About: Belief

An Entity of Type: populated place, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A belief is an attitude that something is the case, or that some proposition is true. In epistemology, philosophers use the term "belief" to refer to attitudes about the world which can be either true or false. To believe something is to take it to be true; for instance, to believe that snow is white is comparable to accepting the truth of the proposition "snow is white". However, holding a belief does not require active introspection. For example, few carefully consider whether or not the sun will rise tomorrow, simply assuming that it will. Moreover, beliefs need not be occurrent (e.g. a person actively thinking "snow is white"), but can instead be dispositional (e.g. a person who if asked about the color of snow would assert "snow is white").

Property Value
dbo:abstract
  • Slovo víra a odpovídající sloveso věřit se používá ve dvou příbuzných a ne vždy přesně oddělitelných významech: 1. * Epistemologický význam: přesvědčení, že něco je skutečné či pravdivé, například ve větě „Věřím, že se ta peněženka ještě najde.“ Toto přesvědčení může být jak pravdivé, tak mylné. Z toho hlediska bylo poznání některými filozofy definováno jako „odůvodněná pravdivá víra“. Gramaticky tento význam obvykle odpovídá vazbám „věřit, že …,“ „věřit čemu“, v angličtině se vyjadřuje slovem belief. V běžném úzu se české slovo víra v tomto významu obvykle používá tehdy, není-li mluvčí úplně přesvědčen o realitě či pravdivosti předmětu víry, jinak by se mluvilo spíše o vědění a jistotě. 2. * Psychologický a náboženský význam: celková důvěra v nějakou osobu, instituci nebo nauku. Můžeme také mluvit o důvěře např. v poznatky nebo vzpomínky, v to, že nás neklamou smysly, víra v sebe, nebo víra ve vlastní úsudek. Například „tomuto kandidátu věřím, a proto ho budu volit“ nebo „věřím v jednoho Boha“. Gramaticky tento význam obvykle odpovídá vazbám „věřit v co,“ „věřit komu“, v angličtině se vyjadřuje slovy faith a trust. V tomto významu se slovo víra obvykle používá k vyjádření vysokého stupně důvěry. Kromě toho se podstatné jméno víra přeneseně používá i ve významu náboženství nebo („přestoupit na jinou víru“), ve starší češtině mohlo znamenat i věrnost nebo úvěr. (cs)
  • Una creença és un judici de valor, idea o generalització mental no lògica ni raonada científicament que es percep com a realitat o una alternativa d'aquesta i que pot haver estat instal·lada per l'experiència d'alguna vivència o per aprenentatge, no sempre amb consciència d'haver-la adquirida. Les creences més importants són les conviccions i els prejudicis. Les creences poden provenir de dites populars, modes socials, es poden aprendre de membres de la família que també les tenen (pares, avis), poden ser instaurades per una autoritat, poden referir-se a una relació mental, etc. Un exemple de creença pot ser que el natural és inherentment bo. I un altre que la veritat és única o que la lògica i les idees són l'única cosa que importa. Una persona que la tingui menysprearà les emocions i sentiments, rebutjant fins i tot els propis, a més de les persones amb altres idees i veritats. (ca)
  • Πίστη είναι η αποδοχή ενός ισχυρισμού, γεγονότος ή δυνατότητας, ανεξάρτητα αν μπορεί να δικαιολογηθεί ή όχι. Η ομαδική ή κοινή πίστη είναι οι κοινές πεποιθήσεις που μοιράζεται μια ομάδα πιστών ή ένα ευρύτερο σύνολο από πιστούς, που ακολουθούν για παράδειγμα μια θρησκεία. (el)
  • الاعتقاد هو الحكم الذي لا يقبل الشك فيه لدى معتقده. والجمع: عقائد. وتعنى ما عقد الإنسانُ عليه قلبه جازماً به من الأفكار والمبادئ؛ فهو عقيدة، سواءٌ؛ كان حقاً، أو باطلاً، وتستخدم الكلمة للإشارة إلى الإعتزاز برأي معين. يتداخل مصطلح العقيدة مع مفاهيم أخرى مثل الإيديولوجيا والعقائد الدينية والإيمان، يكون تبني العقيدة عن طريق الإدراك الحسي، الاستنتاج، الاتصال مع الأفراد ومن تلقين سلطة معينة؛ وعندما يجزم الإنسان ويقطع بعقيدته ويتعصب لمبادئه أو آراءه ولا يقيمها موضوعيا أو يناقشها، ولا يقبل برأي مخالف ويغض النظر عن الحقائق والأدلة فتسمى تلك بالجزمية أو دوغما.، ويستخدم في العربية مصطلح العقيدة العسكرية للإشارة إلى مُجمل المبادئ الأساسية الملزمة التي تتخذها القوات العسكرية لإنجاز مهامها. هناك تفسير آخر للعقيدة، وهو المرتبط بالجانب العسكري منها، وهي تلك المفاهيم، والأفكار التي عقد الإنسان عليها قلبه، وجازماً بها، وأنه متفق على أهميتها وصحتها لفترة زمنية معينة، وهي تتطلب الحكمة في التطبيق، لذا فلا يمكننا القول أنها غير قابلة للشك، بل تخضع للتدقيق، وبصورة مستمره، لذا فهي خاضعة للتطوير، والتحديث، حيث أنها إطار عام من المفاهيم، وليست خطأ قاطعاً كما يتصور الكثيرون، وإذا لم تخضع للتحديث، فإنها بذلك تصبح غير ذات فائدة واهمية، وتكون غير قادرة على مجارات متغيرات الزمن منذ ولادتها. وإذا لم تخضع للتطوير فإنها تصبح ما قد نسميه بالمذهب.وينتفى عنها لقب العقيدة. أما الإسلام فهو دين. وهو يختلف عن ما نقصده بالعقيدة.كذلك فالاعتقاد اصطلاحًا في شريعة الإسلام عند أهل السنة والجماعة هو:كل ما دنت به لله فقد اعتقدته، ولا ينحصر الاعتقاد في الأمور المجزوم بها فقط، بل يكون في غلبة الظن، وحصر أمور الاعتقاد في اليقينيات فقط هو منزع المتكلمين أي أهل الكلام لأن الصلاة التي هي عمود الدين يجوز أن تأدى والمسلم قد طرأ عليه شك في طهارته كما في صحيح مسلم «فلا ينصرف حتى يجد ريحا أو يسمع صوتا» فتكملته لصلاته صار من غلبة الظن ولم يعد من اليقين لأنه شك في طهارته. ويعد كتاب «العقائد الكبرى بين حيرة الفلاسفة ويقين الأنبياء» للمفكر الكبير أ.د. محمد عثمان الخشت دراسة فريدة متعمقة مقارنة للأديان بحثا عن فلسفة جديدة للدين تجيب على أسئلة الحائرين والمتشككين في موقف لا يخرج عن عقيدة السلف؛ حيث يقوم المؤلف بتقديم تحليل نقدي جريئ للقضايا الإيمانية الشائكة التي يتناولها فلاسفة الدين، مثل: الألوهية، الوحي والنبوة، المعجزات، ماهية العبادات ووظيفتها، مشكلة الشر، الحياة الآخرة.. بالمقارنة مع الفلاسفة الذين قدموا فلسفة خاصة للدين مثل: ديكارت، وسبينوزا، وليبنتز، وهيوم، وكنت، وهيجل، وجيمس، ووايتهد، وبرايتمان، فضلا عن المقارنة الشاملة بين عقائد الأديان وتصورات الفلاسفة من كل عصور الفلسفة.ولذا يعد هذا الكتاب المثير أحد العوامل الرئيسية للخروج من دائرة التفكير الأسطوري في طبيعة العلاقة مع الله. ونجح أ.د. محمد عثمان الخشت بهذا الكتاب في أن يكون حلقة مهمة للانتقال من التقليد إلى الاجتهاد، ومن الاتباع إلى الاستقلال، ومن منهج حفظ المتون إلى منهج نقد الأفكار؛ سعيا لتكوين رؤية علمية للكون والحياة. وذلك لإتباعه منهجية علمية صارمة، تقتفي معالم المنهج العقلاني، والنقدي، والمقارن.وتعد الرؤية النقدية التي طرحها الدكتور الخشت في هذا الكتاب تأسيسا جديدا للإيمان في مواجهة التشككية المفرطة لما بعد الحداثة، لاسيما أنه تحرك من موقع جديد ضد حيرة الفلاسفة وضد الفكر الديني الغائم أيضا دفاعا عن عقيدة التنزيه. (ar)
  • Kredo aŭ kredaro estas modelo kreita de la menso kiel adaptiĝo al la medio, ĉu natura aŭ socia, aŭ por plenumi neceson. Aludas ĝenerale al la interpretado de kona enhavo aŭ de fakto (ĉu reala aŭ imaga) el kiuj oni malkonas aŭ ne oni postulas justigon aŭ racian fundamenton. La kredo tiam konvertiĝas en fundamento de kono kiel vero aŭ kiel agomodelo, kiel moralo. Kredo aŭ kredaro grupigas iel ĉiujn individuojn kiuj kunhavas la saman modelon kaj kiuj bonigos proponon kaj agados kvazaŭ tiu estas vero (kvankam tiu ne estus tia), kolektante kaj stokante en sia scio kio alĝustiĝas al tiu, formante kulturan kaj socian interplektaĵon kio konsistigas ian grupidentecon. Kiam tiu kultura kaj socia identeco formuliĝas kiel aro de esencaj veraĵoj kiuj superiĝas super la individuo, tiuj kredoj konstituiĝas en tio nomata dogmo, difinante necesan moralon por povi pluhavi la grupon. Tiel okazas ĉe la religia kredaro, aŭ ĉe la ideologioj. (eo)
  • A belief is an attitude that something is the case, or that some proposition is true. In epistemology, philosophers use the term "belief" to refer to attitudes about the world which can be either true or false. To believe something is to take it to be true; for instance, to believe that snow is white is comparable to accepting the truth of the proposition "snow is white". However, holding a belief does not require active introspection. For example, few carefully consider whether or not the sun will rise tomorrow, simply assuming that it will. Moreover, beliefs need not be occurrent (e.g. a person actively thinking "snow is white"), but can instead be dispositional (e.g. a person who if asked about the color of snow would assert "snow is white"). There are various different ways that contemporary philosophers have tried to describe beliefs, including as representations of ways that the world could be (Jerry Fodor), as dispositions to act as if certain things are true (Roderick Chisholm), as interpretive schemes for making sense of someone's actions (Daniel Dennett and Donald Davidson), or as mental states that fill a particular function (Hilary Putnam). Some have also attempted to offer significant revisions to our notion of belief, including eliminativists about belief who argue that there is no phenomenon in the natural world which corresponds to our folk psychological concept of belief (Paul Churchland) and formal epistemologists who aim to replace our bivalent notion of belief ("either we have a belief or we don't have a belief") with the more permissive, probabilistic notion of credence ("there is an entire spectrum of degrees of belief, not a simple dichotomy between belief and non-belief"). Beliefs are the subject of various important philosophical debates. Notable examples include: "What is the rational way to revise one's beliefs when presented with various sorts of evidence?," "Is the content of our beliefs entirely determined by our mental states, or do the relevant facts have any bearing on our beliefs (e.g. if I believe that I'm holding a glass of water, is the non-mental fact that water is H2O part of the content of that belief)?," "How fine-grained or coarse-grained are our beliefs?," and "Must it be possible for a belief to be expressible in language, or are there non-linguistic beliefs?". (en)
  • Unter Glauben versteht man ein Fürwahrhalten ohne methodische Begründung. Glauben in diesem Sinne bedeutet, dass ein Sachverhalt für scheinbar (hypothetisch) wahr oder wahrscheinlich gehalten wird. Darin unterscheidet sich „Glauben“ im weiteren Sinne einerseits vom religiösen Glauben im engeren Sinne, indem der religiöse Glaube stets auf dem Willen zum Glauben beruht und die absolute Wahrheit des Glaubensinhalts (z. B. der Existenz Gottes) unterstellt; andererseits unterscheidet sich Glauben von Wissen, das als wahre und gerechtfertigte Tatsache verstanden werden kann. Glauben im alltäglichen Sprachgebrauch ist also eine Vermutung oder Hypothese, welche die Wahrheit des vermuteten Sachverhalts zwar annimmt, aber zugleich die Möglichkeit einer Widerlegung offenlässt, falls sich die Vermutung durch Tatsachen oder neue Erkenntnisse als ungerechtfertigt herausstellen sollte. Das Verb „glauben“ kann jedoch in unterschiedlichen Zusammenhängen unterschiedlich verwendet werden, etwa (in Bezug auf Personen) in der Bedeutung von „jemandem vertrauen“ oder auch in juristischen Kontexten. (de)
  • Sinesmena zerbait, egia izan ala ez, egiazkotzat jotzen deneko pertsona baten egoera mentala da. Mota askotako sinesmenak daude: erlijioarekin loturikoak jainkoaren eta arimaren existentziarekin loturik daude; sineskeriak, berriz, magia eta naturaz gaindiko fenomenoekin loturiko sinesmenak biltzen ditu. Sinesmen bat adimenaren egoera da, non norbanakoa gertakari edo gauza baten inguruan duen ezagutza edo esperientzia egiatzat hartzen den; objetiboa egiten denean, sinesmenaren edukiak proposamen logikoa aurkezten du eta modu afirmatzailean adierazi daiteke. Funtsean, sinestea “zerbait ontzat ematea da, haren ziurtasuna eduki gabe”. (eu)
  • Creencias son estados de la mente en los que uno supone que algo es verdadero o probable. Se expresan lingüísticamente mediante afirmaciones.​ Hay desacuerdo sobre cuáles son las características esenciales de las creencias: los representacionalistas identifican creencias con actitudes proposicionales hacia representaciones mientras que los funcionalistas ven su papel causal como esencial y los interpretacionistas se centran en la dependencia de la interpretación de otra persona. El concepto de creencia se aplica a diferentes tipos de actitudes mentales, que pueden clasificarse utilizando algunas distinciones básicas. Las creencias ocurrentes son conscientes o causalmente activas de alguna otra manera, mientras que las creencias disposicionales están actualmente inactivas. Las creencias plenas implican la aceptación sin reservas de que algo es cierto, mientras que las creencias parciales incluyen un grado de certeza con respecto a la probabilidad. En su significado principal, creencia se considera como creencia-de-que, es decir, como una actitud mental hacia una proposición o un estado de cosas. Esto contrasta con el uso como creencia-en, que a menudo se refiere a la confianza en una persona o a una actitud hacia la existencia de algo. Este sentido desempeña un papel central en la creencia religiosa con respecto a la creencia en Dios. Hay varias teorías sobre cómo el contenido de una creencia depende del contenido de otras creencias mantenidas por la misma persona. Los atomistas niegan tales relaciones de dependencia, los molecularistas las restringen a creencias estrechamente relacionadas, mientras que los holistas sostienen que pueden existir entre creencias cualesquiera. Los externalistas asumen que las creencias de una persona dependen de su relación con el entorno, mientras que los internalistas sostienen que están determinadas únicamente por lo que ocurre en la cabeza de esa persona. Las creencias desempeñan un papel central en la epistemología, donde el conocimiento se ha definido tradicionalmente como creencia verdadera justificada. Hay diferentes vías de formación de creencias: las creencias pueden originarse internamente, cuando se basan en las propias experiencias del creyente, o externamente, cuando se adoptan de otras personas. (es)
  • La croyance est le fait d'attribuer une valeur de vérité à une proposition ou un énoncé. Le mot peut désigner tantôt le contenu de ce qui est cru, comme dans l'exemple donné par Pascal Engel « croire que le Père Noël existe », tantôt l'attitude ou l'état psychologique de celui qui croit. Le terme de croyance peut indiquer selon le contexte, une adhésion faible, une incertitude quant à un fait ou un énoncé, ou bien une forte conviction, comme pour la foi. Une croyance peut être plus ou moins fondée, plus ou moins justifiée : un préjugé, une opinion, une hypothèse scientifique, une induction sont différentes croyances. Le CNRTL indique que la croyance est une « certitude plus ou moins grande par laquelle l'esprit admet la vérité ou la réalité de quelque chose ». Le problème de la croyance est étudié tant par les philosophes et les épistémologues, par exemple Platon dans le Théétète, que par les historiens, les anthropologues ou les psychologues. Il s'agit de comprendre et d'évaluer les croyances, de retracer leur genèse et d'établir leur rôle dans le comportement des individus et des sociétés. (fr)
  • Keyakinan adalah energi yang terkumpul karena terbukanya perasaan; ada keinginan, ada ketidakinginan, ingatan terasa lebih kuat, energi percaya bertambah berubah menjadi energi keyakinan, dan ada dorongan memilih rasa tetentu ataupun cara tertentu. Ingatan terasa lebih kuat (ingatan yang enak ataupun yang tidak enak, tidak selalu harus dirasakan). Kemudian energi menuju ke kata yang ada di dalam diri, kata yang terucap, diam, gerak, gaya, sikap tegas, ataupun melakukan suatu hal. Contoh Penggunaan Energi Keyakinan. 1. Seorang bayi yang belum bisa berjalan merasa yakin dirinya bisa berjalan kemudian mencoba melakukannya, karena ingin berjalan. Ketika belum berhasil dirinya menangis sedih, keyakinannya berubah menjadi percaya ataupun ragu, tapi menjadi yakin kembali ketika ada keinginan untuk bisa berjalan. Kemudian orangtuanya mengajarinya sedikit demi sedikit hingga bisa berjalan. 2. Seorang pengguna ponsel belum pernah melihat pencipta ponsel, tapi tetap yakin ponsel memiliki manfaat untuk kehidupan. Walaupun di sana sini tetap ada masalah ataupun penyalahgunaan ponsel dan sebagainya, dirinya tetap yakin. Setelah sebelumnya dirinya adalah seorang yang belum tahu ponsel, menjadi tahu ponsel, mempelajarinya sedikit demi sedikit, hingga yakin menggunakan ponsel di dalam kehidupan sehari harinya. 3. Seorang pemabuk miras yakin harus memilih rasa benci, kemudian dirinya berkata membenci orang lain, tapi agar dirinya terlihat menjadi korban, karena dirinya ingin uang ataupun miras. 4. Seorang pelaku tawuran yakin tetap memilih rasa dendam, karena dirinya tidak ingin suatu hal dan karena ingin melakukan tawuran. 5. Seorang yang merasa kasihan melihat keadaan orang lain menolongnya dengan yakin tanpa ragu. 6. Seorang publik figur yakin publik pasti beraneka macam, aneka sudut pandang, aneka pendapat, dan lainnya, kemudian dirinya tidak terlalu mempermasalahkan adanya perbedaan itu. 7. Seorang pengurus negara seperti pejabat yakin dirinya adalah perwakilan untuk orang banyak. 8. Sekumpulan orang yakin memprotes kebijakan pemerintah dengan cara melakukan demo ataupun dengan cara lain, karena merasa kasihan melihat keadaan orang banyak. 9. Seseorang yang yakin adanya surga dunia dan neraka dunia, percaya bahwa adanya surga akhirat adalah harapan agar tidak mudah berkecil hati selama menjalani hidup di dunia. 10. Seorang pemabuk cinta yakin apa yang dirasakannya adalah cinta, kemudian dirinya menginginkan hubungan cinta. 11. Seseorang yang menggunakan akal sehat, pikiran, perasaan, sebab dan tujuan : a. Menyalurkan energi keyakinan ke hal hal baik yang ada manfaatnya, berusaha dan tidak mudah menyerah. Belajar, belajar sambil bermain, belajar ataupun melakukan latihan. Mengerjakan tugas (mengerjakan tugas semampunya minimal masih ada kemauan) ataupun untuk bekerja. Ke kata, kata yang ada di dalam diri ataupun kata yang akan diucap, latihan kata, latihan komunikasi, latihan mencintai, hingga latihan sikap. Dan belajar bertanggungjawab terhadap perbuatan, tugas, ataupun pekerjaan. b. Berhenti sejenak dengan cara istirahat, makan, minum, hiburan, bermain, ataupun dengan cara agama, misal, melakukan sholat (kata, diam, gerak, doa) oleh penganut agama Islam di rumah ataupun di mesjid, mendengar kata kata renungan dan doa oleh penganut agama Kristen di gereja, begitu pula halnya dengan penganut agama Budha di wihara, penganut agama Hindu di pura, penganut agama Konghucu di kelenteng, dan agama lainnya, yang melakukan kegiatan spiritual perenungan diri, doa, pengajian keagamaan, dengan tata caranya masing masing. c. Intinya adalah mengatur energi, keinginan tertentu, ketidakinginan tertentu, dan sebagainya. (in)
  • Una credenza è «l'atteggiamento di chi riconosce per vera una proposizione», ammettendone la validità sul piano della verità oggettiva, nel senso che credere in un enunciato p equivale ad affermare che p è vero, o quantomeno che ci sono buone ragioni per affermare che p è vero: secondo quest'accezione, ne risulta una differenza di significato rispetto alla nozione di certezza e a quella di dubbio: L'implicazione da parte di una credenza della sua validità oggettiva è in ogni caso un argomento dibattuto. (it)
  • Geloof of geloven is de aanname of overtuiging dat iets het geval is of iets voor waar houden. Actieve reflectie is geen voorwaarde voor geloven; het kan ook heel gewone of vanzelfsprekende zaken betreffen. In de epistemologie gebruiken filosofen de term 'geloof' om te verwijzen naar houdingen over de wereld die waar of onwaar kunnen zijn. (nl)
  • ( 신심은 여기로 연결됩니다. 대승불교의 보살 수행계위 가운데 하나인 신심(信心)에 대해서는 십신 문서를 참고하십시오.)( 불교 용어에 대해서는 믿음 (불교) 문서를 참고하십시오.) 믿음(Belief, Faith)은 어떠한 가치관, 종교, 사람, 사실 등에 대해 다른 사람의 동의와 관계 없이 확고한 진리로서 받아들이는 개인적인 심리 상태이다. 국립국어원의 표준국어대사전에는 ‘어떠한 사실이나 사람을 믿는 마음’으로 설명되어 있다. 철학, 사회, 정치 등의 분야에서는 일반적으로 신념(信念)이라 하며, 종교에서는 신앙(信仰), 신심(信心), 신앙심(信仰心) 등으로 불리며, 신과 신이 주신 말을 믿는 것이다. 맹목적 믿음이 분쟁과 갈등을 초래하기도 한다. (ko)
  • Wiara – nadawanie dużego prawdopodobieństwa prawdziwości twierdzenia w warunkach braku wystarczającej wiedzy. Jeśli subiektywne prawdopodobieństwo jest małe, to potocznie taką wiarę nazywamy przypuszczeniem, a przy znikomym prawdopodobieństwie mówimy, że czegoś nie wykluczamy. Twierdzenie, które jest przedmiotem wiary nie musi być do końca (lub w ogóle) wyrażone słowami – Dotyczy to także bardziej inteligentnych zwierząt, które również dokonują subiektywnej oceny prawdopodobieństwa i często wahają się jeśli ryzyko jest zbyt duże. Wiara jest także ważnym składnikiem nadziei. (pl)
  • 信念(しんねん、英語:belief)とは信じられる内容のことである。それを裏付ける証拠が有るか無いかは問われない。 (ja)
  • Crenças são estados mentais em que se assume que algo é verdadeiro ou provável. Elas são expressas linguisticamente por meio de afirmações. Há discordância sobre quais são as : os representacionalistas identificam crenças com atitudes proposicionais em relação a representações, enquanto os funcionalistas veem seu papel causal como essencial e os interpretacionistas se concentram na dependência da interpretação de outra pessoa. O conceito de crença se aplica a diferentes , que podem ser classificadas usando algumas distinções básicas. As crenças ocorrentes são conscientes ou causalmente ativas de outra maneira, enquanto as crenças disposicionais estão atualmente inativas. As crenças plenas implicam a aceitação sem reservas de que algo é verdadeiro, enquanto as crenças parciais incluem um certo grau de certeza com respeito à probabilidade. Em seu significado principal, crença é considerada como crença-de-que, ou seja, como uma atitude mental em relação a uma proposição ou um estado de coisas. Isto contrasta com o uso como crença-em, que geralmente se refere à confiança em uma pessoa ou a uma atitude em relação à existência de algo. Este sentido desempenha um papel central na crença religiosa com respeito à crença em Deus. Há várias teorias sobre como o depende do conteúdo de outras crenças mantidas pela mesma pessoa. Os atomistas negam tais relações de dependência, os molecularistas as restringem a crenças intimamente relacionadas, enquanto os holistas sustentam que elas podem existir entre quaisquer crenças. Os externalistas assumem que as crenças de uma pessoa dependem de sua relação com os arredores, enquanto os internalistas sustentam que são determinadas apenas pelo que ocorre na cabeça dessa pessoa. As crenças desempenham um papel central na epistemologia, onde o conhecimento tem sido tradicionalmente definido como crença verdadeira justificada. (pt)
  • Begreppet tro används vanligtvis för att beteckna det att hålla ett sakförhållande för sant. Att tro någonting är således att inta en viss attityd till ett givet påstående. Ens trosuppfattning kan ha olika grad av övertygelse, alltifrån en vågad gissning till en stark övertygelse. Tro kan också syfta på den faktautsaga som man tror på ("Det är min tro att..."). Tro är ett centralt begrepp inom medvetandefilosofi, kunskapsteori, kognitionsvetenskap såväl som sociologi. Inom modern analytisk filosofi betraktas tro vanligtvis som en propositionell attityd. En propositionell attityd är ett mentalt tillstånd som innebär ett aktivt ställningstagande i förhållande till en given proposition. (sv)
  • Ве́ра — признание чего-либо истинным независимо от фактического или логического обоснования, преимущественно в силу самого характера отношения субъекта к предмету веры; убеждённость, глубокая уверенность в себе, в ком- или в чём-либо. Религиозная вера имеет в качестве своей особенности веру в реальность и субстанциональность сверхъестественного; предмет веры религиозного индивида объективируется, человек убеждён в том, что объектом его веры является не мысль или понятие о Боге, а сам Бог — сверхъестественное как реально существующее. Отличительной особенностью познания, реализующегося в вере, является приверженность принципам диалогичности, согласно которым субъект веры активно соотносит самораскрывающийся объект веры с собой. В этом смысле религиозная вера отличается от философского или научного знания не тем, что не вполне аргументирована или уверена в своём предмете, а по способу получения и обоснования своего знания. В ряде религиозных систем, в частности в христианстве, вера занимает центральную мировоззренческую позицию. В целом, имеет место большое разнообразие оценок влияния, оказываемого верой на жизнь человека и общества. Вера обусловлена особенностями психики человека. Безоговорочно принятые сведения, тексты, явления, события или собственные представления и умозаключения в дальнейшем могут выступать основой самоидентификации, определять некоторые из поступков, суждений, норм поведения и отношений. Вера, возможно, является универсальным свойством для человеческой природы и важнейшей составной частью мировоззрения верующего человека; она проникает во все элементы его жизни. Существует мнение, что вера проистекает из потребности человека обмениваться опытом с другими людьми в ходе совместного труда и обобщения опыта. Верующие люди из одного сообщества имеют примерно одни и те же представления о мире, поскольку склонны доверять опыту соплеменников, как прошлому (традиция), так и настоящему. Поэтому веру можно расценить как коллективное представление о мире. (ru)
  • 信念(英語:belief)是一種態度,認為某些事情是某個樣子,或者關於世界的某些命題是正確的。 在認識論中,哲學家使用“信念”一詞來指代對世界的態度,該態度可能是「真」的,也可能是「假」的。 相信某事就是將其視為真實;例如,相信雪是白的,相當於接受了“雪是白的”命題的真理。然而,堅持信念並不需要積極的內省。例如,很少有人仔細考慮明天太陽是否會升起,只是假設它會升起。此外,信念不必是發生性的(例如,一個人積極思考“雪是白的”),而是可以是性格傾向的(例如,如果被問及雪的顏色,他會斷言“雪是白的”)。 當代哲學家試圖用各種不同的方式來描述信念,包括作為世界可能的方式的表示(傑里·福多),作為表現得好像某些事情是真實的(羅德里克·奇澤姆),對於他人行動緣由的詮釋方案(丹尼爾·丹尼特和唐納德·戴維森),或作為滿足特定功能的心理狀態(希拉里·普特南)。 一些人還試圖對我們的信念概念進行重大修改,包括關於信念的取消主義者,他們認為自然界中不存在與人們的民間心理學概念(保羅·丘奇蘭,英語:Paul Churchland)相對應的現象,以及正式認識論(英語:Formal epistemology):旨在取代關於信念的二價概念(“要麽我們有信念,要麽沒有信念”),以及更寬容的、概率性的信念概念(信念有程度差別,但非簡單二分法的有或無兩種)。 信念是各種重要哲學辯論的主題。值得注意的例子包括:“當面對各種證據時,修正一個人的信念的合理方式是什麼?”、“我們信念的內容是否完全由我們的心智狀態(英語:mental states)決定,或者相關事實是否對我們的信念有任何影響(例如,如果我相信我拿著一杯水,那麼水是 H2O 的非心智事實是否是該信念內容的一部分)?”、“我們的信念是精細的還是粗糙的?”和“信念是否必須可以用語言表達,或者是否存在非語言信念?”。 (zh)
  • Ві́ра — психічний (ментальний) стан впевненості в істинності будь-чого, який виникає як наслідок пізнавальної діяльності суб'єкта; хоча деякі схильні трактувати віру як ефективний метод пізнання, що неодноразово піддавалося критиці.Віра виникає як сприйняття людиною чого-небудь (тверджень, свідчень, фактів тощо) як істинних, правдивих, іноді без попередньої перевірки на основі тільки внутрішнього, суб'єктивного переконання, що сприйняте на віру не потребує більше ніяких доказів. Похідним словом є довіра — відкриті, позитивні взаємовідносини між людьми, що сприяють сприйманню слів, зобов'язань, обіцянок тощо «на віру». Особливим різновидом віри є релігійна віра. Слово віра іноді вживається як синонім слова релігія у фразах на зразок «ця людина іншої віри». Релігійна віра, в свою чергу, є видом віри в положення певної ідеології, що можна описати терміном , наприклад, «віра в ідеали комунізму», «віра в світле майбутнє». Ще одним значенням слова є міцна впевненість у здійсненні сподівань, як наприклад «віра в перемогу». (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 102883 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 96653 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123155169 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Πίστη είναι η αποδοχή ενός ισχυρισμού, γεγονότος ή δυνατότητας, ανεξάρτητα αν μπορεί να δικαιολογηθεί ή όχι. Η ομαδική ή κοινή πίστη είναι οι κοινές πεποιθήσεις που μοιράζεται μια ομάδα πιστών ή ένα ευρύτερο σύνολο από πιστούς, που ακολουθούν για παράδειγμα μια θρησκεία. (el)
  • Una credenza è «l'atteggiamento di chi riconosce per vera una proposizione», ammettendone la validità sul piano della verità oggettiva, nel senso che credere in un enunciato p equivale ad affermare che p è vero, o quantomeno che ci sono buone ragioni per affermare che p è vero: secondo quest'accezione, ne risulta una differenza di significato rispetto alla nozione di certezza e a quella di dubbio: L'implicazione da parte di una credenza della sua validità oggettiva è in ogni caso un argomento dibattuto. (it)
  • Geloof of geloven is de aanname of overtuiging dat iets het geval is of iets voor waar houden. Actieve reflectie is geen voorwaarde voor geloven; het kan ook heel gewone of vanzelfsprekende zaken betreffen. In de epistemologie gebruiken filosofen de term 'geloof' om te verwijzen naar houdingen over de wereld die waar of onwaar kunnen zijn. (nl)
  • ( 신심은 여기로 연결됩니다. 대승불교의 보살 수행계위 가운데 하나인 신심(信心)에 대해서는 십신 문서를 참고하십시오.)( 불교 용어에 대해서는 믿음 (불교) 문서를 참고하십시오.) 믿음(Belief, Faith)은 어떠한 가치관, 종교, 사람, 사실 등에 대해 다른 사람의 동의와 관계 없이 확고한 진리로서 받아들이는 개인적인 심리 상태이다. 국립국어원의 표준국어대사전에는 ‘어떠한 사실이나 사람을 믿는 마음’으로 설명되어 있다. 철학, 사회, 정치 등의 분야에서는 일반적으로 신념(信念)이라 하며, 종교에서는 신앙(信仰), 신심(信心), 신앙심(信仰心) 등으로 불리며, 신과 신이 주신 말을 믿는 것이다. 맹목적 믿음이 분쟁과 갈등을 초래하기도 한다. (ko)
  • Wiara – nadawanie dużego prawdopodobieństwa prawdziwości twierdzenia w warunkach braku wystarczającej wiedzy. Jeśli subiektywne prawdopodobieństwo jest małe, to potocznie taką wiarę nazywamy przypuszczeniem, a przy znikomym prawdopodobieństwie mówimy, że czegoś nie wykluczamy. Twierdzenie, które jest przedmiotem wiary nie musi być do końca (lub w ogóle) wyrażone słowami – Dotyczy to także bardziej inteligentnych zwierząt, które również dokonują subiektywnej oceny prawdopodobieństwa i często wahają się jeśli ryzyko jest zbyt duże. Wiara jest także ważnym składnikiem nadziei. (pl)
  • 信念(しんねん、英語:belief)とは信じられる内容のことである。それを裏付ける証拠が有るか無いかは問われない。 (ja)
  • الاعتقاد هو الحكم الذي لا يقبل الشك فيه لدى معتقده. والجمع: عقائد. وتعنى ما عقد الإنسانُ عليه قلبه جازماً به من الأفكار والمبادئ؛ فهو عقيدة، سواءٌ؛ كان حقاً، أو باطلاً، وتستخدم الكلمة للإشارة إلى الإعتزاز برأي معين. يتداخل مصطلح العقيدة مع مفاهيم أخرى مثل الإيديولوجيا والعقائد الدينية والإيمان، يكون تبني العقيدة عن طريق الإدراك الحسي، الاستنتاج، الاتصال مع الأفراد ومن تلقين سلطة معينة؛ وعندما يجزم الإنسان ويقطع بعقيدته ويتعصب لمبادئه أو آراءه ولا يقيمها موضوعيا أو يناقشها، ولا يقبل برأي مخالف ويغض النظر عن الحقائق والأدلة فتسمى تلك بالجزمية أو دوغما.، ويستخدم في العربية مصطلح العقيدة العسكرية للإشارة إلى مُجمل المبادئ الأساسية الملزمة التي تتخذها القوات العسكرية لإنجاز مهامها. (ar)
  • Una creença és un judici de valor, idea o generalització mental no lògica ni raonada científicament que es percep com a realitat o una alternativa d'aquesta i que pot haver estat instal·lada per l'experiència d'alguna vivència o per aprenentatge, no sempre amb consciència d'haver-la adquirida. Les creences més importants són les conviccions i els prejudicis. Les creences poden provenir de dites populars, modes socials, es poden aprendre de membres de la família que també les tenen (pares, avis), poden ser instaurades per una autoritat, poden referir-se a una relació mental, etc. (ca)
  • Slovo víra a odpovídající sloveso věřit se používá ve dvou příbuzných a ne vždy přesně oddělitelných významech: 1. * Epistemologický význam: přesvědčení, že něco je skutečné či pravdivé, například ve větě „Věřím, že se ta peněženka ještě najde.“ Toto přesvědčení může být jak pravdivé, tak mylné. Z toho hlediska bylo poznání některými filozofy definováno jako „odůvodněná pravdivá víra“. Gramaticky tento význam obvykle odpovídá vazbám „věřit, že …,“ „věřit čemu“, v angličtině se vyjadřuje slovem belief. V běžném úzu se české slovo víra v tomto významu obvykle používá tehdy, není-li mluvčí úplně přesvědčen o realitě či pravdivosti předmětu víry, jinak by se mluvilo spíše o vědění a jistotě. 2. * Psychologický a náboženský význam: celková důvěra v nějakou osobu, instituci nebo nauku. Můžem (cs)
  • Unter Glauben versteht man ein Fürwahrhalten ohne methodische Begründung. Glauben in diesem Sinne bedeutet, dass ein Sachverhalt für scheinbar (hypothetisch) wahr oder wahrscheinlich gehalten wird. Darin unterscheidet sich „Glauben“ im weiteren Sinne einerseits vom religiösen Glauben im engeren Sinne, indem der religiöse Glaube stets auf dem Willen zum Glauben beruht und die absolute Wahrheit des Glaubensinhalts (z. B. der Existenz Gottes) unterstellt; andererseits unterscheidet sich Glauben von Wissen, das als wahre und gerechtfertigte Tatsache verstanden werden kann. (de)
  • A belief is an attitude that something is the case, or that some proposition is true. In epistemology, philosophers use the term "belief" to refer to attitudes about the world which can be either true or false. To believe something is to take it to be true; for instance, to believe that snow is white is comparable to accepting the truth of the proposition "snow is white". However, holding a belief does not require active introspection. For example, few carefully consider whether or not the sun will rise tomorrow, simply assuming that it will. Moreover, beliefs need not be occurrent (e.g. a person actively thinking "snow is white"), but can instead be dispositional (e.g. a person who if asked about the color of snow would assert "snow is white"). (en)
  • Kredo aŭ kredaro estas modelo kreita de la menso kiel adaptiĝo al la medio, ĉu natura aŭ socia, aŭ por plenumi neceson. Aludas ĝenerale al la interpretado de kona enhavo aŭ de fakto (ĉu reala aŭ imaga) el kiuj oni malkonas aŭ ne oni postulas justigon aŭ racian fundamenton. La kredo tiam konvertiĝas en fundamento de kono kiel vero aŭ kiel agomodelo, kiel moralo. (eo)
  • Creencias son estados de la mente en los que uno supone que algo es verdadero o probable. Se expresan lingüísticamente mediante afirmaciones.​ Hay desacuerdo sobre cuáles son las características esenciales de las creencias: los representacionalistas identifican creencias con actitudes proposicionales hacia representaciones mientras que los funcionalistas ven su papel causal como esencial y los interpretacionistas se centran en la dependencia de la interpretación de otra persona. (es)
  • Sinesmena zerbait, egia izan ala ez, egiazkotzat jotzen deneko pertsona baten egoera mentala da. Mota askotako sinesmenak daude: erlijioarekin loturikoak jainkoaren eta arimaren existentziarekin loturik daude; sineskeriak, berriz, magia eta naturaz gaindiko fenomenoekin loturiko sinesmenak biltzen ditu. (eu)
  • Keyakinan adalah energi yang terkumpul karena terbukanya perasaan; ada keinginan, ada ketidakinginan, ingatan terasa lebih kuat, energi percaya bertambah berubah menjadi energi keyakinan, dan ada dorongan memilih rasa tetentu ataupun cara tertentu. Ingatan terasa lebih kuat (ingatan yang enak ataupun yang tidak enak, tidak selalu harus dirasakan). Kemudian energi menuju ke kata yang ada di dalam diri, kata yang terucap, diam, gerak, gaya, sikap tegas, ataupun melakukan suatu hal. Contoh Penggunaan Energi Keyakinan. 11. Seseorang yang menggunakan akal sehat, pikiran, perasaan, sebab dan tujuan : (in)
  • La croyance est le fait d'attribuer une valeur de vérité à une proposition ou un énoncé. Le mot peut désigner tantôt le contenu de ce qui est cru, comme dans l'exemple donné par Pascal Engel « croire que le Père Noël existe », tantôt l'attitude ou l'état psychologique de celui qui croit. Le terme de croyance peut indiquer selon le contexte, une adhésion faible, une incertitude quant à un fait ou un énoncé, ou bien une forte conviction, comme pour la foi. Une croyance peut être plus ou moins fondée, plus ou moins justifiée : un préjugé, une opinion, une hypothèse scientifique, une induction sont différentes croyances. Le CNRTL indique que la croyance est une « certitude plus ou moins grande par laquelle l'esprit admet la vérité ou la réalité de quelque chose ». (fr)
  • Crenças são estados mentais em que se assume que algo é verdadeiro ou provável. Elas são expressas linguisticamente por meio de afirmações. Há discordância sobre quais são as : os representacionalistas identificam crenças com atitudes proposicionais em relação a representações, enquanto os funcionalistas veem seu papel causal como essencial e os interpretacionistas se concentram na dependência da interpretação de outra pessoa. As crenças desempenham um papel central na epistemologia, onde o conhecimento tem sido tradicionalmente definido como crença verdadeira justificada. (pt)
  • Begreppet tro används vanligtvis för att beteckna det att hålla ett sakförhållande för sant. Att tro någonting är således att inta en viss attityd till ett givet påstående. Ens trosuppfattning kan ha olika grad av övertygelse, alltifrån en vågad gissning till en stark övertygelse. Tro kan också syfta på den faktautsaga som man tror på ("Det är min tro att..."). (sv)
  • Ве́ра — признание чего-либо истинным независимо от фактического или логического обоснования, преимущественно в силу самого характера отношения субъекта к предмету веры; убеждённость, глубокая уверенность в себе, в ком- или в чём-либо. Религиозная вера имеет в качестве своей особенности веру в реальность и субстанциональность сверхъестественного; предмет веры религиозного индивида объективируется, человек убеждён в том, что объектом его веры является не мысль или понятие о Боге, а сам Бог — сверхъестественное как реально существующее. (ru)
  • Ві́ра — психічний (ментальний) стан впевненості в істинності будь-чого, який виникає як наслідок пізнавальної діяльності суб'єкта; хоча деякі схильні трактувати віру як ефективний метод пізнання, що неодноразово піддавалося критиці.Віра виникає як сприйняття людиною чого-небудь (тверджень, свідчень, фактів тощо) як істинних, правдивих, іноді без попередньої перевірки на основі тільки внутрішнього, суб'єктивного переконання, що сприйняте на віру не потребує більше ніяких доказів. (uk)
  • 信念(英語:belief)是一種態度,認為某些事情是某個樣子,或者關於世界的某些命題是正確的。 在認識論中,哲學家使用“信念”一詞來指代對世界的態度,該態度可能是「真」的,也可能是「假」的。 相信某事就是將其視為真實;例如,相信雪是白的,相當於接受了“雪是白的”命題的真理。然而,堅持信念並不需要積極的內省。例如,很少有人仔細考慮明天太陽是否會升起,只是假設它會升起。此外,信念不必是發生性的(例如,一個人積極思考“雪是白的”),而是可以是性格傾向的(例如,如果被問及雪的顏色,他會斷言“雪是白的”)。 當代哲學家試圖用各種不同的方式來描述信念,包括作為世界可能的方式的表示(傑里·福多),作為表現得好像某些事情是真實的(羅德里克·奇澤姆),對於他人行動緣由的詮釋方案(丹尼爾·丹尼特和唐納德·戴維森),或作為滿足特定功能的心理狀態(希拉里·普特南)。 一些人還試圖對我們的信念概念進行重大修改,包括關於信念的取消主義者,他們認為自然界中不存在與人們的民間心理學概念(保羅·丘奇蘭,英語:Paul Churchland)相對應的現象,以及正式認識論(英語:Formal epistemology):旨在取代關於信念的二價概念(“要麽我們有信念,要麽沒有信念”),以及更寬容的、概率性的信念概念(信念有程度差別,但非簡單二分法的有或無兩種)。 (zh)
rdfs:label
  • Belief (en)
  • عقيدة (ar)
  • Creença (ca)
  • Víra (cs)
  • Glauben (de)
  • Πίστη (el)
  • Kredo (eo)
  • Creencia (es)
  • Sinesmen (eu)
  • Keyakinan dan kepercayaan (in)
  • Credenza (it)
  • Croyance (fr)
  • 믿음 (ko)
  • Geloof (nl)
  • 信念 (ja)
  • Wiara (psychologia) (pl)
  • Crença (pt)
  • Вера (ru)
  • Tro (kognition) (sv)
  • Віра (uk)
  • 信念 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:mainInterest of
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:keywords of
is dbp:mainInterests of
is dbp:subject of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License