About: Baugrygr

An Entity of Type: person, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Baugrygr or Ringkvinna was the term referred to an unmarried woman who had inherited the position of head of the family, usually from her father or brother, with all the tasks and rights associated with the position. The position existed in Scandinavia during the Viking era and into the Middle Ages.

Property Value
dbo:abstract
  • Ringkvinna (del nòrdic antic: Dona de l'anell), també baugrygr, era l'apel·latiu per a una dona soltera de l'era vikinga i medieval escandinava que heretava la posició de cap del clan familiar, en general del seu pare o germà, i assumia els drets i obligacions associats. La ringkvinna s'esmenta sobretot en els còdexs medievals de lleis com el Grágás islandés, i el Frostating i Gulating noruecs. Les dones solteres, anomenades maer i mey, tenien els seus drets d'independència: als 20 anys, una dona aconseguia el dret de la majoria legal, podia decidir sobre el seu lloc de residència i disposava de personalitat jurídica en tots els sentits davant la llei. Aquests mateixos drets tenien les vídues. El dret a heretar s'aplicava tant a la tia paterna, neboda paterna i neta paterna del mort, i així s'anomenaven totes «odalkvinna», però el dret a heretar el lloc de cap de família només el podia heretar la filla o la germana del mort. La ringkvinna tenia el suport legal per a dur a terme totes les tasques que normalment exercia un cap de la família. Si es casava, però, els drets passaven a l'espòs. Les excepcions a la seua independència era el dret a triar parella per al matrimoni, el dret a exigir i rebre compensacions per la mort d'un membre del clan, els negocis amb sumes importants de diners, o exercir una acció legal en l'Altingi, afers que realitzava un lögrádandi ('representant legal'), un home vinculat a la família que vetlava per l'honor i els béns de la dona. Aquests drets es preservaren després de la introducció del cristianisme, fins al segle xiii, quan desapareix la figura jurídica dels texts legals vigents fins aleshores. Dos exemples de ringkvinna foren Audr djúpúdga Ketilsdóttir en les sagues escandinaves, i Estrid Sigfastsdotter, de la qual se sap molt per les pedres rúniques i jaciments. (ca)
  • باوغريجر أو رينغ كيفينا هو مصطلح يطلق على المرأة غير المتزوجة والتي قد ورثت منصب رب الأسرة، ويكون ذلك غالباً من والدها أو أخيها، مع القيام بكل المهام والحقوق المرتبطة بهذا المنصب. وُجد هذا المنصب في إقليم اسكندنافيا خلال عصر الفايكنج في العصور الوسطى. ذُكر الرينغ كيفينا بصورة أساسية في ايسلندا بغارغاس وقوانين فروستاتينج النرويجية وقوانين جولاتينج حيث تم صيغتها بنفس الطريقة. كانت النساء غير المتزوجات واللاتي يُشار إليهن ب «ماير» و «مي» يتمتعن بحقوقهن في الاستقلال، ففي عمر العشرين تصل المرأة إلى سن الرشد وتمتلك الحق في أن تقرر مكان إقامتها وأن تقف بذاتها أمام القانون. تطبق هذة الحقوق أيضا على الأرامل. كان الاستثناء الوحيد في استقلاليتها هو حقها في اختيار شريكها وهو الأمر الذي يهم جميع العائلة. وفي حالة غياب أقارب للذكر، تستطيع المرأة غير المتزوجة وليس لديها ابن أن ترث المنصب كرب الأسرة من والدها المتوفي أو أخيها المتوفي. ويتم الإشارة إلى المرأة في مثل هذه الحالة برينغ كيفينا، تقوم بممارسة كل الحقوق الممنوحة كرب للأسرة حتى تتزوج في ذلك الوقت تنتقل حقوقها إلى زوجها. وحق الميراث بحد ذاته ينطبق على كلا من عمة المتوفي وابنة اخت المتوفي وحفيدة المتوفي والذين يطلق عليهم جميعهم أودال كيفينا، ولكن كان الحق في أن يرث منصب رب الاسرة كان حقا يمكن أن يُورث فقط لأبنة الرجل المتوفي وأخت الرجل المتوفي. كان لدى الرينغ كيفينا دعم مخصص من القانون لكي تقوم بجميع المهام التي عادة ما كان يؤديها رب الأسرة. كالحق في فرض واستقبال دية (غرامات) عن قتل أحد أفراد الأسرة. لكن إذا ما تزوجت تنتقل هذه الحقوق إلى زوجها. تم الاحتفاظ بهذه الحقوق أيضا بعد التنصير على الرغم من أنها اختفت في أواخر القرن الثالث عشر حيث لم تعد تُذكر في أي نصوص قانونية. (ar)
  • Baugrygr or Ringkvinna was the term referred to an unmarried woman who had inherited the position of head of the family, usually from her father or brother, with all the tasks and rights associated with the position. The position existed in Scandinavia during the Viking era and into the Middle Ages. Ringkvinna is primarily mentioned in the Icelandic Grágás and the Norwegian Frostating laws and Gulating laws, in which it is phrased in much the same way. Unmarried women in general, referred to as maer and mey, were secure in their rights of independence: at the age of 20, a woman reached the right of legal majority and had the right to decide about her own place of residence and stand by herself in all juridical senses before the law. These same rights applied to widows. The one exception to her independence was the right to choose a marriage partner, which was a matter for the whole family. In the absence of male relatives, an unmarried woman with no son could inherit the position as head of the family from a deceased father or brother. Women with such status were referred to as ringkvinna. She exercised all the rights afforded to the head of a family clan until she married at which time her rights were transferred to her husband. The right to inherit in itself applied to both the paternal aunt, paternal niece and paternal granddaughter of the deceased, who were all named as odalkvinna, but the right to inherit the position of head of the family was a right which could only be inherited by the daughter or the sister of a dead man. The ringkvinna had the specific support of the law to perform all the tasks normally performed by a head of the family, such as, the right to demand and receive fines for the slaughter of a family member. If she married, however, these rights were passed on to her spouse. These rights gradually disappeared after Christianization, and they are no longer mentioned in any law texts after the late 13th century. (en)
  • Ringkvinna (del nórdico antiguo: Mujer del anillo) también baugrygr​​ era el apelativo para una dama soltera de la Era vikinga y Edad Media escandinava que heredaba la posición de cabeza del clan familiar, normalmente de su padre o hermano, asumiendo los derechos y obligaciones asociadas. La ringkvinna se menciona principalmente en los códices medievales de leyes como el Grágás de Islandia, Frostating y Gulating de Noruega.​ Las mujeres solteras, conocidas como maer y mey, estaban blindadas en sus derechos de independencia: a la edad de 20 años, una mujer alcanzaba el derecho de la mayoría legal y podía decidir sobre su propio lugar de residencia y disponía de personalidad jurídica en todos los sentidos ante la ley. Los mismos derechos se aplicaban a las viudas. El derecho a heredar por sí se aplicaba tanto a la tía paterna, sobrina paterna y nieta paterna del fallecido, que estaban todas nombradas como «odalkvinna», pero el derecho a heredar el puesto de cabeza de familia era un derecho que sólo podía ser heredado por la hija o la hermana del fallecido. La ringkvinna contó con el apoyo específico de la ley para llevar a cabo todas las tareas que normalmente eran desempeñadas por un jefe de la familia. Si se casaba, no obstante, los derechos pasaban al esposo. La única excepción a su independencia era el derecho a elegir pareja para el matrimonio, el derecho a exigir y recibir compensaciones por la muerte de un miembro del clan, los negocios con altas sumas de dinero, o ejercer una acción legal en el Althing, asuntos que pasaban a manos de un lögrádandi («representante legal»), un varón vinculado a la familia que velaba por el honor y los bienes de la mujer.​ Estos derechos se preservaron tras la introducción del cristianismo hasta el siglo XIII, cuando desaparece la figura jurídica de los textos legales vigentes hasta entonces. Dos ejemplos de ringkvinna fueron Auðr djúpúðga Ketilsdóttir en las sagas nórdicas, y Estrid Sigfastsdotter, de quien se ha podido descubrir mucho de su vida en piedras rúnicas y yacimientos arqueológicos. (es)
  • Baugrygr ou Ringkvinna était le titre porté par une femme, non mariée, lorsqu'elle héritait de la charge de chef de famille en général au décès de son père ou de son frère qui lui conférait l'ensemble des tâches et des droits associés à la position qui exista en Scandinavie durant l'Âge des Vikings et jusqu'au Moyen Âge. (fr)
  • Ringkvinna eller baugrygr, var under vikingatiden och en bit in på medeltiden en ogift nordisk kvinna som hade en ställning som sin fars eller brors arvtagare och sin ätts överhuvud, med samma rättigheter och uppgifter som normalt tillkom en man i motsvarande situation. Ringkvinnan förekommer i främst den isländska lagsamlingen Grágás och i de norska Frosta- och Gulatingslagarna, där bestämmelserna har i stort sett samma formulering. Ogifta kvinnor hade efter 20 års ålder rätten att själv bestämma vistelseort och föra sin egen talan i rättsligt avseende. Hon innehade en självständig ställning, med undantaget ätten hade rätten att bestämma hennes giftermål. En kvinna med detta civilstånd kallades maer eller mey. Ogifta kvinnor och änkor hade en oberoende ställning som i mycket liknade varandras, medan den gifta kvinnans roll var mer passiv. En ogift kvinna som saknade far, son och bror kunde dessutom bli en ringkvinna. I avsaknad av manliga arvingar blev "ringkvinnan" arvinge till sin far eller bror, med arvsrätt till både gård och lösöre. Villkoret var att hon var ogift och myndig, det vill säga 20 år. Den dödes faster, brorsdotter och sondotter kunde också bli arvtagare: dessa kallades odalskvinnor. En odalkvinna kunde dock inte som ringkvinnan ta på sig positionen som ättens överhuvud. Ringkvinnan hade uttryckligen lagens rätt att utföra de traditionellt manliga uppgifterna, så som till exempel rätten att ta emot dråpsböter. Ringkvinnans rättigheter tycks ha försvunnit i slutet av 1200-talet, då dessa rättigheter inte längre återfinns i lagtexterna. (sv)
dbo:wikiPageID
  • 32976532 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 2924 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1010072143 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Baugrygr ou Ringkvinna était le titre porté par une femme, non mariée, lorsqu'elle héritait de la charge de chef de famille en général au décès de son père ou de son frère qui lui conférait l'ensemble des tâches et des droits associés à la position qui exista en Scandinavie durant l'Âge des Vikings et jusqu'au Moyen Âge. (fr)
  • باوغريجر أو رينغ كيفينا هو مصطلح يطلق على المرأة غير المتزوجة والتي قد ورثت منصب رب الأسرة، ويكون ذلك غالباً من والدها أو أخيها، مع القيام بكل المهام والحقوق المرتبطة بهذا المنصب. وُجد هذا المنصب في إقليم اسكندنافيا خلال عصر الفايكنج في العصور الوسطى. كان لدى الرينغ كيفينا دعم مخصص من القانون لكي تقوم بجميع المهام التي عادة ما كان يؤديها رب الأسرة. كالحق في فرض واستقبال دية (غرامات) عن قتل أحد أفراد الأسرة. لكن إذا ما تزوجت تنتقل هذه الحقوق إلى زوجها. تم الاحتفاظ بهذه الحقوق أيضا بعد التنصير على الرغم من أنها اختفت في أواخر القرن الثالث عشر حيث لم تعد تُذكر في أي نصوص قانونية. (ar)
  • Ringkvinna (del nòrdic antic: Dona de l'anell), també baugrygr, era l'apel·latiu per a una dona soltera de l'era vikinga i medieval escandinava que heretava la posició de cap del clan familiar, en general del seu pare o germà, i assumia els drets i obligacions associats. El dret a heretar s'aplicava tant a la tia paterna, neboda paterna i neta paterna del mort, i així s'anomenaven totes «odalkvinna», però el dret a heretar el lloc de cap de família només el podia heretar la filla o la germana del mort. (ca)
  • Baugrygr or Ringkvinna was the term referred to an unmarried woman who had inherited the position of head of the family, usually from her father or brother, with all the tasks and rights associated with the position. The position existed in Scandinavia during the Viking era and into the Middle Ages. (en)
  • Ringkvinna (del nórdico antiguo: Mujer del anillo) también baugrygr​​ era el apelativo para una dama soltera de la Era vikinga y Edad Media escandinava que heredaba la posición de cabeza del clan familiar, normalmente de su padre o hermano, asumiendo los derechos y obligaciones asociadas. El derecho a heredar por sí se aplicaba tanto a la tía paterna, sobrina paterna y nieta paterna del fallecido, que estaban todas nombradas como «odalkvinna», pero el derecho a heredar el puesto de cabeza de familia era un derecho que sólo podía ser heredado por la hija o la hermana del fallecido. (es)
  • Ringkvinna eller baugrygr, var under vikingatiden och en bit in på medeltiden en ogift nordisk kvinna som hade en ställning som sin fars eller brors arvtagare och sin ätts överhuvud, med samma rättigheter och uppgifter som normalt tillkom en man i motsvarande situation. (sv)
rdfs:label
  • باوغريجر (ar)
  • Ringkvinna (ca)
  • Baugrygr (en)
  • Ringkvinna (es)
  • Ringkvinna (fr)
  • Ringkvinna (sv)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License