|
p:abstract
|
-
(Earl) Beatty - admirał brytyjskiej marynarki wojennej (Royal Navy).
Urodził się w Nantwich w Cheshire w Anglii w rodzinie o tradycjach wojskowych, był synem kapitana kawalerii Davida Longfielda Beatty. David Beatty wstąpił do marynarki wojennej w 1884. Od 1886 służył w randze midszypmana na okręcie flagowym Floty Śródziemnomorskiej HMS "Alexandria". Po szeregu okrętów, w 1897 objął pierwsze dowództwo - niszczyciela HMS "Ranger". Odznaczył się w ekspedycji na Nilu - odbiciu Sudanu (1897-1899), podczas której został promowany w 1898 na stopień komandora podporucznika (Commander). Odznaczył się następnie podczas tłumienia powstania bokserów w Chinach (1900), gdzie przy zdobyciu Tianjinu w czerwcu został dwukrotnie ranny w ramię. W 1900 roku również ożenił się z dziedziczką fortuny Ethel Tree, co podniosło jego pozycję społeczną.
W 1908 Beatty został kapitanem pancernika HMS "Queen", a 1 stycznia 1910 został awansowany na stopień kontradmirała, uzyskując ten stopień w najmłodszym wieku spośród brytyjskich admirałów od czasów Horatio Nelsona, poza członkami rodziny królewskiej. Jego kariera uległa mimo to zachwianiu, gdy odrzucił ofertę objęcia stanowiska zastępcy dowódcy Floty Atlantyckiej. W 1912 jednakże został prywatnym sekretarzem Pierwszego Lorda Admiralicji Winstona Churchilla, który znał go z czasów służby w Sudanie.
Od 1912 do 1916 Beatty dowodził 1. eskadrą krążowników liniowych (1st Battlecruiser Squadron), z którą wziął udział w bitwie koło Helgolandu (1914), bitwie na Dogger Bank (1915) i bitwie jutlandzkiej (1916) podczas I wojny światowej. Zaznaczył się jako śmiały i agresywny dowódca, oczekujący również inicjatywy od podkomendnych. W 1915 został awansowany na stopień wiceadmirała.
Został wyznaczony dowódcą floty liniowej Grand Fleet w 1917, po Johnie Jellicoe. Awansowany w 1919 na stopień admirała, od 1919 aż do 1927 Beatty piastował stanowisko Pierwszego Morskiego Lorda (First Sea Lord) - zwierzchnika Royal Navy (również po Jellicoe). 27 września 1919 został mu nadany tytuł szlachecki: 1st Earl Beatty, Baron Beatty of the North Sea and Brooksby. Podczas swojej kariery, został on również odznaczony wieloma wysokimi brytyjskimi orderami. Był brytyjskim delegatem na konferencję waszyngtońską w 1921.
Linki zewnętrzne
*[http://www.thepeerage.com/p7165.htm#i71647 thePeerage.com] - biografia (ang.)"
(pl)
-
Admiral of the Fleet David Beatty, 1st Earl Beatty, GCB, OM, GCVO (17 January 1871 – 11 March 1936), was an admiral in the Royal Navy.
(en)
-
Admiral of the Fleet David Beatty, 1st Earl Beatty, GCB, OM, GCVO (17 January 1871 – 11 March 1936), was an admiral in the Royal Navy."
(en)
-
David Beatty, 1. Earl Beatty (* 17. Januar 1871 im County Wexford, Irland; † 11. März 1936) war ein Admiral der Royal Navy."
(de)
-
David Beatty, Primer Earl Beatty (17 de enero de 1871 – 11 de marzo de 1936), fue almirante de la Royal Navy.
Nació en 1871 en Nantwich (Cheshire, Inglaterra) y se enroló en enero de 1884. Entre 1886 y 1888 fue cadete en el buque-bandera de la flota del Mediterráneo, el HMS Alexandria. En 1892 fue ascendido a teniente y tras desempeñar funciones en diversos buques le fue asignado el mando del destructor HMS Ranger en 1897.
Su popularidad aumentó considerablemente tras su participación en la reconquista de Sudán, acontecida entre 1897 y 1899, en la que fue segundo al mando de Horatio Kitchener durante el asedio de Jartum y se le ascendió a comandante. En 1900 participó en la supresión de la Rebelión de los Bóxers, siendo herido en un brazo durante la captura de Tianjin, al sureste de Pekín.
Ese mismo año se casó con Ethel Tree, única hija y heredera del adinerado Marshall Field, lo que contribuyó a convertirle en uno de los oficiales más ricos de la Marina. La pareja compró varias viviendas en Londres, Leicestershire y Escocia y se hizo asidua de las reuniones de la Alta Sociedad, durante las cuales llegó a cenar con el mismo rey Eduardo VII. Con el fin de impresionar a los personajes más destacados solía presentarse ante ellos con capa y un uniforme que no era el oficial.
En 1906 ingresó como miembro en el Consejo de la Armada. El 1 de enero de 1910, con sólo 36 años, se convirtió en el almirante más joven de la Royal Navy desde los tiempos de Horatio Nelson. Aunque se le ofreció ser segundo al mando de la Flota del Atlántico, prefirió declinar este puesto en favor de la Home Fleet que patrullaba las costas de la propia Gran Bretaña. En 1912 se le redujo el sueldo a la mitad por una serie de polémicas, aunque Beatty pudo salvar finalmente su carrera gracias al nuevo Primer Lord del Almirantazgo, Winston Churchill, que le nombró su secretario personal. Ambos se habían conocido años atrás durante la campaña de Sudán.
Entre 1912 y 1916 comandó la 1ª Escuadra de Cruceros de Batalla. Entre las batallas de la Primera Guerra Mundial en que estuvo presente se cuentan las de Heligoland Bight (1914), Dogger Bank (1915) y Jutlandia (1916). Este último año sustituyó a John Jellicoe como Primer Sea Lord, puesto que mantendría hasta 1927, cuando se le nombraría Primer Earl Beatty, Vizconde de Borodale y Barón del Mar del Norte y Brooksby. Durante la Gran Guerra su casa de Leicestershire fue cedida a la Marina como Hospital Naval.
En 1918 trató de forma humillante a la flota alemana conducida a la base británica de Scapa Flow como parte del armisticio, lo que le reportó severas críticas en Alemania.
El buque HMS Howe, que operó durante la II Guerra Mundial, fue llamado durante un tiempo HMS Beatty en su honor, pero se decidió cambiarle el nombre por el de otro almirante inglés del siglo XVIII."
(es)
-
David Beatty, jaarli Beatty (17. tammikuuta 1871 – 11. maaliskuuta 1936) oli brittiläinen laivastoamiraali, ensimmäinen merilordi (merivoimien komentaja) 1919–1927.
Beatty syntyi Stapeleyssa, Cheshiressa ja meni kadetiksi kuninkaalliseen laivastoon 1884. Hän palveli Egyptissä, oli valtaamassa takaisin Sudania 1897–1899, jossa pääsi Lordi Kitchenerin varamieheksi tämän Khartoumin retkelle. Hänet ylennettiin komentajaksi sotaretken aikana. Hän oli brittiläisen merijalkaväen prikaatin mukana kukistamassa kiinalaisten boksarikapinaa 1900.
Hän nai 1900 rikkaan perijättären, tavaratalonomistaja Marshall Fieldin ainoa tyttären Ethel Treen. Pariskunnalla oli asunnot Lontoossa, Leicestershiressa ja Skotlannissa ja he jopa lounastivat joskus kuninkaan kanssa.
Beatty oli HMS Duke of Wellingtonin kapteeni 1900–1902 ja risteilijöiden HMS Juno, HMS Arrogant 1903–1904 ja HMS Suffolkin 1904–1905. Tämän jälkeen hänet nimitettiin armeijan neuvoston laivastoneuvontajaksi 1906. Hänestä tuli HMS Queenin kapteeni 1908 ja vara-amiraali 1.1.1910, 39-vuotiaana ja nuorimpana amiraalina Royal Navyssa sitten Nelsonin ja kuninkaallisen perheen jäsenten.
Hänelle tarjottiin Atlantin laivaston varakomentajan paikkaa, mutta hän pyysi päästä kotilaivastoon, mikä lähes pilasi hänen uransa, koska Atlantin komentajan paikkaa pidettiin arvokkaampana. Beatty laitettiin puolelle palkalle, mutta hänet pelasti meriministeri Winston Churchill, jonka hän tunsi on Sudanista, ja joka nimitti hänet yksityissihteerikseen.
Beatty sai 1912–1916 1. taisteluristeilijälaivueen komentajan paikan. Hän otti osaa Helgolandin, Doggermatalikon ja Skagerrakin taisteluihin. Kuninkaallisen laivaston komentaja John Jellicoen kanssa hänen osuttaan Skagerrakkissa on arvosteltu voimakkaasti. Hän menetti kaksi taisteluristeilijää ja hänen kerrotaan taistelun aikana todenneen pirun laivossa olevan tänään jotain vikaa kun kaksi oli räjähtänyt puolen tunnin sisään ("there seems to be something wrong with our bloody ships today").
Hänet nimitettiin suuren laivaston (Grand Fleet) komentajaksi 1916. Hän otti vastaan Saksan laivaston antautumisen Scapa Flow'ssa marraskuussa 1918 ja nyöryytti saksalaisia.
Ensimmäisenä merilordina ja laivastoamiraalina (1919–1927) hän leikkasi merivoimien vahvuuden rauhanajan mittoihin. Hänet aateloitiin 1919 arvonimillä 1st Earl Beatty, Viscount Borodale and Baron Beatty of the North Sea and Brooksby."
(fi)
-
Sir David Beatty, 1comte Beatty, vicomte Borodale et baron Beatty de la Mer du Nord et Brooksby, est l'un des amiraux les plus célèbres de la marine britannique du premier quart du . Il est né, le 17 janvier 1871, à Nantwich, dans le Cheshire, en Angleterre. Il s'engage à treize ans, dans la Royal Navy, en janvier 1884. Il sert comme enseigne (midshipman), sur le navire amiral de la Mediterranean Fleet, le HMS Alexandria. Entre 1890 et 1892, il intègre l'école des canonniers de la flotte, HMS Excellent, et obtient à la sortie son grade de lieutenant. Il embarque alors sur la corvette HMS Ruby, jusqu'en 1893, où il affecté au navire de ligne HMS Camperdown, peu de temps après la collision de celui-ci avec le HMS Victoria, accident qui failli coûter la vie à John Jellicoe. Il est ensuite transféré sur le HMS Trafalgar.
En 1897, il obtient son premier commandement, le destroyer HMS Ranger, il participe alors à la reconquête du Soudan. Lord Kitchener, fait de lui son second. Il est promu, en 1898, au cours de l'expédition, Commander. Second sur le HMS Barfleur, il se distingue, ensuite, lors de la répression des Boxers, détaché au sein de la Naval Brigade. Lors de la prise de Tianjin, en juin 1900, il est blessé deux fois au bras. La même année, il épouse Ethel Tree, fille du riche Marshall Field, ce qui lui donne des entrées dans la haute société. Beatty se fait une réputation de par son caractère entier, qui lui fait porter un uniforme non réglementaire, avec six boutons, au lieu des huit réglementaires, et la casquette constamment portée inclinée sur l'oreille.
Promu capitain, il commande de 1900 à 1902, le HMS Duke of Wellington, puis entre 1903 et 1905, des croiseurs HMS Juno, HMS Arrogant et HMS Suffolk. En 1906, il devient conseiller naval au sein de l'Army Council, avant, en 1908, de prendre le commandement du HMS Queen. Il est promu au grade de contre-amiral, le 1janvier 1910, à l'âge de trente neuf ans, devenant ainsi, le plus jeune amiral depuis Horatio Nelson, si l'on ne tient pas compte des membres de la famille royale. Alors qu'on lui propose le commandement en second de l'Atlantic Fleet, il refuse et demande à être affecté à la Home Fleet. Ce refus manque de lui coûter sa carrière, en 1912, car il est alors placé en demi-solde. L'arrivée de Winston Churchill, comme Premier Lord de l'Amirauté, qui le connaît depuis l'expédition au Soudan, va sauver son avenir professionnel. Il le prend comme secrétaire personnel. Il lui donne ensuite, le commandement du First Battlecruiser Squadron (la première escadre de croiseurs de bataille), poste qu'il va occuper jusqu'en 1916.
Le 28 août 1914, il coule 6 croiseurs allemands au large de l'île de Helgoland, lors d'une opération de reconnaissance dans la mer du Nord.
En 1915, il commande à la Bataille de Dogger Bank.
En 1916, il participe à la bataille du Jutland."
(fr)
-
Sir David Beatty, 1st Earl Beatty, född 17 januari 1871, död 11 mars 1936, var en amiral i brittiska Royal Navy. David Beattys slagkryssarskvadroner hade en av nyckelroll under Slaget vid Jylland eller Skagerraksslaget, mellan den 31 maj - 1 juni 1916, som var det största sjöslaget under första världskriget. Totalt dog 8645 i slaget som varade i knappt ett och halvt dygn. Han var chef över Royal Navy 1919-1927."
(sv)
-
Дэвид Битти
Дэвид Битти, 1-й граф Битти (17 января 1871, Хаубек, округ Стэпли, Нантвич, графство Чешир — 11 марта 1936) — британский флотоводец, адмирал флота, Первый лорд Адмиралтейства (1919—1927).
Начал службу на флоте в январе 1884, в 1897—1899 участвовал в войне в Судане, участвовал в походе британских войск на Хартум (1898), во время которого был повышен в звании до командира.
Участвовал в подавлении Ихэтуаньского восстания в 1900, в июне 1900 при взятии Тяньцзиня был дважды ранен в руку. За своё мужество Битти был награждён повышением в звании — в возрасте 29 лет он стал самым молодым капитаном в Королевском флоте (средний возраст человека, получающего звание капитана, в те времена был 43 года).
С 1908 командовал линкором «Квин». 1 января 1910 Дэвид Битти получил звание контр-адмирала, став самым молодым адмиралом британского флота со времён Горацио Нельсона (не считая членов королевской семьи).
Во время Первой мировой войны Битти участвовал в Гельголандском сражении (1914), битве при Доггер Банке (1915) и Ютландском сражении (1916). Показал себя агрессивным командиром, ожидающим от воих подчинённых проявления инициативы вместо ожидания приказов командира. В 1916 сменил Джона Джеллико на посту командующего Гранд Флитом и получил звание адмирала. В 1919 стал Первым лордом Адмиралтейства и получил титул графа Битти.Категория:Родившиеся 17 января
Категория:Родившиеся в 1871 году
Категория:Умершие 11 марта
Категория:Умершие в 1936 году
Категория:Флотоводцы Великобритании
Категория:Участники Первой мировой войны"
(ru)
-
戴维·贝蒂,北海和布鲁克斯比的贝蒂第一伯爵(David Beatty, 1st Earl Beatty) (1871年 1月17日- 1936年 3月11日) 英国海军元帅,海军大臣。
贝蒂生于爱尔兰柴郡的豪贝克,是戴维·朗费尔德·贝蒂船长的第二个儿子。1884年进入了英国皇家海军。
1916年5月31日-6月10日参加英德两国的日德兰海战,1919年晋升为海军元帅,并被封为北海和布鲁克斯比的贝蒂第一伯爵,10月出任海军部第一大臣。"
(zh)
|
|
rdfs:comment
|
-
(Earl) Beatty - admirał brytyjskiej marynarki wojennej (Royal Navy)."
(pl)
-
Admiral of the Fleet David Beatty, 1st Earl Beatty, GCB, OM, GCVO (17 January 1871 – 11 March 1936), was an admiral in the Royal Navy."
(en)
-
David Beatty, 1. Earl Beatty (* 17. Januar 1871 im County Wexford, Irland; † 11. März 1936) war ein Admiral der Royal Navy."
(de)
-
David Beatty, Primer Earl Beatty (17 de enero de 1871 – 11 de marzo de 1936), fue almirante de la Royal Navy."
(es)
-
David Beatty, jaarli Beatty (17. tammikuuta 1871 – 11. maaliskuuta 1936) oli brittiläinen laivastoamiraali, ensimmäinen merilordi (merivoimien komentaja) 1919–1927."
(fi)
-
Sir David Beatty, 1comte Beatty, vicomte Borodale et baron Beatty de la Mer du Nord et Brooksby, est l'un des amiraux les plus célèbres de la marine britannique du premier quart du . Il est né, le 17 janvier 1871, à Nantwich, dans le Cheshire, en Angleterre. Il s'engage à treize ans, dans la Royal Navy, en janvier 1884. Il sert comme enseigne (midshipman), sur le navire amiral de la Mediterranean Fleet, le HMS Alexandria."
(fr)
-
Sir David Beatty, 1st Earl Beatty, född 17 januari 1871, död 11 mars 1936, var en amiral i brittiska Royal Navy. David Beattys slagkryssarskvadroner hade en av nyckelroll under Slaget vid Jylland eller Skagerraksslaget, mellan den 31 maj - 1 juni 1916, som var det största sjöslaget under första världskriget. Totalt dog 8645 i slaget som varade i knappt ett och halvt dygn. Han var chef över Royal Navy 1919-1927."
(sv)
-
Дэвид Битти"
(ru)
-
戴维·贝蒂,北海和布鲁克斯比的贝蒂第一伯爵(David Beatty, 1st Earl Beatty) (1871年 1月17日- 1936年 3月11日) 英国海军元帅,海军大臣。"
(zh)
|