An Entity of Type: country, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The earliest known written records of the history of China date from as early as 1250 BC, from the Shang dynasty (c. 1600–1046 BC), during the reign of king Wu Ding, referred to in the records as the twenty-first King of Shang. Ancient historical texts such as the Book of Documents (early chapters, 11th century BC), the Bamboo Annals (c. 296 BC) and the Records of the Grand Historian (c. 91 BC) describe a Xia dynasty before the Shang, but no writing is known from the period, and Shang writings do not indicate the existence of the Xia. The Shang ruled in the Yellow River valley, which is commonly held to be the cradle of Chinese civilization. However, Neolithic civilizations originated at various cultural centers along both the Yellow River and Yangtze River. These Yellow River and Yangtze

Property Value
dbo:abstract
  • La història de la Xina té més de 4.000 anys de registres escrits i un abundant patrimoni prehistòric. És, per tant, la història d'un dels primers països civilitzats. Les dinasties successives van desenvolupar un sistema burocràtic força elaborat, que donà als pagesos xinesos un avantatge important respecte als nòmades i als muntanyesos veïns. La civilització xinesa va estar reforçada pel desenvolupament d'una ideologia nacional basada en el confucianisme i per una llengua escrita comuna que permeté lligar les diferents llengües locals, totes molt diferents de l'oral. Quan la Xina va ser conquerida per les tribus nòmades del Nord, com els mongols al segle xiii, els invasors van adoptar tard o d'hora els costums de la civilització xinesa i van designar xinesos per a la seva administració. La Xina és una de les civilitzacions més antigues del món amb continuïtat fins a l'actualitat; té els seus orígens a la conca del riu Groc, on van sorgir les primeres dinasties, Xia i Shang. L'existència de documents escrits fa prop de 3.500 anys ha permès el desenvolupament a la Xina d'una tradició historiogràfica molt precisa, que ofereix una narració contínua des de les primeres dinasties fins a l'edat contemporània. La cultura xinesa, segons el mite, s'inaugura amb els tres emperadors originaris: Fu Xi, Shennong i finalment l'emperador Groc, aquest últim considerat com el veritable creador de la cultura xinesa. No obstant això, no existeixen registres històrics que demostrin l'existència real d'aquestes personalitats, les quals, d'acord amb la transmissió oral de generació en generació, haurien viscut fa uns 5.000 o 6.000 anys. (ca)
  • Dějiny Číny jsou, v moderním pojetí dějin, dějinami pravěké Číny, Číny za dob císařství a Číny za dob jednotné republiky až do roku 1949, kdy došlo k rozštěpení území Číny mezi Čínskou republiku a Čínskou lidovou republiku. Tento stav trvá dodnes. První historicky doloženou čínskou dynastií je dynastie Sia. Ta byla dlouho pokládána za pouhou legendu, dokud nebyly uskutečněny vykopávky ze starší doby bronzové v lokalitě Er-li-tchou v provincii Che-nan. Od té doby archeologové odkryli hrobky a nalezli bronzové předměty poukazující na možnou existenci dynastie Sia na místech uváděných starodávnými čínskými texty. Další, tentokrát už historicky věrohodnou dynastií, byla dynastie Šang, která se usídlila podél Žluté řeky na východě Číny v době mezi 18. a 12. stoletím př. n. l. Dynastie byla poté napadena ze západu kmeny Čou, které poté vládly do 5. století př. n. l., ale jejich autorita byla postupně oslabena. V období Jar a podzimů (označováno podle Konfuciovy knihy) existovalo mnoho nezávislých, mezi sebou válčících států, které se k dynastii hlásily pouze jménem. První jednotný stát byl založen dynastií Čchin v roce 221 př. n. l., kdy byl vytvořen úřad císaře. Jako první na něj dosedl císař Š'-chuang-ti (v překladu První císař). Kvůli legistické filosofii, která způsobila vzpouru, však dynastie u moci nevydržela příliš dlouho a již v roce 206 př. n. l. se k moci dostala dynastie Chan, která poté vládla až do roku 220. Období vlády dynastie Chan bývá někdy historiky nazýváno jako stříbrný věk čínských dějin. Poté začala další éra neshod a Čína byla znovusjednocena až v roce 580 za vlády dynastie Suej. Následně Čína prožila zlatý věk za vlády dynastií Tchang a Sung. Mezi 7. a 14. stoletím byla Čína jednou z nejvyspělejších civilizací na světě s rozvinutou kulturou i technologií. V roce 1271 napadl zbytky dynastie Sung mongolský vůdce Kublajchán a po vítězství založil v roce 1279 dynastii Jüan. Mongolové vydrželi na čínském trůně téměř sto let, až v roce 1368 dynastii svrhl rolník Ču Jüan-čang a založil novou čínskou dynastii Ming, která vládla Číně až do roku 1644. Tehdy Mandžuové ze severu napadli oslabenou říši a vlády se ujímá mandžuská dynastie Čching. Její moc nad Čínou přetrvala až do počátku 20. století, kdy byl sesazen poslední císař monarchie, nezletilý Pchu-i, a byla založena republika. (cs)
  • نشأت الحضارة الصينية في العديد من المراكز الإقليمية عبر قرى النهر الأصفر ونهر يانغتزي في العصر الحجري الحديث، إلا أنه يقال إن البحر الأصفر هو مهد الحضارة الصينية. فمع آلاف السنوات من التاريخ المستمر، تعد الصين واحدة من أقدم الحضارات في العالم. ويمكن العثور على تاريخ الصين المكتوب في وقت مبكر مع مملكة شانغ (حوالي 1700–1046 قبل الميلاد)، رغم أن النصوص التاريخية القديمة مثل سجلات المؤرخ الكبير (حوالي 100 قبل الميلاد) وحوليات الخيزران تؤكد تواجد أسرة شيا قبل شانغ. وقد تطور قدر كبير من ثقافة الصين وأدابها وفلسفتها بشكل أكبر أثناء مملكة تشو (1045–256 قبل الميلاد). وقد بدأت مملكة تشو للرضوخ للضغوط الخارجية والداخلية في القرن الثامن قبل الميلاد، وتم تقسيم المملكة في النهاية إلى دول صغيرة، بدءًا من فترة الربيع والخريف وحتى الوصول إلى التغير الكامل في حقبة الممالك المتحاربة. وتعد تلك واحدة من الفترات المتعددة للدول الفاشلة في التاريخ الصيني (حيث إن أحدثها هي الحرب الأهلية الصينية). وبين فترات الممالك وأمراء الحرب، قامت الممالك الصينية بحكم أجزاء أو كل الصين، في بعض العصور، بما في ذلك الفترة المعاصرة، امتدت السيطرة حتى شينغيانغ و / أو التبت. وقد بدأت تلك الممارسة مع مملكة تشين: في عام 221 قبل الميلاد، حيث قام تشين شي هوانج بتوحيد الممالك المتحاربة وخلق أول إمبراطورية صينية. وقد قامت الممالك المتعاقبة في التاريخ الصيني بتطوير أنظمة بيرقراطية أتاحت الفرصة لإمبراطور الصين بالتحكم بشكل مباشر في الأقاليم المتسعة. والنظرة التقليدية للتاريخ الصيني تشير إلى الوحدة والتفكك السياسي بشكل متبادل، حيث تمت السيطرة في بعض الأوقات على الصين شعوب السهوب، والذين تم استيعاب أغلبهم ضمن سكان قومية الهان. وتعد التأثيرات الثقافية والسياسية، من العديد من أجزاء آسيا، والتي نجمت عن موجات متتابعة من الهجرة والتوسع والاستيعاب الثقافي جزءًا من الثقافة المعاصرة للصين. (ar)
  • China gehört zu den ältesten Zivilisationen und Hochkulturen der Menschheit. Als Träger dieser Kultur und dominierende Volksgruppe haben sich in der Geschichte Chinas (chinesisch 中國歷史 / 中国历史, Pinyin Zhōngguó Lìshǐ) die Han-Chinesen etabliert. Schriftliche Aufzeichnungen über die chinesische Kultur reichen über 3500 Jahre zurück. Im Mythos geht sie ursprünglich auf die drei Urkaiser zurück: Fuxi, Shennong und schließlich den Gelben Kaiser Huang Di als eigentlichen Kulturschöpfer – ihnen voran gingen 16 irdische und eine Reihe himmlischer Kaiser. Historische Belege für die Existenz dieser Persönlichkeiten gibt es allerdings keine, sie sollen laut Überlieferung vor 5000 bis 6000 Jahren gelebt haben. Für eine schematische zeitliche Übersicht siehe: Zeittafel der chinesischen Geschichte. (de)
  • Ο κινεζικός πολιτισμός δημιουργήθηκε σε ποικίλα τοπικά κέντρα κατά μήκος τόσο της κοιλάδας του Κίτρινου Ποταμού όσο και της κοιλάδας του Ποταμού Γιανγκτσέ στη Νεολιθική Εποχή, με τον Κίτρινο Ποταμό να θεωρείται ως η κοιτίδα του κινεζικού πολιτισμού. Με χιλιάδες χρόνια συνεχούς ιστορίας, η Κίνα αποτελεί έναν από τους αρχαιότερους πολιτισμούς της υφηλίου. Η γραπτή ιστορία της Κίνας αρχίζει από την εποχή της Δυναστείας Σανγκ (γύρω στα 1700-1046 π.Χ.), παρόλο που αρχαία ιστορικά κείμενα όπως τα Αρχεία του Μεγάλου Ιστορικού (γύρω στο 100 π.Χ.) και τα Χρονικά Μπαμπού επιβεβαιώνουν την ύπαρξη μιας δυναστείας ονόματι Σια (μονοσύλλαβη λέξη, προφορά πινγίν: Σια, προφορά Wade-Giles: Χσια) πριν από αυτή των Σανγκ. Οστά από μαντεία, με αρχαία κινεζική γραφή από τον καιρό της δυναστείας Σανγκ έχουν ραδιοχρονολογηθεί μέχρι και το 1500 π.Χ. Μεγάλο μέρος της κινεζικής κουλτούρας, λογοτεχνίας και φιλοσοφίας αναπτύχθηκε περαιτέρω κατά τη διάρκεια της Δυναστείας Τσόου (1045-256 π.Χ.). Η Δυναστεία των Τσόου άρχισε να λυγίζει σε εξωτερικές και εσωτερικές πιέσεις τον 8ο αιώνα π.Χ. και το βασίλειο τελικώς διασπάστηκε σε μικρότερα κρατίδια, ξεκινώντας από την Περίοδο της Άνοιξης και και του Φθινοπώρου και καταλήγοντας στην Περίοδο των Εμπόλεμων Βασιλείων. Αυτή η περίοδος αποτελεί μια από τις πολλές περιόδους αναταραχής στην κινεζική ιστορία (με πιο πρόσφατη τον κινεζικό εμφύλιο πόλεμο). Τις περιόδους ανάμεσα σε αυτές των πολλαπλών βασιλείων και των πολεμάρχων, κινεζικές δυναστείες (ή πιο πρόσφατα, δημοκρατίες) κυβέρνησαν όλη την Κίνα, εκτός της περιοχής Σιντζιάνγκ και του Θιβέτ, υπό κινεζική κατοχή σήμερα, όπου η κινεζική Αρχή δεν υπήρξε συνεχής. Η πρακτική αυτή άρχισε με τη Δυναστεία Τσιν: το 221 π.Χ., ο Τσιν Σι Χουάνγκ ένωσε τα διάφορα εμπόλεμα βασίλεια και σχημάτισε την πρώτη κινεζική αυτοκρατορία. Οι επόμενες δυναστείες στην κινεζική ιστορία ανέπτυξαν γραφειοκρατικά συστήματα τα οποία διευκόλυναν τον αυτοκράτορα στον απευθείας έλεγχο αχανών περιοχών. Η συμβατική όψη της κινεζικής ιστορίας είναι αυτή της εναλλαγής περιόδων πολιτικής ενότητας με περιόδους διχόνοιας και αναταραχών, με την Κίνα να περιέρχεται κατά περιόδους υπό την κυριαρχία άλλων λαών της Ασίας, οι περισσότεροι εκ των οποίων αφομοιώθηκαν από τον κινεζικό πολιτισμό των Χαν. Πολιτιστικές και πολιτικές επιρροές από πολλά μέρη της Ασίας, εισαχθείσες από αλλεπάλληλα κύματα μετανάστευσης, επέκτασης και πολιτιστικής αφομοίωσης, αποτελούν μέρος της μοντέρνας κουλτούρας της Κίνας. (el)
  • La estas lulilo de la ĉina nacio kaj en suda Shanxi-provinco, kie kuniĝas la meza kaj malsupra partoj de la Flava Rivero, estis sala lago kun perimetro de 60 km, kiun oni nomis . Proksime de la lago oni malkovris restaĵojn kun historio de 1.8 milionoj da jaroj, 600 mil jaroj kaj 5000-3000 jaroj respektive. La besta osto bruligita antaŭ 1.8 milionoj da jaroj estas plej frua atesto pri fajrouzado de la homoj. Huangdi estas rigardata kiel prapatro de la ĉina nacio. Li estis tribestro en la lasta periodo de la primitiva socio. Legendo diras, ke li gvidis akran batalon kantraŭ la suda tribo gvidata de . Fine Chiyou estis senkapigita kaj lia sango transformiĝis en salakvon de la lago. Hodiaŭ sude de la lago ankoraŭ estas vilaĝo kun la nomo Chiyou. La unuan de la kvara monato ĉiujare laŭ ĉiuj vilaĝanoj pendigas soforajn frondojn sur sia pardo, dum membroj de aliaj vilaĝoj pendigas glediĉiajn frondojn antaŭ sia domo. La kutimo devenis de antikva legendo: Post morto de Chiyou fantomoj tumultis ĉe la lago kaj estis mortigitaj de iu generalo. Tiam la soldatoj de Chiyou estis kovritaj per soforaj frondoj, dum iliaj rivaloj per ta glediĉiaj. Arkeologoj multe interesiĝas pri la kaŭzo de la batalo. Jam de antikve en suda Ĉinio estas varmete kaj abundas pluvo. Tie la tero estas fekunda, riveroj multaj, arboj kaj herboj prosperaj, kaj la naturaj fontoj de manĝaĵoj multe pli abundaj ol tiuj ĉe la supre menciita lago, sed kial Chiyou avidis la mezan kaj malsupran basenojn de la Flava Rivero? Pluraj erudiciuloj konjektis, ke li sin trudis norden por rabi salon. Tio kompreneble indignigis ĉiujn tribojn ĉirkaŭ la sala lago. Ili do kune batalis kontraŭ Chiyou, elektinte Huangdi, kiu rajtis disponi je la lago, kiel estron de la alianca armeo. Ankaŭ la posteuloj de Huangdi, nome, Yao, Shun kaj , starigis sian ĉefurbon en loko distanca de la sala lago je 20-140 km. (eo)
  • La historia de China, una de las civilizaciones más antiguas del mundo con continuidad hasta la actualidad, tiene sus orígenes en la cuenca del río Amarillo donde surgieron las primeras dinastías Xia, Shang y Zhou.​ La existencia de documentos escritos hace cerca de 3500 años ha permitido el desarrollo en China de una tradición historiográfica muy precisa, que ofrece una narración continua desde las primeras dinastías hasta la Edad Contemporánea. La cultura china, según el mito, se inaugura con los tres emperadores originarios: Fuxi, Shennong y finalmente el Emperador amarillo Huang, este último considerado como el verdadero creador de la cultura china. Sin embargo, no existen registros históricos que demuestren la existencia real de estas personalidades, las que de acuerdo con la transmisión oral de generación en generación, habrían vivido hace unos 5000 a 6000 años.​ La enorme extensión geográfica del estado actual de la República Popular China hace que la historia de todo este territorio abarque, en sentido amplio, a un gran número de pueblos y civilizaciones. Sin embargo, la cronología tradicional de la historia china se centra, en un sentido más restringido, en el grupo étnico de los chinos, y está íntimamente asociada a la evolución de la lengua china y su sistema de escritura basado en los ideogramas. Esta continuidad cultural y lingüística es la que permite establecer una línea expositiva de la historia de la civilización china, que, tanto desde los textos más antiguos del I milenio a. C., como desde los clásicos confucianos, pasando por las grandes historias dinásticas promovidas por los emperadores, ha continuado hasta el presente. Los descubrimientos arqueológicos del siglo XX, muy en especial los de los huesos oraculares, que recogen las primeras manifestaciones escritas en lengua china, han contribuido en las últimas décadas a un conocimiento más detallado de los orígenes de la civilización china.​ La narración tradicional china de la historia se basa en el llamado ciclo dinástico, mediante el cual los acontecimientos históricos se explican como el resultado de sucesivas dinastías de reyes y emperadores que pasan por etapas alternas de auge y declive. Este modelo del ciclo dinástico ha sido criticado por muchos autores​ por dos razones fundamentales: En primer lugar, por su simplismo, ya que el modelo adopta un patrón recurrente según el cual los primeros emperadores son heroicos y virtuosos, mientras que los últimos son débiles y corruptos. Esta visión está sin duda influida por la interpretación de las propias dinastías reinantes, las cuales encontraban en la degradación de la dinastía precedente una legitimación de su propio ascenso al poder. En segundo lugar, el modelo dinástico ha sido también criticado por presentar una visión nacionalista artificial, pues lo que en una interpretación alternativa podría verse como una sucesión de diferentes estados y civilizaciones en un mismo territorio, aparece como una mera alternancia de regímenes de gobierno en el marco imperturbable de una entidad nacional única. A pesar de estas críticas, el modelo del ciclo dinástico permite ver los acontecimientos históricos que han llevado a la formación de la China actual como una estructura lineal de fácil comprensión, lo cual ha mantenido su vigencia entre los historiadores hasta la actualidad. Otra razón principal por la que el estudio de las dinastías y sus emperadores ha sido fundamental entre los chinos en el análisis de su propia historia es el sistema tradicional de datación de fechas, según el cual cada emperador establecía sus periodos de reinado como marco para contabilizar los años. Así, el año cristiano de 1700 se corresponde según el sistema tradicional chino con el año 38 de la era Kangxi, mientras que el año 1750 sería el año 15 de la era Qianlong. Incluso hoy en día, en Taiwán el año 2017 se designa en contextos formales como año 106 de la República. Este uso de las dinastías y sus emperadores para la propia datación de los años ha hecho imprescindible el dominio de la cronología dinástica en la tradición cultural china para adentrarse en el estudio de la historia. (es)
  • Txinako historia milaka urtez okupatua izan den lurralde batean garatzen da. Txina munduko zibilizaziorik zaharrenetakoa da, eta, batasunik gabeko epeak izan arren, egungo estatua K.a. 221 sortutako inperioaren ondorengo zuzena da. Txinako zibilizazioaren oinarriak Qin dinastian daude. Izan ere, K.a. III. mendean idazteko sistema bera eratu zen, eta hurrengo menderako, konfuzianismo iparra zuen estatu-ideologia garatu zen. Gainera, Txinako kultura inbatzaile atzerritarrek ekarritakoak ere osatzen du. Asiako alde ezberdinetako etorkinen olatuak jatorrizko txinatarrekin integratu eta nahastu ziren. (eu)
  • The earliest known written records of the history of China date from as early as 1250 BC, from the Shang dynasty (c. 1600–1046 BC), during the reign of king Wu Ding, referred to in the records as the twenty-first King of Shang. Ancient historical texts such as the Book of Documents (early chapters, 11th century BC), the Bamboo Annals (c. 296 BC) and the Records of the Grand Historian (c. 91 BC) describe a Xia dynasty before the Shang, but no writing is known from the period, and Shang writings do not indicate the existence of the Xia. The Shang ruled in the Yellow River valley, which is commonly held to be the cradle of Chinese civilization. However, Neolithic civilizations originated at various cultural centers along both the Yellow River and Yangtze River. These Yellow River and Yangtze civilizations arose millennia before the Shang. With thousands of years of continuous history, China is among the world's oldest civilizations and is regarded as one of the cradles of civilization. The Zhou dynasty (1046–256 BC) supplanted the Shang, and introduced the concept of the Mandate of Heaven to justify their rule. The central Zhou government began to weaken due to external and internal pressures in the 8th century BC, and the country eventually splintered into smaller states during the Spring and Autumn period. These states became independent and fought with one another in the following Warring States period. Much of traditional Chinese culture, literature and philosophy first developed during those troubled times. It was during this period that rival kingdoms developed bureaucratic systems that enabled them to control vast territories directly, laying the foundation for the imperial system of government. In 221 BC, Qin Shi Huang conquered the various warring states and created for himself the title of Huangdi or "emperor" of the Qin, marking the beginning of imperial China. However, the oppressive government fell soon after his death, and was supplanted by the longer-lived Han dynasty (206 BC – 220 AD). In the 21 centuries from 206 BC until AD 1912, routine administrative tasks were handled by a special elite of scholar-officials. Young men, well-versed in calligraphy, history, literature, and philosophy, were carefully selected through difficult government examinations. China's last dynasty was the Qing (1636–1912), which was replaced by the Republic of China in 1912, and then in the mainland by the People's Republic of China in 1949. The Republic of China retreated to the island of Taiwan in 1949. Both the PRC and the ROC currently claim to be the sole legitimate government of China, resulting in an ongoing dispute even after the United Nations recognized the PRC as the government to represent China at all UN conferences in 1971. Hong Kong and Macau transferred sovereignty to China in 1997 and 1999 from the United Kingdom and Portugal respectively, becoming special administrative regions (SARs) of the PRC. Chinese history has alternated between periods of political unity and peace, and periods of war and failed statehood—the most recent being the Chinese Civil War (1927–1949). China was occasionally dominated by steppe peoples, especially the Mongols and Manchus, most of whom were eventually assimilated into the Han Chinese culture and population. Between eras of multiple kingdoms and warlordism, Chinese dynasties have ruled parts or all of China; in some eras control stretched as far as Xinjiang, Tibet and Inner Mongolia, as at present. Traditional culture, and influences from other parts of Asia and the Western world (carried by waves of immigration, cultural assimilation, expansion, and foreign contact), form the basis of the modern culture of China. (en)
  • L'histoire de la Chine commence peu après l'invention de l'écriture, soit vers 1 300 avant J.-C., avec l'émergence des premières cités. Les écrits sont d'abord rares et ne se répandent qu'au cours du Ier millénaire av. J.-C. La civilisation chinoise s'est développée au fil des siècles, en passant progressivement de rites ancestraux de type chamanique au taoïsme et au bouddhisme, tout en intégrant la philosophie confucéenne. L'écriture chinoise non phonétique, partagée par des langues diverses qui utilisent les mêmes signes en les prononçant différemment, a permis de créer une intercompréhension écrite entre locuteurs instruits parlant différentes langues. Lorsque la Chine fut conquise à plusieurs reprises par des tribus nomades venues du Nord ou de l'Ouest, comme les Mongols au XIIIe siècle, les envahisseurs adoptèrent les coutumes chinoises et utilisèrent le système administratif en place pour gouverner à leur profit l'empire de Chine. (fr)
  • Tá an tSín ar cheann desna sibhialtachtaí is ársa ar domhan. Téann taifid scríte de stair na Síne chomh fada siar le 1500 RCh, le linn Ríshliocht Shang (c. 1600 – 1046 RC). Déanann téacsanna stairiúla ársa de chuid na Síne, cosúil le Taifid an Staraí Mhóir (c. 100 RCh) agus na hAnnála Bambú, tagairt ar ríshliocht ar a dtugaid Ríshliocht Xia (c. 2070 – 1600 RCh), ríshliocht a bhí ann roimh Ríshliocht Shang ach a bhí gan chóras scríbhneoireachta ar mheán marthanach. Deirtear gurbh í an Huang He (Gaeilge: ‘An Abhainn Bhuí’) tobar shibhialtacht na Síne, cé gur tháinig cultúir éagsúla chun cinn le linn na tréimhse Neoilití in áiteanna éagsúla feadh ghleann na hAbhann Buí agus na Chang Jiang (Gaeilge: ‘An Abhainn Fhada’) araon. Is ceann amháin de na háiteanna ar a dtugtar tobair na sibhialtachta an tSín. Forbraíodh cultúr, litríocht agus fealsúnacht na Síne le linn Ríshliocht Zhou (1046 – 256 RCh). Do thráigh neart an ríshleachta san 8ú gcéad RCh, áfach, de thoradh brúnna a tháinig ón dtaobh amuigh agus ón dtaobh istigh. I ndeireadh thiar thall do thit Ríshliocht Zhou as a chéile agus do tháinig neart stát beag ina áit. Ba le linn Thréimhse na nEarrach agus na bhFómhar a thosnaigh an cliseadh sin agus do bhí sé ag a bhuaicphointe le linn Thréimhse Chogaí na Stát. Ba Thréimhse Chogaí na Stát ceann amháin de na tréimhsí i gcaitheamh stair na Síne inar theip ar an gcóras stáit – is é Cogadh Cathartha na Síne, a thosnaigh sa bhliain 1927, an tréimhse is déanaí dá leithéid. Idir réanna nuair a bhíodh ríochtaí iomadúla i gcumhacht agus réanna eile nuair a bhíodh taoisigh chogaidh i gcumhacht, do bhíodh ríshleachta Síneacha i gceannas ar an Sín ina hiomlán nó ar chodanna di – do bhíodh tréimhsí stairiúla ann, leis, ina raibh an tSín i gceannas ar an réigiún ar a dtugtar Xinjiang (Gaeilge: ‘Na Tiarnais Nua’) agus ar an dTibéid, rud atá fíor fé láthair mar shampla. Ba sa bhliain 221 RCh a d’éirigh le fear darb ainm Qin Shi Huang na stáit bheaga a bhíodh i gcoimhlint le chéile a aontú. Ó tharla go raibh seisean i gceannas na tíre go léir, do chruthaigh Qin Shi Huang teideal nua dó féin: Huangdi (Gaeilge: ‘Impire’). Ba é Qin Shi Huang an chéad Impire de chuid Ríshliocht Qin agus dob eisean a chuir tús leis an Ré Impiriúil de stair na Síne. Do shaothraigh na ríshleachta a tháinig i ndiaidh Ríshleachta Qin córais mhaorlathacha a chuireadh ar chumas Impire na Síne a údarás a chur i bhfeidhm caol díreach ar fud na gcríocha ollmhóra a bhí faoina smacht. Ba é Ríshliocht Qing (1644 – 1912) – nó Ríshliocht Manchu, mar a thugtar air leis – an ríshliocht deireanach a bhí i gceannas ar an Sín. Tháinig Poblacht na Síne i gcumhacht sa bhliain 1912 ach do chúlaigh rialtas na Poblachta siar chuig oileán na Téaváine sa bhliain 1949, bliain inar tháinig na Cumannaithe i gcumhacht ar mhórthír na Síne agus inar mbunaíodar Daon-Phoblacht na Síne. Is iad na Maorlathaithe léannta, nó na Scoláirí maorlathacha (Sínis: 士大夫 ; pinyin: shì dàfū), a bhíodh ag plé le gnáth-chúramaí riaracháin ar feadh na tréimhse fada ón mbliain 206 RCh go dtí AD 1912. Bhaintí úsáid as chóras scrúduithe deacra chun fir óga chumasacha a roghnú chun bheith ina Maorlathaithe léannta, agus do bhídís an-eolach ar an gcallagrafaíocht agus ar an bhfealsúnacht dá bharr. Is é an gnáth-dhearcadh atá ag daoine ar stair na Síne ná go n-athraíonn sí ó thréimhsí d’aontacht pholaitiúil go tréimhsí gan aontacht pholaitiúil, agus go mbíonn tréimhsí ann ina bhfuil an tSín fé cheannas mhuintir na steipe. Is é a tharlaíodh sa deireadh, áfach, ná go nglacadh na strainséirí sin le gnásanna agus nósanna mhuintir na Síne. Tá tionchair pholaitiúla agus chultúrtha ina ndlúthchuid de chultúr na Síne sa lá atá inniu ann. Tagann na tionchair sin ó áiteanna eile na hÁise agus ón Iarthar de thoradh babhtaí inimirce, comhshamhlaithe chultúrtha agus teagmhála leis an ndomhan mór. (ga)
  • Sejarah Tiongkok adalah salah satu sejarah kebudayaan tertua di dunia. Dari penemuan arkeologi dan antropologi, daerah Tiongkok telah didiami oleh manusia purba sejak 1,7 juta tahun yang lalu. Peradaban Tiongkok berawal dari berbagai negara kota di sepanjang lembah Sungai Kuning pada zaman Neolitikum. Sejarah tertulis Tiongkok dimulai sejak Dinasti Shang (k. 1750-1045 SM). Cangkang kura-kura dengan aksara Tionghoa kuno yang berasal dari Dinasti Shang memiliki penanggalan radiokarbon hingga 1500 SM. Budaya, sastra, dan filsafat Tiongkok berkembang pada zaman Dinasti Zhou (1066-221 SM) yang melanjutkan Dinasti Shang. Dinasti ini merupakan dinasti yang paling lama berkuasa dan pada zaman dinasti inilah aksara Tionghoa modern mulai berkembang. Dinasti Zhou terpecah menjadi beberapa negara kota, yang menciptakan Periode Negara Perang. Pada tahun 221 SM, Qin Shi Huang menyatukan berbagai kerajaan ini dan mendirikan kekaisaran pertama Tiongkok. Pergantian dinasti dalam sejarah Tiongkok telah mengembangkan suatu sistem birokrasi yang memungkinkan Kaisar Tiongkok memiliki kendali langsung terhadap wilayah yang luas. Pandangan konvensional terhadap sejarah Tiongkok adalah bahwa Tiongkok merupakan suatu negara yang mengalami pergantian antara periode persatuan dan perpecahan politis yang kadang-kadang dikuasai oleh suku bangsa asing (non-Han), yang sebagian besar terasimiliasi ke dalam populasi Suku Han. Pengaruh budaya dan politik dari berbagai wilayah di Asia, yang dibawa oleh gelombang imigrasi, ekspansi, dan asimilasi yang bergantian, menyatu untuk membentuk budaya Tiongkok modern. (in)
  • 中国の歴史(ちゅうごくのれきし)、あるいは中国史(ちゅうごくし)の対象は、中国大陸の地域史であり、漢民族を中心に様々な異民族を加えた歴史である。中国の黄河文明は古代の世界四大文明の一つに数えられ、また、黄河文明よりもさらにさかのぼる長江文明が存在した。以降、現代までの中国の歴史を記す。 中国の歴史においては、政治的統一による平和の時代と、国家崩壊および戦争の時代が交互に繰り返された。最近のものは国共内戦(1927年–1949年)である。ときおり中国は遊牧民による支配を受け、最終的にそのほとんどは漢民族の文化に同化された。複数の王朝と戦国武将が支配する時代において、中華王朝は中国大陸の一部または全部を支配してきた。いくつかの時代には、現在のように、支配は東トルキスタンとチベットにまで及んだ。 歴代の王朝は、皇帝が広大な領土を直接支配することを可能にする官僚制度を発展させてきた。紀元前206年から西暦1912年までは、日常的な統治業務は士大夫と呼ばれる特別なエリートによって処理された。その官僚は科挙によって慎重に選考された。最後の王朝である清は、1912年の中華民国建国によって滅亡した。 (ja)
  • 중국의 역사에 대한 최초의 기록은 기원전 1250년 무정의 통치기인 상나라(기원전 1600~1046년 경)로 거슬러 올라간다. 황하 문명은 여러 다른 문명의 영향을 받았으며 중국 본토에서는 하나라, 상나라, 주나라 이래 약 5000년 동안 수많은 여러 왕조가 흥망을 반복해 왔다. 한나라 때는 현재 중국 민족의 대부분을 차지하는 한족이라는 개념이 생겨났고 당나라는 서방의 페르시아, 이슬람 제국, 동로마 제국과의 교류도 하였다. 그러던 중 위, 촉, 오의 연이어진 싸움으로 인해 한나라가 분열되고 합쳐지길 반복하다 한나라는 멸망하게 된다. 한나라의 멸망 이후 한족들이 취약해지고 서진의 멸망 이후로 북방 민족들이 화북 지역에 대대적으로 쳐들어온 뒤부터 수나라가 중국을 통일하기 전까지 화북은 이민족들의 무대가 된다. 한족들이 건국한 송나라 때는 중국 중세 문화가 전성기를 이루었으나 군사력이 너무 약해 주변 이민족들로부터 끊임없는 침략을 받다가 남송이 몽골족의 몽골제국에 의해 멸망함으로써 사라진다. 이후 몽골제국이 4개의 칸국하고 원나라로 분열되었으며 한족들이 몽골족을 몰아내고 명나라를 건국하게 된다. 명나라는 영락제 때 대대적인 영토 확장을 포함해 정화의 원정 등으로 큰 전성기를 맞게 된다. 임진왜란으로 인해 명나라가 약해지자 여진족은 이틈을 타서 후금을 건국한 이후 명나라를 멸망시키고 청나라를 건국하여 지배자로서 중국을 손에 넣고 통치한다. 그러나 19세기에 들어서 제1차 아편 전쟁과 제2차 아편 전쟁에서 청나라가 영국에 패배한 이후, 중국 본토는 "아시아의 병자" 서구 열강의 반식민지로 전락하고 말았고 대만과 만주는 일본 제국에 지배당하고 중국 한족의 남조의 수도로서 상징적이던 난징은 이민족에게 유린당했던 것처럼 현대에는 일본 제국에 의해 난징 대학살과 강간으로 유린당한다. 홍콩은 영국이 지배했으며 마카오는 포르투갈이 지배하였다. 여진족이 건국한 청나라의 무능에 반발하여 태평 천국 운동이 일어났으나 진압되었다. 그 후 한족의 개혁파들에 의해 양무 운동과 변법 자강 운동이 차례로 일어났으나 반식민지로 전락한 중국은 힘이 없었고 열강의 지배와 간섭으로 실패했다. 한편 서태후 등 보수파의 사주로 반외세 운동인 의화단 운동을 일으켰으나 진압되었다. 그 후 신해혁명이 일어나 1912년에는 아시아 최초의 공화제 국가 중화민국이 탄생했다. 하지만 일본 제국에 의해 포섭되기도 하는 각지의 군벌에 의해 수많은 내전이 일어났고 몽골, 티베트의 독립 운동 등으로 말미암아 중화민국은 혼란에 싸여 분열되었다. 또한 일본 제국의 침략에 의해 중국 동부 지역을 잃고 난징이 유린을 당하며 중국 자체가 지배당할 뻔한 위험한 시기를 보냈다. 이 때 일본의 중국 정복에 대항하기 위해 러시아와 가까워졌으나 러시아 또한 중국에 조계지를 설치하고 중국 영토로 남하하며 영향력을 행사하였다. 1930년대에는 국공 내전(중국에서는 보통 “해방 전쟁”이라 칭함)과 중일 전쟁(중국에서는 보통 “항일전쟁”이라 칭함)이 발발하여 중국 각지가 전장이 되었다. 이 시기에는 중앙 정부가 2개 이상인 때에도 있었다. 많은 중국인 가난한 농민, 소작농 계급들로 구성된 중국공산당은 소련의 영향 아래에서 힘을 키웠고 그 후 중일 전쟁 중에 일본의 세력 아래에 있던 군벌들을 견제하기 위하여 소련의 영향력 아래에서 세력을 늘려 온 중국공산당은 계속되는 오랜 내전으로 군인들에 의해 반복되던 민간인에 대한 살인과 강간, 방화에 지친 중국인들의 민심을 얻었다. 1945년에 일본이 미국에 패망하고 나서 중국공산당은 중국 내에서 일어나던 국공 내전에서 승리를 거두고 1949년 10월 1일 중화인민공화국 정부를 세웠다. 중화인민공화국에서는 매년 10월 1일을 국경절로 정하고 이를 기념한다. (ko)
  • La storia della Cina e della sua civiltà ha origine dai piccoli insediamenti sorti lungo le vallate del Fiume Giallo (che è considerato la "culla della civiltà cinese") e del Fiume Azzurro intorno al 3000 a.C. Le prime informazioni della storia scritta della Cina risalgono alla dinastia Shang (1600-1046 a.C.). Gli ossi oracolari con i primi caratteri cinesi della dinastia Shang sono stati datati attraverso il radiocarbonio al 1250 a.C., servivano a effettuare divinazioni sul futuro e da essi si compiono studi sulla paleografia, filologia dei caratteri e sul cinese antico. La cultura, letteratura e filosofia cinesi iniziarono il loro sviluppo durante la successiva dinastia Zhou (1046-256 a.C.). La dinastia Zhou cominciò a cedere alle pressioni interne ed esterne durante l'VIII secolo a.C. e la sua abilità nel controllare i signorotti locali, andò indebolendosi fino al punto che il territorio si suddivise in piccoli Stati regionali, dando inizio al periodo delle primavere e degli autunni, che sfociò successivamente nel periodo dei regni combattenti. Nel 221 a.C. Qin Shi Huangdi unificò i bellicosi regni locali e creò il primo Impero cinese. Le successive dinastie della storia cinese svilupparono sistemi burocratici che permisero all'imperatore della Cina di mantenere il controllo dei suoi vasti territori. L’impero cinese era il terzo più vasto dell’antichità, dopo i soli imperi achemenide e Xiongnu. La sua superficie massima era di 8 milioni di km² sotto la dinastia Han unita (6,5 in seguito). Sotto la dinastia Yuan, cioè il khanato mongolo (1279-1368) durante il quale Marco Polo visitò la Cina, riuscì a raggiungere persino i 15 milioni di km², nel 1330, e la stessa estensione fu mantenuta con i Qing, i successori dei Ming (15 milioni nel 1790; l'ultimo Imperatore abdica nel 1912), mentre si colloca al terzo posto la dinastia Tang (13,72 milioni nel 715). Nel corso della sua storia i vari imperi cinesi furono i più vasti del mondo in almeno 54 occasioni, sotto 49 diverse dinastie fino al XIX secolo. Globalmente invece la Cina fu il quinto impero più vasto della storia, quattro volte più vasto dell'impero romano di Traiano. Al suo apice governava il 40% della popolazione mondiale, sotto la dinastia Han nel II secolo a.C., risultando in questo il terzo impero per popolazione dopo quello mediano e achemenide. Nell'era moderna, invece, l'impero del Grande Qing governava il 36,6% della popolazione mondiale nel XIX secolo. La storia cinese risulta così caratterizzata dall'alternanza di periodi di unità e divisioni. In qualche occasione il territorio fu dominato da popoli provenienti dall'Asia centrale, che furono poi assimilati nella popolazione Han. Influenze culturali e politiche da molte parti del continente asiatico, portate da ondate successive di immigrazione, espansione e assimilazione culturale, sono parte della moderna cultura della Cina. (it)
  • Historia Chin – historia Chin od czasów najdawniejszych aż do dnia dzisiejszego. (pl)
  • De geschiedenis van China geeft een overzicht van de historische ontwikkeling van China. China bezit een van de oudste beschavingen ter wereld, met een ononderbroken ontwikkeling van prehistorie tot heden. Zelf spreken de Chinezen graag van '5000 jaar geschiedenis en 7000 jaar cultuur' (wuqian nian de lishi, qiqian nian de wenhua, 五千年的歷史,七千年的文化), waarbij zij hun geschiedenis traditioneel laten beginnen met de Gele Keizer en hun cultuur met Fuxi of met Youchao. De oudste geschreven Chinese historische bronnen, de orakelbotten dateren uit de 13e eeuw v.Chr. (nl)
  • Os primeiros registros escritos conhecidos da história da China datam de 1250 a.C., da dinastia Shang. Textos históricos antigos como os Registros do Grande Historiador (c. 100 a.C.) e os Anais do Bambu (296 a.C.) descrevem uma dinastia Xia (c. 2070–1600 a.C.) antes dos Shang, mas nenhuma escrita é conhecida do período, e os escritos de Shang não indicam a existência do dinastia Xia. Documentos que datam do século XVI a.C. em diante e que demonstram que aquele país é uma das civilizações mais antigas do mundo com existência contínua. Os estudiosos entendem que a civilização chinesa surgiu em cidades-Estado no vale do rio Amarelo. O ano 221 a.C. costuma ser referido como o momento em que a China foi unificada na forma de um grande reino ou império, apesar de já haver vários estados e dinastias antes disso. As dinastias sucessivas desenvolveram sistemas de controle burocrático que permitiriam ao imperador chinês administrar o vasto território que viria a ser conhecido como a China. A fundação do que hoje se chama a civilização chinesa é marcada pela imposição de um sistema de escrita comum, criado pela dinastia Qin no século III a.C., e pelo desenvolvimento de uma ideologia estatal baseada no confucionismo, no século II a.C. Politicamente, a China alternou períodos de unidade e fragmentação, sendo conquistada algumas vezes por potências externas, algumas das quais terminaram assimiladas pela população chinesa. Influências culturais e políticas de diversas partes da Ásia, e mais tarde algumas da Europa levadas por ondas sucessivas de imigrantes, fundiram-se para criar a imagem da atual cultura chinesa. (pt)
  • Kinas historia är över 3 000 år lång då de äldsta skriftliga källorna är från 1200-talet f.Kr. De första spåren av en jordbruksbaserad kultur (Yangshaokulturen) dateras till cirka 6000 f.Kr. Runt 3000 f.Kr. hade man gått över till bronsålder där framförallt Sanxingduikulturen och Longshankulturen bör nämnas. Dessa kulturer var hövdingastyrda stamsamhällen, och det var tidigast någon gång runt 2200 f.Kr. som det första kungadömet upprättades i form av Xiadynastin, en mytologisk dynasti vars existens inte är vetenskapligt bevisad. Shangdynastin (cirka 1600–1000 f.Kr.) var tills relativt nyligen även den ansedd som rent mytisk tills en av dess huvudstäder grävdes ut och man fann ett arkiv, varvid uppgifter i senare skriftliga källor kunde bekräftas. Shangdynastins härskare var på många sätt lik de egyptiska faraonerna; han sågs som en levande gud som var absolut härskare över både världsliga och andliga frågor. Efter Shangdynastins fall upprättades 1040 f.Kr. Zhoudynastin, det första fullt utvecklade feodalsystemet i Kinas historia. I och med Zhou infördes begreppet "Himlens mandat" (天命 tīanmìng) som det som legitimerade den härskande monarkens styre. Härskaren var inte längre en gud i sig själv, som under Shang, utan som en "" (天子 tīanzi) som styrde med den mer abstrakta "Himlens" tillåtelse. Detta kom genom Kinas historia att utnyttjas av såväl sittande härskare som upprorsmän för att antingen upprätthålla eller störta det styre som förespråkades. Konceptet om ett Kina som ett enat rike uppstod däremot inte förrän 221 f.Kr. då kejsaren av Qin tog makten genom att med militära medel krossa allt motstånd och ena Kina under en kejsare. Den resulterande Qindynastin blev mycket kortlivad och splittrades efter kejsaren Qin Shi Huangs död 210 f.Kr. Arvet kejsaren av Qin lämnade efter sig var mycket påtagligt. Idén om ett enat Kina i form av ett kejsardöme hade slagit rot i det kinesiska medvetandet. Under 2000 år varvades perioder av splittring och decentralisering med upprättandet av nya kejsardynastier (vanligen efter en invasion norrifrån) med centralisering och många blomstringsperioder inom kultur, vetenskap och jordbruk. Inte förrän 1912, då den moderna Republiken Kina grundades upphörde den sista kejsardynastins (Qingdynastin) formella makt över Kina. (sv)
  • Кита́йская цивилиза́ция — одна из древнейших в мире. По утверждениям китайских учёных, её возраст может составлять пять тысяч лет, при этом имеющиеся письменные источники охватывают период не менее 3500 лет. Наличие систем административного управления, которые совершенствовались сменявшими друг друга династиями, раннее освоение крупнейших аграрных очагов в бассейнах рек Хуанхэ и Янцзы, создавало преимущества для китайского государства, экономика которого основывалась на развитом земледелии, по сравнению с соседями-кочевниками и горцами. Ещё более укрепило китайскую цивилизацию введение конфуцианства в качестве государственной идеологии (I век до н. э.) и единой системы письма. Следует понимать, что изучение такой временной протяжённости сопряжено с сильной асимметрией в количестве источников исторических сведений, в то время как относительное единство китайской цивилизации привело к тому, что поздняя эпоха активно соотносит себя со своими предшественниками, интерпретирует традиции. Чтобы облегчить объективное восприятие всей протяжённости китайской истории, используют следующее разделение, основанное на традиционной ханьской историографии: * Доимперский Китай (Ся, Шан, Чжоу — до 221 до н. э.) * Имперский Китай (Цинь — Цин) * Новый Китай (1911 — совр.) Первый период, скупо документированный, занимает примерно такой же временной промежуток, как и второй; второй период, в свою очередь, иногда делят на Ранний (до конца Тан) и Поздний (до конца Цин). При этом необходимо учитывать, что традиционная китайская историография включает суверенные государства других народов (монголов, маньчжуров, тибетцев и др.) в хроникально-династийную историю собственно Китая, игнорируя собственные исторические традиции этих народов и рассматривая их государства как части Китая. (ru)
  • 中國歷史如果從中國的文字史首次成体系的甲骨文出现的商朝中期(前1300年算起)算起約有3,300年;从考古学上具有城市定位代表性的二里头文化遗址(前1920年)算起約有3,700年;从西周文献中傳說中的夏朝(前2070年算起)算起约有4,100年;从西周文献中傳說中的尧(前2350年算起)算起约有4400年;從孔子所言三皇五帝的傳說時代算起約有4,700年(前2698年算起)或者5300年(前3300年算起);从已发现的最早城市良渚文化遗址算起約有5,300年(也有意见认为良渚文化仍属史前时期);從盤古、女媧、有巢氏等不確定的神話時代算起約有「五千年」(這也是傳統民間認知上的長度);从第一座城市高庙文化彭头山遗迹算起有6800年历史;从最早的文字雏形贾湖契刻符号开始算起有8600年历史;從新石器時代的磁山文化算起約有1万年;從舊石器時代的北京猿人和藍田猿人時期算起約有68–100多萬年的历史。 中国的傳說有伏羲做八卦,而近代在湖广高庙文化遗址则出土了形状为八角星的占卜盘;黃帝時代倉頡造文字,而近代考古出土則發現3,300年前(前1300年)的甲骨文、4,500年前的陶文、約5,000年前至8,000年前具有文字性質的龜骨契刻符號;黃帝時代杜康造酒,而近代考古学家则在10,000年前至7,000年前的裴李岗文化贾湖遗址发现了世界上最早的酿造酒。 從政治和社會形態區分中國歷史,據考古資料顯示,約在距今六千年前的裴李崗文化晚期或者仰韶文化早期時代,中原地區從母系氏族社會漸漸過渡到父系氏族社會。同時,原始社會平等被打破。而據有文字記載的歷史,夏朝已經開始君王世襲,周朝建立完備的禮制,至東周逐漸解構,秦朝統一各國政治和許多民間分歧的文字和丈量制度,並建立中央集權的專制君權統治。自漢朝起則以文官主治國家直至清朝。清末以降,從西方世界東傳的科學主義、民主主義、資本主義、共產主義、社會主義等之各種新思潮始規模性流傳。20世紀初,人民興起革命終推翻數千年來的中国帝制及封建社會等傳統,並於1912年初建立首次共和制——「中華民國」。1949年10月1日,中国共产党在大陸建立“中华人民共和国”,而中國國民黨執政的中華民國政府因國共內戰戰敗而遷至臺灣,73年以來維持兩岸分治及戰後和平格局至今。 從經濟形態觀察,中國古代人口主要由自由人構成,私有制、商業活動發達。周朝時商業主要由封建領主階層控制的官商貿易和庶人的自由貿易構成。秦漢以後實行中央集權,人口由士、農、工、商等構成,其中以從事農業的自由民為主體,是一個君權官僚制下的以土地爲主要生產資本的較為自由的商業經濟社會,一些重要的行業譬如油鹽米等由官僚和商人垄断。除了農業,手工業以及商業貿易也有很大的發展。早在漢朝絲綢之路的開通,促進東亞與中亞至歐洲的陸上交通時,國際貿易早已起步;隋唐時大運河的開通促進南北貿易;唐朝的盛世及外交的開放、交通的建設,更使各國文化、物資得以交流;唐朝時出現類似匯兌証券的飛錢,宋代時出現紙幣;元代時更因為全面開通商旅的關卡使得與中亞的商業交流十分繁榮;明清时實行海禁,清末則受到西方國家的影響,海上絲路的國際貿易發展迅速。20世紀初中華民國實行私有制和资本主义制度,普遍被认为带有官僚资本主义色彩;而中华人民共和国成立初期,起先為公有制的計劃經濟社會,1978年起治國方向調整為改革開放,逐步朝向私有制、資本制下的市場經濟社會之轉型,該形態被稱為在宏觀調控下的中国特色社會主義市場經濟,同時工業化及都市化發展迅速,數億人口在短短20多年內從農民轉為城市工商業就業。21世紀初,中国成為世界第二大經濟體。 附隨於事者,應知此事所發生之地域;附隨於人者,應知其人之家世與種姓。故學歷史,又必兼通地理與民族;在中國歷史上,民族關係較為單純,而地域範圍則甚廣大,因此治中國史,地理知識尤更需要。循此以往,乃有政治制度、社會背景、經濟活動、學術派別、思想流變、宗教信仰、藝術創造諸端,此皆與歷史有關,並於歷史中亦佔重要地位,然性質較專門,內容較複雜。 (zh)
  • Китай — одна з найстаріших цивілізацій у світі, безперервна історична традиція якої налічує майже 5000 років. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 5760 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 131265 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124025086 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • center (en)
  • left (en)
  • right (en)
dbp:alt
  • A trout (en)
  • A donkey (en)
  • Dongyang Luzhai (en)
  • Fenghuang old town (en)
  • Xinye (en)
  • Yixian Hongcun (en)
  • XiAn CityWall DiLou (en)
dbp:caption
  • 1836 (xsd:integer)
  • 10000 (xsd:integer)
  • 0001-07-10 (xsd:gMonthDay)
  • Xinye, a village noted for its well-preserved Ming and Qing era architecture and ancient residential buildings. (en)
  • Hongcun, a village in Yi County in the historical Huizhou region of southern Anhui Province. (en)
  • Flower Theatre, a Qing period guildhall. (en)
  • Liaodi Pagoda, Song dynasty (en)
  • The Fengxian cave of the Longmen Grottoes, commissioned by Wu Zetian. (en)
  • Residence of the Lu Family in Dongyang, built in the Ming period. (en)
  • Fenghuang County, an ancient town that harbors many architectural remains of Ming and Qing styles. (en)
  • View of Maijishan hill caves, grottoes and stairways. (en)
  • Snow Plums and Twin Cranes by Bian Jingzhao . Located at the Guangdong Museum. (en)
  • Yuan period firearm with inscription dated the 3rd year of the Zhiyuan era . Yuan Dynasty . Discovered at the Yunju Temple, Fangshan, Beijing, 1935. (en)
  • City wall of Xi'an, a UNESCO World Heritage Site built during the early Ming dynasty (en)
  • Hanging Monastery, a temple with the combination of Taoism, Buddhism, and Confucianism. (en)
  • A Qing period geomantic compass (en)
  • A military attire of the Qianlong Emperor (en)
  • A wooden Bodhisattva from the Song dynasty. (en)
  • Bombing of Chongqing in 1940 (en)
  • Bone Arrowheads, Peiligang culture (en)
  • Coins of the Five Dynasties and Ten Kingdoms (en)
  • Yuan Shikai, the first official president of the Republic of China. (en)
  • Five Dynasties Ten Kingdoms Period 947 AD (en)
  • Haihui Temple Pagodas, built in the Ming period. (en)
  • Section and detail of Night Revels of Han Xizai, by Gu Hongzhong (en)
  • Ruins of the ancient Great Wall of Qi on the Dafeng Mountain in the Changqing District of Jinan, Shandong province, dated back to the Warring States period (en)
  • Jin, Southern Song, and Western Xia in China. (en)
  • Pottery artifacts from Hemudu culture (en)
  • Southern and Northern Dynasties, 440 AD (en)
  • Sui dynasty c. 609 (en)
  • Summer Palace, an imperial garden in Qing dynasty. (en)
  • Tang Dynasty in 669 AD (en)
  • The Ayuwang Stupa in northern Shanxi, China. (en)
  • The Pagoda of Tianing Temple, Liao dynasty (en)
  • The White Stupa of Miaoying Temple in Beijing. (en)
  • The territory of the Qin dynasty in 210 BC (en)
  • Western Jin Dynasty, c. 280 AD (en)
  • Yang Guang depicted as Emperor Yang of Sui (en)
  • A giant "squatting-tiger fire trebuchet" located at the Wolongtai Great Wall section, Xinyang, Henan, China. (en)
  • Porcelain Tower, from An embassy from the East-India Company by Johan Nieuhof . It was first discovered by the Western world when travelers like Johan Nieuhof visited it, sometimes listing it as one of the Seven Wonders of the World. (en)
  • A gilt Buddhist reliquary with decorations of armored guards, from Silla, 7th-century (en)
  • A Tang period gilt-silver jar, shaped in the style of northern nomad's leather bag decorated with a horse dancing with a cup of wine in its mouth, as the horses of Emperor Xuanzong were trained to do. (en)
  • Pilgrim flask, porcelain with underglaze blue and iron-red decoration. (en)
  • The Pagoda of Bailin Temple, an octagonal-based brick pagoda built in 1330 during the reign of Emperor Wenzong, ruler of the Mongol-led Yuan Dynasty . (en)
  • Yunyan Pagoda in Jiangsu Province of Eastern China. (en)
  • Inside a cave of Longmen Grottoes, a UNESCO World Heritage Site. (en)
  • Eagles by Lin Liang . Located at the National Palace Museum. (en)
  • Deva King of the East on the east wall of the Cloud Platform at Juyong Pass. (en)
  • The House of the Huangcheng Chancellor, a 10-hectare walled estate on Phoenix Hill in southeastern Shanxi, China. (en)
  • Butterfly-shaped ivory vessel with the pattern of two birds facing the sun, Hemudu culture (en)
  • Earliest known written formula for gunpowder, from the Wujing Zongyao of 1044 AD. (en)
  • The Dunhuang map is to date the world's oldest complete preserved star atlas. (en)
  • A stupa on top of an arch , is a common form of architecture during Yuan period. (en)
  • Sun Yat-sen, the intellectual leader of the Revolution. (en)
  • Pagoda of Chongjue Temple, dated to the Song dynasty. The onion-shaped Sōrin was a Ming dynasty addition. (en)
  • The Terracotta Army of Qin Shi Huang, a UNESCO World Heritage Site. (en)
  • The Imperial Japanese Navy Special Naval Landing Forces troops in gas masks prepare for an advance in the rubble of Shanghai, China. (en)
  • Da Ming Baochao, a series of banknotes issued by the Ming government. (en)
  • The Dujiangyan, an irrigation project completed in 256 BC during the Warring States period of China by the State of Qin (en)
  • Yuan dynasty banknote with its printing wood plate, 1287 AD. (en)
  • Putuo Zongcheng Temple, a Buddhist temple complex built between 1767 and 1771. The temple was modeled after the Potala Palace of Tibet. (en)
  • Chinese soldiers in house-to-house fighting in the Battle of Tai'erzhuang (en)
  • A residential building of Qiao Family Compound, built in the Qing period. (en)
  • Dengfeng Observatory, the first in a series of 27 astronomical observatories built in the early Yuan dynasty. (en)
dbp:captionAlign
  • center (en)
dbp:direction
  • horizontal (en)
  • vertical (en)
dbp:footer
  • Right image: Reverse side of a Western-Han bronze mirror with painted designs of a flower motif (en)
  • City views of Song dynasty from paintings. Clockwise from upper left: A Northern Song Dynasty era Chinese painting of a water-powered mill for grain, with surrounding river transport. The bridge scene from Zhang Zeduan's painting Along the River During Qingming Festival. Chinese boats from Along the River During Qingming Festival. Leifeng Pagoda in the Southern Song Dynasty by Li Song. (en)
  • Left image: Western-Han painted ceramic jar decorated with raised reliefs of dragons, phoenixes, and taotie (en)
dbp:footerAlign
  • left (en)
dbp:headerAlign
  • left/right/center (en)
dbp:image
  • 200 (xsd:integer)
  • 9620100911 (xsd:decimal)
  • 2016-12-15 (xsd:date)
  • Museum für Ostasiatische Kunst Dahlem Berlin Mai 2006 041.jpg (en)
  • Dingzhou Liaodi Pagoda 3.jpg (en)
  • Dongyang Luzhai 2015.05.24 15-53-48.jpg (en)
  • Fenghuang old town.JPG (en)
  • Lin Liang-Eagles.jpg (en)
  • Xinye-9.jpg (en)
  • Yixian Hongcun 2016.09.09 17-27-03.jpg (en)
  • 洛阳龙门石窟,Luo Yang Dragon Gate Grottoes - panoramio .jpg (en)
  • People's Republic of China Beijing Tianningsi Tianing Temple David McBride Photography-0045 02.jpg (en)
  • 河南 洛阳 龙门石窟 - panoramio.jpg (en)
  • 花戏楼 山门 副本.jpg (en)
  • Sui Yangdi Tang.jpg (en)
  • China qing blue.JPG (en)
  • Bronze mirror with painted designs, Western Han.jpg (en)
  • Leifeng Pagoda in the Southern Song Dynasty by Li Song.jpg (en)
  • Japanese Special Naval Landing Forces in Battle of Shanghai 1937.jpg (en)
  • 감은사지 동삼층석탑 사리장엄구 02.jpg (en)
  • Asia in 1100-1200 AD.jpg (en)
  • Bian Jingzhao-Snow Plum and Twin Cranes.jpg (en)
  • Bone Arrowheads, Jiahu site.jpg (en)
  • Bronze cannon of 1332.jpg (en)
  • Cheui Dynasty 581 CE.png (en)
  • Chinese Gunpowder Formula.JPG (en)
  • Deva King of the East.jpg (en)
  • Dunhuang star map.jpg (en)
  • Gilt silver jar with pattern of dancing horses.jpg (en)
  • Great wall of qi 2008 07 14.jpg (en)
  • Gu Hongzhong 15.jpg (en)
  • Haihui Temple .JPG (en)
  • Hanging Monastery 02.JPG (en)
  • Hemudu Site Museum, 2017-08-12 36.jpg (en)
  • Jiangjieshi-declare.jpg (en)
  • Jining Chongjue Si Tieta 2015.08.13 17-18-45.jpg (en)
  • Later Han.png (en)
  • Miaoyingsi baita.jpg (en)
  • MilitaryCostumeEmperorKienLong1736-1796.jpg (en)
  • National Museum of China 2014.02.01 14-43-38.jpg (en)
  • Nieuhof-Ambassade-vers-la-Chine-1665 0789.tif (en)
  • Putuo Zongcheng Temple.jpg (en)
  • Qin empire 210 BCE.jpg (en)
  • Qingming Festival 2.jpg (en)
  • Song Dynasty Hydraulic Mill for Grain.JPG (en)
  • Song-Bodhisattva1.jpg (en)
  • Southern and Northern Dynasties 440 CE.png (en)
  • Sunyatsen1.jpg (en)
  • Taierzhuang.jpg (en)
  • Terracotta Army-China2.jpg (en)
  • The Observatory, Dengfeng, 2015-09-24 08.jpg (en)
  • Western Jeun Dynasty 280 CE.png (en)
  • XiAn CityWall DiLou.jpg (en)
  • Yuan Shikai2.jpg (en)
  • YunYanSiPagoda.jpg (en)
  • Zhao guan Tower 2011-10.JPG (en)
  • Yuan dynasty banknote with its printing plate 1287.jpg (en)
  • Carte generale de l'Empire Chinois et du Japon .jpg (en)
  • Chinese Geomantic Compass c. 1760, National Maritime Museum.JPG (en)
  • 代县阿育王塔.jpg (en)
  • 会芳.jpg (en)
  • 唐朝疆域(繁).png (en)
  • 四川都江堰1.JPG (en)
  • 晋城皇城相府 - panoramio .jpg (en)
  • 柏林禅寺舍利塔 - panoramio.jpg (en)
  • 清明上河图.jpg (en)
  • 轟炸重慶.jpg (en)
  • 颐和园万寿山佛香阁.jpg (en)
  • Butterfly-shaped ivory vessel with the pattern of two birds facing the sun in Zhejiang Museum.JPG (en)
dbp:imageStyle
  • border:none; (en)
dbp:perrow
  • 2 (xsd:integer)
dbp:title
  • dbr:World_War_II
  • Five Dynasties and Ten Kingdoms (en)
  • Ming dynasty (en)
  • Neolithic (en)
  • Northern and Southern dynasties (en)
  • Qin dynasty (en)
  • Qing dynasty (en)
  • Sui dynasty (en)
  • Tang dynasty (en)
  • Yuan dynasty (en)
  • (en)
  • Jin dynasty (en)
  • Song, Liao, Jin, and Western Xia dynasties (en)
dbp:totalWidth
  • 250 (xsd:integer)
  • 300 (xsd:integer)
  • 400 (xsd:integer)
  • 500 (xsd:integer)
dbp:width
  • 95 (xsd:integer)
  • 100 (xsd:integer)
  • 120 (xsd:integer)
  • 130 (xsd:integer)
  • 180 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Txinako historia milaka urtez okupatua izan den lurralde batean garatzen da. Txina munduko zibilizaziorik zaharrenetakoa da, eta, batasunik gabeko epeak izan arren, egungo estatua K.a. 221 sortutako inperioaren ondorengo zuzena da. Txinako zibilizazioaren oinarriak Qin dinastian daude. Izan ere, K.a. III. mendean idazteko sistema bera eratu zen, eta hurrengo menderako, konfuzianismo iparra zuen estatu-ideologia garatu zen. Gainera, Txinako kultura inbatzaile atzerritarrek ekarritakoak ere osatzen du. Asiako alde ezberdinetako etorkinen olatuak jatorrizko txinatarrekin integratu eta nahastu ziren. (eu)
  • 中国の歴史(ちゅうごくのれきし)、あるいは中国史(ちゅうごくし)の対象は、中国大陸の地域史であり、漢民族を中心に様々な異民族を加えた歴史である。中国の黄河文明は古代の世界四大文明の一つに数えられ、また、黄河文明よりもさらにさかのぼる長江文明が存在した。以降、現代までの中国の歴史を記す。 中国の歴史においては、政治的統一による平和の時代と、国家崩壊および戦争の時代が交互に繰り返された。最近のものは国共内戦(1927年–1949年)である。ときおり中国は遊牧民による支配を受け、最終的にそのほとんどは漢民族の文化に同化された。複数の王朝と戦国武将が支配する時代において、中華王朝は中国大陸の一部または全部を支配してきた。いくつかの時代には、現在のように、支配は東トルキスタンとチベットにまで及んだ。 歴代の王朝は、皇帝が広大な領土を直接支配することを可能にする官僚制度を発展させてきた。紀元前206年から西暦1912年までは、日常的な統治業務は士大夫と呼ばれる特別なエリートによって処理された。その官僚は科挙によって慎重に選考された。最後の王朝である清は、1912年の中華民国建国によって滅亡した。 (ja)
  • Historia Chin – historia Chin od czasów najdawniejszych aż do dnia dzisiejszego. (pl)
  • De geschiedenis van China geeft een overzicht van de historische ontwikkeling van China. China bezit een van de oudste beschavingen ter wereld, met een ononderbroken ontwikkeling van prehistorie tot heden. Zelf spreken de Chinezen graag van '5000 jaar geschiedenis en 7000 jaar cultuur' (wuqian nian de lishi, qiqian nian de wenhua, 五千年的歷史,七千年的文化), waarbij zij hun geschiedenis traditioneel laten beginnen met de Gele Keizer en hun cultuur met Fuxi of met Youchao. De oudste geschreven Chinese historische bronnen, de orakelbotten dateren uit de 13e eeuw v.Chr. (nl)
  • Китай — одна з найстаріших цивілізацій у світі, безперервна історична традиція якої налічує майже 5000 років. (uk)
  • نشأت الحضارة الصينية في العديد من المراكز الإقليمية عبر قرى النهر الأصفر ونهر يانغتزي في العصر الحجري الحديث، إلا أنه يقال إن البحر الأصفر هو مهد الحضارة الصينية. فمع آلاف السنوات من التاريخ المستمر، تعد الصين واحدة من أقدم الحضارات في العالم. ويمكن العثور على تاريخ الصين المكتوب في وقت مبكر مع مملكة شانغ (حوالي 1700–1046 قبل الميلاد)، رغم أن النصوص التاريخية القديمة مثل سجلات المؤرخ الكبير (حوالي 100 قبل الميلاد) وحوليات الخيزران تؤكد تواجد أسرة شيا قبل شانغ. وقد تطور قدر كبير من ثقافة الصين وأدابها وفلسفتها بشكل أكبر أثناء مملكة تشو (1045–256 قبل الميلاد). (ar)
  • La història de la Xina té més de 4.000 anys de registres escrits i un abundant patrimoni prehistòric. És, per tant, la història d'un dels primers països civilitzats. Les dinasties successives van desenvolupar un sistema burocràtic força elaborat, que donà als pagesos xinesos un avantatge important respecte als nòmades i als muntanyesos veïns. La civilització xinesa va estar reforçada pel desenvolupament d'una ideologia nacional basada en el confucianisme i per una llengua escrita comuna que permeté lligar les diferents llengües locals, totes molt diferents de l'oral. Quan la Xina va ser conquerida per les tribus nòmades del Nord, com els mongols al segle xiii, els invasors van adoptar tard o d'hora els costums de la civilització xinesa i van designar xinesos per a la seva administració. (ca)
  • Dějiny Číny jsou, v moderním pojetí dějin, dějinami pravěké Číny, Číny za dob císařství a Číny za dob jednotné republiky až do roku 1949, kdy došlo k rozštěpení území Číny mezi Čínskou republiku a Čínskou lidovou republiku. Tento stav trvá dodnes. Poté začala další éra neshod a Čína byla znovusjednocena až v roce 580 za vlády dynastie Suej. Následně Čína prožila zlatý věk za vlády dynastií Tchang a Sung. Mezi 7. a 14. stoletím byla Čína jednou z nejvyspělejších civilizací na světě s rozvinutou kulturou i technologií. (cs)
  • Ο κινεζικός πολιτισμός δημιουργήθηκε σε ποικίλα τοπικά κέντρα κατά μήκος τόσο της κοιλάδας του Κίτρινου Ποταμού όσο και της κοιλάδας του Ποταμού Γιανγκτσέ στη Νεολιθική Εποχή, με τον Κίτρινο Ποταμό να θεωρείται ως η κοιτίδα του κινεζικού πολιτισμού. Με χιλιάδες χρόνια συνεχούς ιστορίας, η Κίνα αποτελεί έναν από τους αρχαιότερους πολιτισμούς της υφηλίου. Η γραπτή ιστορία της Κίνας αρχίζει από την εποχή της Δυναστείας Σανγκ (γύρω στα 1700-1046 π.Χ.), παρόλο που αρχαία ιστορικά κείμενα όπως τα Αρχεία του Μεγάλου Ιστορικού (γύρω στο 100 π.Χ.) και τα Χρονικά Μπαμπού επιβεβαιώνουν την ύπαρξη μιας δυναστείας ονόματι Σια (μονοσύλλαβη λέξη, προφορά πινγίν: Σια, προφορά Wade-Giles: Χσια) πριν από αυτή των Σανγκ. Οστά από μαντεία, με αρχαία κινεζική γραφή από τον καιρό της δυναστείας Σανγκ έχουν ραδι (el)
  • La estas lulilo de la ĉina nacio kaj en suda Shanxi-provinco, kie kuniĝas la meza kaj malsupra partoj de la Flava Rivero, estis sala lago kun perimetro de 60 km, kiun oni nomis . Proksime de la lago oni malkovris restaĵojn kun historio de 1.8 milionoj da jaroj, 600 mil jaroj kaj 5000-3000 jaroj respektive. La besta osto bruligita antaŭ 1.8 milionoj da jaroj estas plej frua atesto pri fajrouzado de la homoj. Huangdi estas rigardata kiel prapatro de la ĉina nacio. Li estis tribestro en la lasta periodo de la primitiva socio. Legendo diras, ke li gvidis akran batalon kantraŭ la suda tribo gvidata de . Fine Chiyou estis senkapigita kaj lia sango transformiĝis en salakvon de la lago. Hodiaŭ sude de la lago ankoraŭ estas vilaĝo kun la nomo Chiyou. La unuan de la kvara monato ĉiujare laŭ ĉiuj v (eo)
  • La historia de China, una de las civilizaciones más antiguas del mundo con continuidad hasta la actualidad, tiene sus orígenes en la cuenca del río Amarillo donde surgieron las primeras dinastías Xia, Shang y Zhou.​ La existencia de documentos escritos hace cerca de 3500 años ha permitido el desarrollo en China de una tradición historiográfica muy precisa, que ofrece una narración continua desde las primeras dinastías hasta la Edad Contemporánea. La cultura china, según el mito, se inaugura con los tres emperadores originarios: Fuxi, Shennong y finalmente el Emperador amarillo Huang, este último considerado como el verdadero creador de la cultura china. Sin embargo, no existen registros históricos que demuestren la existencia real de estas personalidades, las que de acuerdo con la transmis (es)
  • China gehört zu den ältesten Zivilisationen und Hochkulturen der Menschheit. Als Träger dieser Kultur und dominierende Volksgruppe haben sich in der Geschichte Chinas (chinesisch 中國歷史 / 中国历史, Pinyin Zhōngguó Lìshǐ) die Han-Chinesen etabliert. Für eine schematische zeitliche Übersicht siehe: Zeittafel der chinesischen Geschichte. (de)
  • The earliest known written records of the history of China date from as early as 1250 BC, from the Shang dynasty (c. 1600–1046 BC), during the reign of king Wu Ding, referred to in the records as the twenty-first King of Shang. Ancient historical texts such as the Book of Documents (early chapters, 11th century BC), the Bamboo Annals (c. 296 BC) and the Records of the Grand Historian (c. 91 BC) describe a Xia dynasty before the Shang, but no writing is known from the period, and Shang writings do not indicate the existence of the Xia. The Shang ruled in the Yellow River valley, which is commonly held to be the cradle of Chinese civilization. However, Neolithic civilizations originated at various cultural centers along both the Yellow River and Yangtze River. These Yellow River and Yangtze (en)
  • Tá an tSín ar cheann desna sibhialtachtaí is ársa ar domhan. Téann taifid scríte de stair na Síne chomh fada siar le 1500 RCh, le linn Ríshliocht Shang (c. 1600 – 1046 RC). Déanann téacsanna stairiúla ársa de chuid na Síne, cosúil le Taifid an Staraí Mhóir (c. 100 RCh) agus na hAnnála Bambú, tagairt ar ríshliocht ar a dtugaid Ríshliocht Xia (c. 2070 – 1600 RCh), ríshliocht a bhí ann roimh Ríshliocht Shang ach a bhí gan chóras scríbhneoireachta ar mheán marthanach. (ga)
  • Sejarah Tiongkok adalah salah satu sejarah kebudayaan tertua di dunia. Dari penemuan arkeologi dan antropologi, daerah Tiongkok telah didiami oleh manusia purba sejak 1,7 juta tahun yang lalu. Peradaban Tiongkok berawal dari berbagai negara kota di sepanjang lembah Sungai Kuning pada zaman Neolitikum. Sejarah tertulis Tiongkok dimulai sejak Dinasti Shang (k. 1750-1045 SM). Cangkang kura-kura dengan aksara Tionghoa kuno yang berasal dari Dinasti Shang memiliki penanggalan radiokarbon hingga 1500 SM. Budaya, sastra, dan filsafat Tiongkok berkembang pada zaman Dinasti Zhou (1066-221 SM) yang melanjutkan Dinasti Shang. Dinasti ini merupakan dinasti yang paling lama berkuasa dan pada zaman dinasti inilah aksara Tionghoa modern mulai berkembang. (in)
  • L'histoire de la Chine commence peu après l'invention de l'écriture, soit vers 1 300 avant J.-C., avec l'émergence des premières cités. Les écrits sont d'abord rares et ne se répandent qu'au cours du Ier millénaire av. J.-C. La civilisation chinoise s'est développée au fil des siècles, en passant progressivement de rites ancestraux de type chamanique au taoïsme et au bouddhisme, tout en intégrant la philosophie confucéenne. L'écriture chinoise non phonétique, partagée par des langues diverses qui utilisent les mêmes signes en les prononçant différemment, a permis de créer une intercompréhension écrite entre locuteurs instruits parlant différentes langues. Lorsque la Chine fut conquise à plusieurs reprises par des tribus nomades venues du Nord ou de l'Ouest, comme les Mongols au XIIIe siècl (fr)
  • 중국의 역사에 대한 최초의 기록은 기원전 1250년 무정의 통치기인 상나라(기원전 1600~1046년 경)로 거슬러 올라간다. 황하 문명은 여러 다른 문명의 영향을 받았으며 중국 본토에서는 하나라, 상나라, 주나라 이래 약 5000년 동안 수많은 여러 왕조가 흥망을 반복해 왔다. 한나라 때는 현재 중국 민족의 대부분을 차지하는 한족이라는 개념이 생겨났고 당나라는 서방의 페르시아, 이슬람 제국, 동로마 제국과의 교류도 하였다. 그러던 중 위, 촉, 오의 연이어진 싸움으로 인해 한나라가 분열되고 합쳐지길 반복하다 한나라는 멸망하게 된다. 한나라의 멸망 이후 한족들이 취약해지고 서진의 멸망 이후로 북방 민족들이 화북 지역에 대대적으로 쳐들어온 뒤부터 수나라가 중국을 통일하기 전까지 화북은 이민족들의 무대가 된다. 한족들이 건국한 송나라 때는 중국 중세 문화가 전성기를 이루었으나 군사력이 너무 약해 주변 이민족들로부터 끊임없는 침략을 받다가 남송이 몽골족의 몽골제국에 의해 멸망함으로써 사라진다. 이후 몽골제국이 4개의 칸국하고 원나라로 분열되었으며 한족들이 몽골족을 몰아내고 명나라를 건국하게 된다. 명나라는 영락제 때 대대적인 영토 확장을 포함해 정화의 원정 등으로 큰 전성기를 맞게 된다. 임진왜란으로 인해 명나라가 약해지자 여진족은 이틈을 타서 후금을 건국한 이후 명나라를 멸망시키고 청나라를 건국하여 지배자로서 중국을 손에 넣고 통치한다. 그러나 19세기에 들어서 제1차 아편 전쟁과 제2차 아편 전쟁에서 청나라가 영국에 패배한 이후, 중국 본토는 "아시아의 병자" 서구 열강의 반식민지로 전락하고 말았고 대만과 만주 (ko)
  • La storia della Cina e della sua civiltà ha origine dai piccoli insediamenti sorti lungo le vallate del Fiume Giallo (che è considerato la "culla della civiltà cinese") e del Fiume Azzurro intorno al 3000 a.C. Le prime informazioni della storia scritta della Cina risalgono alla dinastia Shang (1600-1046 a.C.). Gli ossi oracolari con i primi caratteri cinesi della dinastia Shang sono stati datati attraverso il radiocarbonio al 1250 a.C., servivano a effettuare divinazioni sul futuro e da essi si compiono studi sulla paleografia, filologia dei caratteri e sul cinese antico. La cultura, letteratura e filosofia cinesi iniziarono il loro sviluppo durante la successiva dinastia Zhou (1046-256 a.C.). (it)
  • Кита́йская цивилиза́ция — одна из древнейших в мире. По утверждениям китайских учёных, её возраст может составлять пять тысяч лет, при этом имеющиеся письменные источники охватывают период не менее 3500 лет. Наличие систем административного управления, которые совершенствовались сменявшими друг друга династиями, раннее освоение крупнейших аграрных очагов в бассейнах рек Хуанхэ и Янцзы, создавало преимущества для китайского государства, экономика которого основывалась на развитом земледелии, по сравнению с соседями-кочевниками и горцами. Ещё более укрепило китайскую цивилизацию введение конфуцианства в качестве государственной идеологии (I век до н. э.) и единой системы письма. (ru)
  • Os primeiros registros escritos conhecidos da história da China datam de 1250 a.C., da dinastia Shang. Textos históricos antigos como os Registros do Grande Historiador (c. 100 a.C.) e os Anais do Bambu (296 a.C.) descrevem uma dinastia Xia (c. 2070–1600 a.C.) antes dos Shang, mas nenhuma escrita é conhecida do período, e os escritos de Shang não indicam a existência do dinastia Xia. Documentos que datam do século XVI a.C. em diante e que demonstram que aquele país é uma das civilizações mais antigas do mundo com existência contínua. Os estudiosos entendem que a civilização chinesa surgiu em cidades-Estado no vale do rio Amarelo. O ano 221 a.C. costuma ser referido como o momento em que a China foi unificada na forma de um grande reino ou império, apesar de já haver vários estados e dinast (pt)
  • Kinas historia är över 3 000 år lång då de äldsta skriftliga källorna är från 1200-talet f.Kr. De första spåren av en jordbruksbaserad kultur (Yangshaokulturen) dateras till cirka 6000 f.Kr. Runt 3000 f.Kr. hade man gått över till bronsålder där framförallt Sanxingduikulturen och Longshankulturen bör nämnas. Dessa kulturer var hövdingastyrda stamsamhällen, och det var tidigast någon gång runt 2200 f.Kr. som det första kungadömet upprättades i form av Xiadynastin, en mytologisk dynasti vars existens inte är vetenskapligt bevisad. (sv)
  • 中國歷史如果從中國的文字史首次成体系的甲骨文出现的商朝中期(前1300年算起)算起約有3,300年;从考古学上具有城市定位代表性的二里头文化遗址(前1920年)算起約有3,700年;从西周文献中傳說中的夏朝(前2070年算起)算起约有4,100年;从西周文献中傳說中的尧(前2350年算起)算起约有4400年;從孔子所言三皇五帝的傳說時代算起約有4,700年(前2698年算起)或者5300年(前3300年算起);从已发现的最早城市良渚文化遗址算起約有5,300年(也有意见认为良渚文化仍属史前时期);從盤古、女媧、有巢氏等不確定的神話時代算起約有「五千年」(這也是傳統民間認知上的長度);从第一座城市高庙文化彭头山遗迹算起有6800年历史;从最早的文字雏形贾湖契刻符号开始算起有8600年历史;從新石器時代的磁山文化算起約有1万年;從舊石器時代的北京猿人和藍田猿人時期算起約有68–100多萬年的历史。 中国的傳說有伏羲做八卦,而近代在湖广高庙文化遗址则出土了形状为八角星的占卜盘;黃帝時代倉頡造文字,而近代考古出土則發現3,300年前(前1300年)的甲骨文、4,500年前的陶文、約5,000年前至8,000年前具有文字性質的龜骨契刻符號;黃帝時代杜康造酒,而近代考古学家则在10,000年前至7,000年前的裴李岗文化贾湖遗址发现了世界上最早的酿造酒。 (zh)
rdfs:label
  • History of China (en)
  • تاريخ الصين (ar)
  • Història de la Xina (ca)
  • Dějiny Číny (cs)
  • Geschichte Chinas (de)
  • Ιστορία της Κίνας (el)
  • Historio de Ĉinio (eo)
  • Historia de China (es)
  • Txinako historia (eu)
  • Stair na Síne (ga)
  • Sejarah Tiongkok (in)
  • Histoire de la Chine (fr)
  • Storia della Cina (it)
  • 중국의 역사 (ko)
  • 中国の歴史 (ja)
  • Geschiedenis van China (nl)
  • Historia Chin (pl)
  • História da China (pt)
  • История Китая (ru)
  • Kinas historia (sv)
  • Історія Китаю (uk)
  • 中国历史 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:nationality of
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:stateOfOrigin of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:discipline of
is dbp:era of
is dbp:fields of
is dbp:location of
is dbp:mainInterests of
is dbp:partof of
is dbp:row31Text of
is dbp:sovereigntyType of
is dbp:subDiscipline of
is dbp:subject of
is dbp:title of
is dc:subject of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License