| dbo:abstract
|
- Corpus evangelicorum bylo označení pro všechny Říšské stavy Svaté říše římské německého národa, které se hlásily k luterství nebo kalvinismu a tvořily v rámci Říšského sněmu zvláštní těleso. Jeho úkolem bylo hájení konfesních zájmů říšských evangelíků. Corpus evangelicorum bylo formálně ustaveno 22. července 1653. V jeho čele stál kurfiřt saský. Současně vzniklo i Corpus catholicorum. K přijetí sněmovního usnesení ve věcech náboženských bylo třeba vzájemné dohody obou corpusů; přehlasování bylo vyloučeno. Corpus evangelicorum bylo opakovaně adresátem stížností utlačovaných protestantů v Habsburské monarchii a snažilo se v jejich prospěch přimlouvat u císaře. Kupříkladu ve prospěch slezských protestantů intervenovalo Corpus evangelicorum mezi lety 1663–1750 celkem 154krát. Corpus evangelicorum zaniklo spolu s rozpuštěním Říše v roce 1806. Pojem Corpus evangelicorum byl užíván již dříve, a to pro plány švédského krále Gustava II. Adolfa na vytvoření svazu evangelických států v Říši. (cs)
- Das Corpus Evangelicorum wurde im Jahre 1653 konstituiert und umfasste alle lutherischen und reformierten Reichsstände. Das Direktorium befand sich in Kursachsen. Seit Gründung des Corpus Evangelicorum wurden Beschlüsse in Religionsfragen nur in Übereinstimmung beider Körperschaften, des Corpus Evangelicorum und des Corpus Catholicorum, gefasst. (de)
- The itio in partes ("going into parts") was a procedure of the Imperial Diet of the Holy Roman Empire between 1648 and 1806. In this procedure, the members of the diet divided into two bodies (corpora), the Corpus Evangelicorum (body of Evangelicals) and the Corpus Catholicorum (body of Catholics), irrespective of the colleges to which they otherwise belonged. That is, the Protestant (Evangelical) members of the College of Electors, the College of Princes and the College of Cities gathered together separately from the Catholic members of the same. The two bodies then negotiated with each other, but debated and voted among themselves. A decision was reached only when both bodies agreed. The itio in partes could be invoked whenever there was a unanimous vote of one body. At first, it could only be invoked in matters affecting religion, but gradually this requirement was dropped. (en)
- Corpus evangelicorum, lat., de evangeliskas förening eller korporation, kallades efter Westfaliska freden år 1648 Tysklands samtliga protestantiska riksständer då de i trosangelägenheter agerade gemensamt, i motsats till de katolska riksständerna (corpus catholicorum). Ursprungligen avgjordes kyrkliga frågor genom röstmajoritet på de tysk-romerska riksdagarna, men då katolikerna förfogade över fler röster än protestanterna, fann sig dessa tvingade att behandla dessa ärenden utanför riksdagen och ingick därför en förening för att försvara sitt självbestämmande i kyrkliga angelägenheter. Sammanslutningen erkändes redan i riksdagen i Regensburg år 1582, men den egentliga konstitueringen av corpus evangelicorum skedde först efter Westfaliska freden. Då bestämdes att röstmajoritet inte skulle gälla i religionssaker, utan dessa skulle avgöras genom överenskommelser mellan katoliker och protestanter så som varande jämlika sammanslutningar. Till corpus evangelicorum hörde alla tyska protestantiska länders regenter, även om de personligen bekände sig till den katolska läran. På riksdagen i Regensburg år 1653 hölls corpus evangelicorums första sammanträde. Sammankomst hölls vanligtvis två gånger i månaden. Kurfursten av Sachsen innehade presidiet. Efter kurfursten Fredrik August I:s övergång till katolicismen år 1712 fick Kur-Sachsen trots allt behålla ledningen, men på villkor att, om kurfursten var katolik, skulle "hemliga rådskollegiet" i Dresden oberoende av honom sköta ärendena och instruera riksombudet (som alltid måste tillhöra evangeliska läran). År 1770 tillsatte corpus evangelicorum ett ständigt utskott av sex personer för att bättre bevaka rättigheterna och skynda på ärendenas behandling. Med tyska rikets upplösning år 1806 upphörde såväl corpus evangelicorum som corpus catholicorum av sig själva. Även det evangeliska statsförbund under svensk ledning som Gustav II Adolf planerade i Tyskland har benämnts corpus evangelicorum. (sv)
- Corpus Evangelicorum – ciało reprezentujące protestantów Rzeszy Niemieckiej w parlamencie cesarskim. Formalnie utworzone w 1653 roku, istniało aż do rozwiązania Świętego Cesarstwa Rzymskiego w 1806 roku. Jego przewodniczącym był elektor Saksonii, niezależnie od faktu, że od 2 czerwca 1697 był on katolikiem (August II Mocny i jego następcy). Niezgodność tą próbowali wykorzystywać władcy Prus, aby odebrać elektorom saskim to stanowisko, m.in. w związku z ogłoszoną w 1717 konwersją późniejszego Augusta III z takim wnioskiem wystąpił do władców protestanckich Fryderyk Wilhelm I. Ostatecznie jednak przeważyła zgoda na utrzymywanie się dziwnego stanu rzeczy, w którym król Polski i katolik przewodniczył protestantom w Sejmie Rzeszy. Zdecydowało o tym w dużej mierze poparcie cesarskie dla Augusta II, udzielone ze względów politycznych. Katolicy Rzeszy zgrupowani byli w Corpus Catholicorum. (pl)
|
| dbo:wikiPageExternalLink
| |
| dbo:wikiPageID
| |
| dbo:wikiPageLength
|
- 12512 (xsd:nonNegativeInteger)
|
| dbo:wikiPageRevisionID
| |
| dbo:wikiPageWikiLink
| |
| dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
| dcterms:subject
| |
| rdfs:comment
|
- Das Corpus Evangelicorum wurde im Jahre 1653 konstituiert und umfasste alle lutherischen und reformierten Reichsstände. Das Direktorium befand sich in Kursachsen. Seit Gründung des Corpus Evangelicorum wurden Beschlüsse in Religionsfragen nur in Übereinstimmung beider Körperschaften, des Corpus Evangelicorum und des Corpus Catholicorum, gefasst. (de)
- Corpus evangelicorum bylo označení pro všechny Říšské stavy Svaté říše římské německého národa, které se hlásily k luterství nebo kalvinismu a tvořily v rámci Říšského sněmu zvláštní těleso. Jeho úkolem bylo hájení konfesních zájmů říšských evangelíků. Corpus evangelicorum bylo formálně ustaveno 22. července 1653. V jeho čele stál kurfiřt saský. Současně vzniklo i Corpus catholicorum. K přijetí sněmovního usnesení ve věcech náboženských bylo třeba vzájemné dohody obou corpusů; přehlasování bylo vyloučeno. Corpus evangelicorum zaniklo spolu s rozpuštěním Říše v roce 1806. (cs)
- The itio in partes ("going into parts") was a procedure of the Imperial Diet of the Holy Roman Empire between 1648 and 1806. In this procedure, the members of the diet divided into two bodies (corpora), the Corpus Evangelicorum (body of Evangelicals) and the Corpus Catholicorum (body of Catholics), irrespective of the colleges to which they otherwise belonged. That is, the Protestant (Evangelical) members of the College of Electors, the College of Princes and the College of Cities gathered together separately from the Catholic members of the same. The two bodies then negotiated with each other, but debated and voted among themselves. A decision was reached only when both bodies agreed. The itio in partes could be invoked whenever there was a unanimous vote of one body. At first, it could o (en)
- Corpus Evangelicorum – ciało reprezentujące protestantów Rzeszy Niemieckiej w parlamencie cesarskim. Formalnie utworzone w 1653 roku, istniało aż do rozwiązania Świętego Cesarstwa Rzymskiego w 1806 roku. Jego przewodniczącym był elektor Saksonii, niezależnie od faktu, że od 2 czerwca 1697 był on katolikiem (August II Mocny i jego następcy). Niezgodność tą próbowali wykorzystywać władcy Prus, aby odebrać elektorom saskim to stanowisko, m.in. w związku z ogłoszoną w 1717 konwersją późniejszego Augusta III z takim wnioskiem wystąpił do władców protestanckich Fryderyk Wilhelm I. Ostatecznie jednak przeważyła zgoda na utrzymywanie się dziwnego stanu rzeczy, w którym król Polski i katolik przewodniczył protestantom w Sejmie Rzeszy. Zdecydowało o tym w dużej mierze poparcie cesarskie dla Augusta (pl)
- Corpus evangelicorum, lat., de evangeliskas förening eller korporation, kallades efter Westfaliska freden år 1648 Tysklands samtliga protestantiska riksständer då de i trosangelägenheter agerade gemensamt, i motsats till de katolska riksständerna (corpus catholicorum). Ursprungligen avgjordes kyrkliga frågor genom röstmajoritet på de tysk-romerska riksdagarna, men då katolikerna förfogade över fler röster än protestanterna, fann sig dessa tvingade att behandla dessa ärenden utanför riksdagen och ingick därför en förening för att försvara sitt självbestämmande i kyrkliga angelägenheter. Sammanslutningen erkändes redan i riksdagen i Regensburg år 1582, men den egentliga konstitueringen av corpus evangelicorum skedde först efter Westfaliska freden. Då bestämdes att röstmajoritet inte skulle g (sv)
|
| rdfs:label
|
- Corpus evangelicorum (cs)
- Corpus Evangelicorum (de)
- Itio in partes (en)
- Corpus Evangelicorum (pl)
- Corpus evangelicorum (sv)
|
| owl:sameAs
| |
| prov:wasDerivedFrom
| |
| foaf:isPrimaryTopicOf
| |
| is dbo:wikiPageRedirects
of | |
| is dbo:wikiPageWikiLink
of | |
| is foaf:primaryTopic
of | |
