About: Diamagnetism

An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Diamagnetic materials are repelled by a magnetic field; an applied magnetic field creates an induced magnetic field in them in the opposite direction, causing a repulsive force. In contrast, paramagnetic and ferromagnetic materials are attracted by a magnetic field. Diamagnetism is a quantum mechanical effect that occurs in all materials; when it is the only contribution to the magnetism, the material is called diamagnetic. In paramagnetic and ferromagnetic substances, the weak diamagnetic force is overcome by the attractive force of magnetic dipoles in the material. The magnetic permeability of diamagnetic materials is less than the permeability of vacuum, μ0. In most materials, diamagnetism is a weak effect which can be detected only by sensitive laboratory instruments, but a superconduc

Property Value
dbo:abstract
  • المغناطيسية المعاكسة هي خاصية مادة تسبّب إنشاء حقل مغناطيسي يعارض تأثير أي حقل مغناطيسي يؤثّر من الخارج فيُنتج قوة تنافر بين المادّة ومصدر الحقل الخارجي. تحديداً يغيّر الحقل المغناطيسي الخارجي سرعة مدار الإلكترونات حول نوى الذرات، فيغيّر بذلك العزم المغناطيسي للذرات. وبحسب قانون لنتس يعارض الحقل المولَّدُ الحقل المولِّدَ. المغناطيسات المعاكسة هي من صفات مواد ذات نفاذية كهرومغناطيسية أقل من نفاذية الفراغ أي ذات نفاذية كهرومغناطيسية نسبية أقل من 1. نتيجة عن ذلك فهذا النوع من المغناطيسية يتواجد حصرياً حين تكون المواد تحت تأثير حقل كهرومغناطيسي خارجي. وفي معظم المواد يكون تأثيرها ضعيفاً إلا في المواد ذات الموصلية الفائقة حيث يكون تأثير المغناطيسية المعاكسة قويّاً. تسبّب المواد ذات المغناطيسية المعاكسة خطوط التدفق المغناطيسي أن تنحني بعيداً عنها، وتستطيع المواد فائقة النفاذية أن تبعدهم تماماً باستثناء طبقة رفيعة عند سطح تلك المواد. (ar)
  • El diamagnetisme, és una forma molt dèbil de magnetisme que només es dona en presència d'un camp magnètic extern. És el resultat de canvis en el moviment orbital dels electrons causats pel camp magnètic extern. El moment magnètic provocat és molt petit i de direcció oposada al camp aplicat. Tots els materials mostren una resposta diamagnètica davant l'aplicació d'un camp magnètic extern, es tracta d'un fenomen força comú perquè tots els electrons aparellats, incloent-hi els de la part interna de l'àtom, contribueixen feblement a la resposta del material. Tanmateix, en el cas de materials que mostren altres tipus de magnetisme, com ara el ferromagnetisme o el paramagnetisme, el diamagnetisme passa gairebé desapercebut. Les substàncies que presenten un comportament diamagnètic reben el nom de materials diamagnètics, i són aquells que fora de la física es consideren com a no magnètics: aigua, fusta, la majoria dels compostos orgànics com el petroli i alguns plàstics, molts metalls com el coure i en especial els metalls pesants amb un gran nombre d'electrons a la part interna de l'àtom com el mercuri, l'or i el bismut. El materials diamagnètics tenen una permeabilitat magnètica relativa menor que la unitat, en conseqüència la susceptibilitat magnètica és menor que zero i per tant són repel·lits pels camps magnètics. Tanmateix, com el diamagnetisme és un tipus de propietat molt feble els seus efectes no són observables a la nostra vida diària. Per exemple, la susceptibilitat magnètica d'una substància com l'aigua és = −9.05×10−6. El bismut és el material que presenta el diamagnetisme més fort, = −166×10−6, tot i que el pot tenir una susceptibilitat de = −400×10−6. Però aquests valors són diversos ordres de magnitud més petits que el magnetisme que presenten els materials paramagnètics o ferromagnètics. Els superconductors poden ser considerats com a materials diamagnètics perfectes ( = −1), atès que foragiten qualsevol camp del seu interior a causa de l'efecte Meissner. Addicionalment, tots els conductors presenten un diamagnetisme quan es mouen a través d'un camp magnètic. La força de Lorentz sobre els electrons provoca que circulin formant corrents de Foucault que produeixen un camp magnètic induït que s'oposa al camp aplicat. Per demostrar visualment el diamagnetisme, es pot fer flotar una làmina prima de grafit pirolític (que és un material fortament diamagnètic) de forma estable en un camp magnètic, amb imants permanents. Això es pot fer amb tots els components a temperatura ambiental. El diamagnetisme s'observa especialment en aquells materials als quals les seves molècules no tenen un moment magnètic propi i la magnetització es produeix tan sols a causa del fenomen de la precessió de Larmor. La relació que lliga els vectors i és proporcionalment lineal: on és la susceptibilitat magnètica (negativa en el cas dels materials diamagnètics). D'aquí tenim on és la permeabilitat magnètica absoluta i la permeabilitat relativa del material. (ca)
  • Diamagnetismus je forma magnetismu, která se objevuje jen v přítomnosti vnějšího magnetického pole. Vložením diamagnetické látky do vnějšího magnetického pole dojde v látce k zeslabení magnetického pole; látka je magnetickým polem odpuzována. Látka vykazující diamagnetické vlastnosti se označuje jako diamagnetikum nebo diamagnetická látka. (cs)
  • Τα διαμαγνητικά (diamagnetic) υλικά δημιουργούν ένα επαγόμενο μαγνητικό πεδίο με αντίθετη κατεύθυνση από το εξωτερικά εφαρμοζόμενο μαγνητικό πεδίο και απωθούνται από το εφαρμοζόμενο μαγνητικό πεδίο. Η αντίθετη συμπεριφορά επιδεικνύεται από τα παραμαγνητικά υλικά. Ο διαμαγνητισμός είναι ένα φαινόμενο κβαντικής μηχανικής που συμβαίνει σε όλα τα υλικά· όταν είναι η μόνη συνεισφορά στον μαγνητισμό το υλικό λέγεται διαμαγνήτης. Αντίθετα με τους σιδηρομαγνήτες, οι διαμαγνήτες δεν είναι μόνιμοι μαγνήτες. Η μαγνητική διαπερατότητα τους είναι μικρότερη από μ0, τη διαπερατότητα του κενού. Στα περισσότερα υλικά ο διαμαγνητισμός είναι ασθενές φαινόμενο, αλλά ένας υπεραγωγός απωθεί το μαγνητικό πεδίο πλήρως, εκτός από ένα λεπτό στρώμα στην επιφάνεια. Οι διαμαγνήτες ανακαλύφθηκαν πρώτα από τον (Sebald Justinus Brugmans) το 1778, ο οποίος παρατήρησε ότι το βισμούθιο και το αντιμόνιο απωθούνταν από μαγνητικά πεδία. Το 1845, ο Μάικλ Φαραντέι έδειξε ότι ήταν μια ιδιότητα της ύλης και κατέληξε ότι κάθε υλικό ανταποκρίνεται (είτε με ή με παραμαγνητικό τρόπο) σε ένα εφαρμοζόμενο μαγνητικό πεδίο. Υιοθέτησε τον όρο διαμαγνητισμός που του πρότεινε ο Γουίλιαμ Χίουελ (William Whewell). (el)
  • Diamagnetismus ist eine der Ausprägungsformen des Magnetismus in Materie. Diamagnetische Materialien entwickeln in einem externen Magnetfeld ein induziertes Magnetfeld in einer Richtung, die dem äußeren Magnetfeld entgegengesetzt ist. Diamagnetische Materialien haben die Tendenz, aus einem inhomogenen Magnetfeld herauszuwandern. Ohne äußeres Magnetfeld haben diamagnetische Materialien kein eigenes Magnetfeld, sie sind nichtmagnetisch. Der Proportionalitätsfaktor der Feldabschwächung wird durch die relative Permeabilität (bzw. die magnetische Suszeptibilität ) bestimmt und ist bei Diamagneten kleiner als 1 (vgl. Paramagnetismus). In der Physik werden alle Materialien mit negativer magnetischer Suszeptibilität und ohne magnetische Ordnung als diamagnetisch klassifiziert. Die am stärksten diamagnetischen Elemente unter Normalbedingungen sind Bismut und Kohlenstoff. (de)
  • Diamagnetismo estas fizika fenomeno pro kiu substancoj iĝas magnetoj en ekstera magneta kampo. Malsimile al feromagnetoj, tiaj substancoj (diamagnetoj) estas tute nemagnetaj sen tia ekstera kampo. Sub influo de magneta kampo ĉiu atomo de la diamagneto akiras magnetan momanton M (kaj ĉiu molo de la substanco - suman molan magnetan momanton), proporcian al la intenseco de la kampo H. Tiu proporcia koeficiento nomiĝas magneta impresemeco, aŭ = M/H. Fakte la magneta kampo modifas la orbitojn de la atomelektronoj, kiuj kontraŭstaras ĝin, konforme al la leĝo de Lenz. Pro tio, magneta impresemeco en diamagnetoj ĉiam estas negativa; je absoluta valoro, impresemeco de diamagnetoj estas malgranda kaj ne tre dependas de intenseco H, nek de temperaturo. (eo)
  • Diamagnetic materials are repelled by a magnetic field; an applied magnetic field creates an induced magnetic field in them in the opposite direction, causing a repulsive force. In contrast, paramagnetic and ferromagnetic materials are attracted by a magnetic field. Diamagnetism is a quantum mechanical effect that occurs in all materials; when it is the only contribution to the magnetism, the material is called diamagnetic. In paramagnetic and ferromagnetic substances, the weak diamagnetic force is overcome by the attractive force of magnetic dipoles in the material. The magnetic permeability of diamagnetic materials is less than the permeability of vacuum, μ0. In most materials, diamagnetism is a weak effect which can be detected only by sensitive laboratory instruments, but a superconductor acts as a strong diamagnet because it repels a magnetic field entirely from its interior. Diamagnetism was first discovered when Anton Brugmans observed in 1778 that bismuth was repelled by magnetic fields. In 1845, Michael Faraday demonstrated that it was a property of matter and concluded that every material responded (in either a diamagnetic or paramagnetic way) to an applied magnetic field. On a suggestion by William Whewell, Faraday first referred to the phenomenon as diamagnetic (the prefix dia- meaning through or across), then later changed it to diamagnetism. A simple rule of thumb is used in chemistry to determine whether a particle (atom, ion, or molecule) is paramagnetic or diamagnetic: If all electrons in the particle are paired, then the substance made of this particle is diamagnetic; If it has unpaired electrons, then the substance is paramagnetic. (en)
  • En electromagnetismo, el diamagnetismo es una propiedad de los materiales que consiste en repeler los campos magnéticos. Es lo opuesto a los materiales paramagnéticos los cuales son atraídos por los campos magnéticos. El fenómeno del diamagnetismo fue descubierto por Sebald Justinus Brugmans que observó en 1778 que el bismuto y el antimonio eran repelidos por los campos magnéticos. El término diamagnetismo fue acuñado por Michael Faraday en septiembre de 1845, cuando se dio cuenta de que todos los materiales responden (ya sea en forma diamagnética o paramagnética) a un campo magnético aplicado. (es)
  • Diamagnetismoa lehen aldiz antzeman zen 1845. urtean Michael Faraday-ren eskutik, ikusita nola iman batek bismuto zati bat aldaratzen zuen. Diamagnetismoa momentu dipolar konkretu batean ematen den fenomenoa da, non, material ferromagnetikoak ez bezala, gorputza eremu handiagoa den zonetara joan beharrean, eremu txikiagokoetara doan. Materia eta substantzia guztiak atomoz eta molekulaz osatuta daude. Elektroiak, bere nukleoaren inguruan biraka dabiltza, eta dipolo magnetikoa txikiak bailitzan bezala kontuan hartu ditugu Materialaren partikulak ez dute momentu dipolar magnetiko iraunkorra, elektroi bakoitzak, bere momentu dipolar magnetikoa dauka eta elkar anulatzen edo neutralizatzen duen elektroi simetriko bat daukalako, eta ez da B edo eremu magnetiko nabari bat sortzen.Gainera, beste iturri batekin kanpo eremu bat aplikatu ezkero, induzituriko eremua, kanpo eremuaren kontra orientatuko da. Superreroale gehienak diamagnetikoak dira, izan ere elektroi bikote pare duten material gehienetan ematen da, nahiz eta bati horrela ez izan. Material diamagnetiko adibideak honako hauek dira, urrea, kobrea, germanio, bismutoa gas nobleak, ura, beira, silizioa eta grafitoa besteak beste. Eremu magnetiko baten presentzian, aplikatutako eremu magnetikoaren aurka momentu magnetikoak induzitzen dira Materiaren momentu dipolar atomikoa edo molekularra ma izango da: -B=0 denean ma =0 izango da mtotala = 0 -B ≠0 denean ma ≠0 izango da mtotala ≠ 0 (eu)
  • Le diamagnétisme est un comportement des matériaux qui les conduit, lorsqu'ils sont soumis à un champ magnétique, à créer une très faible aimantation opposée au champ extérieur, et donc à engendrer un champ magnétique opposé au champ extérieur. Lorsque le champ n’est plus appliqué, l’aimantation disparaît. Le diamagnétisme est un phénomène qui apparaît dans toute la matière baryonique, mais dans la plupart des cas, il est masqué par les effets du paramagnétisme ou du ferromagnétisme lorsque ceux-ci coexistent avec lui dans le matériau. (fr)
  • Is éard is diamaighnéadas ann ná iarmhairt mhaighnéadach is féidir a thomhas in an-chuid ábhar (uisce is copar, mar shampla) ina n-ailínítear na móimintí maighnéadacha, a ionduchtaítear le réimse maighnéadach a chuirtear i bhfeidhm ar an ábhar sa treo díreach os comhair treo an réimse sin. Éartar an t-ábhar ag foinse an réimse mhaighnéadaigh. Má bhíonn an réimse sin dian a dhóthain, is féidir réada a chur ar snámh san aer os cionn maighnéid (eadarbhuasú diamaighnéadach). Is sainiúil go mbíonn soghabhálacht mhaighnéadach dhiúltach ag ábhair dhiamaighnéadacha. (ga)
  • Diamagnetisme adalah sifat suatu benda untuk menciptakan suatu medan magnet ketika dikenai medan magnet. Sifat ini menyebabkan efek tolak-menolak. Diamagnetik adalah salah satu bentuk magnet yang cukup lemah, dengan pengecualian superkonduktor yang memiliki kekuatan magnet yang kuat. (in)
  • 反磁性(はんじせい、英: diamagnetism)とは、磁場をかけたとき、物質が磁場の逆向きに磁化され(=負の磁化率)、磁場とその勾配の積に比例する力が、磁石に反発する方向に生ずる磁性のことである 反磁性体は自発磁化をもたず、磁場をかけた場合にのみ反磁性の性質が表れる。反磁性は、1778年にセバールド・ユスティヌス・ブルグマンス によって発見され、その後、1845年にファラデーがその性質を「反磁性」と名づけた。 原子中の対になった電子(内殻電子を含む)が必ず弱い反磁性を生み出すため、実はあらゆる物質が反磁性を持っている。しかし、反磁性は非常に弱いため、強磁性や常磁性といったスピンによる磁性を持つ物質では隠れて目立たない。つまり、差し引いた結果の磁性として反磁性があらわれている物質のことを反磁性体と呼ぶに過ぎない。 このように、ほとんどの物質において反磁性は非常に弱いが、超伝導体は例外的に強い反磁性を持つ(後述)。なお、標準状態において最も強い反磁性をもつ物質はビスマスである。 なお、反強磁性(英: antiferromagnetism)は反磁性とは全く違う現象である。 (ja)
  • Il diamagnetismo è una forma di magnetismo che alcuni materiali mostrano in presenza di un campo magnetico. I materiali diamagnetici sono caratterizzati dal fatto che la magnetizzazione ha verso opposto rispetto al campo magnetico, quindi questi materiali ne vengono debolmente "respinti". Si tratta di un effetto molto debole di natura quantistica, annullato se il materiale possiede altre proprietà magnetiche come il ferromagnetismo o il paramagnetismo. In ambito non scientifico i materiali diamagnetici sono spesso semplicemente detti non-magnetici. Nell'esperienza comune le sostanze che manifestano un comportamento diamagnetico sono l'acqua, la maggior parte delle sostanze organiche (DNA, oli, plastiche) e alcuni metalli come il mercurio, l'oro, il rame, l'argento e il bismuto. (it)
  • 반자성(反磁性, diamagnetism)은 자기장에 대한 물질의 약한 반발력이다. 그것은 자성의 형태로 외부자기장이 인가되어있을 때만 확인되는 것이다.모든 물질은 인가된 자기장에 대해 반자성 응답을 보인다. 사실 반자성은 매우 일반적인 현상이다. 왜냐하면 모든 물질이 전자를 가지고 있기 때문이다. 모든 물질은 항상 약한 반자성을 띠지만 다른 자성(강자성, 상자성등) 때문에 드러나지 않는다. 그래서 특정한 물질에서만 반자성 효과가 나타난다.반자성 물질은 외부 자기장의 반대 자기장을 형성한다. 반자성은 모든 물질에 작용하는 양자역학적인 효과이며 반자성을 띠는 물질을 반자성체라고 한다. 반자성체에는 물, 수은, 에탄올, 비스무트, 구리, 금, 은 등이 있다.강자성체와는 다르게 반자성체는 영구자석이 아니다. 반자성체는 투자율이 1보다 작거나 같고, 자화율은 0이하다. 대부분 물질의 반자성은 작은 효과이다. 그러나 초전도체는 자기장을 완전히 밀어낸다. (ko)
  • Diamagnetyzm – zjawisko polegające na indukcji w ciele znajdującym się w zewnętrznym polu magnetycznym pola przeciwnego, osłabiającego działanie zewnętrznego pola. Namagnesowanie diamagnetyka jest proporcjonalne do natężenia pola magnetycznego, w którym się znajduje i nie zależy od temperatury. Jest ono zawsze bardzo słabe. Zjawisko odwrotne do diamagnetyzmu to paramagnetyzm. Należy jednak zaznaczyć, że paramagnetyzm jest zjawiskiem „odwrotnym” tylko w sensie makroskopowej obserwacji zachowania się substancji w polu magnetycznym (diamagnetyk jest wypychany z pola magn., a paramagnetyk – wciągany). Stoją za tymi zachowaniami jednak całkowicie inne zjawiska fizyczne: o diamagnetyku czytaj niżej, a w paramagnetyku porządkują się momenty magnetyczne elektronów. Przyczyną diamagnetyzmu jest fakt, że zewnętrzne pole magnetyczne zmienia tor elektronów na orbitach (jakby indukuje w układzie prąd elektryczny), który powoduje powstanie pola magnetycznego skierowanego przeciwnie do pola zewnętrznego. Diamagnetyzm występuje we wszystkich substancjach, ale zwykle jest maskowany przez silniejszy paramagnetyzm. Wyjątkiem są przeważnie związki chemiczne posiadające wiązania wielokrotne lub układ aromatyczny. Diamagnetyki samorzutnie nie wykazują właściwości magnetycznych – nie są przyciągane przez magnes. Umieszczenie diamagnetyka w zewnętrznym polu magnetycznym powoduje powstanie w tym materiale pola magnetycznego skierowanego przeciwnie. Dla tych ciał względna przenikalność magnetyczna μ ośrodka jest nieco mniejsza od jedności (diamagnetyki nieznacznie osłabiają pole magnetyczne). Do diamagnetyków zalicza się: gazy szlachetne, prawie wszystkie metale i metaloidy nie wykazujące własności para- lub ferromagnetycznych (np: bizmut, krzem, cynk, magnez, złoto, miedź) a także fosfor, grafit, woda oraz wiele związków chemicznych. Diamagnetyczne są też DNA i wiele białek. Zjawisko diamagnetyzmu zostało po raz pierwszy opisane przez holenderskiego lekarza i przyrodnika w 1778 roku. Nazwę diamagnetyzm stworzył jednak i rozpowszechnił Michael Faraday w 1846 r. Diamagnetyzm może być wykorzystany w praktycznej realizacji zjawiska lewitacji niewielkich przedmiotów. (pl)
  • Diamagnetische materialen worden afgestoten door een magnetisch veld; een van buiten opgelegd magnetisch veld veroorzaakt in het materiaal een veld in tegenovergestelde richting en daarmee een afstotende kracht. Dit is ontdekt door Antonius Brugmans in 1778. Daar tegenover staan paramagnetische en ferromagnetische materialen. Diamagnetisme is een kwantumeffect dat optreedt in alle stoffen. Als dit de enige factor is, heet het materiaal diamagnetisch. In paramagnetische en ferromagnetische materialen wordt de zwakke diamagnetische kracht overwonnen door de kracht van magnetische dipolen in het materiaal. De magnetische doordringbaarheid is kleiner dan μ0, de permeabiliteit van vacuüm. In de meeste materialen is diamagnetisme een zwak effect dat alleen met gevoelige instrumenten kan worden gemeten, maar een supergeleider werkt als een sterke diamagneet omdat het een magnetisch veld in de omgeving volledig buitensluit. (nl)
  • Diamagnetismo é o termo utilizado para designar o comportamento de materiais que são repelidos na presença de campos magnéticos, ao contrário dos materiais paramagnéticos e ferromagnéticos que são atraídos por campos magnéticos. O diamagnetismo é um efeito quântico que existe em todos os materiais, mas é tão fraco que normalmente não pode ser observado quando o material possui uma das outras duas propriedades: ferromagnetismo ou paramagnetismo. Ou seja, o diamagnetismo corresponde ao tipo mais fraco de resposta magnética de um sistema. Nos materiais diamagnéticos, os dipolos elementares não são permanentes, sendo que esses materiais não são afetados com a mudança de temperatura e o valor da sua susceptibilidade magnética é tipicamente próximo de milionésimo (10−6) e sempre negativo, devido a Lei de Lenz que afirma que um circuito submetido a um campo magnético externo variável, cria um campo contrário opondo-se a variação deste campo externo. Devido ao valor da susceptibilidade magnética ser negativo, o material sofre uma repulsão, entretanto o efeito é muito fraco, isto é, somente é percebido em campos magnéticos intensos, algumas ordens de grandeza maior do que o campo magnético terrestre. Todo material diamagnético submetido a um campo magnético externo apresenta um momento dipolar magnético líquido orientado no sentido oposto ao do campo magnético externo. Se o campo magnético externo é não-uniforme, o material diamagnético é repelido da região onde o campo magnético é mais intenso para a região onde o campo magnético é menos intenso. (pt)
  • Diamagnetism är en typ av magnetism som uppvisas av vissa material. Det kännetecknas av negativ susceptibilitet, det vill säga att magnetisering endast finns när ett yttre magnetfält finns (till skillnad från ferromagnetism) och är riktat i motsatt riktning mot det yttre fältet (till skillnad från paramagnetism). Alla ämnen har ett visst mått av diamagnetism, som uppstår på grund av elektronernas rörelser runt kärnorna. Dessa rörelser kan ses som en elektrisk ström, men nettoströmmen är noll i avsaknad av ett pålagt yttre fält. Med ett sådant börjar elektronerna röra sig enligt Lenz lag, och skapar därmed en ström som motverkar det pålagda fältet. Detta ger dock endast ett svagt bidrag till susceptibiliteten, som dock är oberoende av temperaturen och det pålagda fältet. Bidraget blir där μ0 är den magnetiska konstanten, N är antalet atomer per volymenhet, Z är antalet elektroner per atom, e är elektronens laddning, m är dess massa och är elektronernas medelavstånd till kärnan. (sv)
  • Диамагнети́зм (от греч. «dia…» — расхождение и «магнетизм») — один из видов магнетизма, проявляющийся в намагничивании вещества в на­прав­ле­нии, про­ти­во­по­лож­ном дей­ст­вую­ще­му на не­го внеш­не­му магнитному полю. (ru)
  • Діамагнети́зм — властивість речовини намагнічуватися у зовнішньому магнітному полі в напрямку протилежному напрямку цього поля. Тобто, це явище виникнення у речовині (діамагнетику) намагніченості, направленої назустріч зовнішньому (намагнічувальному) полю. Магнітна проникність діамагнетиків , а магнітна сприйнятливість . Природа діамагнетизму полягає в тому, що при внесенні діамагнетика в магнітне поле у його об'ємі індукуються вихрові мікроструми, які згідно з правилом Ленца, створюють власне магнітне поле, спрямоване назустріч зовнішньому полю. Проявом діамагнетизму є послаблення магнітного поля при внесенні в нього діамагнітної речовини. Магнітна сприйнятливість діамагнетика виражається наступною формулою: , де - магнітна стала, і - заряд та маса електрона, - кількість електронів в атомі, - кількість атомів в одиниці об'єму, - середнє значення квадрата радіус-вектора електрона. Як правило, має порядок . Діамагнетизм різною мірою притаманний всім речовинам. В ряді речовин він перекривається іншими, сильнішими ефектами (орієнтаційними, обмінними). Діамагнетиками є інертні гази, азот, водень, мідь, ртуть, бісмут, цинк, золото, срібло, вода тощо. Наслідком діамагнетизму є виштовхування діамагнітних тіл з областей сильного магнітного поля в області, де воно слабше. Цей ефект можна використати для левітації, тобто для зависання діамагнітного об'єкта на певній висоті під дією постійного в часі, але неоднорідного в просторі зовнішнього магнітного поля. Розрізняють діамагнетизм прецесійний та діамагнетизм Ландау. (uk)
  • 抗磁性(Diamagnetism,亦作反磁性)是一些類別的物質,當處在外加磁場中,會對磁場產生微弱的一種磁性現象。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 8315 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 20316 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1114041168 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Diamagnetismus je forma magnetismu, která se objevuje jen v přítomnosti vnějšího magnetického pole. Vložením diamagnetické látky do vnějšího magnetického pole dojde v látce k zeslabení magnetického pole; látka je magnetickým polem odpuzována. Látka vykazující diamagnetické vlastnosti se označuje jako diamagnetikum nebo diamagnetická látka. (cs)
  • Diamagnetismo estas fizika fenomeno pro kiu substancoj iĝas magnetoj en ekstera magneta kampo. Malsimile al feromagnetoj, tiaj substancoj (diamagnetoj) estas tute nemagnetaj sen tia ekstera kampo. Sub influo de magneta kampo ĉiu atomo de la diamagneto akiras magnetan momanton M (kaj ĉiu molo de la substanco - suman molan magnetan momanton), proporcian al la intenseco de la kampo H. Tiu proporcia koeficiento nomiĝas magneta impresemeco, aŭ = M/H. Fakte la magneta kampo modifas la orbitojn de la atomelektronoj, kiuj kontraŭstaras ĝin, konforme al la leĝo de Lenz. Pro tio, magneta impresemeco en diamagnetoj ĉiam estas negativa; je absoluta valoro, impresemeco de diamagnetoj estas malgranda kaj ne tre dependas de intenseco H, nek de temperaturo. (eo)
  • En electromagnetismo, el diamagnetismo es una propiedad de los materiales que consiste en repeler los campos magnéticos. Es lo opuesto a los materiales paramagnéticos los cuales son atraídos por los campos magnéticos. El fenómeno del diamagnetismo fue descubierto por Sebald Justinus Brugmans que observó en 1778 que el bismuto y el antimonio eran repelidos por los campos magnéticos. El término diamagnetismo fue acuñado por Michael Faraday en septiembre de 1845, cuando se dio cuenta de que todos los materiales responden (ya sea en forma diamagnética o paramagnética) a un campo magnético aplicado. (es)
  • Le diamagnétisme est un comportement des matériaux qui les conduit, lorsqu'ils sont soumis à un champ magnétique, à créer une très faible aimantation opposée au champ extérieur, et donc à engendrer un champ magnétique opposé au champ extérieur. Lorsque le champ n’est plus appliqué, l’aimantation disparaît. Le diamagnétisme est un phénomène qui apparaît dans toute la matière baryonique, mais dans la plupart des cas, il est masqué par les effets du paramagnétisme ou du ferromagnétisme lorsque ceux-ci coexistent avec lui dans le matériau. (fr)
  • Is éard is diamaighnéadas ann ná iarmhairt mhaighnéadach is féidir a thomhas in an-chuid ábhar (uisce is copar, mar shampla) ina n-ailínítear na móimintí maighnéadacha, a ionduchtaítear le réimse maighnéadach a chuirtear i bhfeidhm ar an ábhar sa treo díreach os comhair treo an réimse sin. Éartar an t-ábhar ag foinse an réimse mhaighnéadaigh. Má bhíonn an réimse sin dian a dhóthain, is féidir réada a chur ar snámh san aer os cionn maighnéid (eadarbhuasú diamaighnéadach). Is sainiúil go mbíonn soghabhálacht mhaighnéadach dhiúltach ag ábhair dhiamaighnéadacha. (ga)
  • Diamagnetisme adalah sifat suatu benda untuk menciptakan suatu medan magnet ketika dikenai medan magnet. Sifat ini menyebabkan efek tolak-menolak. Diamagnetik adalah salah satu bentuk magnet yang cukup lemah, dengan pengecualian superkonduktor yang memiliki kekuatan magnet yang kuat. (in)
  • 反磁性(はんじせい、英: diamagnetism)とは、磁場をかけたとき、物質が磁場の逆向きに磁化され(=負の磁化率)、磁場とその勾配の積に比例する力が、磁石に反発する方向に生ずる磁性のことである 反磁性体は自発磁化をもたず、磁場をかけた場合にのみ反磁性の性質が表れる。反磁性は、1778年にセバールド・ユスティヌス・ブルグマンス によって発見され、その後、1845年にファラデーがその性質を「反磁性」と名づけた。 原子中の対になった電子(内殻電子を含む)が必ず弱い反磁性を生み出すため、実はあらゆる物質が反磁性を持っている。しかし、反磁性は非常に弱いため、強磁性や常磁性といったスピンによる磁性を持つ物質では隠れて目立たない。つまり、差し引いた結果の磁性として反磁性があらわれている物質のことを反磁性体と呼ぶに過ぎない。 このように、ほとんどの物質において反磁性は非常に弱いが、超伝導体は例外的に強い反磁性を持つ(後述)。なお、標準状態において最も強い反磁性をもつ物質はビスマスである。 なお、反強磁性(英: antiferromagnetism)は反磁性とは全く違う現象である。 (ja)
  • 반자성(反磁性, diamagnetism)은 자기장에 대한 물질의 약한 반발력이다. 그것은 자성의 형태로 외부자기장이 인가되어있을 때만 확인되는 것이다.모든 물질은 인가된 자기장에 대해 반자성 응답을 보인다. 사실 반자성은 매우 일반적인 현상이다. 왜냐하면 모든 물질이 전자를 가지고 있기 때문이다. 모든 물질은 항상 약한 반자성을 띠지만 다른 자성(강자성, 상자성등) 때문에 드러나지 않는다. 그래서 특정한 물질에서만 반자성 효과가 나타난다.반자성 물질은 외부 자기장의 반대 자기장을 형성한다. 반자성은 모든 물질에 작용하는 양자역학적인 효과이며 반자성을 띠는 물질을 반자성체라고 한다. 반자성체에는 물, 수은, 에탄올, 비스무트, 구리, 금, 은 등이 있다.강자성체와는 다르게 반자성체는 영구자석이 아니다. 반자성체는 투자율이 1보다 작거나 같고, 자화율은 0이하다. 대부분 물질의 반자성은 작은 효과이다. 그러나 초전도체는 자기장을 완전히 밀어낸다. (ko)
  • Диамагнети́зм (от греч. «dia…» — расхождение и «магнетизм») — один из видов магнетизма, проявляющийся в намагничивании вещества в на­прав­ле­нии, про­ти­во­по­лож­ном дей­ст­вую­ще­му на не­го внеш­не­му магнитному полю. (ru)
  • 抗磁性(Diamagnetism,亦作反磁性)是一些類別的物質,當處在外加磁場中,會對磁場產生微弱的一種磁性現象。 (zh)
  • المغناطيسية المعاكسة هي خاصية مادة تسبّب إنشاء حقل مغناطيسي يعارض تأثير أي حقل مغناطيسي يؤثّر من الخارج فيُنتج قوة تنافر بين المادّة ومصدر الحقل الخارجي. تحديداً يغيّر الحقل المغناطيسي الخارجي سرعة مدار الإلكترونات حول نوى الذرات، فيغيّر بذلك العزم المغناطيسي للذرات. تسبّب المواد ذات المغناطيسية المعاكسة خطوط التدفق المغناطيسي أن تنحني بعيداً عنها، وتستطيع المواد فائقة النفاذية أن تبعدهم تماماً باستثناء طبقة رفيعة عند سطح تلك المواد. (ar)
  • El diamagnetisme, és una forma molt dèbil de magnetisme que només es dona en presència d'un camp magnètic extern. És el resultat de canvis en el moviment orbital dels electrons causats pel camp magnètic extern. El moment magnètic provocat és molt petit i de direcció oposada al camp aplicat. Els superconductors poden ser considerats com a materials diamagnètics perfectes ( = −1), atès que foragiten qualsevol camp del seu interior a causa de l'efecte Meissner. on és la susceptibilitat magnètica (negativa en el cas dels materials diamagnètics). D'aquí tenim (ca)
  • Τα διαμαγνητικά (diamagnetic) υλικά δημιουργούν ένα επαγόμενο μαγνητικό πεδίο με αντίθετη κατεύθυνση από το εξωτερικά εφαρμοζόμενο μαγνητικό πεδίο και απωθούνται από το εφαρμοζόμενο μαγνητικό πεδίο. Η αντίθετη συμπεριφορά επιδεικνύεται από τα παραμαγνητικά υλικά. Ο διαμαγνητισμός είναι ένα φαινόμενο κβαντικής μηχανικής που συμβαίνει σε όλα τα υλικά· όταν είναι η μόνη συνεισφορά στον μαγνητισμό το υλικό λέγεται διαμαγνήτης. Αντίθετα με τους σιδηρομαγνήτες, οι διαμαγνήτες δεν είναι μόνιμοι μαγνήτες. Η μαγνητική διαπερατότητα τους είναι μικρότερη από μ0, τη διαπερατότητα του κενού. Στα περισσότερα υλικά ο διαμαγνητισμός είναι ασθενές φαινόμενο, αλλά ένας υπεραγωγός απωθεί το μαγνητικό πεδίο πλήρως, εκτός από ένα λεπτό στρώμα στην επιφάνεια. (el)
  • Diamagnetic materials are repelled by a magnetic field; an applied magnetic field creates an induced magnetic field in them in the opposite direction, causing a repulsive force. In contrast, paramagnetic and ferromagnetic materials are attracted by a magnetic field. Diamagnetism is a quantum mechanical effect that occurs in all materials; when it is the only contribution to the magnetism, the material is called diamagnetic. In paramagnetic and ferromagnetic substances, the weak diamagnetic force is overcome by the attractive force of magnetic dipoles in the material. The magnetic permeability of diamagnetic materials is less than the permeability of vacuum, μ0. In most materials, diamagnetism is a weak effect which can be detected only by sensitive laboratory instruments, but a superconduc (en)
  • Diamagnetismus ist eine der Ausprägungsformen des Magnetismus in Materie. Diamagnetische Materialien entwickeln in einem externen Magnetfeld ein induziertes Magnetfeld in einer Richtung, die dem äußeren Magnetfeld entgegengesetzt ist. Diamagnetische Materialien haben die Tendenz, aus einem inhomogenen Magnetfeld herauszuwandern. Ohne äußeres Magnetfeld haben diamagnetische Materialien kein eigenes Magnetfeld, sie sind nichtmagnetisch. (de)
  • Diamagnetismoa lehen aldiz antzeman zen 1845. urtean Michael Faraday-ren eskutik, ikusita nola iman batek bismuto zati bat aldaratzen zuen. Diamagnetismoa momentu dipolar konkretu batean ematen den fenomenoa da, non, material ferromagnetikoak ez bezala, gorputza eremu handiagoa den zonetara joan beharrean, eremu txikiagokoetara doan. Materia eta substantzia guztiak atomoz eta molekulaz osatuta daude. Elektroiak, bere nukleoaren inguruan biraka dabiltza, eta dipolo magnetikoa txikiak bailitzan bezala kontuan hartu ditugu Materiaren momentu dipolar atomikoa edo molekularra ma izango da: (eu)
  • Il diamagnetismo è una forma di magnetismo che alcuni materiali mostrano in presenza di un campo magnetico. I materiali diamagnetici sono caratterizzati dal fatto che la magnetizzazione ha verso opposto rispetto al campo magnetico, quindi questi materiali ne vengono debolmente "respinti". Si tratta di un effetto molto debole di natura quantistica, annullato se il materiale possiede altre proprietà magnetiche come il ferromagnetismo o il paramagnetismo. In ambito non scientifico i materiali diamagnetici sono spesso semplicemente detti non-magnetici. (it)
  • Diamagnetische materialen worden afgestoten door een magnetisch veld; een van buiten opgelegd magnetisch veld veroorzaakt in het materiaal een veld in tegenovergestelde richting en daarmee een afstotende kracht. Dit is ontdekt door Antonius Brugmans in 1778. Daar tegenover staan paramagnetische en ferromagnetische materialen. Diamagnetisme is een kwantumeffect dat optreedt in alle stoffen. Als dit de enige factor is, heet het materiaal diamagnetisch. In paramagnetische en ferromagnetische materialen wordt de zwakke diamagnetische kracht overwonnen door de kracht van magnetische dipolen in het materiaal. De magnetische doordringbaarheid is kleiner dan μ0, de permeabiliteit van vacuüm. In de meeste materialen is diamagnetisme een zwak effect dat alleen met gevoelige instrumenten kan worden g (nl)
  • Diamagnetyzm – zjawisko polegające na indukcji w ciele znajdującym się w zewnętrznym polu magnetycznym pola przeciwnego, osłabiającego działanie zewnętrznego pola. Namagnesowanie diamagnetyka jest proporcjonalne do natężenia pola magnetycznego, w którym się znajduje i nie zależy od temperatury. Jest ono zawsze bardzo słabe. Przyczyną diamagnetyzmu jest fakt, że zewnętrzne pole magnetyczne zmienia tor elektronów na orbitach (jakby indukuje w układzie prąd elektryczny), który powoduje powstanie pola magnetycznego skierowanego przeciwnie do pola zewnętrznego. (pl)
  • Diamagnetismo é o termo utilizado para designar o comportamento de materiais que são repelidos na presença de campos magnéticos, ao contrário dos materiais paramagnéticos e ferromagnéticos que são atraídos por campos magnéticos. O diamagnetismo é um efeito quântico que existe em todos os materiais, mas é tão fraco que normalmente não pode ser observado quando o material possui uma das outras duas propriedades: ferromagnetismo ou paramagnetismo. Ou seja, o diamagnetismo corresponde ao tipo mais fraco de resposta magnética de um sistema. (pt)
  • Діамагнети́зм — властивість речовини намагнічуватися у зовнішньому магнітному полі в напрямку протилежному напрямку цього поля. Тобто, це явище виникнення у речовині (діамагнетику) намагніченості, направленої назустріч зовнішньому (намагнічувальному) полю. Магнітна проникність діамагнетиків , а магнітна сприйнятливість . Природа діамагнетизму полягає в тому, що при внесенні діамагнетика в магнітне поле у його об'ємі індукуються вихрові мікроструми, які згідно з правилом Ленца, створюють власне магнітне поле, спрямоване назустріч зовнішньому полю. Проявом діамагнетизму є послаблення магнітного поля при внесенні в нього діамагнітної речовини. (uk)
  • Diamagnetism är en typ av magnetism som uppvisas av vissa material. Det kännetecknas av negativ susceptibilitet, det vill säga att magnetisering endast finns när ett yttre magnetfält finns (till skillnad från ferromagnetism) och är riktat i motsatt riktning mot det yttre fältet (till skillnad från paramagnetism). där μ0 är den magnetiska konstanten, N är antalet atomer per volymenhet, Z är antalet elektroner per atom, e är elektronens laddning, m är dess massa och är elektronernas medelavstånd till kärnan. (sv)
rdfs:label
  • مغناطيسية معاكسة (ar)
  • Diamagnetisme (ca)
  • Diamagnetismus (cs)
  • Diamagnetismus (de)
  • Διαμαγνητισμός (el)
  • Diamagnetismo (eo)
  • Diamagnetismo (es)
  • Diamagnetismo (eu)
  • Diamagnetism (en)
  • Diamaighnéadas (ga)
  • Diamagnetik (in)
  • Diamagnetismo (it)
  • Diamagnétisme (fr)
  • 反磁性 (ja)
  • 반자성 (ko)
  • Diamagnetisme (nl)
  • Diamagnetyzm (pl)
  • Diamagnetismo (pt)
  • Диамагнетизм (ru)
  • Diamagnetism (sv)
  • Діамагнетизм (uk)
  • 抗磁性 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:knownFor of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:knownFor of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License