About: Deforestation

An Entity of Type: company, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Deforestation or forest clearance is the removal of a forest or stand of trees from land that is then converted to non-forest use. Deforestation can involve conversion of forest land to farms, ranches, or urban use. The most concentrated deforestation occurs in tropical rainforests. About 31% of Earth's land surface is covered by forests at present. This is one-third less than the forest cover before the expansion of agriculture, a half of that loss occurring in the last century. Between 15 million to 18 million hectares of forest, an area the size of Bangladesh, are destroyed every year. On average 2,400 trees are cut down each minute.

Property Value
dbo:abstract
  • La desforestació és un procés de desaparició dels boscos i masses forestals, fonamentalment causada per l'activitat humana. Està directament provocada per l'acció humana sobre la natura, principalment a conseqüència de les talles realitzades per la indústria fustera, així com per a l'obtenció de sòl per a cultius agrícoles amb pràctiques com l'artigatge. En els països més industrialitzats, es produeixen altres agressions, com la pluja àcida, que comprometen la supervivència dels boscos, situació que es vol controlar mitjançant l'exigència de requisits de qualitat per als combustibles, com la limitació del contingut de sofre. En els països menys industrialitzats, les masses boscoses es redueixen any rere any, mentre que en els països industrialitzats s'estan recuperant gràcies a les pressions socials, reconvertint-se els boscos en atractius turístics i llocs d'esbarjo. Mentre que la tala d'arbres de la selva tropical atreu cada vegada més l'atenció, els boscos secs tropicals s'estan perdent en una taxa substancialment major, sobretot com a resultat de les tècniques emprades de tala i crema per a ser reemplaçades per cultius. La pèrdua de la biodiversitat es correlaciona generalment amb la tala d'arbres. El primer pas negatiu cap a l'erosió artificial de la natural la realitzem els humans quan dúiem a terme accions tendents a alterar i destruir la vegetació natural per ajustar-nos a les necessitats humanes. En paraules de l'autor J.A. Gallego Serna, altres causes que incideixen en els fenòmens erosius són: el pasturatge abusiu, la rompuda de terrenys amb excessius pendents i el mal ús de les tècniques agrícoles. Quan el sòl es queda sense coberta vegetal el seu procés de destrucció és simple. Durant les estacions seques el vent arrossega les capes de sòl fèrtil, molts cops en forma de tempestes de pols. De la mateixa forma, durant les estacions plujoses, l'aigua és l'encarregada d'arrossegar la superfície del sòl des dels vessants de les muntanyes cap als plans i pantans. Així, l'escorriment va realitzant esquerdes i a poc a poc forma rases i barrancs, que a la vegada augmenten l'erosió. Dels fets exposats s'extreu que a Espanya es pot deduir que més del 25% de la superfície del territori Nacional (13.034,682 hectàrees) sofreixen fenòmens greus d'erosió. A aquesta superfície se n'ha d'afegir altres, (13.923.342 hectàrees) més del 27% del sòl del país, que ja està sent afectat per l'erosió moderada. La conclusió és que més del 50% del territori espanyol es veu afectat de forma important per l'erosió. (ca)
  • Odlesňování (též deforestace) znamená odstranění lesa respektive stromů z území, které je poté přeměněno na nelesní použití. Odlesňování může zahrnovat přeměnu lesní půdy na farmy, ranče nebo pro zástavbu. Nejkoncentrovanější odlesňování se vyskytuje v tropických deštných pralesích. Asi 31 % zemského povrchu je pokryto lesy. Odlesňování může nastat z několika důvodů: stromy mohou být káceny, aby mohly být použity pro stavbu nebo prodány jako palivo (někdy ve formě dřevěného uhlí nebo dřeva), zatímco vykácené území může být použito jako pastvina pro hospodářská zvířata nebo na plantáže. Odstranění stromů bez následujícího dostatečného zalesnění má za následek poškození stanovišť, ztrátu biologické rozmanitosti a aridaci. Má nepříznivé dopady na propady atmosférického oxidu uhličitého. Odlesňování bylo používáno také ve válce, aby ztratil nepřítel životně důležité zdroje a maskování jeho sil. V 20. století byla takto britskou armádou použita látka Agent Orange v Západní Malajsii během války v Malajsii a obdobně armádou Spojených států ve Vietnamu během vietnamské války. Od roku 2005, přestala růst čistá míra odlesňování v zemích s HDP na osobu vyšším, než 4,600 USD. Odlesněné regiony obvykle způsobují významnou nepříznivou erozi půdy a často se mění na pustinu. K odlesňování často vede špatné hospodaření s lesy a také nedostatečné environmentální zákony. Odlesňování je dlouhodobým problémem v mnoha zemích – ať už přirozené, nebo způsobené člověkem. Odlesňování způsobuje vymírání, změny klimatických podmínek, dezertifikaci a přemisťování populací jak živočichů, tak rostlin. To bylo v minulosti a děje se i v současnosti. Více než polovina všech druhů rostlin a živočichů na světě žije v tropických lesích. Mezi roky 2000 a 2012 bylo celosvětově odlesněno 2,3 mil km2 lesa. Výsledkem odlesňování je, že z původních 16 mil. km2 tropického deštného pralesa zbývá dnes pouze 6,2 mil. km2. Každou minutu mizí z Amazonského pralesa plocha lesa velikosti fotbalového hřiště. V roce 2018 bylo ztraceno více než 3,6 milionu hektarů panenského tropického pralesa. Přes všechny snahy ochranářů, vlád a korporací nepoklesla od roku 2001 každoroční míra odlesnění. (cs)
  • إزالة الغابات أو إزالة الأشجار هي إزالة غابة أو مجموعة من الأشجار من الأرض تُحول بعد ذلك إلى الاستخدام غير الحرجي. قد تتضمن إزالة الغابات تحويل أرض الغابات إلى مزارع، أو إلى مزارع تربية المواشي، أو للاستخدام الحضري. تحدث إزالة الغابات الأكثر تركيزًا في الغابات الاستوائية المطيرة. تغطي الغابات 31% تقريبًا من مساحة كوكب الأرض. هناك عدة أسباب لإزالة الغابات: يمكن قطع الأشجار لاستخدامها في البناء أو لبيعها وقودًا (أحيانًا بشكل فحم نباتي أو خشب منشور)، وتستخدم الأرض التي تُزال منها الأشجار مرعىً للماشية ومزرعةً واسعة. يعتبر تجاهل القيم المنسوبة، والإدارة المتساهلة للغابات، والقوانين البيئية الناقصة، بعضًا من العوامل التي تؤدي إلى إزالة الغابات على نطاق واسع. في العديد من البلدان، تُعد إزالة الغابات -الطبيعية أو التي يقوم بها الإنسان- قضيةً مستمرة. بين عامي 2000 و2012، أُزيل 2.3 مليون كيلومتر مربع من الغابات حول العالم. بحلول عام 2005، توقف ارتفاع النسب الصافية لإزالة الغابات في الدول التي تملك ناتجًا إجماليًا محليًا يقدر بـ4,500 دولار للفرد. أدت إزالة الأشجار دون إعادة تحريج ناجعة إلى تدمير البيئة وفقدان التنوع البيولوجي والقحولة. تسبب إزالة الغابات الانقراض، والتغيرات في الظروف المناخية، والتصحر، وتهجير السكان، كما لوحظ في الظروف الحالية وفي الماضي عبر السجل الأحفوري. هناك أثر معاكس لإزالة الغابات على العزل الحيوي لغاز ثنائي أكسيد الكربون الموجود في الغلاف الجوي وزيادة دوائر النتائج السلبية المساهمة في الاحتباس الحراري. يضع الاحتباس الحراري المزيد من الضغط على المجتمعات الساعية إلى الأمن الغذائي من خلال إزالة الأشجار للاستخدام الزراعي وتقليل الأرض الصالحة للزراعة بصورة عامة. تتعرض المناطق التي تُزال منها الغابات عادةً إلى آثار بيئية كبيرة، مثل تعرية التربة المعاكسة والتقهقر نحو الأرض الخراب. إن إزالة الغابات عنيفةٌ جدًا في مناطق الغابات الاستوائية وشبه الاستوائية في الاقتصادات الصاعدة. يعيش أكثر من نصف أنواع النباتات والحيوانات في العالم في الغابات الاستوائية. نتيجةً لإزالة الغابات، بقي فقط 6.2 مليون كيلومتر مربع من أصل 16 مليون كيلومتر مربع من الغابات المطيرة التي كانت تغطي الأرض سابقًا. تُزال منطقة تساوي مساحة ملعب كرة قدم من غابات الأمازون المطيرة كل دقيقة، إذ أزيل ما يقارب 55 مليون هكتار من الغابات المطيرة من أجل الزراعة الحيوانية. فُقد أكثر من 3.6 مليون هكتار من الغابات الاستوائية الأصلية عام 2018. (ar)
  • Η αποδάσωση ή αποψίλωση (γνωστή και ως εκκαθάριση) είναι η αφαίρεση ενός δάσους ή ενός δέντρου όπου τα εδάφη χρησιμοποιούνται στη συνέχεια για μη δασικές χρήσεις. Παραδείγματα αποδάσωσης περιλαμβάνουν τη μετατροπή δασικής γης σε αγροκτήματα, στάβλους ή για αστική χρήση. Η πιο πυκνή αποψίλωση των δασών παρατηρείται στα τροπικά δάση. Περίπου το 31% της χερσαίας επιφάνειας της γης καλύπτεται από δάση. Η αποδάσωση συμβαίνει για πολλούς λόγους: τα δέντρα κόβονται για να χρησιμοποιηθούν για να κατασκευαστούν ή να πωληθούν ως καύσιμα (μερικές φορές με τη μορφή κάρβουνου ή ξυλείας), ενώ οι εκκαθαρισμένοι χώροι χρησιμοποιούνται ως βοσκότοποι για ζώα και φυτείες. Η απομάκρυνση των δέντρων χωρίς επαρκή αναδάσωση έχει οδηγήσει σε βλάβες σε οικοτόπους, απώλεια βιοποικιλότητας και ξηρασία. Η αποδάσωση χρησιμοποιήθηκε επίσης σε πολέμους, με σκοπό να στερήσει πόρους ζωτικής σημασίας από τον εχθρό και να καλύψει τις δυνάμεις του. Τα σύγχρονα παραδείγματα ήταν η χρήση του Πράκτορα Όριντζ από τον βρετανικό στρατό στη Μαλάγια κατά τη διάρκεια της κατάστασης έκτακτης ανάγκης στη Μαλάγια, καθώς και από το στρατό των Ηνωμένων Πολιτειών στο Βιετνάμ κατά τη διάρκεια του πολέμου του Βιετνάμ. Το 2005, τα καθαρά ποσοστά αποδάσωσης είχαν σταματήσει να αυξάνονται σε χώρες με κατά κεφαλήν ΑΕΠ τουλάχιστον τα 4.000 δολάρια ΗΠΑ. Οι αποδασωμένες περιοχές παρουσιάζουν συνήθως σημαντική δυσμενή διάβρωση του εδάφους και συχνά υποβαθμίζονται σε ερημιές. Η παραβίαση της αποδιδόμενης αξίας, η χαλαρή διαχείριση των δασών και οι ελλιπείς περιβαλλοντικοί νόμοι αποτελούν μερικούς από τους παράγοντες που επιτρέπουν την αποψίλωση των δασών σε μεγάλη κλίμακα. Σε πολλές χώρες, η αποδάσωση - τόσο η φυσική όσο και η ανθρώπινη - είναι συνεχιζόμενο ζήτημα. Η αποδάσωση προκαλεί εξαφάνιση, μεταβολές των κλιματικών συνθηκών, ερημοποίηση και εκτόπιση πληθυσμών, όπως παρατηρούνται με βάση τις τρέχουσες συνθήκες και στο παρελθόν μέσω των απολιθωμάτων. Περισσότερο από το ήμισυ όλων των φυτικών και χερσαίων ειδών στον κόσμο ζουν σε τροπικά δάση. Μεταξύ του 2000 και του 2012, 23 εκατομμύρια τετραγωνικά χιλιόμετρα δασών σε όλο τον κόσμο αποψιλώθηκαν. Ως αποτέλεσμα της αποψίλωσης, παραμένουν 62 εκατομμύρια τετραγωνικά χιλιόμετρα δασών σε όλη τη Γη. Κάθε λεπτό, στο , κόβεται μια περιοχή που ισοδυναμεί με το μέγεθος ενός γηπέδου ποδοσφαίρου, ενώ συνολικά 55 εκατομμύρια εκτάρια δάσους βροχής κόβεται για κτηνοτροφία!. (el)
  • Entwaldung ist die Umwandlung von Waldflächen hin zu anderen Landnutzungsformen. Das bestehende Wald-Ökosystem wird dabei durch ein anderes, nicht standorttypisches Ökosystem ersetzt (siehe Anthropogenes Biom). Dadurch gehen die meisten Lebensräume (Habitate) der ursprünglich dort lebenden Arten sowie die sozio-ökonomischen Funktionen des Waldes für den Menschen verloren. Lokale Gemeinschaften, die den Wald traditionell nutzen oder gänzlich von ihm abhängig sind, werden destabilisiert. Entwaldung ist zudem gemeinsam mit der Verbrennung fossiler Brennstoffe eine der maßgeblichen Ursachen für die durch den Menschen verursachte globale Erwärmung. Im September 2019 stellte ein Bericht von 25 Umweltorganisationen zum weltweiten Zustand der Wälder fest, dass die globalen Verluste von Wäldern stark zugenommen haben. Im Jahr 2017 verringerte sich die Waldfläche weltweit um 29,4 Millionen Hektar, also 294.000 km². Im Zeitraum 2000 bis 2012 gingen insgesamt 2,3 Millionen km² Wald verloren. (de)
  • Senarbarigo estas la transformo de arbaraj areoj al nearbara zono por uzado kiel plugebla tero, paŝtejo, setlejo, lignorikolta areo, aŭ nefruktodona tero. Ĝenerale, la forigo aŭ detruo de signifa kvanto de arbaraj areoj kaŭzas degraditan medion kun reduktita biodiverseco. En multaj landoj, amasa senarbarigo estas survoje kaj ŝanĝas kaj la klimaton kaj la geografion. Senarbarigo rezultas el forigo de arboj sen sufiĉa rearbarigo, kaj rezultas en malpliigo de habitato kaj biodiverseco. Akiro de ligno estas unu el la kaŭzoj, sed ekzistas multaj pliaj. (eo)
  • La deforestación o desforestación​ es un proceso provocado por la acción de los humanos, en el que se destruye o agota la superficie forestal,​​​ generalmente con el objetivo de destinar el suelo a otra actividad. En la actualidad, está directamente relacionada con las actividades industriales, como la tala y quema para la expansión de la frontera agrícola para dar lugar a la agricultura intensiva y la ganadería. La expansión de las áreas urbanas y las actividades mineras también impulsan la deforestación. La construcción de carreteras y vías de acceso a bosques cada vez más remotos mediante la tala furtiva contribuye a la deforestación. En menor medida, la agricultura de subsistencia también está involucrada en actividades de deforestación.​ Según el investigador británico Norman Myers, el 5 % de la deforestación se debe a cría de ganado, el 19 % a la tala excesiva, el 22 % a las plantaciones de árboles (sobre todo al aceite de palma) y el 54 % a la agricultura de tala y quema.​ La deforestación tiene un impacto directo en el cambio climático y calentamiento global actuales. Se estima que la deforestación y otras prácticas agrícolas contribuyeron en las décadas pasadas alrededor del 20 % de las emisiones de dióxido de carbono a nivel global.​​ La deforestación destruye la calidad de los suelos, contribuyendo a la erosión de los suelos y la desertificación, aumentando la liberación de polvo mineral y contribuyendo así a las tormentas de arena.​ Los ecosistemas forestales actúan como sumideros de carbono y desempeñan un papel crucial en la absorción de gases de efecto invernadero,​ por lo que la deforestación tiene un impacto adverso en la fijación de dióxido de carbono (CO2). Más del 70 % de los animales y plantas viven en áreas forestales, por lo que la deforestación tiene un impacto dramático en la pérdida del hábitat de millones de especies, extinción de especies, la disminución de poblaciones de insectos, la pérdida de biomasa global y de biodiversidad. La deforestación afecta el albedo de la tierra, produciendo cambios en las temperaturas globales, los vientos y las precipitaciones.​ Los árboles también contribuyen con el ciclo hidrológico devolviendo el vapor de agua a la atmósfera. La eliminación de los árboles también causa fluctuaciones extremas de temperatura.​ La deforestación ocasiona el desplazamiento de poblaciones indígenas​​​ y comunidades rurales,​ y aumenta la expansión y las variedades de enfermedades infecciosas transmitidas a los humanos por animales que pierden su hábitat.​​ Desde 1750, los cambios más grandes en la superficie del planeta se han producido por la deforestación en climas templados: cuando los bosques y selvas se reducen para dejar espacio al pasto, el albedo de la región afectada se incrementa, lo cual podría producir calentamiento o enfriamiento, dependiendo de las condiciones locales.​ La deforestación también afecta a la absorción del carbono, lo cual puede producir concentraciones elevadas de CO2, el componente principal de los gases de efecto invernadero.​ Ciertos modos de limpieza de tierras como el corte y quema empeoran estos efectos al quemar biomasa, que libera directamente gases de efecto invernadero y partículas como el hollín en el aire. Los bosques todavía cubren alrededor del 31 % de las regiones del mundo.​ Hace 10.000 años, antes de la expansión de la agricultura, la cobertura forestal en el planeta era de cerca del 50 %. La mayor parte de esa pérdida de superficie forestal se ha dado en este último siglo.​ Brasil, Indonesia, Myanmar, Nigeria y Tanzania son los cinco países que tuvieron el porcentaje más elevado de deforestación en el período 2010-2015.​ El Objetivo de Desarrollo Sostenible número 15 llama a detener la deforestación para 2020.​ (es)
  • Deforestation or forest clearance is the removal of a forest or stand of trees from land that is then converted to non-forest use. Deforestation can involve conversion of forest land to farms, ranches, or urban use. The most concentrated deforestation occurs in tropical rainforests. About 31% of Earth's land surface is covered by forests at present. This is one-third less than the forest cover before the expansion of agriculture, a half of that loss occurring in the last century. Between 15 million to 18 million hectares of forest, an area the size of Bangladesh, are destroyed every year. On average 2,400 trees are cut down each minute. The Food and Agriculture Organization of the United Nations defines deforestation as the conversion of forest to other land uses (regardless of whether it is human-induced). "Deforestation" and "forest area net change" are not the same: the latter is the sum of all forest losses (deforestation) and all forest gains (forest expansion) in a given period. Net change, therefore, can be positive or negative, depending on whether gains exceed losses, or vice versa. The removal of trees without sufficient reforestation has resulted in habitat damage, biodiversity loss, and aridity. Deforestation causes extinction, changes to climatic conditions, desertification, and displacement of populations, as observed by current conditions and in the past through the fossil record. Deforestation also reduces biosequestration of atmospheric carbon dioxide, increasing negative feedback cycles contributing to global warming. Global warming also puts increased pressure on communities who seek food security by clearing forests for agricultural use and reducing arable land more generally. Deforested regions typically incur significant other environmental effects such as adverse soil erosion and degradation into wasteland. The resilience of human food systems and their capacity to adapt to future change is linked to biodiversity – including dryland-adapted shrub and tree species that help combat desertification, forest-dwelling insects, bats and bird species that pollinate crops, trees with extensive root systems in mountain ecosystems that prevent soil erosion, and mangrove species that provide resilience against flooding in coastal areas. With climate change exacerbating the risks to food systems, the role of forests in capturing and storing carbon and mitigating climate change is important for the agricultural sector. (en)
  • Basogabetzea edo deforestazioa gizakiaren jarduerak eragindako baso eremuen soiltzea da, hainbat arrazoiengatik: gizakiak landatzeko behar dituen lurrak handitzea, egurraren beharra eta industria batzuen mozketa masiboak, besteak beste. Historian zehar, gizakiak kultura, garai eta toki askotan eragin du basogabetzea, baina gaur egungo egoera inoiz baino larriagoa da. Urtero sei milioi hektarea mozten dira, horietatik gehienak Amazonia basoan. (eu)
  • La déforestation est le phénomène de régression durable des surfaces couvertes de forêts, qu'il soit d'origine anthropique ou naturelle. Si une forêt repousse après une coupe rase, une attaque d'insectes xylophages ou un feu de forêt, on ne parle pas de déforestation. Le phénomène de déforestation est souvent évoqué en lien avec celui de dégradation (fonctionnelle ou biologique) de la forêt. La perte de couvert forestier fait référence à la perte de surface forestière brute, elle est souvent observée par satellite. Elle résulte des actions de déboisement puis de défrichement, liées à l'extension des terres agricoles, à l'exploitation des ressources minières du sous-sol, à des travaux d'infrastructures tels que barrage hydroélectrique ou route, à l'urbanisation, voire à l'exploitation excessive ou non-régulée de certaines essences forestières. Les entreprises forestières légales ne semblent pas être les premiers responsables de la déforestation. La déforestation n'est pas un phénomène récent puisque déjà signalé dès le Néolithique. Mais elle a pris des proportions et une rapidité jamais atteintes : * en matière de volume de bois, dans le monde de 2000 à 2010, plus de 100 millions de mètres cubes de bois auraient été illégalement coupés par an, soit de quoi faire dix fois le tour de la planète en couchant bout à bout les troncs coupés ; * sur le plan financier, les pays en développement ont été privés d'un revenu annuel d'environ 10 milliards de dollars (USD) ; * en matière de surface, la déforestation actuelle concerne essentiellement les forêts tropicales, et rien que pour les coupes illégales, ce sont vers 2010 environ 5 millions d'hectares de forêt qui sont coupés par an ; * en matière de réchauffement climatique, en 2005, l'ONU et la FAO ont qualifié d’« alarmante » la déforestation qui est aussi responsable de 4,3 à 5,5 gigatonnes d’équivalent CO2 d'émissions de gaz à effet de serre. Soit de 9 à 11 % des émissions d'origine anthropique. La moitié des forêts de la planète a ainsi été détruite au cours du XXe siècle. L'une des quatre priorités proposée au Sommet de la terre lors de la Conférence des Nations unies sur l’environnement et le développement (Rio de Janeiro, 3-14 juin 1992) était une « convention mondiale sur la forêt », mais « en raison notamment de l'opposition de plusieurs pays concernés », les États l'ont transformé en une simple « (en) » (de moindre valeur juridique) annexée au Rapport de la Conférence des Nations unies sur l’environnement et le développement qui contient un Chapitre 11 « Lutte contre le déboisement ». En 2021, lors de la COP26, plus de cent dirigeants de pays qui abritent 85 % des forêts du globe s'engagent à arrêter la déforestation d'ici 2030, mais les ONG environnementales regrettent que l'accord ne soit pas contraignant. (fr)
  • Gearradh is baint crann i bhforaoisí. Tá an próiseas seo ar siúl ar a laghad ó chuir an duine smacht ar thine is a thosaigh ar adhmad a úsáid mar bhreosla. Faoi chúpla mhíle bliain ó shin bhí mórchuid den Mheánoirthear, an Ghréig is tuaisceart na hAfraice dífhoraoisithe i gcomhair talmhaíochta is breosla. Tharla dífhoraoisiú na hEorpa le linn na Meánaoise, agus is le céad bliain anuas nó mar sin a dífhoraoisíodh an-chuid de Mheiriceá Thuaidh. Faoi seo níl fágtha de na foraoisí sna creasa measartha den Domhan ach a bhfuil i gCeanada is an tSibéir. Tá na foraoisí sna creasa trópaiceacha — na foraoisí báistí, mar a thugtar orthu — á ndíothú go tapa i láthair na huaire freisin. Sa Bhrasaíl, Meiriceá Láir, an Afraic mheánchiorclach, an India, Burma, an Téalainn, Vítneam, na hOileáin Fhilipíneacha, agus an Indinéis, dífhoraoisítear achar atá cothrom le timpeall dhá oiread na hÉireann gach bliain. Tá an dífhoraoisiú seo ar siúl chomh tapa sin go meastar nach mbeidh puinn foraoise fágtha sna creasa trópaiceacha faoi lár an 21ú céad. De bhrí go bhfuil páirt chomh lárnach sin ag na foraoisí in ídiú dé-ocsaíd charbóin, agus mar sin i laghdú an bhaoil go dtarlóidh forthéamh don Domhan, is mór an chúis imní an dífhoraoisiú leanúnach seo. Go minic ní bhíonn an talamh faoi bhun na bhforaoisí rómhaith i gcomhair na talmhaíochta, agus mar sin is beag is fiú an dífhoraoisiú, fiú sa ghearrthéarma. Mar bharr ar an donas, nuair a bhaintear na foraoisí díothaítear an-chuid gnéithe plandaí is ainmhithe, rud a laghdaíonn bithéagsúlacht ar Domhan agus a chailleann orgánaigh a fhéadfaidh a bheith ina bhfoinsí córacha leighis is ábhar fiúntach eile don duine amach anseo. (ga)
  • Penggundulan hutan, penebangan hutan, atau deforestasi adalah kegiatan menebang hutan atau tegakan pohon sehingga lahannya dapat dialihgunakan untuk penggunaan nonhutan, seperti pertanian dan perkebunan, peternakan, atau permukiman. Di antara 15–18 juta hektare hutan, tanah seluas Bangladesh, dimusnahkan setiap tahun. Rata-rata 2.400 pohon ditebang setiap menit. Istilah penebangan hutan sering disalahartikan untuk menggambarkan kegiatan penebangan yang semua pohonnya di suatu daerah ditebang habis. Namun, di daerah beriklim sedang yang cukup lengas, penebangan semua pohon—sesuai dengan langkah-langkah pelaksanaan kehutanan yang berkelanjutan—tepatnya disebut sebagai 'panen permudaan'. Di daerah tersebut, permudaan alami oleh tegakan hutan biasanya tidak akan terjadi tanpa gangguan, baik secara alami maupun akibat manusia. Selain itu, akibat dari panen permudaan sering kali mirip dengan gangguan alami, termasuk hilangnya keanekaragaman hayati setelah perusakan hutan hujan yang terjadi secara alami. Penggundulan hutan dapat terjadi karena pelbagai alasan: pohon atau arang yang diperoleh dari hutan dapat digunakan atau dijual untuk bahan bakar atau sebagai kayu saja, sedangkan lahannya dapat dialihgunakan sebagai padang rumput untuk ternak, perkebunan untuk barang dagangan, atau untuk permukiman. Penebangan pohon tanpa penghutanan kembali yang cukup dapat merusak lingkungan tinggal (habitat), hilangnya keanekaragaman hayati, dan kegersangan. Penebangan juga berdampak buruk terhadap penyitaan hayati (biosekuestrasi) karbon dioksida dari udara. Daerah-daerah yang telah ditebang habis biasanya mengalami pengikisan tanah yang parah dan sering menjadi gurun. Pengabaian atau ketidaktahuan nilai hakiki atau intrinsik, kurangnya nilai yang terwariskan, kelengahan dalam pengelolaan hutan, dan hukum lingkungan yang kurang memadai merupakan beberapa alasan yang memungkinkan terjadinya penggundulan hutan secara besar-besaran. Banyak negara di dunia mengalami penggundulan hutan terus-menerus, baik secara alami maupun akibat manusia. Penggundulan hutan dapat menyebabkan kepunahan, perubahan iklim, penggurunan, dan ketersingkiran penduduk semula. Perubahan tersebut juga pernah terjadi pada masa lalu dan dapat dibuktikan melalui penelitian rekaman fosil. Akan tetapi, angka penggundulan hutan bersih sudah tidak lagi meningkat di antara negara-negara dengan PDB per kapita yang sedikitnya AS$4.600. (in)
  • 森林破壊(しんりんはかい)とは、自然の回復力を超える樹木の伐採により森林が減少もしくは存在しなくなる状況を指す。国連食糧農業機関の統計によれば、全世界の森林面積は1990年には4,236,433,000haであったが、2020年には4,058,931,000haとなった。すなわち、この間に177,502,000haの森林が消滅した(全世界の4.1%にあたる)。森林面積の変化は地域の差がある。東アジアは増加、ヨーロッパは微増、しかし東南アジアやアフリカや南アメリカでは大きく減少している。すなわち、熱帯雨林の森林減少が地球規模で進行している。 熱帯の森林破壊の大部分を引き起こしているのは、牛肉、大豆、パーム油、木製品の4つの商品であり、これらのうち最大の影響力を持っているのは牛肉である。2021年9月23~24日にかけて、150か国以上の参加を得て開催された国連食料システムサミット(FSS)の準備ミーティングでは、一部アマゾンなどで牧畜や家畜飼料作物栽培のために行われている熱帯雨林の伐採を止める必要があることについて多数の参加者から発言があった。 日本は森林の割合(森林率)が国土の68.9%を占め、森林大国と言われる(森林大国として名高いカナダでも森林の比率は45.3%)。ただし、人口が多いため、一人当たりの森林蓄積量は世界平均の6分の1ほどである。 (ja)
  • 탈산림화, 또는 산림 파괴(山林破壞), 삼림 파괴(森林-)(영어: Deforestation)는 토지의 개발을 위해 숲을 제거하는 일을 말한다. 산림 파괴는 산림 지대를 인간의 목적을 이루기 위해 바꾸는 과정에서 발생한다. 최근에 들어와, 열대 우림은 산림 파괴가 가장 많이 집중되는 지역이다. 지구 지표의 30% 정도가 숲으로 덮여있다. 산림 파괴는 여러 목적에 기인하여 발생한다. 예를 들어, 나무를 잘라내어 연료로 사용할 수 있고, 목초지를 만들거나 정착을 위한 것일 수도 있다. 2000년부터 2012년 사이에 전 세계 2,300,000 제곱 킬로미터(890,000 제곱 마일)의 삼림이 잘려나갔다. 산림 파괴의 결과, 과거에는 지구에서 16,000,000 제곱 킬로미터(6,000,000 제곱 마일)이었던 산림 지대가 지금은 6,200,000 제곱 킬로미터만 남게 되었다. (ko)
  • Il termine diboscamento indica l'eliminazione della vegetazione arborea in un'area boschiva o forestale. Le ragioni per cui si procede a tali operazioni possono essere molteplici e possono essere sia positive sia negative dal punto di vista ambientale: si può eseguire un disboscamento inteso come taglio di piante vecchie, malate, bruciate per la noncuranza nei boschi, oppure, in determinate zone per la produzione di legname oppure per la costruzione di strade, edifici, uso agricolo del suolo, piste da sci, etc. Non deve essere confuso con il taglio del bosco volto alla sua coltivazione attraverso i criteri tecnici della selvicoltura o silvicoltura, finalizzato alla salvaguardia della vegetazione e all'estrazione del legname dalla foresta, garantendo comunque la perpetuazione dell'ecosistema forestale. Quando invece il disboscamento è esteso e duraturo, effettuato per motivi commerciali o per sfruttare il terreno per la coltivazione, si parla di deforestazione, con accezione negativa. Un esempio di deforestazione è l'eradicazione illegale di alcune zone boschive per la costruzione di opere murarie, attività agricole o commerciali di vario tipo. Anche deforestazione e disboscamento illegale sono comunque sinonimi tra loro. In poche parole è la riduzione delle aree verdi naturali della terra causata dallo sfruttamento eccessivo delle foreste. (it)
  • Wylesianie, deforestacja, wycięcie – proces zmniejszania udziału terenów leśnych w ogólnej powierzchni danego obszaru, zazwyczaj wskutek antropopresji (np. nadmierne wykorzystanie gospodarcze lasów, zanieczyszczenie środowiska itp.).Może prowadzić do powodzi, susz, osunięć ziemi i lawin błotnych. (pl)
  • Ontbossing is het verdwijnen van bos door handelingen van mensen voor commerciële doeleinden, of om land te winnen voor landbouw of voor nederzettingen. Met name het verdwijnen van grote stukken tropisch regenwoud in het Amazonebekken is de laatste jaren in het nieuws gekomen door acties van Greenpeace en andere milieuorganisaties. Ook in de Congolese regenwouden is door illegale houtkap grote schade aangericht. (nl)
  • Avskogning innebär att ett ursprungligen skogtäckt område permanent omvandlas till antingen åkermark, betesmark eller annan öppen mark, antingen genom människans inverkan eller genom naturliga orsaker, till exempel skogsbränder. Jämför slutavverkning som används för att regenerera skogsmark. Människans inverkan kan antingen vara direkt, som röjning för åkermark eller bostadsmark, eller indirekt, som när betande boskapshjordar genom att förtära unga plantor förhindrar skogens återväxt. Avskogning genom mänsklig påverkan kallas ofta för skogsskövling. Avskogning av tropiska skogar sker som regel för att utvinna träet. Avskogning kan leda till förlust av kol i jorden, eftersom döda växter inte förmultnar naturligt och därmed inte återför kolet i växten till jorden. (sv)
  • Desflorestação, desflorestamento, desmate ou desmatamento é o processo de desaparecimento completo e permanente de florestas, atualmente causado em sua maior parte por atividades humanas. Embora o conceito se aplique em senso estrito à perda de florestas, formações vegetais cujo principal componente são as árvores, muitas vezes ele é aplicado às perdas de cobertura vegetal de formações naturalmente esparsas, arbustivas ou rasteiras, como as savanas, as pradarias e o cerrado, significando, em seu sentido lato, a perda permanente de todo tipo de cobertura vegetal original em determinada área. Áreas desflorestadas historicamente mas que por qualquer razão recuperaram sua cobertura não entram no cômputo atual da desflorestação. A desflorestação, que é uma perda quantitativa de superfície florestada, se distingue da degradação florestal, que é uma perda qualitativa em biodiversidade, estrutura ou função de uma floresta. A desflorestação não é um fenômeno recente, e há evidências de que em tempos pré-históricos ele já estava em andamento em vários locais do mundo, mas sua extensão e ritmo naquela época remota são difíceis de estimar. O que se sabe é que no início da Revolução Industrial, em meados do século XVIII, grande parte das florestas temperadas do Hemisfério Norte já havia desaparecido, e no século XX o processo se intensificou de maneira acelerada nas florestas tropicais. As florestas são ecossistemas de enorme importância ambiental por uma variedade de razões, e historicamente sempre foram uma das principais bases do florescimento das civilizações. São fontes de inúmeros produtos úteis para o ser humano, como madeira, substâncias medicinais, frutos e fibras, além de vários serviços ambientais. Cerca de 1,6 bilhões de pessoas hoje ganham a vida em alguma atividade ligada às florestas, e cerca de 60 milhões de indígenas em todo o mundo dependem exclusivamente delas para sua subsistência. Elas preservam e purificam as águas doces, impedem a erosão do solo, produzem boa parte do oxigênio da atmosfera e reciclam o gás carbônico, contribuem na regulação do clima e do regime de chuvas, entre muitos outros efeitos benéficos para a manutenção do equilíbrio ecológico da Terra, do qual o bem-estar e mesmo a sobrevivência do homem também dependem diretamente. As florestas tropicais em particular estão entre os ecossistemas com maiores índices de biodiversidade do mundo. Desta forma, como é lógico, o desaparecimento das matas desencadeia inúmeros efeitos negativos sobre o equilíbrio do ambiente global e também sobre a vida humana, em aspectos econômicos, sociais, culturais e mesmo biológicos, afetando virtualmente todas as pessoas do mundo, direta ou indiretamente. Cerca de 31% da superfície terrestre do globo ainda são cobertos por florestas em vários graus de conservação, com aproximadamente 22% delas ainda em condições intocadas. Apesar da significativa cobertura sobrevivente, calcula-se que metade das florestas do mundo já tenha desaparecido, embora por incertezas acerca dos métodos de mensuração e pela dificuldade de definição do que se entende por "floresta" haja discordância nos números exatos. Segundo uma estimativa da FAO, entre 2000 e 2010 o mundo perdeu 130 milhões de hectares de florestas, mas ganhou de volta 78 milhões de hectares em reflorestamentos naturais ou induzidos, com uma média total de perdas de cerca de 5,2 milhões de hectares a cada ano. Quase a totalidade das perdas recentes ocorre nas regiões tropicais, e entre suas causas imediatas estão o clareamento do solo para a agricultura, a pecuária e a urbanização, e a retirada de madeira. De todas, a expansão agrícola é de longe a causa mais importante, respondendo por 80% da desflorestação mundial. O desflorestamento é um dos maiores desafios ambientais da atualidade e tem sido objeto de inúmeros estudos científicos, mas ainda é motivo de grande controvérsia a respeito de sua verdadeira extensão, de suas causas profundas, dos mecanismos naturais associados e dos meios de prevenção necessários. Muitos países e organizações internacionais têm elaborado e executado programas e leis para conter seu avanço, mas os seus resultados práticos têm sido pobres e muitas são as dificuldades ainda encontradas para que tais medidas surtam efeito, pois os impactos negativos deste processo até agora poucas vezes são levados em conta nos planos de desenvolvimento das nações, que permanecem presas principalmente a interesses econômicos e políticos mais imediatos, e continuam negligenciados pela sociedade em geral, que ainda não está consciente da gravidade e das vastas implicações da situação ou não se mostra disposta a agir decididamente para reverter esse quadro. (pt)
  • Обезле́сение — процесс превращения земель, занятых лесом, в земельные угодья без лесного покрова, такие как поля, плантации сельхозкультур, пастбища, города, пустоши и другие. Основная причина обезлесения — передача территорий, занятых лесом, под другие цели, в особенности вырубка и выжигание леса под сельхозугодья. Другая заметная причина обезлесения — вырубка леса без лесовосстановления. Кроме того, леса могут быть уничтожены вследствие естественных причин, таких как ураганы, болезни леса, изменение климата, однако основной причиной обезлесения является антропогенный фактор, включая, кроме вырубки и выжигания, например, кислотные дожди. Основная причина возникновения лесных пожаров — также деятельность человека. Процесс уничтожения леса является актуальной проблемой во многих частях земного шара, поскольку ухудшает их экологические, климатические и социально-экономические характеристики и снижает качество жизни. Обезлесение приводит к снижению биоразнообразия, запасов древесины, в том числе для промышленного использования, к почвенной эрозии (разрастание оврагов, вымывание плодородного слоя), снижению водности рек, а также к усилению парникового эффекта из-за выделения в атмосферу углерода в виде CO2, находившегося в биомассе леса. По данным Международного Института мировых ресурсов и Всемирного центра природоохранного мониторинга, за последние 8000 лет была сведена почти половина некогда существовавших лесов, 75% площади сведённых лесов приходится на XX век. Из оставшихся лишь 22 процента состоят из естественных экосистем, остальные сильно изменены под натиском человека. (ru)
  • 森林砍伐,或稱森林開伐、去森林化(Deforestation)、森林破壞,意為人為的將森林地轉成耕地、牧場、城市等用地的行為。一般來說,森林開伐會造成環境退化和物種多樣性的減少。許多國家還在進行森林開伐,造成了氣候變遷和地理環境的改變。因為森林砍伐後沒有足夠的造林,結果破壞水土、氣候變遷、物種多樣性減少和生活品質的下降。 自19世紀中期,約在1852年之後,地球已經經歷了前所未有的森林破壞。歐洲的森林正在被酸雨侵蝕,而西伯利亞的森林非常大的地區自從蘇聯瓦解之後就被轉成耕地。在過去20年,阿富汗已經失去了超過70%的森林然而全世界的熱帶雨林破壞所造成的影響最為突出,像是物種多樣性和正在進行中的全新世大滅絕。根据联合国粮农组织的报告,全球森林面积正以每年减少730万公顷的速度消失。而目前,非法采伐已经成为森林消失的主要原因。 沒做充足的林地復育就砍伐樹木,將破壞棲息地、減少生物多樣性、造成乾旱。觀察目前狀況和過去化石記錄就能發現,森林砍伐造成了物種滅絕、氣候條件改變、沙漠化、人們流離失所,森林砍伐也會減少大氣二氧化碳裡的生物性碳封存(biosequestration)當量,增強負循環導致全球暖化。全球暖化又反過來造成那些為了食物無虞而砍伐森林發展農業的居民們更大壓力,全面地導致耕地減少。通常這些區域都難免產生嚴重的環境問題,例如過度的土壤侵蝕和退化成荒地。 人類糧食系統的復原能量及適應未來變化的能力都與生物多樣性息息相關—例如耐旱灌木和樹種有助於防治荒漠化,森林裡棲息的昆蟲、蝙蝠和鳥類可以替農作物授粉,山地生態系的樹木因扎根深廣可以防止水土流失,沿海地區的紅樹林可以緩衝洪水氾濫。由於氣候變化讓糧食系統面臨更大的風險,森林具有的碳捕捉儲存及氣候緩解作用,對農業就愈形重要。 (zh)
  • Знелі́снення, збезлісі́ння — процес перетворення порослих лісом земель на угіддя без дерев, такі як пасовища, , сільськогосподарські угіддя, міста тощо. Термін збезлісіння (внаслідок вирубки лісів) виник лише в останні десятиріччя, але нині (ХХІ ст) вживається так само широко, як і «спустелювання» або «деградація ґрунтів». За означенням ЮНЕП, збезлісіння — повне знищення лісової рослинності та переведення земель в інший тип господарського призначення. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 8103 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 203015 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124658432 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • right (en)
dbp:author
  • FAO (en)
  • FAO & UNEP (en)
dbp:caption
  • Home to much of the Amazon rainforest, Brazil's tropical primary (old-growth) forest loss greatly exceeds that of other countries. (en)
  • Annual forest area net change, by decade and region, 1990–2020. (en)
  • Overall, 20% of the Amazon rainforest has been "transformed" and another 6% has been "highly degraded", causing Amazon Watch to warn that the Amazonia is in the midst of a tipping point crisis. (en)
  • Global annual forest area net change, by decade, 1990–2020 (en)
  • The rate of global tree cover loss has approximately doubled since 2001, to an annual loss approaching an area the size of Italy. (en)
  • Loss of primary (old-growth) forest in the tropics has continued its upward trend, with fire-related losses contributing an increasing portion. (en)
dbp:date
  • 2011-07-22 (xsd:date)
  • 2021-04-18 (xsd:date)
  • June 2020 (en)
dbp:direction
  • horizontal (en)
dbp:documenturl
dbp:image
  • 2002 (xsd:integer)
  • 2021 (xsd:integer)
  • 20210331 (xsd:integer)
  • 20220910 (xsd:integer)
  • Annual forest area net change, by decade and region, 1990–2020.svg (en)
  • Global annual forest area net change, by decade, 1990–2020.svg (en)
dbp:license
  • CC BY-SA 3.0 IGO (en)
  • CC BY-SA 3.0 (en)
dbp:licenseStatementUrl
dbp:publisher
  • FAO (en)
  • FAO & UNEP (en)
dbp:reason
  • cites are very old (en)
dbp:title
  • Global Forest Resources Assessment 2020 Key findings (en)
  • The State of the World’s Forests 2020. Forests, biodiversity and people – In brief (en)
dbp:totalWidth
  • 700 (xsd:integer)
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:isPartOf
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Senarbarigo estas la transformo de arbaraj areoj al nearbara zono por uzado kiel plugebla tero, paŝtejo, setlejo, lignorikolta areo, aŭ nefruktodona tero. Ĝenerale, la forigo aŭ detruo de signifa kvanto de arbaraj areoj kaŭzas degraditan medion kun reduktita biodiverseco. En multaj landoj, amasa senarbarigo estas survoje kaj ŝanĝas kaj la klimaton kaj la geografion. Senarbarigo rezultas el forigo de arboj sen sufiĉa rearbarigo, kaj rezultas en malpliigo de habitato kaj biodiverseco. Akiro de ligno estas unu el la kaŭzoj, sed ekzistas multaj pliaj. (eo)
  • Basogabetzea edo deforestazioa gizakiaren jarduerak eragindako baso eremuen soiltzea da, hainbat arrazoiengatik: gizakiak landatzeko behar dituen lurrak handitzea, egurraren beharra eta industria batzuen mozketa masiboak, besteak beste. Historian zehar, gizakiak kultura, garai eta toki askotan eragin du basogabetzea, baina gaur egungo egoera inoiz baino larriagoa da. Urtero sei milioi hektarea mozten dira, horietatik gehienak Amazonia basoan. (eu)
  • 森林破壊(しんりんはかい)とは、自然の回復力を超える樹木の伐採により森林が減少もしくは存在しなくなる状況を指す。国連食糧農業機関の統計によれば、全世界の森林面積は1990年には4,236,433,000haであったが、2020年には4,058,931,000haとなった。すなわち、この間に177,502,000haの森林が消滅した(全世界の4.1%にあたる)。森林面積の変化は地域の差がある。東アジアは増加、ヨーロッパは微増、しかし東南アジアやアフリカや南アメリカでは大きく減少している。すなわち、熱帯雨林の森林減少が地球規模で進行している。 熱帯の森林破壊の大部分を引き起こしているのは、牛肉、大豆、パーム油、木製品の4つの商品であり、これらのうち最大の影響力を持っているのは牛肉である。2021年9月23~24日にかけて、150か国以上の参加を得て開催された国連食料システムサミット(FSS)の準備ミーティングでは、一部アマゾンなどで牧畜や家畜飼料作物栽培のために行われている熱帯雨林の伐採を止める必要があることについて多数の参加者から発言があった。 日本は森林の割合(森林率)が国土の68.9%を占め、森林大国と言われる(森林大国として名高いカナダでも森林の比率は45.3%)。ただし、人口が多いため、一人当たりの森林蓄積量は世界平均の6分の1ほどである。 (ja)
  • 탈산림화, 또는 산림 파괴(山林破壞), 삼림 파괴(森林-)(영어: Deforestation)는 토지의 개발을 위해 숲을 제거하는 일을 말한다. 산림 파괴는 산림 지대를 인간의 목적을 이루기 위해 바꾸는 과정에서 발생한다. 최근에 들어와, 열대 우림은 산림 파괴가 가장 많이 집중되는 지역이다. 지구 지표의 30% 정도가 숲으로 덮여있다. 산림 파괴는 여러 목적에 기인하여 발생한다. 예를 들어, 나무를 잘라내어 연료로 사용할 수 있고, 목초지를 만들거나 정착을 위한 것일 수도 있다. 2000년부터 2012년 사이에 전 세계 2,300,000 제곱 킬로미터(890,000 제곱 마일)의 삼림이 잘려나갔다. 산림 파괴의 결과, 과거에는 지구에서 16,000,000 제곱 킬로미터(6,000,000 제곱 마일)이었던 산림 지대가 지금은 6,200,000 제곱 킬로미터만 남게 되었다. (ko)
  • Wylesianie, deforestacja, wycięcie – proces zmniejszania udziału terenów leśnych w ogólnej powierzchni danego obszaru, zazwyczaj wskutek antropopresji (np. nadmierne wykorzystanie gospodarcze lasów, zanieczyszczenie środowiska itp.).Może prowadzić do powodzi, susz, osunięć ziemi i lawin błotnych. (pl)
  • Ontbossing is het verdwijnen van bos door handelingen van mensen voor commerciële doeleinden, of om land te winnen voor landbouw of voor nederzettingen. Met name het verdwijnen van grote stukken tropisch regenwoud in het Amazonebekken is de laatste jaren in het nieuws gekomen door acties van Greenpeace en andere milieuorganisaties. Ook in de Congolese regenwouden is door illegale houtkap grote schade aangericht. (nl)
  • Знелі́снення, збезлісі́ння — процес перетворення порослих лісом земель на угіддя без дерев, такі як пасовища, , сільськогосподарські угіддя, міста тощо. Термін збезлісіння (внаслідок вирубки лісів) виник лише в останні десятиріччя, але нині (ХХІ ст) вживається так само широко, як і «спустелювання» або «деградація ґрунтів». За означенням ЮНЕП, збезлісіння — повне знищення лісової рослинності та переведення земель в інший тип господарського призначення. (uk)
  • إزالة الغابات أو إزالة الأشجار هي إزالة غابة أو مجموعة من الأشجار من الأرض تُحول بعد ذلك إلى الاستخدام غير الحرجي. قد تتضمن إزالة الغابات تحويل أرض الغابات إلى مزارع، أو إلى مزارع تربية المواشي، أو للاستخدام الحضري. تحدث إزالة الغابات الأكثر تركيزًا في الغابات الاستوائية المطيرة. تغطي الغابات 31% تقريبًا من مساحة كوكب الأرض. (ar)
  • La desforestació és un procés de desaparició dels boscos i masses forestals, fonamentalment causada per l'activitat humana. Està directament provocada per l'acció humana sobre la natura, principalment a conseqüència de les talles realitzades per la indústria fustera, així com per a l'obtenció de sòl per a cultius agrícoles amb pràctiques com l'artigatge. (ca)
  • Odlesňování (též deforestace) znamená odstranění lesa respektive stromů z území, které je poté přeměněno na nelesní použití. Odlesňování může zahrnovat přeměnu lesní půdy na farmy, ranče nebo pro zástavbu. Nejkoncentrovanější odlesňování se vyskytuje v tropických deštných pralesích. Asi 31 % zemského povrchu je pokryto lesy. (cs)
  • Entwaldung ist die Umwandlung von Waldflächen hin zu anderen Landnutzungsformen. Das bestehende Wald-Ökosystem wird dabei durch ein anderes, nicht standorttypisches Ökosystem ersetzt (siehe Anthropogenes Biom). Dadurch gehen die meisten Lebensräume (Habitate) der ursprünglich dort lebenden Arten sowie die sozio-ökonomischen Funktionen des Waldes für den Menschen verloren. Lokale Gemeinschaften, die den Wald traditionell nutzen oder gänzlich von ihm abhängig sind, werden destabilisiert. (de)
  • Η αποδάσωση ή αποψίλωση (γνωστή και ως εκκαθάριση) είναι η αφαίρεση ενός δάσους ή ενός δέντρου όπου τα εδάφη χρησιμοποιούνται στη συνέχεια για μη δασικές χρήσεις. Παραδείγματα αποδάσωσης περιλαμβάνουν τη μετατροπή δασικής γης σε αγροκτήματα, στάβλους ή για αστική χρήση. Η πιο πυκνή αποψίλωση των δασών παρατηρείται στα τροπικά δάση. Περίπου το 31% της χερσαίας επιφάνειας της γης καλύπτεται από δάση. (el)
  • Deforestation or forest clearance is the removal of a forest or stand of trees from land that is then converted to non-forest use. Deforestation can involve conversion of forest land to farms, ranches, or urban use. The most concentrated deforestation occurs in tropical rainforests. About 31% of Earth's land surface is covered by forests at present. This is one-third less than the forest cover before the expansion of agriculture, a half of that loss occurring in the last century. Between 15 million to 18 million hectares of forest, an area the size of Bangladesh, are destroyed every year. On average 2,400 trees are cut down each minute. (en)
  • La deforestación o desforestación​ es un proceso provocado por la acción de los humanos, en el que se destruye o agota la superficie forestal,​​​ generalmente con el objetivo de destinar el suelo a otra actividad. En la actualidad, está directamente relacionada con las actividades industriales, como la tala y quema para la expansión de la frontera agrícola para dar lugar a la agricultura intensiva y la ganadería. La expansión de las áreas urbanas y las actividades mineras también impulsan la deforestación. La construcción de carreteras y vías de acceso a bosques cada vez más remotos mediante la tala furtiva contribuye a la deforestación. En menor medida, la agricultura de subsistencia también está involucrada en actividades de deforestación.​ Según el investigador británico Norman Myers, e (es)
  • Gearradh is baint crann i bhforaoisí. Tá an próiseas seo ar siúl ar a laghad ó chuir an duine smacht ar thine is a thosaigh ar adhmad a úsáid mar bhreosla. Faoi chúpla mhíle bliain ó shin bhí mórchuid den Mheánoirthear, an Ghréig is tuaisceart na hAfraice dífhoraoisithe i gcomhair talmhaíochta is breosla. Tharla dífhoraoisiú na hEorpa le linn na Meánaoise, agus is le céad bliain anuas nó mar sin a dífhoraoisíodh an-chuid de Mheiriceá Thuaidh. Faoi seo níl fágtha de na foraoisí sna creasa measartha den Domhan ach a bhfuil i gCeanada is an tSibéir. Tá na foraoisí sna creasa trópaiceacha — na foraoisí báistí, mar a thugtar orthu — á ndíothú go tapa i láthair na huaire freisin. Sa Bhrasaíl, Meiriceá Láir, an Afraic mheánchiorclach, an India, Burma, an Téalainn, Vítneam, na hOileáin Fhilipíneac (ga)
  • La déforestation est le phénomène de régression durable des surfaces couvertes de forêts, qu'il soit d'origine anthropique ou naturelle. Si une forêt repousse après une coupe rase, une attaque d'insectes xylophages ou un feu de forêt, on ne parle pas de déforestation. Le phénomène de déforestation est souvent évoqué en lien avec celui de dégradation (fonctionnelle ou biologique) de la forêt. La perte de couvert forestier fait référence à la perte de surface forestière brute, elle est souvent observée par satellite. La moitié des forêts de la planète a ainsi été détruite au cours du XXe siècle. (fr)
  • Penggundulan hutan, penebangan hutan, atau deforestasi adalah kegiatan menebang hutan atau tegakan pohon sehingga lahannya dapat dialihgunakan untuk penggunaan nonhutan, seperti pertanian dan perkebunan, peternakan, atau permukiman. Di antara 15–18 juta hektare hutan, tanah seluas Bangladesh, dimusnahkan setiap tahun. Rata-rata 2.400 pohon ditebang setiap menit. (in)
  • Il termine diboscamento indica l'eliminazione della vegetazione arborea in un'area boschiva o forestale. Le ragioni per cui si procede a tali operazioni possono essere molteplici e possono essere sia positive sia negative dal punto di vista ambientale: si può eseguire un disboscamento inteso come taglio di piante vecchie, malate, bruciate per la noncuranza nei boschi, oppure, in determinate zone per la produzione di legname oppure per la costruzione di strade, edifici, uso agricolo del suolo, piste da sci, etc. (it)
  • Обезле́сение — процесс превращения земель, занятых лесом, в земельные угодья без лесного покрова, такие как поля, плантации сельхозкультур, пастбища, города, пустоши и другие. Основная причина обезлесения — передача территорий, занятых лесом, под другие цели, в особенности вырубка и выжигание леса под сельхозугодья. Другая заметная причина обезлесения — вырубка леса без лесовосстановления. Кроме того, леса могут быть уничтожены вследствие естественных причин, таких как ураганы, болезни леса, изменение климата, однако основной причиной обезлесения является антропогенный фактор, включая, кроме вырубки и выжигания, например, кислотные дожди. Основная причина возникновения лесных пожаров — также деятельность человека. (ru)
  • Avskogning innebär att ett ursprungligen skogtäckt område permanent omvandlas till antingen åkermark, betesmark eller annan öppen mark, antingen genom människans inverkan eller genom naturliga orsaker, till exempel skogsbränder. Jämför slutavverkning som används för att regenerera skogsmark. Avskogning kan leda till förlust av kol i jorden, eftersom döda växter inte förmultnar naturligt och därmed inte återför kolet i växten till jorden. (sv)
  • Desflorestação, desflorestamento, desmate ou desmatamento é o processo de desaparecimento completo e permanente de florestas, atualmente causado em sua maior parte por atividades humanas. Embora o conceito se aplique em senso estrito à perda de florestas, formações vegetais cujo principal componente são as árvores, muitas vezes ele é aplicado às perdas de cobertura vegetal de formações naturalmente esparsas, arbustivas ou rasteiras, como as savanas, as pradarias e o cerrado, significando, em seu sentido lato, a perda permanente de todo tipo de cobertura vegetal original em determinada área. Áreas desflorestadas historicamente mas que por qualquer razão recuperaram sua cobertura não entram no cômputo atual da desflorestação. A desflorestação, que é uma perda quantitativa de superfície flore (pt)
  • 森林砍伐,或稱森林開伐、去森林化(Deforestation)、森林破壞,意為人為的將森林地轉成耕地、牧場、城市等用地的行為。一般來說,森林開伐會造成環境退化和物種多樣性的減少。許多國家還在進行森林開伐,造成了氣候變遷和地理環境的改變。因為森林砍伐後沒有足夠的造林,結果破壞水土、氣候變遷、物種多樣性減少和生活品質的下降。 自19世紀中期,約在1852年之後,地球已經經歷了前所未有的森林破壞。歐洲的森林正在被酸雨侵蝕,而西伯利亞的森林非常大的地區自從蘇聯瓦解之後就被轉成耕地。在過去20年,阿富汗已經失去了超過70%的森林然而全世界的熱帶雨林破壞所造成的影響最為突出,像是物種多樣性和正在進行中的全新世大滅絕。根据联合国粮农组织的报告,全球森林面积正以每年减少730万公顷的速度消失。而目前,非法采伐已经成为森林消失的主要原因。 沒做充足的林地復育就砍伐樹木,將破壞棲息地、減少生物多樣性、造成乾旱。觀察目前狀況和過去化石記錄就能發現,森林砍伐造成了物種滅絕、氣候條件改變、沙漠化、人們流離失所,森林砍伐也會減少大氣二氧化碳裡的生物性碳封存(biosequestration)當量,增強負循環導致全球暖化。全球暖化又反過來造成那些為了食物無虞而砍伐森林發展農業的居民們更大壓力,全面地導致耕地減少。通常這些區域都難免產生嚴重的環境問題,例如過度的土壤侵蝕和退化成荒地。 (zh)
rdfs:label
  • Deforestation (en)
  • إزالة الغابات (ar)
  • Desforestació (ca)
  • Odlesňování (cs)
  • Entwaldung (de)
  • Αποδάσωση (el)
  • Senarbarigo (eo)
  • Deforestación (es)
  • Basogabetze (eu)
  • Dífhoraoisiú (ga)
  • Déforestation (fr)
  • Deforestasi (in)
  • Diboscamento (it)
  • 탈산림화 (ko)
  • 森林破壊 (ja)
  • Ontbossing (nl)
  • Wylesianie (pl)
  • Desflorestação (pt)
  • Обезлесение (ru)
  • Avskogning (sv)
  • Знеліснення (uk)
  • 森林砍伐 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
skos:closeMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:author of
is dbp:cause of
is dbp:data of
is dbp:environmentalIssues of
is dbp:focus of
is dbp:subjects of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License