| dbo:abstract
|
- كارل فيلهلم فون نيغلي (بالألمانية: Carl Wilhelm von Nägeli) (مواليد 27 مارس 1817 - 10 مايو 1891) هو عالم نبات سويسري عاش في أواخر القرن التاسع عشر. درس نيغلي الانقسام الخلوي والتلقيح عند النباتات؛ واشتهر بأنه من ثنى مندل عن متابعة العمل في علم الوراثة؛ كما اشتهر أيضاً بطرح مبدأ فعالية الفلزات بالمقادير القليلة. رفض نيغلي مبدأ الاصطفاء الطبيعي آليةً للتطوّر مفضلاً نظرية التطور الموجه. (ar)
- Carl Wilhelm von Nägeli ( 1817 – 1891) va ser un botànic suís. Estudià la divisió cel·lular i la pol·linització, però ha esdevingut famós per ser la persona que va desanimar Gregor Mendel per a continuar treballant en la genètica. (ca)
- Karl Wilhelm von Nägeli (27. března 1817, – 11. května 1891, Mnichov) byl švýcarský botanik zabývající se mikroskopickými studiemi rostlin. Popsal nemalé množství rostlinných druhů a byl prvním vědcem na světě, který pozoroval a popsal chromozómy (1842). Karl Wilhelm von Nägeli má v Mezinárodním rejstříku jmen rostlin zkratku Nägeli. (cs)
- Ο Καρλ Βίλχελμ φον Νέγκελι (Carl Wilhelm von Nägeli, 26 ή 27 Μαρτίου 1817 - 10 Μαΐου 1891) ήταν Ελβετός βοτανολόγος. Μελέτησε την κυτταρική διαίρεση και την επικονίαση, ωστόσο είναι κυρίως γνωστός ως ο άνδρας που αποθάρρυνε τον Γκρέγκορ Μέντελ από την περαιτέρω ενασχόλησή του με τη Γενετική. (el)
- Carl Wilhelm von Nägeli (* 27. März 1817 in Kilchberg; † 10. Mai 1891 in München) war ein Schweizer Botaniker und Zellforscher. Sein offizielles botanisches Autorenkürzel lautet „Nägeli“. (de)
- Carl Wilhelm von Nägeli (26 or 27 March 1817 – 10 May 1891) was a Swiss botanist. He studied cell division and pollination but became known as the man who discouraged Gregor Mendel from further work on genetics. He rejected natural selection as a mechanism of evolution, favouring orthogenesis driven by a supposed "inner perfecting principle". (en)
- Karl Wilhelm von Nägeli (Kilchberg, 27 de marzo de 1817 - Múnich, 11 de mayo de 1891) fue un investigador de botánica suizo que descubrió los cromosomas en el s. XIX. (es)
- Karl Wilhelm von Nägeli, né le 27 mars 1817 à Kilchberg et mort le 11 mai 1891 à Munich, est un botaniste suisse. (fr)
- カール・ヴィルヘルム・フォン・ネーゲリ（Karl Wilhelm von Nägeli, 1817年3月27日 - 1891年5月11日）はスイスの植物学者。後に染色体と呼ばれる構造を発見し、グレゴール・ヨハン・メンデルによる遺伝学の研究に批判的だったことで知られる。 (ja)
- Karl Wilhelm von Nägeli (Kilchberg, 27 marzo 1817 – Monaco di Baviera, 10 maggio 1891) è stato un botanico svizzero.Autore di numerosi studi sul processo di divisione cellulare e di impollinazione, divenne noto come l'uomo che scoraggiò Gregor Mendel così da non permettergli altri lavori sulla genetica. (it)
- Carl Wilhelm von Nägeli (ur. 23 marca 1817 w Kilchbergu, zm. 10 maja 1891 w Monachium) – szwajcarski botanik specjalizujący się w badaniach nad komórkami roślinnymi. (pl)
- Karl Wilhelm von Nägeli (27 de Março de 1817, Kilchberg - 10 de Maio de 1891, Munique) foi um biólogo e botânico suíço. Ele descobriu o que ficou conhecido depois como os cromossomos. (pt)
- Carl Wilhelm von Nägeli, född den 27 mars 1817 i Kilchberg vid Zürich, död den 11 maj 1891 i München, var en schweizisk botaniker. Han upptäckte det som sedan skulle identifieras som kromosomerna. Auktorsnamnet Nägeli kan användas för Carl Wilhelm von Nägeli i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet. Nägeli var en av sitt århundrades skarpsinnigaste naturforskare och inom botanikens mest svårbearbetade områden en upphovsman till grundläggande arbeten och fruktbara teorier. Han blev filosofie doktor 1840 och docent vid Zürichs universitet 1842, verkade som lärare vid veterinärinstitutet där 1843–1850 och blev extra ordinarie professor vid universitetet 1849, professor i botanik vid universitetet i Freiburg im Breisgau 1852, vid polyteknikum i Zürich 1856 och vid universitetet i München 1857. År 1862 blev Nägeli ledamot av Bayerische Akademie der Wissenschaften, 1877 av och 1878 i American Academy of Arts and Sciences. Han invaldes 1883 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Hans tidigare arbeten inriktade sig på mikroskopiska undersökningar av växtcellens skilda delar, som cellväggens skiktning, protoplasmans kemiska beskaffenhet, cellkärnan, celldelningen med mera, exempel i Zellkerne, Zellenbildung und Zellenwachsthum bei den Pflanzen (1844, 1846), Wachsthumsgeschichte von Delesseria hypoglossum (1845) och Das Wachsthum des Stengels und der Wurzel bei den Gefässpflanzen (1858). Han påvisade protoplasmans äggvitenatur och överförde begreppet cell från cellväggen till hela den levande cellkroppen. Genom Nägelis noggranna undersökningar undergick åtskilliga då gängse åsikter på de viktigaste områdena en grundlig omvälvning. Till mikroskopets kännedom bidrog han genom de framstående verken Die Anwendung des Polarisationsmikroskop (1863) och (tillsammans med Simon Schwendener) Das Mikroskop (1865–1867; 2:a upplagan 1877). Av stor betydelse var Nägelis arbete Die Stärkekörner (1858), som innehåller den första framställningen av hans teori om den organiska substansens Molecularconstitution och vari han närmare grundar sin lära om tillväxten medelst Intussusception (i motsats till Apposition) av nya smådelar. I dessa arbeten framträder författarens exakta forskningsmetod parad med stor idérikedom och förmåga att ur de induktiva undersökningarna vinna allmängiltiga lagar. Sin spekulativa tankeskärpa röjer han även i Mechanisch-physiologische Theorie der Abstammungslehre (1884). Ungefär samtidigt utgav han (jämte Albert Peter) Die Hieracien Mittel-Europas (1885–1886), vari detta släktes mellaneuropeiska arter och former utreds. På grund av sina erfarenheter om dessa växter trädde Nägeli i opposition mot Darwins lära, att organismerna äger en tendens att variera i olika riktningar och att de variationer bibehåller sig, som är de hållbaraste i kampen om tillvaron. Nägeli framhöll häremot Hieracium-släktet som exempel på växter, som under en lång tidrymd fortlever utan någon nämnvärd variation. De förändringar, som grundlägger nya arters uppkomst och nya organ (exempelvis idisslarnas horn), ansåg han bero på en genom flera generationer fortgående och hos varje individ förnyad mekanisk retning, så att en bestämd byggnad hos en organism har en bestämd yttre anledning. Deskriptiva studier ägnade ägnade även andra växtgrupper, framför allt de lägre kryptogamerna, och han arbetade även inom växtfysiologin. Till hans förtjänst länder också, att han inom anatomin och morfologin anlade utvecklingshistoriska synpunkter och vid sina förklaringsförsök utgick från de enklaste fallen och de lägsta växterna, så att även kryptogamerna nu rycktes in på det morfologiska och anatomiska undersökningsfältet. Wikimedia Commons har media relaterad till Carl Wilhelm von Nägeli. (sv)
- Карл Вильгельм фон Не́гели (нем. Carl Wilhelm von Nägeli; 27 марта 1817 — 10 мая 1891) — швейцарский и немецкий ботаник XIX века. Член Баварской академии наук (1862), иностранный член-корреспондент Петербургской академии наук (1865), иностранный член Лондонского королевского общества (1881). (ru)
- 卡尔·威廉·冯·内格里（德语：Carl Wilhelm von Nägeli，1817年3月27日－1891年5月11日）是一位瑞士植物学家。他研究细胞分裂和授粉，但主要以劝阻孟德尔继续探索遗传学而知名。 (zh)
|
| rdfs:comment
|
- كارل فيلهلم فون نيغلي (بالألمانية: Carl Wilhelm von Nägeli) (مواليد 27 مارس 1817 - 10 مايو 1891) هو عالم نبات سويسري عاش في أواخر القرن التاسع عشر. درس نيغلي الانقسام الخلوي والتلقيح عند النباتات؛ واشتهر بأنه من ثنى مندل عن متابعة العمل في علم الوراثة؛ كما اشتهر أيضاً بطرح مبدأ فعالية الفلزات بالمقادير القليلة. رفض نيغلي مبدأ الاصطفاء الطبيعي آليةً للتطوّر مفضلاً نظرية التطور الموجه. (ar)
- Carl Wilhelm von Nägeli ( 1817 – 1891) va ser un botànic suís. Estudià la divisió cel·lular i la pol·linització, però ha esdevingut famós per ser la persona que va desanimar Gregor Mendel per a continuar treballant en la genètica. (ca)
- Karl Wilhelm von Nägeli (27. března 1817, – 11. května 1891, Mnichov) byl švýcarský botanik zabývající se mikroskopickými studiemi rostlin. Popsal nemalé množství rostlinných druhů a byl prvním vědcem na světě, který pozoroval a popsal chromozómy (1842). Karl Wilhelm von Nägeli má v Mezinárodním rejstříku jmen rostlin zkratku Nägeli. (cs)
- Ο Καρλ Βίλχελμ φον Νέγκελι (Carl Wilhelm von Nägeli, 26 ή 27 Μαρτίου 1817 - 10 Μαΐου 1891) ήταν Ελβετός βοτανολόγος. Μελέτησε την κυτταρική διαίρεση και την επικονίαση, ωστόσο είναι κυρίως γνωστός ως ο άνδρας που αποθάρρυνε τον Γκρέγκορ Μέντελ από την περαιτέρω ενασχόλησή του με τη Γενετική. (el)
- Carl Wilhelm von Nägeli (* 27. März 1817 in Kilchberg; † 10. Mai 1891 in München) war ein Schweizer Botaniker und Zellforscher. Sein offizielles botanisches Autorenkürzel lautet „Nägeli“. (de)
- Carl Wilhelm von Nägeli (26 or 27 March 1817 – 10 May 1891) was a Swiss botanist. He studied cell division and pollination but became known as the man who discouraged Gregor Mendel from further work on genetics. He rejected natural selection as a mechanism of evolution, favouring orthogenesis driven by a supposed "inner perfecting principle". (en)
- Karl Wilhelm von Nägeli (Kilchberg, 27 de marzo de 1817 - Múnich, 11 de mayo de 1891) fue un investigador de botánica suizo que descubrió los cromosomas en el s. XIX. (es)
- Karl Wilhelm von Nägeli, né le 27 mars 1817 à Kilchberg et mort le 11 mai 1891 à Munich, est un botaniste suisse. (fr)
- カール・ヴィルヘルム・フォン・ネーゲリ（Karl Wilhelm von Nägeli, 1817年3月27日 - 1891年5月11日）はスイスの植物学者。後に染色体と呼ばれる構造を発見し、グレゴール・ヨハン・メンデルによる遺伝学の研究に批判的だったことで知られる。 (ja)
- Karl Wilhelm von Nägeli (Kilchberg, 27 marzo 1817 – Monaco di Baviera, 10 maggio 1891) è stato un botanico svizzero.Autore di numerosi studi sul processo di divisione cellulare e di impollinazione, divenne noto come l'uomo che scoraggiò Gregor Mendel così da non permettergli altri lavori sulla genetica. (it)
- Carl Wilhelm von Nägeli (ur. 23 marca 1817 w Kilchbergu, zm. 10 maja 1891 w Monachium) – szwajcarski botanik specjalizujący się w badaniach nad komórkami roślinnymi. (pl)
- Karl Wilhelm von Nägeli (27 de Março de 1817, Kilchberg - 10 de Maio de 1891, Munique) foi um biólogo e botânico suíço. Ele descobriu o que ficou conhecido depois como os cromossomos. (pt)
- Карл Вильгельм фон Не́гели (нем. Carl Wilhelm von Nägeli; 27 марта 1817 — 10 мая 1891) — швейцарский и немецкий ботаник XIX века. Член Баварской академии наук (1862), иностранный член-корреспондент Петербургской академии наук (1865), иностранный член Лондонского королевского общества (1881). (ru)
- 卡尔·威廉·冯·内格里（德语：Carl Wilhelm von Nägeli，1817年3月27日－1891年5月11日）是一位瑞士植物学家。他研究细胞分裂和授粉，但主要以劝阻孟德尔继续探索遗传学而知名。 (zh)
- Carl Wilhelm von Nägeli, född den 27 mars 1817 i Kilchberg vid Zürich, död den 11 maj 1891 i München, var en schweizisk botaniker. Han upptäckte det som sedan skulle identifieras som kromosomerna. Auktorsnamnet Nägeli kan användas för Carl Wilhelm von Nägeli i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet. Wikimedia Commons har media relaterad till Carl Wilhelm von Nägeli. (sv)
|
.jpg?width=300)
.jpg?width=300){kind=link}
.jpg){kind=link}