réalisées, de nombreuses inconnues sur la civilisation non-matérielle perdurent en raison de la nature des sources écrites : toujours secondaires car toute la littérature punique a disparu, lacunaires et souvent subjectives car issues des peuples ayant eu à les combattre, Grecs et Romains. (fr)
  • 카르타고(Qart-ḥadašt)는 기원전 814년경에 현재의 튀니지 영토에 세워진 북아프리카의 도시국가 카르타고를 중심으로 발전한 셈족 문명이다. 처음에는 페니키아 도시국가 티레의 종속지역이었으나 기원전 650년경에 독립하여 지중해·북아프리카·이베리아 반도에 걸쳐 페니키아계 정착지들 사이의 패권을 쟁취했으며, 기원전 3세기 말엽까지 패권을 유지하였다. 발전의 절정기에는 지중해 서부 대부분의 지역에 영향력을 끼치는 상업적 정치적 중심지였다. 카르타고 문명은 존속기간 내내 시칠리아의 그리스인들 및 로마 공화국과 갈등관계에 있었으며, 그로 인해 ·포에니 전쟁을 치렀다. 또한 카르타고가 세워진 지역에 원래 살고 있던, 다루기 힘든 민족인 베르베르인들 역시 관리해야 했다. 기원전 146년, 제3차 포에니 전쟁 종전 이후 카르타고는 파괴되고 로마에 흡수되었다. 카르타고가 소유하고 있던 페니키아계 도시국가들과 식민지들 역시 고스란히 로마의 손아귀로 굴러떨어졌다. (ko)
  • La civiltà cartaginese o civiltà punica fu un'antica civiltà situata nel bacino del Mediterraneo e l'origine di una delle maggiori potenze commerciali, culturali e militari di questa regione nei tempi antichi. Fondata dai Fenici sulle coste dell'attuale Tunisia e più precisamente nel Golfo di Tunisi nel 814 a.C., secondo la tradizione più comunemente accettata, Cartagine ha progressivamente preso il sopravvento sulle città fenicie del Mediterraneo occidentale, prima di sciamare a sua volta e sviluppare una propria civiltà. Tutto ciò è tuttavia meno conosciuto rispetto all'antica Roma, a causa della distruzione della città da parte dell'esercito romano alla fine della terza guerra punica nel 146 a.C., fine raccontata dalle fonti greco-romane ampiamente e durevolmente riportate nella storiografia. Sebbene criticata dalla famosa punica fides, pregiudizio di una lunga tradizione di sfiducia nei confronti dei fenici da Omero, questa civiltà ha tuttavia suscitato opinioni più favorevoli: Questa civiltà deriva dalla mescolanza della cultura indigena, costituita dai berberi in Africa, e dalla cultura portata da loro dai coloni fenici. Non è facile distinguere tra Punici e Fenici negli scavi archeologici, il cui dinamismo dagli anni '70 ha aperto vasti campi di studio in cui appare l'unità di questa civiltà nonostante le particolarità locali. Nonostante questi progressi, molte incognite sulla civiltà non materiale persistono a causa della natura delle fonti scritte: sempre secondarie perché tutta la letteratura punica è scomparsa, lacunare e spesso soggettiva a causa dei popoli che hanno dovuto combattere, greci e romani. (it)
  • Imperium Kartagińskie, zwane potocznie Kartagina (Nowe Miasto; łac. Karthago, Carthago, stgr. Кαρχηδών = Karchedon, fen. Qrt-ḥdšt = Kart Hadaszt, arab. قرطاج = Kartadż lub hebr. קרתגו = Kartago) – starożytne państwo. Zostało założone w IX w. p.n.e. przez Fenicjan z Tyru jako miasto w pobliżu dzisiejszego Tunisu, w późniejszym okresie obejmowała duży pas afrykańskiego wybrzeża i część Europy Południowej. Szczyt potęgi Kartagina osiągnęła w III w. p.n.e. W tym samym stuleciu wdała się w serię wojen z Rzymem (wojny punickie), które zakończyły się zagładą miasta w 146 p.n.e. Po kilkudziesięciu latach Kartagina odrodziła się jako rzymska kolonia. Po podboju Północnej Afryki przez Arabów w VII w. miasto zaczęło tracić na znaczeniu i w końcu opustoszało. (pl)
  • Antikens Karthago (från feniciskan Qart-ḥadašt) var en semitisk civilisation centrerad i den feniciska stadsstaten Karthago, som ligger i Nordafrika i Tunisbukten, utanför vad som nu är Tunis i Tunisien. Karthago grundades ursprungligen omkring år 814 f.Kr. i Nordafrika av fenicier från Tyrus. Kring grundläggningen har åtskilliga myter spunnits, vilka överlevt i grekisk och latinsk litteratur. Enligt traditionen grundades staden av drottning Dido som flytt Tyrus sedan hennes makthungrige bror Pygmalion mördat hennes make. Medförande stadsguden slog hon först läger i . Staten blev en stormakt och en framstående handelsstat, som dominerade västra delen av Medelhavet redan innan Rom grundlagts som stad. Karthago kom att överleva sin feniciska moderstad Tyrus, som erövrades av Alexander den store år 332 f.Kr. Under det tidiga 200-talet f.Kr. hamnade Karthago i konflikt med de grekiska stadsstaterna på Sicilien, och Pyrrhus, kung av Epirus, anlände till ön för att försvara de grekiska stadsstaterna där. Detta krig, det pyrriska kriget, slutade utan tydlig segrare. Karthago hamnade efter detta på kollisionskurs med Rom, vars makt ökat på den italienska halvön, och en serie krig bröt ut mellan Rom och Karthago. Dessa krig med Rom kallas de puniska krigen. Det karthagiska handelsväldet sträckte sig från Gibraltar sund i väster, längs Afrikas Medelhavskust ända till nuvarande Libyen i öster. Även nuvarande Spaniens sydkust, Mallorca och delar av Sicilien låg under Karthagos välde. Konflikterna som uppstod med den romerska republiken kom att resultera i de tre puniska krigen (puner är den romerska benämningen för fenicier). Den mest kände av de kartaghiska ledarna var Hannibal som blev Roms huvudfiende i det andra puniska kriget. Den romerske politikern Cato den äldre brukade avsluta många av sina anföranden i senaten med "För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras" (latin: "Ceterum censeo Carthaginem esse delendam"). Till slut kom detta att bli något av en introduktion till det tredje puniska kriget 149–146 f.Kr. Staden förstördes fullständigt och enligt legenden spreds salt ut på de omkringliggande åkrarna för att göra området obeboeligt och obrukbart. Detta är dock omstritt, då salt var en mycket dyrbar vara på den tiden och området i sig var mycket omfattande. År 44 f.Kr. återuppbyggdes Karthago som romersk koloni av Caesar och blev huvudstad i provinsen Africa terra. Med tiden blev Karthago västra Medelhavsregionens största stad efter Rom. Kulturlivet var rikt och staden var tillfälligt högkvarter för romerska kejsare, bland andra Gordianus I. Märkligt nog syns vissa traditioner ha levt kvar från det feniciska Karthago, som titulaturen på lokala styresmän. Under folkvandringstiden intogs Nordafrika av den germanska vandalstammen, som gjorde Karthago till sin huvudstad. Under den östromerske kejsaren Justinianus I krossades vandalriket och Karthago blev på nytt en romersk besittning. Staden förstördes åter år 698 då araberna slutligen erövrade Nordafrika från bysantinska riket. (sv)
  • A civilização cartaginesa ou civilização púnica foi uma civilização da Antiguidade que se desenvolveu na Bacia do Mediterrâneo entre o fim do século IX a.C. e meados do século II a.C. e esteve na origem de uma das maiores potências comerciais e militares do seu tempo. Cartago, a cidade que lhe deu o nome, foi fundada na costa do golfo de Tunes pelos fenícios, segundo a tradição mais usual, em 814 a.C. Cartago foi gradualmente ganhando ascendente sobre as cidades fenícias do Mediterrâneo Ocidental, antes de se desenvolver a sua própria civilização. Esta é menos conhecida que a da sua contemporânea e rival Roma, devido à destruição de Cartago pelo exército romano no fim da Terceira Guerra Púnica, em 146 a.C., um final que é relatado pelas fontes greco-romanas que foram extensamente usadas e difundidas de forma durável na historiografia posterior. Apesar de depreciada pela expressão latina punica fides, que denota o preconceito originado por uma longa tradição de desconfiança em relação aos fenícios desde Homero, a civilização cartaginesa suscitou, contudo, algumas opiniões mais favoráveis, como a de Apiano, que os comparou aos gregos em poderio e aos Persas em riqueza. A civilização cartaginesa resultou da mistura da cultura indígena dos berberes do Norte de África com a dos colonos fenícios. Por isso não é fácil distinguir aquilo que se deve aos cartagineses e aquilo que se deve aos fenícios nos achados arqueológicos descobertos nas escavações, cujo dinamismo desde os anos 1970 abriu vastos campos de estudo onde é evidenciada uma unidade na civilização não obstante a existência de particularidades locais. Apesar dos progressos, muitos aspetos da civilização não material permanecem desconhecidos, devido à natureza das fontes disponíveis, sempre secundárias, pois toda a literatura púnica desapareceu, com lacunas e frequentemente subjetivas. (pt)
  • Карфаге́н, також Картаге́на (фінік. 𐤒𐤓𐤕•𐤇𐤃𐤔𐤕 Qart-ḥada(št), лат. Carthago, грец. Καρχηδόνα) — фінікійська держава із столицею в однойменному місті, яка існувала в давнину на півночі Африки, на терені сучасного Тунісу. Назва Qart-ḥadašt (у пунічному записі без голосних Qrtḥdšt) перекладається з фінікійської мови як «Нове місто». Латинська назва фінікійців-карфагенян — Poeni або Puni (звідси — Пунічні війни). Карфаген заснований колоністами з фінікійського міста Тір в IX ст. до н. е. Існує дві прийняті дати заснування Карфагена: 825—823 до н. е. або 814—813 до н. е., при цьому в літературі частіше наводять останню дату. Згідно з переказами, місто заснувала цариця Дідона, котра втекла з міста Тір після того, як її брат Пігмаліон, цар Тіра, убив її чоловіка Сіхея, щоб заволодіти його багатством. Протягом всієї історії Карфагена жителі міста славились діловою хваткою. Згідно з легендою про заснування міста, Дідона домовилася з місцевим племенем купити стільки землі, скільки покриє бича шкура. Вона розрізала шкуру на вузькі паски і, зробивши з них коло, заволоділа великим пагорбом. Тому поставлена на цьому місці цитадель носила назву Бірса, що означає грецькою «шкура» (можливо, хибна етимологія). Після падіння фінікійського впливу в Західному Середземномор'ї Карфаген перепідпорядковує собі колишні фінікійські колонії завдяки вигідному географічному положенню. До III ст. до н. е. він стає найбільшою державою на заході Середземного моря, підпорядкувавши Південну Іспанію, узбережжя Північної Африки, велику частину Сицилії і Сардинії, Корсику. Після Пунічних воєн проти Риму Карфаген втратив свої завоювання і був зруйнований у 146 році до н. е., його територія була перетворена в римську провінцію Африка. Юлій Цезар запропонував заснувати на його місці колонію, яка була заснована після його смерті. У 420—430-ті роки контроль Західної Римської імперії над провінцією був втрачений внаслідок сепаратистських заколотів і захоплення германським плем'ям вандалів, що заснували своє королівство зі столицею в Карфагені. Після завоювання Північної Африки імператором Візантії Юстиніаном місто Карфаген стало столицею Карфагенського екзархату. Остаточно втратило своє значення після наприкінці VII століття. (uk)
  • 古迦太基(腓尼基語: (轉寫:QRT ḤDŠT,實際發音:Qart-ḥadašt))是前7世紀至前2世紀期間以北非突尼西亞沿岸迦太基城為中心興起的一個文明。這個國家是個城邦國家。迦太基本是腓尼基城邦泰爾在海外的殖民地,建於前814年,同其他腓尼基殖民城市一起向泰爾定期朝貢。大約在前650年,迦太基脫離泰爾獨立,並在其他北非的腓尼基殖民城市中建立自己的霸權地位。隨後古迦太基控制了地中海沿海的薩丁尼亞島、科西嘉島、伊比利亞半島南部以及西西里島的部分地區。古迦太基的首都迦太基城,曾一度成為地中海西部城市貿易的中心。 縱觀古迦太基的歷史,其前期一直與古希臘爭奪地中海的霸權地位;後期則與新興的古羅馬爭奪霸權。從古迦太基建國開始,便與古希臘就地中海沿岸的西西里、薩丁尼亞、義大利南部發生一系列戰爭,史稱希臘-布匿戰爭。這場戰爭並沒有分出勝負,古迦太基在地中海西部建立霸權,古希臘則稱雄於東部。大約前3世紀,由於古羅馬的崛起,古迦太基與羅馬發生戰爭,史稱布匿戰爭。布匿戰爭共發生三次,在布匿戰爭裡,羅馬和迦太基都損失極為慘重,最終以古羅馬的勝利告終,古迦太基失去了除北非領土之外的所有領土。前146年,古羅馬終於攻破迦太基城,標誌著古迦太基的滅亡。 古迦太基在早期施行君主制,國王為國家最高領袖,並擁有絕對權力。前480年,迦太基國王死後,國王失去了其大部分權力,裁判官勢力崛起。前308年,國王試圖奪回大權,失敗被殺。此後迦太基正式建立共和國制度。 (zh)
  • Карфаге́н (финик. 𐤒𐤓𐤕𐤟𐤇𐤃𐤔𐤕 Qart-ḥadašt, лат. Carthago, др.-греч. Καρχηδόνα) — финикийское государство со столицей в одноимённом городе, существовавшее в древности на севере Африки, на территории современного Туниса. Карфаген основан колонистами из финикийского города Тира на территории современного Ливана в IX веке до н. э. Существует две принятые датировки основания Карфагена: 825—823 годы до н. э. или 814—813 годы до н. э., при этом в литературе чаще приводится последняя дата. Согласно преданию, город основала царица Дидона, которая бежала из Тира после того, как её брат Пигмалион, царь Тира, убил её мужа Сихея, чтобы завладеть его богатством. На протяжении всей истории Карфагена жители города славились деловой хваткой. Согласно легенде об основании города, Дидона договорилась с местным племенем купить столько земли, сколько покроет бычья шкура. Она разрезала шкуру на узкие ремни и, сделав из них круг, завладела большим холмом, поэтому поставленная на этом месте цитадель носила название Бирса, что по-гречески означает «шкура» (возможно, ложная этимология). После падения финикийского влияния в Западном Средиземноморье Карфаген переподчиняет себе бывшие финикийские колонии благодаря выгодному географическому положению. К III веку до н. э. он становится крупнейшим государством на западе Средиземного моря, подчинив Южную Испанию, побережье Северной Африки, большую часть Сицилии и Сардинии, Корсику. После Пунических войн против Рима Карфаген потерял свои завоевания и был разрушен в 146 году до н. э., его территория была превращена в римскую провинцию Африка. Юлий Цезарь предложил основать на его месте колонию, что было реализовано после его смерти (первая, неудачная попытка, была предпринята ещё в 122 году до н. э.). В 420—430-е годы контроль Западной Римской империи над провинцией был утрачен вследствие сепаратистских мятежей и захвата германским племенем вандалов, основавших своё королевство со столицей в Карфагене. После завоевания Северной Африки императором Византии Юстинианом I город Карфаген стал столицей Карфагенского экзархата. Окончательно город потерял своё значение после завоевания арабами в конце VII века. (ru)
dbo:capital
dbo:currency
dbo:demonym
  • Carthaginian (en)
dbo:dissolutionYear
  • -146-01-01 (xsd:gYear)
dbo:foundingYear
  • -814-01-01 (xsd:gYear)
dbo:governmentType
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 20663625 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 194395 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122425029 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:capital
dbp:coaSize
  • 75 (xsd:integer)
dbp:commonLanguages
  • Punic, Phoenician, Berber , Iberian, Ancient Greek (en)
dbp:commonName
  • Carthage (en)
dbp:conventionalLongName
  • Carthage (en)
dbp:currency
dbp:dateEvent
  • 650 (xsd:integer)
dbp:demonym
dbp:era
dbp:event
  • Independence from Tyre (en)
dbp:eventEnd
  • Destroyed by Roman Republic in the Third Punic War (en)
dbp:eventStart
  • Founded by Phoenician settlers (en)
dbp:flagBorder
  • no (en)
dbp:flagS
  • Conquista_Hispania.svg (en)
  • Mauretania et Numidia.jpg (en)
  • Roman Empire Africa.svg (en)
  • Sicilia SPQR.png (en)
dbp:flagSize
  • 50 (xsd:integer)
dbp:flagType
  • Supposed military standard topped by the crescent moon and sun disc symbols (en)
dbp:governmentType
  • Monarchy until c. 480 BC, republic led by Shophets thereafter (en)
dbp:imageCoat
  • Tanit Symbol.svg (en)
dbp:imageFlag
  • Carthage standard.svg (en)
dbp:imageMap
  • Carthage 323 BC.png (en)
dbp:imageMapCaption
  • Carthage and its dependencies in 323 BC (en)
dbp:nativeName
  • Qart-ḥadašt (en)
dbp:p
  • Phoenicia (en)
dbp:religion
dbp:s
  • Africa (en)
  • Hispania (en)
  • Mauretania (en)
  • Sicilia (en)
dbp:statPop
  • 3700000 (xsd:integer)
dbp:statYear
  • 221 (xsd:integer)
dbp:symbolType
  • Symbol of the goddess Tanit, (en)
  • the cultic or state insignia (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:yearEnd
  • 146 (xsd:integer)
dbp:yearStart
  • 814 (xsd:integer)
dcterms:subject
gold:hypernym
georss:point
  • 36.8439 10.3264
rdf:type
rdfs:comment
  • L'Imperi Cartaginès o, simplement, Cartago fou un estat púnic del nord d'Àfrica i la península Ibèrica que va durar del 650 aC, amb la independència de la metròpoli de Tir, fins al 146 aC, amb la derrota a la Tercera Guerra Púnica. En l'apogeu de la influència de la ciutat, tenia el control de la major part de la Mediterrània Occidental. L'imperi estava en un estat constant de lluita amb la república romana, que va donar lloc a una sèrie Guerres Púniques. Al final de la Tercera Guerra Púnica, Cartago va ser destruïda i ocupada per les forces de la República Romana i gairebé tot l'Imperi va caure en mans romanes. (ca)
  • قرطاج أو قرت حدشت هي الاسم القديم لمنطقة قرطاج الحالية جاء اسم قرطاج من كلمة “CARTHAGO” وبدقة أكثر من “KARTHAGO” وهو لفظ لاتيني للكلمة اليونانية “ΚΑΡΧΗΔΏΝ (karchēdōn)” التي هي بدورها لفظ غير دقيق للتسمية الفينيقية المركبة (قَرْت حَدَشْت) التي تعني قرية حديثة، اسسها الفينيقيون سنة 814 ق.م، دامت قرطاج دولة وامبراطورية حوالي الالف سنة. (ar)
  • Ba shibhialtacht Sheimíteach í an Chartaig Ársa (An Fhéinícis:Qart-ḥadašt ), bunaithe thart ar an gcathairstát-Féiniceach 'an Chartaig', lonnaithe i d ar Mhurascaill na Túinéise.Sa lá atá inniu ann, tá an Chartaig ina mbruachbhaile de Túinis, príomhchathair na Túinéise.Bunaíodh é sa bhliain 814 RC. Ar dtús, bhí sí ag brath ar an stát Féiníceach , ach bhain an Chartaig a neamhspleáchas amach thart ar 650 RC agus bhunaigh sí mórcheannas amach ar na lonnaíochtaí Féiníceacha eile ar fud na Meánmhara, agus na Spáinne (mar atá anois ann), a mhair go dtí 146 RC. Nuair a bhí an chathair in airde a réime, mhéadaigh a tionchar polaitiúil fud fad na Meánmhara Thiar agus bhí sí ar cheann de na moil trádála ba mhó. (ga)
  • 카르타고(Qart-ḥadašt)는 기원전 814년경에 현재의 튀니지 영토에 세워진 북아프리카의 도시국가 카르타고를 중심으로 발전한 셈족 문명이다. 처음에는 페니키아 도시국가 티레의 종속지역이었으나 기원전 650년경에 독립하여 지중해·북아프리카·이베리아 반도에 걸쳐 페니키아계 정착지들 사이의 패권을 쟁취했으며, 기원전 3세기 말엽까지 패권을 유지하였다. 발전의 절정기에는 지중해 서부 대부분의 지역에 영향력을 끼치는 상업적 정치적 중심지였다. 카르타고 문명은 존속기간 내내 시칠리아의 그리스인들 및 로마 공화국과 갈등관계에 있었으며, 그로 인해 ·포에니 전쟁을 치렀다. 또한 카르타고가 세워진 지역에 원래 살고 있던, 다루기 힘든 민족인 베르베르인들 역시 관리해야 했다. 기원전 146년, 제3차 포에니 전쟁 종전 이후 카르타고는 파괴되고 로마에 흡수되었다. 카르타고가 소유하고 있던 페니키아계 도시국가들과 식민지들 역시 고스란히 로마의 손아귀로 굴러떨어졌다. (ko)
  • Kartágo, často psáno také Karthágo (latinsky Carthago, punsky 𐤒𐤓𐤕•𐤇𐤃𐤔𐤕, Qart Hadašt, odvozeno z fénického QRT HDŠT znamenající „Nové město“, řecky Καρχηδών; arabsky قرطاج a také قرطاجة), bylo starověké město v Severní Africe u pobřeží Středozemního moře. Byla to také civilizace, která se ve sféře vlivu tohoto města rozvinula. Ačkoliv toto jméno neslo více fénických sídlišť, jen toto město je Kartágem starověkého světa. Proto bývá civilizace někdy nazývána kartaginskou říší nebo podle jejího pozdějšího politického zřízení kartaginskou republikou vedenou sufety (obdobou římských konzulů), do roku 480 př. n. l. bylo Kartágo královstvím. Jde ale jen o historická označení. (cs)
  • Η Καρχηδόνα ήταν εμπορική Φοινικική επαρχία η οποία δημιουργήθηκε από τους ίδιους τους Φοίνικες και είχε τη δική της διοίκηση. Τους πρώτους αιώνες παρουσίας της είχε σημαντικές εμπορικές συναλλαγές με πολλές περιοχές της Μεσογείου. Τον 5ο π.Χ. αιώνα η Καρχηδόνα άρχισε τις πολεμικές επιχειρήσεις κατακτώντας τη Νότια και Κεντρική Ισπανία και τμήματα της Βόρειας Αλγερίας αλλά και την Κορσική. Με την έναρξη του Β' Καρχηδονιακού Πολέμου το 218 π.Χ. μεταξύ Καρχηδόνας και Ρώμης, η Καρχηδόνα κέρδισε αρκετές μάχες με τον γνωστό στρατηγό Αννίβα όπως την Μάχη του ποταμού Τρεβία, την Μάχη της λίμνης Τρασιμένης και την Μάχη των Καννών. Ο φημισμένος στρατηγός Αννίβας έφτασε έξω από τα τείχη της Ρώμης το 218 π.Χ. αλλά αποφάσισε να κατακτήσει την Νότια Ιταλία, Σικελία και Σαρδηνία διότι δεν υπήρχαν ρωμαϊκ (el)
  • Carthage (/ˈkɑːrθɪdʒ/) was a settlement in modern Tunisia that later became a city-state and then an empire. Founded by the Phoenicians in the ninth century BC, Carthage reached its height in the fourth century BC as one of the largest metropolises in the world and the centre of the Carthaginian Empire, a major power in the ancient world that dominated the western Mediterranean. Following the Punic Wars, Carthage was destroyed by the Romans in 146 BC, who later rebuilt the city lavishly. (en)
  • Kartago (Qart-ḥadašt "nova urbo") estis la Fenicia urboŝtato de Kartago kaj dum la 7a al la 3a jarcentoj a.K., inkludis en ties influsferon la teritoriojn de la Kartaga Imperio. Tiu imperio etendis super multo de la marbordo de Nordafriko same kiel enhavis grandajn partojn de marborda kaj la insulojn de okcidenta Mediteranea Maro. (eo)
  • El Estado púnico, también conocido como Imperio cartaginés (púnico: 𐤒𐤓𐤕𐤟𐤇𐤃𐤔𐤕, pronunciación reconstruida *Qart-Ḥadašt, lit. "Ciudad nueva"; latín: Carthāgō),​ fue una civilización de la Antigüedad clásica que englobaba la ciudad de Cartago y sus territorios dependientes, focalizado en la actual Túnez, y que se expandía desde el norte de África hasta el sur de la Europa meridional. Fundada alrededor del año 814 a. C. como una colonia de Tiro, fue una de las ciudades más ricas y poderosas de la antigüedad y centro de un importante imperio comercial y marítimo que dominó el Mediterráneo occidental hasta la mitad del siglo III a. C. Su idioma, cultura (literatura, arte) y religión provinieron de los fenicios. (es)
  • Antzinako Kartago (fenizieraz: 𐤒𐤓𐤕 𐤇𐤃𐤔𐤕, Qart-ḥadašt, "hiri berria") zibilizazio semitar bat izan zen, Kartagoko hiri-estatu feniziarrean zentratuta, Ipar Afrikan dagoen Tunisko golkoan kokatua, gaur egungo Tunisen kanpoaldean. K.a. 814. urtean sortu zen Hasiera batean Libanon dagoen Tiroren dependentzia bat izan zen, baina K.a. 650a inguruan independentzia eskuratu zuen eta Mediterraneoan zehar hegemonia eskuratu zuen, Ipar Afrikan eta gaur egungo Espainian ezarritako hiriekin. Botere hau K.a. III. mendearen inguruan bukatu zen. (eu)
  • Kartago Kuno (dari Fenisia: Qart-ḥadašt) adalah peradaban Semit yang berpusat pada negara kota Fenisia di Kartago, yang terletak di Afrika Utara di , berada di luar apa yang sekarang menjadi Tunis, Tunisia. Kerajaan ini didirikan pada 814 SM. Awalnya dari ketergantungan negara Fenisia dari Tirus, Kartago merdeka sekitar 650 SM dan mendirikan hegemoni atas pemukiman Fenisia lainnya di seluruh Mediterania, Afrika Utara dan yang sekarang Spanyol yang berlangsung hingga 146 SM. Pada puncak kejayaan kota, pengaruhnya menyebar ke sebagian besar barat Mediterania. (in)
  • La civilisation carthaginoise ou civilisation punique est une ancienne civilisation située dans le bassin méditerranéen et à l'origine de l'une des plus grandes puissances commerciales, culturelles et militaires de cette région dans l'Antiquité. « Par leur puissance, ils égalèrent les Grecs ; par leur richesse, les Perses. » — Appien, Libyca, 2 (fr)
  • La civiltà cartaginese o civiltà punica fu un'antica civiltà situata nel bacino del Mediterraneo e l'origine di una delle maggiori potenze commerciali, culturali e militari di questa regione nei tempi antichi. Questa civiltà deriva dalla mescolanza della cultura indigena, costituita dai berberi in Africa, e dalla cultura portata da loro dai coloni fenici. (it)
  • Imperium Kartagińskie, zwane potocznie Kartagina (Nowe Miasto; łac. Karthago, Carthago, stgr. Кαρχηδών = Karchedon, fen. Qrt-ḥdšt = Kart Hadaszt, arab. قرطاج = Kartadż lub hebr. קרתגו = Kartago) – starożytne państwo. Zostało założone w IX w. p.n.e. przez Fenicjan z Tyru jako miasto w pobliżu dzisiejszego Tunisu, w późniejszym okresie obejmowała duży pas afrykańskiego wybrzeża i część Europy Południowej. (pl)
  • A civilização cartaginesa ou civilização púnica foi uma civilização da Antiguidade que se desenvolveu na Bacia do Mediterrâneo entre o fim do século IX a.C. e meados do século II a.C. e esteve na origem de uma das maiores potências comerciais e militares do seu tempo. (pt)
  • Antikens Karthago (från feniciskan Qart-ḥadašt) var en semitisk civilisation centrerad i den feniciska stadsstaten Karthago, som ligger i Nordafrika i Tunisbukten, utanför vad som nu är Tunis i Tunisien. (sv)
  • 古迦太基(腓尼基語: (轉寫:QRT ḤDŠT,實際發音:Qart-ḥadašt))是前7世紀至前2世紀期間以北非突尼西亞沿岸迦太基城為中心興起的一個文明。這個國家是個城邦國家。迦太基本是腓尼基城邦泰爾在海外的殖民地,建於前814年,同其他腓尼基殖民城市一起向泰爾定期朝貢。大約在前650年,迦太基脫離泰爾獨立,並在其他北非的腓尼基殖民城市中建立自己的霸權地位。隨後古迦太基控制了地中海沿海的薩丁尼亞島、科西嘉島、伊比利亞半島南部以及西西里島的部分地區。古迦太基的首都迦太基城,曾一度成為地中海西部城市貿易的中心。 縱觀古迦太基的歷史,其前期一直與古希臘爭奪地中海的霸權地位;後期則與新興的古羅馬爭奪霸權。從古迦太基建國開始,便與古希臘就地中海沿岸的西西里、薩丁尼亞、義大利南部發生一系列戰爭,史稱希臘-布匿戰爭。這場戰爭並沒有分出勝負,古迦太基在地中海西部建立霸權,古希臘則稱雄於東部。大約前3世紀,由於古羅馬的崛起,古迦太基與羅馬發生戰爭,史稱布匿戰爭。布匿戰爭共發生三次,在布匿戰爭裡,羅馬和迦太基都損失極為慘重,最終以古羅馬的勝利告終,古迦太基失去了除北非領土之外的所有領土。前146年,古羅馬終於攻破迦太基城,標誌著古迦太基的滅亡。 (zh)
  • Карфаге́н (финик. 𐤒𐤓𐤕𐤟𐤇𐤃𐤔𐤕 Qart-ḥadašt, лат. Carthago, др.-греч. Καρχηδόνα) — финикийское государство со столицей в одноимённом городе, существовавшее в древности на севере Африки, на территории современного Туниса. Карфаген основан колонистами из финикийского города Тира на территории современного Ливана в IX веке до н. э. Существует две принятые датировки основания Карфагена: 825—823 годы до н. э. или 814—813 годы до н. э., при этом в литературе чаще приводится последняя дата. (ru)
  • Карфаге́н, також Картаге́на (фінік. 𐤒𐤓𐤕•𐤇𐤃𐤔𐤕 Qart-ḥada(št), лат. Carthago, грец. Καρχηδόνα) — фінікійська держава із столицею в однойменному місті, яка існувала в давнину на півночі Африки, на терені сучасного Тунісу. Назва Qart-ḥadašt (у пунічному записі без голосних Qrtḥdšt) перекладається з фінікійської мови як «Нове місто». Латинська назва фінікійців-карфагенян — Poeni або Puni (звідси — Пунічні війни). (uk)
rdfs:label
  • Ancient Carthage (en)
  • حضارة قرطاجية (ar)
  • Imperi Cartaginès (ca)
  • Starověké Kartágo (cs)
  • Αρχαία Καρχηδόνα (el)
  • Antikva Kartago (eo)
  • Estado púnico (es)
  • Antzinako Kartago (eu)
  • An Chartaig Ársa (ga)
  • Kartago Kuno (in)
  • Civiltà cartaginese (it)
  • Civilisation carthaginoise (fr)
  • 고대 카르타고 (ko)
  • Imperium kartagińskie (pl)
  • Civilização cartaginesa (pt)
  • Antikens Karthago (sv)
  • Карфаген (государство) (ru)
  • Карфаген (держава) (uk)
  • 古迦太基 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
geo:geometry
  • POINT(10.326399803162 36.843898773193)
geo:lat
  • 36.843899 (xsd:float)
geo:long
  • 10.326400 (xsd:float)
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Carthage (en)
  • Qart-ḥadašt (en)
is dbo:namedAfter of
is dbo:place of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:allegiance of
is dbp:combatant of
is dbp:culture of
is dbp:employer of
is dbp:establishedEvent of
is dbp:markDescription of
is dbp:namedFor of
is dbp:place of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License