About: Roman censor

An Entity of Type: person, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The censor (at any time, there were two) was a magistrate in ancient Rome who was responsible for maintaining the census, supervising public morality, and overseeing certain aspects of the government's finances. The power of the censor was absolute: no magistrate could oppose his decisions, and only another censor who succeeded him could cancel those decisions. The censor's regulation of public morality is the origin of the modern meaning of the words censor and censorship.

Property Value
dbo:abstract
  • Censor byl úředník ve starověkém Římě, jehož úkolem bylo provádět na základě sčítání lidu majetkové odhady občanů a jejich následné rozdělení do pěti majetkových tříd. Měl tak na starost dohled nad určitými aspekty státních financí. (cs)
  • El censor (en llatí, censor) a l'antiga Roma era un magistrat encarregat dels pressupostos i els impostos (i de la moral pública). El càrrec apareix el 435 aC per ajudar els cònsols a fer els cens de ciutadans i béns (census). Cada quatre anys corresponia als cònsols fixar els pressupostos, fer les llistes dels ciutadans i la distribució dels Impostos. L'any 443 aC el Comicis Centuriats, a proposta de la noblesa patrícia del seu si, varen elegir uns nous magistrats per aquestes funcions, anomenats censors, que exercien el seu càrrec per un màxim de divuit mesos. Hi havia dos censors, un patrici i un plebeu La Censura es va convertir aviat en una magistratura apetible. A les seves funcions pressupostàries, de llistes i distribució d'impostos es va agregar (Lex Ovinia) el dret de proveir les places vacants al senat i dins l'orde eqüestre, o revocar els senadors existents (essent necessaris per a qualsevol d'aquests actes l'acord dels dos censors). Com la modificació de la composició del Senat s'establia cada cinc anys, amb motiu del cens, la durada mínima del càrrec era d'un lustre. La llei també va imposar funcions de control de la moral pública (dels càrrecs públics), control de comptes, verificacions, etc. Els censors també dirigien els treballs finançats per l'estat. El 310-309 aC, el censor Appius Claudius va construir un aqüeducte i una via (la via Àpia). També distribuïen la terra confiscada (ager publicus). Des del 190 aC es va establir que el censor devia haver passat abans per les magistratures inferiors, i que entre cada magistratura havia d'existir un termini prefixat d'inacció, el que va fer difícil l'accés al càrrec per a ningú que no procedís de l'aristocràcia, al tenir les magistratures una tradició familiar hereditària. Els censors distribuïen els càrrecs en funció de la riquesa. Així els censors es van convertir en instrument del Senat i de l'aristocràcia. Amb el poder al senat, en la censura i en l'orde eqüestre, l'aristocràcia controlava tots els ressorts del poder. Sul·la va abolir el càrrec el 81 aC que fou restaurat per Pompeu i Crassus el 70 aC. Cèsar el va tornar a abolir però August el va restaurar, si bé l'emperador seria des de llavors un dels dos censors, i l'altre era generalment un familiar seu. Les funcions, com que l'imperi era molt gran, ja no eren les mateixes, però seguien fent el cens periòdicament (província per província) La magistratura fou abolida per Domicià. (ca)
  • الرقيب الروماني كان منصباً في روما القديمة يتولَّى صاحبه الإشراف على إحصاءات السكان في الدولة، إضافةً إلى تولي قليل من الشؤون المالية. كما تضمَّن دور الرقيب تنظيماً أخلاقياً للحياة في روما، ممَّا جعل اسم هذا المنصب الأصل لمصطلح «الرقابة» الأجنبي. (ar)
  • Οι Κήνσορες ή Τιμητές (censores) ήταν αξίωμα κατά την περίοδο της Ρωμαϊκής Δημοκρατίας. Ήταν ανώτεροι άρχοντες (magistratus maiores), δύο στον αριθμό, χωρίς ωστόσο να έχουν imperium παρά μόνο την censoria potestas (οριοθετημένη κηνσορική εξουσία). Εκλέγονταν για 18 μήνες από την συνέλευση της comitia centuriata (λοχίτιδα εκκλησία), την ανώτατη συνέλευση των Ρωμαίων πολιτών, κάθε πενταετία στην "τιμητική περίοδο". Κήνσορες μπορούσαν να γίνουν Ρωμαίοι πολίτες, αρχικά πατρίκιοι και μετά τη Lex Publilia Philonis (339 π.Χ.) και πληβείοι. (el)
  • Censoroj (latine:censores) en la Roma respubliko estis du magistratoj kun gravegaj povoj: Komence ili nur devis anstataŭi la konsulojn kiel popol-listigistoj. Do ili apartigis la popolanojn laŭ triboj kaj centurioj (vidu ankaŭ la artikolojn tribaj komicoj kaj centuriaj komicoj por detalaj informoj), kaj enskribis la novaj civitanojn. Por tion fari, unu el la censoroj kunvokis la popolon en la Marsan kampon. Kune de la popola listigo ili ekzamenis la ĉevalistojn (recognitio equorum, ekzameno la ĉevalojn). Poste ili ankaŭ elektis la senaton (lectio senatus). Kun tiu povo ili rapide ricevis la ekzamenon de la moroj (cura morum): ili povis eligi senatanojn el la senato aŭ ĉevalistojn el la ĉevalistaro (tre pova en la centuriaj komicoj), pro ties malbonaj moroj. Krome ili havis rajtojn monajn kaj religiajn (grava ceremonio: la lustracio, fine de la censora povdaŭro). Oni elektis la censorojn je ĉiu kvinjararo. Sed laŭkutime la du censoroj abdikis post dek ok monatoj. Kaj, kontraŭe al la aliaj magistratoj, kiam mortis aŭ abdikis unu aŭtomate abdikis la alia. (eo)
  • Als Censur (lateinisch censura von censere = „begutachten, schätzen“) wird das Amt oder die Amtstätigkeit des Censors bezeichnet. Der Censor war einer von mehreren hohen Beamten der römischen Republik. Zu seinen Aufgaben gehörte die Durchführung der Volks- und Vermögensschätzungen (census), die Besetzung des Senats (lectio senatus) und die Aufsicht über die Sitten der Römer (regimen morum). (de)
  • Erromatar zentsorea (latinez: censore) Antzinako Erroman, hiritarren eta haien ondasunen errolda egiteko ardura zuen bi goi kargudunetako bakoitza. Bost urtez behin aukeratzen zituzten –hasieran patrizioen artean biak, geroago haietako batek plebeioa izan behar zuen–. Senatarien eta zaldunen zerrenda egitea eta hiritarren jokabide morala begiratzea zituzten, besteren artean, beren egitekoak. Kargua K.a. 435. urte inguruan sortu zen eta Augustoren garaian desagertu zen. (eu)
  • El censor ​ era uno de los magistrados colegiados de la antigua República romana, concretamente por dos censores, elegidos cada cinco años por los comitia centuriata presididos por uno de los cónsules. El cargo, denominado censura, era responsable de la realización del censo, la supervisión de la moralidad pública y de ciertos aspectos de las finanzas públicas. (es)
  • Le censeur (en latin censor) est un magistrat romain. Deux censeurs sont élus tous les cinq ans parmi les anciens consuls par les comices centuriates. Le pouvoir des censeurs est absolu : aucun magistrat ne peut s’opposer à leurs décisions, seul un autre censeur qui leur succède peut les annuler. Après 18 mois de mandat, ils président une grande cérémonie de purification, le lustrum, à la suite de laquelle ils abandonnent leur charge. La censure est la seule magistrature pour laquelle la réélection est exclue. Les censeurs ne sont plus élus à partir de la dictature de Sylla, et leurs pouvoirs sont repris par les empereurs romains sous le nom de préfecture des mœurs. (fr)
  • The censor (at any time, there were two) was a magistrate in ancient Rome who was responsible for maintaining the census, supervising public morality, and overseeing certain aspects of the government's finances. The power of the censor was absolute: no magistrate could oppose his decisions, and only another censor who succeeded him could cancel those decisions. The censor's regulation of public morality is the origin of the modern meaning of the words censor and censorship. (en)
  • Sensor adalah jabatan pada masa Romawi Kuno. Tugas sensor di antaranya yaitu: melakukan sensus dan mendata penduduk serta harta kekayaan mereka, menjaga moralitas masyarakat, dan mengawasi dan mengatur pembangunan umum. Sensor dipilih oleh Dewan Senturia dan biasanya berasal dari jajaran konsul. Seseorang hanya boleh menjabat sebagai sensor sebanyak satu kali. (in)
  • Il censore era, nell'antica Roma, chi esercitava la censura, la magistratura istituita nel 443 a.C. e operante fino al 350 d.C. Divenne inutilizzata nel tardo periodo repubblicano, venne ripristinata da Augusto. (it)
  • ( 희곡에 대해서는 감찰관 (희곡) 문서를 참고하십시오.) 감찰관(라틴어: censor, 켄소르)은 고대 로마의 직위로 인구 조사(census), 공중 도덕 감찰, 정부 재정 감독 등을 담당했다. (ko)
  • ケンソル(羅: Cēnsor、監察官、古くは弾正とも)は、古代ローマの高位政務官職のひとつ。日本語では「センソール」と表記されることもある。その任務は「ケンスス」と呼ぶ調査(Cēnsus、センサス、国勢調査)の実施とローマの風俗の引き締めであった。 (ja)
  • Censor (Latijn = beoordelaar, schatter), was in de Romeinse Republiek de naam van een ambtenaar die om de vijf jaar werd verkozen om de census (volkstelling) te houden.Ook hielden de censoren toezicht op het gedrag van de burgers. (nl)
  • Censor era um oficial da Roma Antiga responsável por realizar e manter os censos, garantir a "moralidade pública" ("Regimen morum") e supervisionar certos aspectos das finanças governamentais. Esta função de garantir a moralidade é a origem do sentido moderno das palavras "censor" e censura". (pt)
  • Cenzor (łac. censor – l.mn. censores) – urzędnik w republikańskim Rzymie. (pl)
  • Це́нзор (лат. censor, від лат. censere — «оцінювати») у Стародавньому Римі — посадовець, що здійснював головним чином проведення цензу. Посада установлена Сервієм Туллієм, спочатку для регулювання податків і військової служби. У 434 до н. е. п'ятирічний термін служби цензора за пропозицією Емілія Мамерка був скорочений до 18 місяців, пізніше посада цензора стала довічною. Для плебеїв посада стала доступна з 350 до н. е. і тоді стали вибиратися відповідно 2 цензори (окрім 131, 120, 115, 102, 92, 86 і 65 рр. до н. е., коли були тільки плебейські цензори). Спектр функцій цензорів при Республіці включав: * власне ценз; * нагляд за вдачами (censura morum), покарання при цьому називалося не poena, а ignominia або nota. Воно полягало, зважаючи на суспільний стан винного, у виключенні з сенату (senatu movere) або зі стану вершників (equum adimere) або в пониженні в трибі (tribu movere) або у виключенні зі всіх триб взагалі (tribubus omnibus movere, в такому разі винен ставав aerarius, оскільки це могло поєднуватися з обкладенням більшим податком). Сюди входило і право видання едиктів проти розкоші; * фінансовий контроль: відкуп суспільних земель, державних доходів і поземельних податків, а отже, і копалень, митних зборів, торгівлі сіллю і т. д., а також спостереження за всіма оплачуваними скарбницею речами і постачаннями, наприклад за озброєнням військ, їх перевезенням і ін. * нагляд за спорудою і утриманням громадських будівель і закладів, при якому будівництво і ремонт (opera publica) цензори доручали таким, що пропонував мінімальну плату. Всі цензорські документи називалися tabulae censorum. У 81 до н.е. Сулла скасував посаду і цензорат був відновлений лише в 70 до н. е. Цезар близько 46 до н.е. знов ліквідовував посаду до повторного, але вже формального відновлення Августом. (uk)
  • Censor var en ämbetsmannatitel under antikens Rom. De valdes vart fjärde, senare vart femte år. De två censorernas uppgifter var främst: * registrering och taxering av medborgarna * övervakning av moralen och bestraffningen i samband därmed * revidering av listan över senatorerna * uppgifter i samband med tullar och skatter Censorerna såg till att folket betalade skatter och gjorde krigstjänst. De hade också uppgiften att uppta nya senatorer och avsätta de som ansågs ha misskött sig. Efter 22 f.Kr. övertogs censorernas befogenheter av kejsaren, vilket starkt bidrog till enväldets införande då dessa omfattade rättigheter som att stöta ut senatorer på moralisk grund samt uppta nya senatorer. Efter det att det romerska kungariket störtats och den tidiga republiken upprättats inrättades så småningom ämbetet censor år 443 f.kr. Censorerna var, med vissa undantag, två. Till en början kunde enbart patricier inneha ämbetet, men år 351 f.kr. innehade den första plebejen ämbetet. Det mesta tyder på att det var comitia centuriata som valde censorerna. Vanligen var det endast personer som tidigare tjänat som konsuler som kunde väljas till censorer. År 265 f.kr instiftades en lag som förbjöd en person att väljas till censor mer än en gång, vilket dock ditintills inte hört till vanligheterna. Att vara censor var, med undantag för att tjäna som diktator, det mest ärofyllda uppdraget en person kunde inneha inom den romerska statsapparaten. Censorernas uppdrag var från början endast begränsat till att övervaka Roms census. Kung Servius Tullius hade inrättat detta register (census) över de romerska medborgarna och deras tillhörigheter. Med tiden kom censorernas uppdrag även att omfatta att övervaka den så kallade regimem morum, alltså den allmänna moralen. Dessutom ansvarade censorerna för stora delar av statens finanser, vilket hade samband med att de övervakade censuset, som ju var grunden för beskattning av medborgarna. I den romerska senrepubliken tappade censorerna allt mer i betydelse och makt. Det fanns perioder då det inte ens utsågs någon censor. I och med republikens fall och kejsardömets födelse kom censorernas ansvarsområden och befogenheter att övertas av de romerska kejsarna. (sv)
  • Це́нзор (от лат. censor, от censere «оценивать») — должностное лицо в Древнем Риме, осуществлявшее главным образом проведение ценза. Должность учреждена в 443 году до н. э. первоначально для регулирования податей и военной службы. В 434 году до н. э. пятилетний срок службы цензора по предложению Эмилия Мамерка был сокращён до 18 месяцев, позже должность цензора стала пожизненной. Для плебеев должность стала доступна с 350 года до н. э. и тогда стали выбираться соответственно 2 цензора (кроме 131, 120, 115, 102, 92, 86 и 65 годов до н. э., когда были только плебейские цензоры). Цензоры выбирались из бывших консулов; никто не мог занимать эту должность дважды. Единственным римлянином, ставшим цензором дважды был Гай Марций Рутил. Это уникальный случай в истории Рима, когда один человек занимал должность цензора дважды. После этого Гай Марций получил агномен Цензорин, а также он добился принятия закона, запрещавшего повторно претендовать на должность цензора. Спектр функций цензоров при Республике включал: * собственно ценз; * надзор за нравами (censura morum): наказание при этом называлось не , a ignominia или nota. Оно заключалось, смотря по общественному положению виновного, в исключении из сената (senatu movere) или из всаднического сословия (equum adimere) или в понижении в трибе (tribu movere), либо в исключении из всех триб вообще (tribubus omnibus movere), в таком случае виновный становился (aerarius), так как это могло сочетаться с более крупным обложением податью. Цензор имел право издания эдиктов против роскоши; * финансовый контроль: отдача на откуп общественных земель, государственных доходов и поземельных податей, а следовательно, и рудников, таможенных пошлин, торговли солью и т. д., а также наблюдение за всеми оплачиваемыми казною вещами и поставками, например за вооружением войск, их перевозкой и др. * надзор за сооружением и содержанием общественных зданий и заведений, при котором строительство и ремонт (opera publica) цензоры поручали предлагавшим минимальную плату. Все цензорские документы назывались tabulae censorum. В 81 году до н. э. диктатор Луций Корнелий Сулла упразднил должность цензора, но уже в 70 году до н. э. цензорат был восстановлен. Цезарь около 46 года до н. э. вновь ликвидировал должность цензора — до повторного, но уже формального восстановления принцепсом (императором) Октавианом Августом. После двух цензоров времён Августа, Планка и Павла, цензорские полномочия принимал на себя только сам принцепс (Август это делал трижды, формально не занимая должность цензора: в первый раз — с Марком Агриппой, во второй — единолично, в третий — с Тиберием). Затем, после длительного перерыва, цензорами в 43 году были император Клавдий и Луций Вителлий (отец будущего императора Вителлия); в 73 году — император Веспасиан вместе со своим сыном и соправителем Титом. Начиная с Домициана император получал цензорские полномочия пожизненно. (ru)
  • 監察官(censor)是羅馬共和時期的政府官職,是羅馬文職官員體系中僅次於獨裁官的職位。其職權包括人口普查,公共道德,以及對政府財政的監督。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 6291 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 47758 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122577449 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Censor byl úředník ve starověkém Římě, jehož úkolem bylo provádět na základě sčítání lidu majetkové odhady občanů a jejich následné rozdělení do pěti majetkových tříd. Měl tak na starost dohled nad určitými aspekty státních financí. (cs)
  • الرقيب الروماني كان منصباً في روما القديمة يتولَّى صاحبه الإشراف على إحصاءات السكان في الدولة، إضافةً إلى تولي قليل من الشؤون المالية. كما تضمَّن دور الرقيب تنظيماً أخلاقياً للحياة في روما، ممَّا جعل اسم هذا المنصب الأصل لمصطلح «الرقابة» الأجنبي. (ar)
  • Οι Κήνσορες ή Τιμητές (censores) ήταν αξίωμα κατά την περίοδο της Ρωμαϊκής Δημοκρατίας. Ήταν ανώτεροι άρχοντες (magistratus maiores), δύο στον αριθμό, χωρίς ωστόσο να έχουν imperium παρά μόνο την censoria potestas (οριοθετημένη κηνσορική εξουσία). Εκλέγονταν για 18 μήνες από την συνέλευση της comitia centuriata (λοχίτιδα εκκλησία), την ανώτατη συνέλευση των Ρωμαίων πολιτών, κάθε πενταετία στην "τιμητική περίοδο". Κήνσορες μπορούσαν να γίνουν Ρωμαίοι πολίτες, αρχικά πατρίκιοι και μετά τη Lex Publilia Philonis (339 π.Χ.) και πληβείοι. (el)
  • Als Censur (lateinisch censura von censere = „begutachten, schätzen“) wird das Amt oder die Amtstätigkeit des Censors bezeichnet. Der Censor war einer von mehreren hohen Beamten der römischen Republik. Zu seinen Aufgaben gehörte die Durchführung der Volks- und Vermögensschätzungen (census), die Besetzung des Senats (lectio senatus) und die Aufsicht über die Sitten der Römer (regimen morum). (de)
  • Erromatar zentsorea (latinez: censore) Antzinako Erroman, hiritarren eta haien ondasunen errolda egiteko ardura zuen bi goi kargudunetako bakoitza. Bost urtez behin aukeratzen zituzten –hasieran patrizioen artean biak, geroago haietako batek plebeioa izan behar zuen–. Senatarien eta zaldunen zerrenda egitea eta hiritarren jokabide morala begiratzea zituzten, besteren artean, beren egitekoak. Kargua K.a. 435. urte inguruan sortu zen eta Augustoren garaian desagertu zen. (eu)
  • El censor ​ era uno de los magistrados colegiados de la antigua República romana, concretamente por dos censores, elegidos cada cinco años por los comitia centuriata presididos por uno de los cónsules. El cargo, denominado censura, era responsable de la realización del censo, la supervisión de la moralidad pública y de ciertos aspectos de las finanzas públicas. (es)
  • Le censeur (en latin censor) est un magistrat romain. Deux censeurs sont élus tous les cinq ans parmi les anciens consuls par les comices centuriates. Le pouvoir des censeurs est absolu : aucun magistrat ne peut s’opposer à leurs décisions, seul un autre censeur qui leur succède peut les annuler. Après 18 mois de mandat, ils président une grande cérémonie de purification, le lustrum, à la suite de laquelle ils abandonnent leur charge. La censure est la seule magistrature pour laquelle la réélection est exclue. Les censeurs ne sont plus élus à partir de la dictature de Sylla, et leurs pouvoirs sont repris par les empereurs romains sous le nom de préfecture des mœurs. (fr)
  • The censor (at any time, there were two) was a magistrate in ancient Rome who was responsible for maintaining the census, supervising public morality, and overseeing certain aspects of the government's finances. The power of the censor was absolute: no magistrate could oppose his decisions, and only another censor who succeeded him could cancel those decisions. The censor's regulation of public morality is the origin of the modern meaning of the words censor and censorship. (en)
  • Sensor adalah jabatan pada masa Romawi Kuno. Tugas sensor di antaranya yaitu: melakukan sensus dan mendata penduduk serta harta kekayaan mereka, menjaga moralitas masyarakat, dan mengawasi dan mengatur pembangunan umum. Sensor dipilih oleh Dewan Senturia dan biasanya berasal dari jajaran konsul. Seseorang hanya boleh menjabat sebagai sensor sebanyak satu kali. (in)
  • Il censore era, nell'antica Roma, chi esercitava la censura, la magistratura istituita nel 443 a.C. e operante fino al 350 d.C. Divenne inutilizzata nel tardo periodo repubblicano, venne ripristinata da Augusto. (it)
  • ( 희곡에 대해서는 감찰관 (희곡) 문서를 참고하십시오.) 감찰관(라틴어: censor, 켄소르)은 고대 로마의 직위로 인구 조사(census), 공중 도덕 감찰, 정부 재정 감독 등을 담당했다. (ko)
  • ケンソル(羅: Cēnsor、監察官、古くは弾正とも)は、古代ローマの高位政務官職のひとつ。日本語では「センソール」と表記されることもある。その任務は「ケンスス」と呼ぶ調査(Cēnsus、センサス、国勢調査)の実施とローマの風俗の引き締めであった。 (ja)
  • Censor (Latijn = beoordelaar, schatter), was in de Romeinse Republiek de naam van een ambtenaar die om de vijf jaar werd verkozen om de census (volkstelling) te houden.Ook hielden de censoren toezicht op het gedrag van de burgers. (nl)
  • Censor era um oficial da Roma Antiga responsável por realizar e manter os censos, garantir a "moralidade pública" ("Regimen morum") e supervisionar certos aspectos das finanças governamentais. Esta função de garantir a moralidade é a origem do sentido moderno das palavras "censor" e censura". (pt)
  • Cenzor (łac. censor – l.mn. censores) – urzędnik w republikańskim Rzymie. (pl)
  • 監察官(censor)是羅馬共和時期的政府官職,是羅馬文職官員體系中僅次於獨裁官的職位。其職權包括人口普查,公共道德,以及對政府財政的監督。 (zh)
  • El censor (en llatí, censor) a l'antiga Roma era un magistrat encarregat dels pressupostos i els impostos (i de la moral pública). El càrrec apareix el 435 aC per ajudar els cònsols a fer els cens de ciutadans i béns (census). Els censors també dirigien els treballs finançats per l'estat. El 310-309 aC, el censor Appius Claudius va construir un aqüeducte i una via (la via Àpia). També distribuïen la terra confiscada (ager publicus). La magistratura fou abolida per Domicià. (ca)
  • Censoroj (latine:censores) en la Roma respubliko estis du magistratoj kun gravegaj povoj: Komence ili nur devis anstataŭi la konsulojn kiel popol-listigistoj. Do ili apartigis la popolanojn laŭ triboj kaj centurioj (vidu ankaŭ la artikolojn tribaj komicoj kaj centuriaj komicoj por detalaj informoj), kaj enskribis la novaj civitanojn. Por tion fari, unu el la censoroj kunvokis la popolon en la Marsan kampon. Kune de la popola listigo ili ekzamenis la ĉevalistojn (recognitio equorum, ekzameno la ĉevalojn). (eo)
  • Це́нзор (от лат. censor, от censere «оценивать») — должностное лицо в Древнем Риме, осуществлявшее главным образом проведение ценза. Должность учреждена в 443 году до н. э. первоначально для регулирования податей и военной службы. В 434 году до н. э. пятилетний срок службы цензора по предложению Эмилия Мамерка был сокращён до 18 месяцев, позже должность цензора стала пожизненной. Для плебеев должность стала доступна с 350 года до н. э. и тогда стали выбираться соответственно 2 цензора (кроме 131, 120, 115, 102, 92, 86 и 65 годов до н. э., когда были только плебейские цензоры). Цензоры выбирались из бывших консулов; никто не мог занимать эту должность дважды. (ru)
  • Censor var en ämbetsmannatitel under antikens Rom. De valdes vart fjärde, senare vart femte år. De två censorernas uppgifter var främst: * registrering och taxering av medborgarna * övervakning av moralen och bestraffningen i samband därmed * revidering av listan över senatorerna * uppgifter i samband med tullar och skatter Censorerna såg till att folket betalade skatter och gjorde krigstjänst. De hade också uppgiften att uppta nya senatorer och avsätta de som ansågs ha misskött sig. (sv)
  • Це́нзор (лат. censor, від лат. censere — «оцінювати») у Стародавньому Римі — посадовець, що здійснював головним чином проведення цензу. Посада установлена Сервієм Туллієм, спочатку для регулювання податків і військової служби. У 434 до н. е. п'ятирічний термін служби цензора за пропозицією Емілія Мамерка був скорочений до 18 місяців, пізніше посада цензора стала довічною. Для плебеїв посада стала доступна з 350 до н. е. і тоді стали вибиратися відповідно 2 цензори (окрім 131, 120, 115, 102, 92, 86 і 65 рр. до н. е., коли були тільки плебейські цензори). Спектр функцій цензорів при Республіці включав: (uk)
rdfs:label
  • رقيب روماني (ar)
  • Censor romà (ca)
  • Římský cenzor (cs)
  • Censur (de)
  • Κήνσορας (el)
  • Censoro (eo)
  • Erromatar zentsore (eu)
  • Censor romano (es)
  • Sensor (Romawi Kuno) (in)
  • Censeur (Rome antique) (fr)
  • Censore (it)
  • ケンソル (ja)
  • 감찰관 (ko)
  • Cenzor (starożytny Rzym) (pl)
  • Censor (Rome) (nl)
  • Roman censor (en)
  • Censor romano (pt)
  • Censor (sv)
  • Цензор (Древний Рим) (ru)
  • Цензор Стародавнього Риму (uk)
  • 監察官 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:relation of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:office of
is dbp:rank of
is dbp:title of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License