About: Disability

An Entity of Type: music genre, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Disability is the experience of any condition that makes it more difficult for a person to do certain activities or have equitable access within a given society. Disabilities may be cognitive, developmental, intellectual, mental, physical, sensory, or a combination of multiple factors. Disabilities can be present from birth or can be acquired during a person's lifetime. Historically, disabilities have only been recognized based on a narrow set of criteria—however, disabilities are not binary and can be present in unique characteristics depending on the individual. A disability may be readily visible, or invisible in nature.

Property Value
dbo:abstract
  • الإعاقة وهي حسب تعريف منظمة الصحة العالمية: «الإعاقة هو مصطلح يغطي العجز، والقيود على النشاط، ومقيدات المشاركة. والعجز هي مشكلة في وظيفة الجسم أو هيكله، والحد من النشاط هو الصعوبة التي يواجهها الفرد في تنفيذ مهمة أو عمل، في حين أن تقييد المشاركة هي المشكلة التي يعاني منها الفرد في المشاركة في مواقف الحياة، وبالتالي فالإعاقة هي ظاهرة معقدة، والتي تعكس التفاعل بين ملامح جسم الشخص وملامح المجتمع الذي يعيش فيه أو الذي تعيش فيه». ويعرّف أيضا بأنه: حالة تحد من قدرة الفرد على القيام بوظيفة واحدة أو أكثر من الوظائف التي تعدّ أساسية في الحياة اليومية كالعناية بالذات أو ممارسة العلاقة الاجتماعية والنشاطات الاقتصادية وذلك ضمن الحدود التي تعدّ طبيعية. أو هي عدم تمكن المرء من الحصول على الاكتفاء الذاتي وجعله في حاجة مستمرة إلى معونة الآخرين، وإلى تربية خاصة تساعده على التغلب على إعاقته. ويعرَّف ذو الإعاقة بأنه «الشخص الذي انخفضت إمكانيات حصوله على عمل مناسب بدرجة كبيرة مما يحول دون احتفاظه به نتيجة لقصور بدني أو عقلي»(1). كما يعرَّف ذو الإعاقة بأنه الشخص الذي يختلف عن المستوى الشائع في المجتمع في صفة أو قدرة شخصية سواء كانت ظاهرة كالشلل وبتر الأطراف وكف البصر أو غير ظاهرة مثل التخلف العقلي والصمم والإعاقات السلوكية والعاطفية بحيث يستوجب تعديلاً في المتطلبات التعليمية والتربوية والحياتية بشكل يتفق مع قدرات وإمكانات الشخص المعاق مهما كانت محدودة ليكون بالإمكان تنمية تلك القدرات إلى أقصى حد ممكن. الإعاقة هي إحدى المفاهيم التي يوجد جدال بشأنها، لأنها تحمل معاني مختلفة في مجتمعات مختلفة. قد يستخدم مصطلح «إعاقة» ليشير إلى السمات العقلية أو البدنية التي تعتبرها بعض المؤسسات، خاصة المؤسسات الطبية، احتياج ينبغي معالجته (النموذج الطبي) أوقد تشير أيضاً إلى القيود المفروضة على الأشخاص بواسطة معوقات المجتمع الذي يوجد به تمييز ضد الأشخاص ذوي الإعاقة (النموذج الاجتماعي) أوقد يستخدم المصطلح للإشارة إلى هوية الأشخاص ذوي الإعاقة. تعتبر القدرة الوظيفية النفسية هي مقياس مستوى أداء الفرد الذي يقيس قدرة الشخص على أداء المهام البدنية في الحياة اليومية ومدى سهولة أداء هذه المهام. كما تتراجع القدرة الوظيفية النفسية بالتقدم في العمر لتتسبب في العجز والاضطرابات الإدراكية والبدنية وقد يؤدي كل ذلك إلى تسمية هؤلاء الأفراد بالأشخاص ذوي الإعاقة. (ar)
  • La discapacitat és la condició d'aquella persona que té una funció, física o mental, limitada respecte de la mitjana de la població o anul·lada. Diversitat funcional és un terme alternatiu al de discapacitat que ha començat a utilitzar-se a Espanya per iniciativa de les mateixes persones afectades. El terme va ser proposat en el Fòrum de Vida Independent, el mes de gener de 2005 i pretén substituir altres termes amb una semàntica que pot considerar-se pejorativa, com ara "discapacitat" o "minusvalidesa". Es proposa un canvi cap a una terminologia no negativa, no rehabilitadora, sobre la diversitat funcional. L'evolució de la consideració social dels discapacitats ha anat millorant quant a la seua adaptació i, sobretot, a la seua percepció. Des de principis de la dècada de 1980 s'han desenvolupat models socials de discapacitat que afigen noves apreciacions al terme. Per exemple, es distingeix entre un discapacitat (l'habilitat del qual és objectivament menor que la de la mitjana) i una persona amb capacitats diferents de les normals, que, encara que per això només no representa cap avantatge o inconvenient, sovint és considerat un problema degut a l'actitud de la societat o al fet que els estàndards estan basats en les característiques mitjanes o normals. Aquest canvi d'actitud ha possibilitat canvis en la comprensió de determinades característiques físiques que abans eren considerades com a discapacitats. En la dècada de 1960, per exemple, els esquerrans eren vistos com a persones amb anomalies. En les escoles del món occidental, els xiquets esquerrans eren obligats a escriure amb la mà dreta i eren castigats si no ho feien. Més tard, en els anys 80, es va acceptar aquesta qualitat simplement com una diferència, una característica física. Si determinades ferramentes com a tisores o llevataps són creades només per a destres, una persona esquerrana se sentirà com un discapacitat: serà incapaç de realitzar certes accions i haurà de ser ajudat per altres persones, perdent la seua autonomia. Així, en la societat actual es cuida molt l'adaptació de l'entorn a les persones amb discapacitats per a evitar la seua exclusió social i també en la societat digital. Lingüísticament, en alguns àmbits, termes com "discapacitats", "cecs", "sords", etc. poden ser considerats despectius, pel fet que d'aquesta manera es pot estar etiquetant a la persona. En aquests casos, és preferible usar les formes "persones amb discapacitat", "persones invidents", "persones amb sordera", "persones amb mobilitat reduïda". A Catalunya, el 2013 hi havia 513.859 persones amb algun tipus de discapacitat, dels quals 299.519 tenen una discapacitat física. (ca)
  • Invalidita (též invalidnost, handicap) je definována jakožto ztráta či snížení . Obvykle vzniká buď v důsledku vážného onemocnění (pak se hovoří o tělesném postižení) nebo úrazu. Větší množství invalidů často vzniká v důsledku velkého počtu zraněných lidí během válek a ozbrojených konfliktů vůbec. Mnoho lidí se také často stává invalidními v důsledku havárií, zde zejména dopravních nehod. Za invalidní je považována osoba, jejíž pracovní schopnost poklesla z důvodu dlouhodobě nepříznivého zdravotního stavu nejméně o 35 %. (cs)
  • Als Behinderung bezeichnet man eine dauerhafte und gravierende Beeinträchtigung der gesellschaftlichen und wirtschaftlichen Teilhabe bzw. Teilnahme einer Person. Verursacht wird diese durch die Wechselwirkung ungünstiger sozialer oder anderer Umweltfaktoren (Barrieren) und solcher Eigenschaften der Betroffenen, welche die Überwindung der Barrieren erschweren oder unmöglich machen. Behinderung wird also nicht als „Krankheit“ betrachtet: Behindernd wirken in der Umwelt des Menschen sowohl Alltagsgegenstände und Einrichtungen – oder das Fehlen solcher Einrichtungen – (physikalische Faktoren) als auch die Einstellung anderer Menschen (soziale Faktoren). Gegenständliche Barrieren erhalten ihre behindernde Eigenschaft oft durch mangelnde Verbreitung von universellem Design, das nicht nur Bedürfnisse zahlenmäßig großer oder einflussreicher Bevölkerungsgruppen berücksichtigt. Das Partizip behindert, von dem die Personenbezeichnung Behinderte abgeleitet ist, kann also abhängig vom eigenen Blickwinkel oder Standpunkt benutzt werden: * als Vorgangspassiv (jemand wird behindert) aus Sicht der Gesellschaft („Soziales Modell von Behinderung“), * als Zustandspassiv (jemand ist behindert) aus medizinischer Sicht („Medizinisches Modell von Behinderung“). Diese im deutschsprachigen Raum verbreitete Zweiteilung der Erklärungsansätze wird international überwiegend als unterkomplex bewertet. Zum einen gibt es Ansätze, beide Modelle in einer Theorie der Behinderung zu vereinigen. Zum anderen weist Sophie Mitra (Fordham University in New York) darauf hin, dass es mindestens neun verschiedene Varianten des sozialen Modells der Behinderung gebe. (de)
  • Αναπηρία είναι η οποιαδήποτε κατάσταση του σώματος και του νου ενός ατόμου, που δυσκολεύει την επικοινωνία του με το κόσμο γύρω του (κοινωνικά και υλιστικά), αλλά και την εκτέλεση διάφορων ενεργειών του. Η αναπηρία μπορεί να είναι σωματική, διανοητική, ψυχολογική, αναπτυξιακή, αισθητηριακή, γνωστική ή ένας συνδυασμός τους. Ακόμα, αυτές χωρίζονται σε ολικής και μερικής αναπηρίας. (el)
  • Malkapablo (ankaŭ miskapablo, handikapo aŭ alikapableco) estas kondiĉo de homoj kaj bestoj, kiuj havas ian fizikan aŭ mensan, psikosocian difekton kiu malhelpas iajn normajn agadojn, aŭ plenan, efektivan kaj egalecan agadon kun aliaj personoj. Tiel, oni povas suferi pro fizika malkapablo, sensa malkapablo, pensa malkapablo, intelekta malkapablo, mensa malsano, kaj variaj aliaj malsanoj. Pri homaj rajtoj de homoj kiuj suferas pro malkapablo, Konvencio pri la rajtoj de handikapitoj estas adoptita la 13-an de decembro 2006. La malkapablo ne estas malsano. Ofte ĝia kaŭzo estas malsano, do oni ofte nomas tiun malsanon malkapablo. Ankaŭ en militoj aŭ akcidentoj povas oni malkapabliĝi. Neniu estas sekurigita pri sia kapableco. La malkapablo estas relativa; la interago de la kondiĉo kaj la medio determinas ĝin. Ankaŭ la tempopaso kaj la respektiva aĝo povas rezulti en malbapablo. (eo)
  • Disability is the experience of any condition that makes it more difficult for a person to do certain activities or have equitable access within a given society. Disabilities may be cognitive, developmental, intellectual, mental, physical, sensory, or a combination of multiple factors. Disabilities can be present from birth or can be acquired during a person's lifetime. Historically, disabilities have only been recognized based on a narrow set of criteria—however, disabilities are not binary and can be present in unique characteristics depending on the individual. A disability may be readily visible, or invisible in nature. The United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities defines disability as: long-term physical, mental, intellectual or sensory impairments which in interaction with various barriers may hinder [a person's] full and effective participation in society on an equal basis with others. Disabilities have been perceived differently throughout history, through a variety of different theoretical lenses. There are two main models that attempt to explain disability in our society: the medical model and the social model. The medical model serves as a theoretical framework that considers disability as an undesirable medical condition that requires specialized treatment. Those who ascribe to the medical model tend to focus on finding the root causes of disabilities, as well as any cures—such as assistive technology. The social model centers disability as a societally-created limitation on individuals who do not have the same ability as the majority of the population. Although the medical model and social model are the most common frames for disability, there are a multitude of other models that theorize disability. There are many different terms that exist to explain different aspects relating to disability. While some terms solely exist to describe phenomena pertaining to disability, others have been centered around stigmatizing and ostracizing those with disabilities. Some terms have such a negative connotation that they are considered to be slurs. A current point of contention is whether it is appropriate to use person-first language (i.e. person who is disabled) or identity-first language (i.e. disabled person) when referring to disability and an individual. Due to the marginalization of disabled people, there have been several activist causes that push for equitable treatment and access in society. Disability activists have fought to receive equal and equitable rights under the law—though there are still political issues that enable or advance the oppression of disabled people. Although disability activism serves to dismantle ableist systems, social norms relating to the perception of disabilities are often reinforced by tropes used by the media. Since negative perceptions of disability are pervasive in modern society, disabled people have turned to self-advocacy in an attempt to push back against their marginalization. The recognition of disability as an identity that is experienced differently based on the other multi-faceted identities of the individual is one often pointed out by disabled self-advocates. The ostracization of disability from mainstream society has created the opportunity for a disability culture to emerge. While disabled activists still promote the integration of disabled people into mainstream society, several disabled-only spaces have been created to foster a disability community—such as with art, social media, and sports. (en)
  • Desgaitasuna baldintza bat da, non pertsona batzuek akats fisiko, intelektual edo bat izaten baitute, besteak beste, epe laburrera edo luzera; gizartean elkarreragiteko eta parte hartzeko moduari eragiten baitio. Herrialde gehienetan, desgaitasuna duten pertsonek beren izaera onartzeko eska dezakete, eta, maila jakin batetik aurrera, desgaitasun ziurtagiri bat, zenbait eskubide eta eskuratzeko aukera ematen diena. Elbarritasun edo minusbaliotasun terminoa gutxiesgarritzat hartzen da herrialde gehienetan. Desgaitasuna duten Pertsonen Eskubideei buruzko Nazioarteko Konbentzioak, NBEk 2006an onartuak, desgaitasun bat edo gehiago duen norbait desgaitasuna duen pertsona gisa definitzen du. Zenbait esparrutan, «», «itsuak», «gorrak» eta abar bezalako terminoak ere, behar bezala erabili arren, mespretxuzkoak edo gutxiesgarriak izan daitezke testuinguruaren arabera; izan ere, pertsona batzuen aburuz, termino horiek desgaitasuna duen pertsona senda dezakete, eta hori diskrimin modu gisa interpretatzen dute. Kasu horietan, gatazka semantikoak saihesteko, «aniztasun funtzionala duten pertsonak» edo «desgaitasuna duten pertsonak» esamoldeak erabiltzea gomendatzen da. Desgaitasuna duen pertsona da. (eu)
  • La discapacidad es aquella condición bajo la cual ciertas personas presentan alguna deficiencia física, intelectual o sensorial (entre otras) que, al interactuar con las diversas barreras, pueda afectar, a corto o a largo plazo, la participación plena y efectiva en la sociedad.​ En la mayoría de países, las personas con discapacidad pueden solicitar el reconocimiento de su condición y, a partir de cierto grado, un certificado de discapacidad, que les permite acceder a una serie de derechos y prohibiciones. El término minusvalía se considera peyorativo en la mayoría de países.​​ La Convención Internacional sobre los Derechos de las Personas con Discapacidad, aprobada por la ONU en 2006, define de manera genérica a quien posee una o más discapacidades como persona con discapacidad.​ Incluso, en ciertos ámbito;, términos como «discapacitados», «ciegos», «sordos», etcétera, aún empleándose correctamente, podrían considerarse despectivos o peyorativos dependiendo del contexto, ya que para algunas personas dichos términos podrían cosificar a quien tiene la discapacidad, lo cual interpretan como una forma de discriminación. En esos casos, para evitar posibles conflictos de tipo semántico, se recomiendan el uso de la expresión «personas con discapacidad».​ Al mismo tiempo, esto ha generado controversias, ya que el uso de "con" implica una deficiencia en el ser humano, y han surgido críticas dentro de las comunidades discapacitadas.​ La persona con discapacidad es un sujeto de derecho.​ (es)
  • Le handicap est la limitation des possibilités d'interaction d'un individu avec son environnement, menant à des difficultés psychologiques, intellectuelles, sociales ou physiques.Le handicap est d'abord pensé comme relatif à une déficience provoquant une incapacité — permanente ou non — puis il est redéfini relativement à une inégalité de moyens, en intégrant l'idée que « des interventions destinées à lever les obstacles environnementaux et sociaux sont nécessaires ». Le terme de « handicap » a ainsi acquis en plus du médical une dimension sociale, et il renvoie aux difficultés de la personne dite « en situation de handicap » face à un environnement donné en matière d'accessibilité, d'expression, de compréhension ou d'appréhension. Le niveau de handicap, c'est-à-dire l'ampleur des limitations d'activité et de participation, est ainsi variable en fonction des contextes (sociétaux, humains, techniques, juridiques, etc.). Le handicap affecte 80 millions de personnes en Europe et 650 millions dans le monde entier, voire un milliard de personnes selon le Rapport mondial sur le handicap de l'OMS et de la Banque mondiale en 2011. La prévalence du handicap dans 54 pays de l'étude de l'OMS est estimée à 15 % de la population mondiale, et dans 80 % des cas il s'agirait de handicaps invisibles. Seulement 10 % des personnes en situation de handicap disposent d'outils pour les aider dans leur vie quotidienne. En France, il existe une différenciation de fait, lié à l'âge entre les personnes du troisième âge (voir du quatrième) et les personnes de moins de 60 ans qui seules relèvent de la politique sociale liée au handicap. Les personnes âgées atteintes de pathologies handicapantes relèvent de la politique sociale liée à la dépendance (allocation personnalisée d'autonomie) APA . (fr)
  • Difabel, disabilitas, ketunaan, ketunadayaan, atau keterbatasan diri (bahasa Inggris: disability) dapat bersifat fisik, kognitif, mental, sensorik, emosional, perkembangan atau beberapa kombinasi dari ini. Istilah difabel dan disabilitas sendiri memiliki makna yang agak berlainan. Difabel (different ability—kemampuan berbeda) didefinisikan sebagai seseorang yang memiliki kemampuan dalam menjalankan aktivitas berbeda bila dibandingkan dengan orang-orang kebanyakan, serta belum tentu diartikan sebagai "cacat" atau disabled. Sementara itu, disabilitas (disability) didefinisikan sebagai seseorang yang belum mampu berakomodasi dengan lingkungan sekitarnya sehingga menyebabkan disabilitas. (in)
  • 障害者(しょうがいしゃ、英:disabled, differently-abled, disordered, challenged)は、心身の障害の発露により生活に制限を受ける者。児童福祉法は18歳未満を障害児とする。 (ja)
  • La disabilità è la condizione di chi, in seguito a una o più menomazioni strutturali o funzionali, ha una ridotta capacità d'interazione con l'ambiente sociale rispetto a ciò che è considerata la norma, pertanto è meno autonomo nello svolgere le attività quotidiane e spesso in condizioni di svantaggio nel partecipare alla vita sociale. (it)
  • ( 비슷한 이름의 장애음에 관해서는 해당 문서를 참조하십시오.) 장애인(障礙人)은 신체적, 정신적 등으로 인한 사회적 차별로 인해 일상생활에 제약을 받는 사람이다. (ko)
  • Een handicap is een aangeboren dan wel door ziekte of ongeval opgelopen beperking van lichamelijke, verstandelijke, psychische en/of sociale aard. (nl)
  • Niepełnosprawność – brak możliwości samodzielnego zapewnienia sobie normalnego życia indywidualnego i społecznego na skutek wrodzonego lub nabytego upośledzenia sprawności fizycznej lub psychicznej. Pojęcie definiowane wielorako w nauce i prawie. (pl)
  • Funktionsnedsättning, vardagligt ofta handikapp, innebär att en människa har nedsatt förmåga att fungera fysiskt eller psykiskt. Den svenska definitionen är fastslagen av Socialstyrelsen, som sedan 1999 har uppdraget att samordna terminologin inom fackområdet vård och omsorg. Som en kommentar till definitionen anges att "en funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur." Den fastslagna definitionen ligger till grund för arbete och dokumentation inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I språkligt redigerad form används den också i samhällsinformation till allmänheten. En funktionsnedsättning är, med en annan formulering, en partiell eller total nedsättning av en fysisk eller psykisk förmåga, eller en kombination av dessa. Individens förmåga ställs då i jämförelse med den genomsnittliga funktionen hos befolkningen. En person kan också ha en kvalificerad funktionsnedsättning om hon eller han har haft en försvagning i det förflutna eller anses ha en funktionsnedsättning baserad på en enskild eller gemensam norm. Sådana försvagningar kan inkludera fysiska, sensoriska, kognitiva eller utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar. Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) från 2011 levde över 1 miljard människor (drygt 15% av världsbefolkningen) med en funktionsnedsättning, varav 20-40 miljoner (2-4% av de funktionsnedsatta) upplevde allvarliga funktionella svårigheter. (sv)
  • Deficiência é o termo usado para definir a ausência ou a disfunção de uma estrutura psíquica, fisiológica ou anatômica. Diz respeito à atividade exercida pela biologia da pessoa. Este conceito foi definido pela Organização Mundial de Saúde. A expressão pessoa com deficiência pode ser aplicada referindo-se a qualquer pessoa que tenha impedimento de longo prazo de natureza física, mental, intelectual ou sensorial. Contudo, há que se observar que em contextos legais ela é utilizada de uma forma mais restrita e refere-se a pessoas que estão sob o amparo de uma determinada legislação. (pt)
  • Інвалі́дність — термін, що поєднує різні порушення, обмеження активності та перешкоди щодо можливої участі людини в житті суспільства. (uk)
  • Инвали́дность (от лат. invalidus — «немощный, слабый») — термин, объединяющий различные нарушения, ограничения активности и возможного участия в жизни общества. Нарушения — это проблемы, возникающие в функциях или структурах организма; ограничения активности — это трудности, испытываемые человеком в выполнении каких-либо заданий или действий; в то время как ограничения участия — это проблемы, испытываемые человеком при вовлечении в жизненные ситуации. По определению Всемирной организации здравоохранения (ВОЗ). Инвалидность является оспариваемой концепцией, имеющей разные значения в разных сообществах. Инвалидность не должна быть препятствием на пути к успеху. Практически всю свою взрослую жизнь я страдаю болезнью моторных нейронов. Но это не помешало мне сделать выдающуюся карьеру астрофизика и обрести семейное счастье.Профессор Стивен У. Хокинг (ru)
  • 身心障礙、殘障、失能(英語:Disability),是指由于先天或中途發生生理和心理损伤,造成个人在社会生活方面不能充分使用自己能力的状态。20世纪以来,世界各国为了使残疾人过上尽量正常的生活,对其保护逐渐加强,包括:康复、生活及就學補助、福利,特殊教育等服务;经济上的优惠,例如降低税收;以及立法嚴禁歧視、工作保護等。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 56285 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 134947 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123176233 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Invalidita (též invalidnost, handicap) je definována jakožto ztráta či snížení . Obvykle vzniká buď v důsledku vážného onemocnění (pak se hovoří o tělesném postižení) nebo úrazu. Větší množství invalidů často vzniká v důsledku velkého počtu zraněných lidí během válek a ozbrojených konfliktů vůbec. Mnoho lidí se také často stává invalidními v důsledku havárií, zde zejména dopravních nehod. Za invalidní je považována osoba, jejíž pracovní schopnost poklesla z důvodu dlouhodobě nepříznivého zdravotního stavu nejméně o 35 %. (cs)
  • Αναπηρία είναι η οποιαδήποτε κατάσταση του σώματος και του νου ενός ατόμου, που δυσκολεύει την επικοινωνία του με το κόσμο γύρω του (κοινωνικά και υλιστικά), αλλά και την εκτέλεση διάφορων ενεργειών του. Η αναπηρία μπορεί να είναι σωματική, διανοητική, ψυχολογική, αναπτυξιακή, αισθητηριακή, γνωστική ή ένας συνδυασμός τους. Ακόμα, αυτές χωρίζονται σε ολικής και μερικής αναπηρίας. (el)
  • 障害者(しょうがいしゃ、英:disabled, differently-abled, disordered, challenged)は、心身の障害の発露により生活に制限を受ける者。児童福祉法は18歳未満を障害児とする。 (ja)
  • La disabilità è la condizione di chi, in seguito a una o più menomazioni strutturali o funzionali, ha una ridotta capacità d'interazione con l'ambiente sociale rispetto a ciò che è considerata la norma, pertanto è meno autonomo nello svolgere le attività quotidiane e spesso in condizioni di svantaggio nel partecipare alla vita sociale. (it)
  • ( 비슷한 이름의 장애음에 관해서는 해당 문서를 참조하십시오.) 장애인(障礙人)은 신체적, 정신적 등으로 인한 사회적 차별로 인해 일상생활에 제약을 받는 사람이다. (ko)
  • Een handicap is een aangeboren dan wel door ziekte of ongeval opgelopen beperking van lichamelijke, verstandelijke, psychische en/of sociale aard. (nl)
  • Niepełnosprawność – brak możliwości samodzielnego zapewnienia sobie normalnego życia indywidualnego i społecznego na skutek wrodzonego lub nabytego upośledzenia sprawności fizycznej lub psychicznej. Pojęcie definiowane wielorako w nauce i prawie. (pl)
  • Deficiência é o termo usado para definir a ausência ou a disfunção de uma estrutura psíquica, fisiológica ou anatômica. Diz respeito à atividade exercida pela biologia da pessoa. Este conceito foi definido pela Organização Mundial de Saúde. A expressão pessoa com deficiência pode ser aplicada referindo-se a qualquer pessoa que tenha impedimento de longo prazo de natureza física, mental, intelectual ou sensorial. Contudo, há que se observar que em contextos legais ela é utilizada de uma forma mais restrita e refere-se a pessoas que estão sob o amparo de uma determinada legislação. (pt)
  • Інвалі́дність — термін, що поєднує різні порушення, обмеження активності та перешкоди щодо можливої участі людини в житті суспільства. (uk)
  • 身心障礙、殘障、失能(英語:Disability),是指由于先天或中途發生生理和心理损伤,造成个人在社会生活方面不能充分使用自己能力的状态。20世纪以来,世界各国为了使残疾人过上尽量正常的生活,对其保护逐渐加强,包括:康复、生活及就學補助、福利,特殊教育等服务;经济上的优惠,例如降低税收;以及立法嚴禁歧視、工作保護等。 (zh)
  • الإعاقة وهي حسب تعريف منظمة الصحة العالمية: «الإعاقة هو مصطلح يغطي العجز، والقيود على النشاط، ومقيدات المشاركة. والعجز هي مشكلة في وظيفة الجسم أو هيكله، والحد من النشاط هو الصعوبة التي يواجهها الفرد في تنفيذ مهمة أو عمل، في حين أن تقييد المشاركة هي المشكلة التي يعاني منها الفرد في المشاركة في مواقف الحياة، وبالتالي فالإعاقة هي ظاهرة معقدة، والتي تعكس التفاعل بين ملامح جسم الشخص وملامح المجتمع الذي يعيش فيه أو الذي تعيش فيه». (ar)
  • La discapacitat és la condició d'aquella persona que té una funció, física o mental, limitada respecte de la mitjana de la població o anul·lada. Diversitat funcional és un terme alternatiu al de discapacitat que ha començat a utilitzar-se a Espanya per iniciativa de les mateixes persones afectades. El terme va ser proposat en el Fòrum de Vida Independent, el mes de gener de 2005 i pretén substituir altres termes amb una semàntica que pot considerar-se pejorativa, com ara "discapacitat" o "minusvalidesa". Es proposa un canvi cap a una terminologia no negativa, no rehabilitadora, sobre la diversitat funcional. L'evolució de la consideració social dels discapacitats ha anat millorant quant a la seua adaptació i, sobretot, a la seua percepció. Des de principis de la dècada de 1980 s'han desenv (ca)
  • Als Behinderung bezeichnet man eine dauerhafte und gravierende Beeinträchtigung der gesellschaftlichen und wirtschaftlichen Teilhabe bzw. Teilnahme einer Person. Verursacht wird diese durch die Wechselwirkung ungünstiger sozialer oder anderer Umweltfaktoren (Barrieren) und solcher Eigenschaften der Betroffenen, welche die Überwindung der Barrieren erschweren oder unmöglich machen. Das Partizip behindert, von dem die Personenbezeichnung Behinderte abgeleitet ist, kann also abhängig vom eigenen Blickwinkel oder Standpunkt benutzt werden: (de)
  • Malkapablo (ankaŭ miskapablo, handikapo aŭ alikapableco) estas kondiĉo de homoj kaj bestoj, kiuj havas ian fizikan aŭ mensan, psikosocian difekton kiu malhelpas iajn normajn agadojn, aŭ plenan, efektivan kaj egalecan agadon kun aliaj personoj. Tiel, oni povas suferi pro fizika malkapablo, sensa malkapablo, pensa malkapablo, intelekta malkapablo, mensa malsano, kaj variaj aliaj malsanoj. Pri homaj rajtoj de homoj kiuj suferas pro malkapablo, Konvencio pri la rajtoj de handikapitoj estas adoptita la 13-an de decembro 2006. (eo)
  • Disability is the experience of any condition that makes it more difficult for a person to do certain activities or have equitable access within a given society. Disabilities may be cognitive, developmental, intellectual, mental, physical, sensory, or a combination of multiple factors. Disabilities can be present from birth or can be acquired during a person's lifetime. Historically, disabilities have only been recognized based on a narrow set of criteria—however, disabilities are not binary and can be present in unique characteristics depending on the individual. A disability may be readily visible, or invisible in nature. (en)
  • La discapacidad es aquella condición bajo la cual ciertas personas presentan alguna deficiencia física, intelectual o sensorial (entre otras) que, al interactuar con las diversas barreras, pueda afectar, a corto o a largo plazo, la participación plena y efectiva en la sociedad.​ En la mayoría de países, las personas con discapacidad pueden solicitar el reconocimiento de su condición y, a partir de cierto grado, un certificado de discapacidad, que les permite acceder a una serie de derechos y prohibiciones. El término minusvalía se considera peyorativo en la mayoría de países.​​ (es)
  • Desgaitasuna baldintza bat da, non pertsona batzuek akats fisiko, intelektual edo bat izaten baitute, besteak beste, epe laburrera edo luzera; gizartean elkarreragiteko eta parte hartzeko moduari eragiten baitio. Herrialde gehienetan, desgaitasuna duten pertsonek beren izaera onartzeko eska dezakete, eta, maila jakin batetik aurrera, desgaitasun ziurtagiri bat, zenbait eskubide eta eskuratzeko aukera ematen diena. Elbarritasun edo minusbaliotasun terminoa gutxiesgarritzat hartzen da herrialde gehienetan. Desgaitasuna duen pertsona da. (eu)
  • Le handicap est la limitation des possibilités d'interaction d'un individu avec son environnement, menant à des difficultés psychologiques, intellectuelles, sociales ou physiques.Le handicap est d'abord pensé comme relatif à une déficience provoquant une incapacité — permanente ou non — puis il est redéfini relativement à une inégalité de moyens, en intégrant l'idée que « des interventions destinées à lever les obstacles environnementaux et sociaux sont nécessaires ». (fr)
  • Difabel, disabilitas, ketunaan, ketunadayaan, atau keterbatasan diri (bahasa Inggris: disability) dapat bersifat fisik, kognitif, mental, sensorik, emosional, perkembangan atau beberapa kombinasi dari ini. (in)
  • Инвали́дность (от лат. invalidus — «немощный, слабый») — термин, объединяющий различные нарушения, ограничения активности и возможного участия в жизни общества. Нарушения — это проблемы, возникающие в функциях или структурах организма; ограничения активности — это трудности, испытываемые человеком в выполнении каких-либо заданий или действий; в то время как ограничения участия — это проблемы, испытываемые человеком при вовлечении в жизненные ситуации. По определению Всемирной организации здравоохранения (ВОЗ). (ru)
  • Funktionsnedsättning, vardagligt ofta handikapp, innebär att en människa har nedsatt förmåga att fungera fysiskt eller psykiskt. Den svenska definitionen är fastslagen av Socialstyrelsen, som sedan 1999 har uppdraget att samordna terminologin inom fackområdet vård och omsorg. Som en kommentar till definitionen anges att "en funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur." Den fastslagna definitionen ligger till grund för arbete och dokumentation inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I språkligt redigerad form används den också i samhällsinformation till allmänheten. (sv)
rdfs:label
  • Disability (en)
  • إعاقة (ar)
  • Discapacitat (ca)
  • Invalidita (cs)
  • Behinderung (de)
  • Αναπηρία (el)
  • Malkapablo (eo)
  • Discapacidad (es)
  • Desgaitasun (eu)
  • Disabilitas (in)
  • Disabilità (it)
  • Handicap (fr)
  • 障害者 (ja)
  • 장애인 (ko)
  • Handicap (medisch) (nl)
  • Niepełnosprawność (pl)
  • Deficiência (pt)
  • Funktionsnedsättning (sv)
  • Инвалидность (ru)
  • Інвалідність (uk)
  • 身心障礙 (zh)
owl:sameAs
skos:closeMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:genre of
is dbo:knownFor of
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:product of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:complications of
is dbp:disability of
is dbp:field of
is dbp:focus of
is dbp:genre of
is dbp:patronage of
is dbp:sub of
is dbp:subject of
is dc:subject of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License