About: Banu Hilal

An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Banu Hilal (Arabic: بنو هلال, romanized: Banū Hilāl) was a confederation of Arabian tribes from the Hejaz and Najd regions of the Arabian Peninsula that emigrated to North Africa in the 11th century. Masters of the vast plateaux of the Najd, they enjoyed a somewhat infamous reputation, possibly owing to their relatively late (for the Arabian tribes) conversion to Islam and accounts of their campaigns in the borderlands between Iraq and Syria. They participated in the pillage of Mecca in 930. When the Fatimid Caliphate became masters of Egypt and the founders of Cairo in 969, they hastened to confine the unruly Bedouin in the south before sending them to Central North Africa (Libya, Tunisia and Algeria).

Property Value
dbo:abstract
  • بنو هلال قبيلة عربية هوازنية قيسية مضرية عدنانية، هاجرت القبيلة من الجزيرة العربية إلى الشام ثم صعيد مصر ومنه انتقلت إلى باقي شمال أفريقيا. كان بنو هلال، المنتمون إلى العرب العدنانية (عرب الشمال)، في نزاع دائم مع العرب القحطانية بحكم تجاور الفريقين في نجد وسط الجزيرة العربية واختلافهم على الأرض والكلأ، مما جعل عصبيتهم متأججة على الدوام. ودخلوا الحياة السياسية بمشاركتهم في ثورة القرامطة في شمال شرق الجزيرة ضد الخلافة العباسية، ولجأوا إلى الفاطميين طمعاً في النصرة وتقويضاً لدعائم الإقطاعية العباسية التركية، وطمعا في إقطاعهم أرضاً في مصر. ألحقت مشاركتهم في تلك الثورة ضررا بتجاوزاتها وفوضاها، أدّى بالفاطميين إلى تجميع تلك القبائل بمنطقة الصعيد وإخضاعهم للإقامة الجبرية. تجمع المصادر التاريخية على أنّ الوجود الهلالي في الشمال الأفريقي هو عقوبة من قبل الخليفة الفاطمي المستنصر بالله لأمير بني زيري المعز بن باديس بعد تمرد هذا الأخير على الخلافة الفاطمية. وأباح المسؤولون الفاطميون للعرب عبور النيل، الأمر الذي كان ممنوعاً في السابق، فشجعوهم ب«فروة ودينار لمن جاز». لجأ أمراء دول الغرب الإسلامي، من مرابطين وموحدين ومرينيين وزيانيين وحفصيين وغيرهم، انطلاقا من أواسط القرن الخامس الهجري/الحادي عشر ميلادي، إلى بني هلال ليتكلفوا بالحماية ، وكان يوجد إطار قانوني لهذا الغرض، منذ أن أقطع الخليفة الفاطمي سنة 441 هـ 1049م أرض أفريقيا لرؤساء الهلاليين. هذا الإقطاع كان يعني تفويضا من السلطة، مكنهم من استغلال الأرض الفلاحية وجباية الأعشار وفوائد الرعي وقبض الرسوم التي تؤدى على الأبواب والممرات والقناطر والأسواق وغيرها. مقابل هذه الامتيازات تحمل الهلاليون مسؤولية الدفاع ومحاربة كل من عادى السلطان داخل أو خارج الحدود، وإرغام السكان على دفع ما بذمتهم للخزينة العامة. (ar)
  • Els Banu Hilal o, en la pronunciació dialectal, Beni Hilal o, encara, els hilalians —en àrab بنو هلال, Banū Hilāl— foren una tribu àrab que emigrà cap a l'Àfrica del Nord al segle xi. El seu ancestre epònim fou . (ca)
  • Die Banū Hilāl (arabisch بنو هلال, DMG Banū Hilāl) waren ein arabischer Beduinenstamm, der vor allem im Maghreb Geschichte machte. Hilāl heißt „Neumond“ oder „Mondsichel“, Banu wird mit „Söhne“ oder „Nachkommen von...“ übersetzt, der Stammesname bedeutet folglich „Söhne der Mondsichel“. Die islamischen Banu Hilal wanderten schon im 8. Jahrhundert mit den Banu Sulaym aus Arabien nach Unterägypten ein. Wegen ständiger Unruhen wurden sie im 10. Jahrhundert von den Fatimiden nach Oberägypten umgesiedelt. Nachdem sich die Statthalter der Fatimiden in Ifrīqiya (dem heutigen Tunesien und westlichen Libyen), die Ziriden, 1046 von den Fatimiden unabhängig erklärt hatten, nutzten die Fatimiden die Chance, die unruhigen Beduinen nach Ifriqiya abzuschieben. Die Banu Hilal fielen mit 50.000 Kriegern in Ifriqiya ein, was zu Zerstörungen in der Landwirtschaft und zu einer Beeinträchtigung des Karawanenhandels führte. Der Versuch des Ziriden Al-Muizz ibn Ziri, die Beduinen als Söldner in das Reich einzubinden, scheiterte. Nach einem Sieg über die Ziriden bei Gabès (1052) und weiteren erfolglosen Verhandlungen eroberten und plünderten die Beduinen 1057 unter anderem Kairuan. Der arabische Historiker Ibn Chaldun (1332–1406) beklagte sich, die Banu Hilal seien in Ifriqiya eingefallen wie ein Schwarm Heuschrecken. In der Folgezeit bildeten sich mehrere Scheichtümer der Beduinen in Ifriqiya. Dies führte dazu, dass sich der wirtschaftliche Schwerpunkt vom Binnenland zu den Küstengebieten verlagerte, da die Seestädte besser gegen die Beduinen zu verteidigen waren. Bis heute ist umstritten, ob der Einfall der Banu Hilal Ursache für den wirtschaftlichen Niedergang Ifriqiyas war oder ob dieser schon vor der Beduineninvasion begonnen hatte. Von Ifriqiya aus wanderten die Beduinen auch in das Reich der Hammadiden (Algerien) ein und wurden als Söldner eingestellt. Als solche kämpften sie erfolgreich gegen die marokkanischen Almoraviden. Dennoch gelang es auch den Hammadiden nicht, die Beduinen dauerhaft unter Kontrolle zu halten. In dieser Zeit begann auch die zunehmende Arabisierung der sesshaften Berberbevölkerung auf dem Land, die sich die folgenden Jahrhunderte hinzog. Nachdem die vereinigten Banu Hilal 1152 bei Sétif von den Almohaden geschlagen wurden, erfolgte eine Umsiedlung von Stammesteilen nach Marokko. Dies führte in den folgenden Jahrhunderten auch dort zu einer durchgreifenden Arabisierung der Bevölkerung. Außer den Banu Hilal zogen um diese Zeit weitere arabische Stämme am Nordrand der Wüste entlang in die westliche Sahara. Vermutlich aus dem Jemen kamen die , eine Untergruppe waren die . Zu der von diesen Stämmen gebrachten arabischen Kultur gehörte das aus langen Stoffbahnen bestehende schwarze Zelt und die Bewässerungstechnik mit dem Schöpfrad (Noria). Diese Ereignisse bilden außerdem den Hintergrund eines in Ägypten, Libyen und Tunesien sehr beliebten mündlich überlieferten Heldenepos, der Taghribat Bani Hilal. 2003 wurde es von der UNESCO zu einem Meisterwerk des mündlichen und immateriellen Erbes der Menschheit erklärt. (de)
  • The Banu Hilal (Arabic: بنو هلال, romanized: Banū Hilāl) was a confederation of Arabian tribes from the Hejaz and Najd regions of the Arabian Peninsula that emigrated to North Africa in the 11th century. Masters of the vast plateaux of the Najd, they enjoyed a somewhat infamous reputation, possibly owing to their relatively late (for the Arabian tribes) conversion to Islam and accounts of their campaigns in the borderlands between Iraq and Syria. They participated in the pillage of Mecca in 930. When the Fatimid Caliphate became masters of Egypt and the founders of Cairo in 969, they hastened to confine the unruly Bedouin in the south before sending them to Central North Africa (Libya, Tunisia and Algeria). (en)
  • La Banu Hilal (en araba: بنو هلال aŭ الهلاليين) estis konfederacio de triboj de Arabio el la regionoj Heĝazo kaj Naĝdo de la Araba Duoninsulo kiuj elmigris en Nordafrikon en la 11a jarcento. Mastroj de vastaj ebenaĵoj de Naĝdo, ili iel ĝuis iom fifaman reputacion, eble pro sia relative malfrua (inter arabaj triboj) konverto al Islamo kaj rakontoj de ties kampanjoj en la landlimaj teritorioj inter Irako kaj Sirio. Kun la revolucia movado de Karmatoj en Barejno kaj Omano, ili partoprenis en la rabadfo de la urbo Mekko en 930 en sia lukto kontraŭ la Fatimida Kaliflando. Kiam tiu lasta iĝis posedanto de Egiptio kaj fondintoj de Kairo en 969, ili tuj limigis la ribelemajn Beduinojn suden antaŭ sendi ilin en Magrebon. (eo)
  • Los Banu Hilal (en árabe: بنو هلال) fueron una confederación de tribus árabes beduinas.​ Fueron parte de la revuelta de los Cármatas contra los abasíes. Emigraron desde el Alto Egipto​ en el norte de África en el siglo XI hacia el Magreb, después de haber sido enviados por los fatimíes para castigar a los ziríes por haber abandonado el chiismo y su número se estima que era de 50 000 guerreros y de 200 000 beduinos cuándo invadieron Ifriqiya (actualmente Túnez) en 1051-1052 bajo el comando de Abu Zayd Al-Hilali. ​ Otros autores sugieren que eran las tribus de las praderas situadas en la orilla izquierda de la parte superior del Nilo que se trasladaron hacia el este de África a causa de la degradación ambiental que acompañó al período cálido medieval.​ Los Banu Hilal rápidamente derrotaron a los ziríes y debilitaron seriamente a sus vecinos hamaditas. Su llegada fue un factor importante en la arabización lingüística y cultural del Magreb, y en la propagación del nomadismo en las zonas donde la agricultura había sido dominante.​ Ibn Jaldún señaló que las tierras devastadas por los Banu Hilal habían vuelto completamente árido el desierto del Sahara.​ Fueron liderados por . Su historia se narra de forma novelada en la épica de . Fueron unos de los impulsores de la arabización debido a su influencia política. Desde su aparición y hasta el siglo XIV, los Banu Hilal fueron una fuerza autónoma a la que todos los estados del Magreb recurrían para defenderse.​ (es)
  • Les Banu Hilal, Hilalites ou Hilaliens (en arabe : بنو هلال) étaient une confédération de tribus d'Arabie des régions de Hejaz et Najd ayant migré en Afrique du Nord entre la fin du Xe au XIIIe siècle. L'afflux des Hilaliens fut un facteur majeur dans l'arabisation linguistique, culturelle et ethnique du Maghreb et dans la propagation du nomadisme dans les domaines où l'agriculture avait précédemment dominé. Les estimations en termes de déplacement de population varie selon les historiens 500 000 a 700 000. Selon Luis del Mármol Carvajal les hilaliens auraient été plus d'un millions à immigrer au Maghreb en 1051-1110, et l'historien estime la population hilalienne à son époque en 1573 a 4 000 000 d'individu . si Mármol estime le nombre d'Hilalien au maghreb a son époque a quatre millions sans compter les arabes déjà présent, 300 ans plus tard Xavier Yacono estime à 3 millions la population du Maghreb centrale (actuelle Algérie), les tribus d'Arabie ont donc remplacé et supplanté par leurs nombres les populations locales du Maghreb depuis longtemps a cette époque. (fr)
  • Banu Hilal (bahasa Arab: بنو هلال, translit. Banū Hilāl‎ atau الهلاليين) adalah serikat atau persekutuan suku-suku Arab dari wilayah Hijaz dan Najd di Jazirah Arab yang beremigrasi ke Afrika Utara pada abad ke-11. Sebagai tuan di dataran tinggi Najd, mereka memiliki reputasi yang cukup tersohor, mungkin terjadi karena mereka relatif ketinggalan (untuk suku-suku Arab) dalam memeluk Islam serta kegiatan pasukan mereka di perbatasan antara Irak dan Suriah. Bersama-sama gerakan revolusi Qaramitah di Bahrain dan Oman, mereka ikut andil dalam penjarahan di Mekah tahun 930 dalam perlawanan mereka menghadapi Kekhalifahan Fatimiyah. Ketika kekhalifahan menaklukkan Mesir dan mendirikan Kairo pada 969, mereka bergegas membatasi suku Badui yang sulit diatur di selatan sebelum mengirim mereka ke Maghrib. (in)
  • I Banū Hilal o Beni Hilal (in arabo: بنو هلال‎) erano i membri di una tribù araba del Najd (branca dei B. ʿĀmir b. Ṣaʿṣaʿa), che emigrò in Nordafrica nell'XI secolo. (it)
  • 바누 힐랄(아랍어: بنو هلال 또는 الهلاليين)은 11세기에 북아프리카로 이주한 아라비아반도 헤자즈와 네지드 지역 출신의 아랍 민족 집단이다. 광대한 네지드 지역의 주인들로, 그들은 다소 악명 높은 평판을 즐겼는데, 아마도 그들의 비교적 늦은 이슬람교로의 개종(아랍인 기준)과 이라크와 시리아 국경 지대에서의 군사활동에 대한 소문 때문인 것으로 추정된다. 바레인과 오만 지역에서의 까라미타파의 혁명 활동과 함께, 바누 힐랄은 930년 파티마 왕조에 대항한 메카 전투에 참여하였다. 이후 969년 이집트의 주인이자 카이로의 집권 세력이 되자, 그들은 다루기 힘든 남쪽의 베두인들을 마그레브에 보내기 전에 한 지역에 국한시켰다. (ko)
  • バヌーヒラル族(バヌーヒラルぞく、英: Banu Hilal)とは、アラブ・ベドウィンの部族である。 11世紀に、ファーティマ朝からシーア派を捨てたズィール朝を懲罰すべく上エジプトから遠路送り込まれ、速やかに首都ケルアンを陥落させるなど壊乱状態に陥らせ、そして彼らはそのまま北アフリカに住み着くこととなった。この移住の動機には中世の温暖期の終わりでの環境が変わってしまったこともある、という説がある。彼らの移住はマグリブ地域において言語学的、文化的、民族的に大きな変化をもたらすこととなり、また農業が主産業であったこの地にを広めることとなった。イブン・ハルドゥーンは彼らの破壊による土地の荒廃が砂漠化を齎した、と記している。 (ja)
  • Banu Hilal (arab. بنو هلال) – konfederacja plemion arabskich, które przemieściły się z Arabii do Afryki Północnej w XI wieku na polecenie Fatymidów by ukarać Zirydów za porzucenie szyizmu. Szybko pokonali Zirydów i mocno osłabili ich sąsiadów Hammadydów. Ich napływ stał się głównym czynnikiem językowej i kulturowej arabizacji Maghrebu oraz rozprzestrzeniania się nomadycznego stylu życia na obszarach gdzie wcześniej dominowało rolnictwo. Byli dowodzeni przez . Ich dzieje są opisane w beletrystycznej formie w oraz w poetyckiejwersji w poezji Algierii, Tunezji i Egiptu. (pl)
  • De Banu Hilal waren een Arabische bedoeïenen-stammenunie van Jemenitische oorsprong, die in de 11e eeuw migreerden naar westelijk Noord-Afrika. (nl)
  • Os Banu Hilal (em árabe: بنو هلال‎) ou hilálios foram uma confederação de tribos beduínas árabes originárias do Hejaz, no oeste da Arábia, que emigraram para o Alto Egito no século XI. Nesse mesmo século, foram enviados pelo Califado Fatímida para combater a dinastia berbere dos Ziridas por estes terem abandonado o Xiismo. Outros autores sugerem que os Banu Hilal deixaram as pradarias do Alto Nilo devido à degradação ambiental que acompanhou o . O Banu Hilal derrotaram rapidamente os Ziridas e enfraqueceram significativamente os seus vizinhos Hamádidas. O seu estabelecimento no Magrebe foi determinante na arabização linguística, cultural e étnica da região e na expansão do nomadismo em áreas que até ali tinha sido essencialmente agrícolas. ibne Caldune relata que as terras devastadas pelos invasores hilalianos tornaram-se desertos áridos. (pt)
  • Banu Hilal var en arabisk beduinstam som immigrerade till Nordafrika under 1000-talet sedan fatimiderna sänt dit dem för att straffa ziriderna för att de övergivit shiaislam. De besegrade snabbt ziriderna och försvagades starkt hammadidernas ställning. Banu Hilals intåg i Maghreb bidrog starkt till arabiseringen av området och innebar att tidigare jordbruksområden istället intogs av nomader. Banu Hilal leddes av . Deras historia har återberättats i fiktiv form i den arabiska berättelsen . (sv)
  • Бану Хиляль (араб. بنو هلال‎ или الهلاليين) — конфедерация арабских племён из областей Хиджаз и Неджд на Аравийском полуострове, которые эмигрировали в Северную Африку в XI веке. Хозяева обширных плато Неджда, они пользовались печальной репутацией, возможно, из-за их относительно позднего (для арабских племён) обращения в ислам и рассказов об их военных кампаниях на приграничных территориях между Ираком и Сирией. Они участвовали в разграблении Мекки в 930 году. Когда Фатимидский халифат завоевал Египет и основал Каир в 969 году, они поспешили ограничить непослушных бедуинов на юге, прежде чем отправить их в Северную Африку (Ливию, Тунис и Алжир). (ru)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 708770 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 10711 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1117963403 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:branches
  • *Athbaj *Riyah *Jusham *Zughba *Adi *Qurra *Maqil (en)
dbp:caption
  • A rare Arabic manuscript of the orally-transmitted epic poem about the Banu Hilal, by Hussein Al-Ulaimi, 1849 CE, origin unknown (en)
dbp:descended
  • Hilal bin 'Amir bin Sa'sa bin Mu'awiya bin Bakr bin Hawazin (en)
dbp:ethnicity
dbp:first
  • J. (en)
  • H. R. (en)
dbp:imageSize
  • 255 (xsd:integer)
dbp:language
dbp:last
  • Schleifer (en)
  • Idris (en)
dbp:location
dbp:name
  • Banu Hilal (en)
  • بنو هلال (en)
dbp:nisba
  • Hilālī (en)
dbp:page
  • 387 (xsd:integer)
dbp:pages
  • 385 (xsd:integer)
dbp:parentTribe
dbp:religion
  • Islam (en)
dbp:title
  • Hilāl (en)
  • Hilāl – The Saga of the Banū Hilāl (en)
dbp:type
  • Qaysi Arab tribe (en)
dbp:url
dbp:volume
  • 3 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Els Banu Hilal o, en la pronunciació dialectal, Beni Hilal o, encara, els hilalians —en àrab بنو هلال, Banū Hilāl— foren una tribu àrab que emigrà cap a l'Àfrica del Nord al segle xi. El seu ancestre epònim fou . (ca)
  • The Banu Hilal (Arabic: بنو هلال, romanized: Banū Hilāl) was a confederation of Arabian tribes from the Hejaz and Najd regions of the Arabian Peninsula that emigrated to North Africa in the 11th century. Masters of the vast plateaux of the Najd, they enjoyed a somewhat infamous reputation, possibly owing to their relatively late (for the Arabian tribes) conversion to Islam and accounts of their campaigns in the borderlands between Iraq and Syria. They participated in the pillage of Mecca in 930. When the Fatimid Caliphate became masters of Egypt and the founders of Cairo in 969, they hastened to confine the unruly Bedouin in the south before sending them to Central North Africa (Libya, Tunisia and Algeria). (en)
  • La Banu Hilal (en araba: بنو هلال aŭ الهلاليين) estis konfederacio de triboj de Arabio el la regionoj Heĝazo kaj Naĝdo de la Araba Duoninsulo kiuj elmigris en Nordafrikon en la 11a jarcento. Mastroj de vastaj ebenaĵoj de Naĝdo, ili iel ĝuis iom fifaman reputacion, eble pro sia relative malfrua (inter arabaj triboj) konverto al Islamo kaj rakontoj de ties kampanjoj en la landlimaj teritorioj inter Irako kaj Sirio. Kun la revolucia movado de Karmatoj en Barejno kaj Omano, ili partoprenis en la rabadfo de la urbo Mekko en 930 en sia lukto kontraŭ la Fatimida Kaliflando. Kiam tiu lasta iĝis posedanto de Egiptio kaj fondintoj de Kairo en 969, ili tuj limigis la ribelemajn Beduinojn suden antaŭ sendi ilin en Magrebon. (eo)
  • I Banū Hilal o Beni Hilal (in arabo: بنو هلال‎) erano i membri di una tribù araba del Najd (branca dei B. ʿĀmir b. Ṣaʿṣaʿa), che emigrò in Nordafrica nell'XI secolo. (it)
  • 바누 힐랄(아랍어: بنو هلال 또는 الهلاليين)은 11세기에 북아프리카로 이주한 아라비아반도 헤자즈와 네지드 지역 출신의 아랍 민족 집단이다. 광대한 네지드 지역의 주인들로, 그들은 다소 악명 높은 평판을 즐겼는데, 아마도 그들의 비교적 늦은 이슬람교로의 개종(아랍인 기준)과 이라크와 시리아 국경 지대에서의 군사활동에 대한 소문 때문인 것으로 추정된다. 바레인과 오만 지역에서의 까라미타파의 혁명 활동과 함께, 바누 힐랄은 930년 파티마 왕조에 대항한 메카 전투에 참여하였다. 이후 969년 이집트의 주인이자 카이로의 집권 세력이 되자, 그들은 다루기 힘든 남쪽의 베두인들을 마그레브에 보내기 전에 한 지역에 국한시켰다. (ko)
  • バヌーヒラル族(バヌーヒラルぞく、英: Banu Hilal)とは、アラブ・ベドウィンの部族である。 11世紀に、ファーティマ朝からシーア派を捨てたズィール朝を懲罰すべく上エジプトから遠路送り込まれ、速やかに首都ケルアンを陥落させるなど壊乱状態に陥らせ、そして彼らはそのまま北アフリカに住み着くこととなった。この移住の動機には中世の温暖期の終わりでの環境が変わってしまったこともある、という説がある。彼らの移住はマグリブ地域において言語学的、文化的、民族的に大きな変化をもたらすこととなり、また農業が主産業であったこの地にを広めることとなった。イブン・ハルドゥーンは彼らの破壊による土地の荒廃が砂漠化を齎した、と記している。 (ja)
  • Banu Hilal (arab. بنو هلال) – konfederacja plemion arabskich, które przemieściły się z Arabii do Afryki Północnej w XI wieku na polecenie Fatymidów by ukarać Zirydów za porzucenie szyizmu. Szybko pokonali Zirydów i mocno osłabili ich sąsiadów Hammadydów. Ich napływ stał się głównym czynnikiem językowej i kulturowej arabizacji Maghrebu oraz rozprzestrzeniania się nomadycznego stylu życia na obszarach gdzie wcześniej dominowało rolnictwo. Byli dowodzeni przez . Ich dzieje są opisane w beletrystycznej formie w oraz w poetyckiejwersji w poezji Algierii, Tunezji i Egiptu. (pl)
  • De Banu Hilal waren een Arabische bedoeïenen-stammenunie van Jemenitische oorsprong, die in de 11e eeuw migreerden naar westelijk Noord-Afrika. (nl)
  • Banu Hilal var en arabisk beduinstam som immigrerade till Nordafrika under 1000-talet sedan fatimiderna sänt dit dem för att straffa ziriderna för att de övergivit shiaislam. De besegrade snabbt ziriderna och försvagades starkt hammadidernas ställning. Banu Hilals intåg i Maghreb bidrog starkt till arabiseringen av området och innebar att tidigare jordbruksområden istället intogs av nomader. Banu Hilal leddes av . Deras historia har återberättats i fiktiv form i den arabiska berättelsen . (sv)
  • Бану Хиляль (араб. بنو هلال‎ или الهلاليين) — конфедерация арабских племён из областей Хиджаз и Неджд на Аравийском полуострове, которые эмигрировали в Северную Африку в XI веке. Хозяева обширных плато Неджда, они пользовались печальной репутацией, возможно, из-за их относительно позднего (для арабских племён) обращения в ислам и рассказов об их военных кампаниях на приграничных территориях между Ираком и Сирией. Они участвовали в разграблении Мекки в 930 году. Когда Фатимидский халифат завоевал Египет и основал Каир в 969 году, они поспешили ограничить непослушных бедуинов на юге, прежде чем отправить их в Северную Африку (Ливию, Тунис и Алжир). (ru)
  • بنو هلال قبيلة عربية هوازنية قيسية مضرية عدنانية، هاجرت القبيلة من الجزيرة العربية إلى الشام ثم صعيد مصر ومنه انتقلت إلى باقي شمال أفريقيا. كان بنو هلال، المنتمون إلى العرب العدنانية (عرب الشمال)، في نزاع دائم مع العرب القحطانية بحكم تجاور الفريقين في نجد وسط الجزيرة العربية واختلافهم على الأرض والكلأ، مما جعل عصبيتهم متأججة على الدوام. ودخلوا الحياة السياسية بمشاركتهم في ثورة القرامطة في شمال شرق الجزيرة ضد الخلافة العباسية، ولجأوا إلى الفاطميين طمعاً في النصرة وتقويضاً لدعائم الإقطاعية العباسية التركية، وطمعا في إقطاعهم أرضاً في مصر. ألحقت مشاركتهم في تلك الثورة ضررا بتجاوزاتها وفوضاها، أدّى بالفاطميين إلى تجميع تلك القبائل بمنطقة الصعيد وإخضاعهم للإقامة الجبرية. (ar)
  • Die Banū Hilāl (arabisch بنو هلال, DMG Banū Hilāl) waren ein arabischer Beduinenstamm, der vor allem im Maghreb Geschichte machte. Hilāl heißt „Neumond“ oder „Mondsichel“, Banu wird mit „Söhne“ oder „Nachkommen von...“ übersetzt, der Stammesname bedeutet folglich „Söhne der Mondsichel“. Nachdem die vereinigten Banu Hilal 1152 bei Sétif von den Almohaden geschlagen wurden, erfolgte eine Umsiedlung von Stammesteilen nach Marokko. Dies führte in den folgenden Jahrhunderten auch dort zu einer durchgreifenden Arabisierung der Bevölkerung. (de)
  • Los Banu Hilal (en árabe: بنو هلال) fueron una confederación de tribus árabes beduinas.​ Fueron parte de la revuelta de los Cármatas contra los abasíes. Emigraron desde el Alto Egipto​ en el norte de África en el siglo XI hacia el Magreb, después de haber sido enviados por los fatimíes para castigar a los ziríes por haber abandonado el chiismo y su número se estima que era de 50 000 guerreros y de 200 000 beduinos cuándo invadieron Ifriqiya (actualmente Túnez) en 1051-1052 bajo el comando de Abu Zayd Al-Hilali. ​ Otros autores sugieren que eran las tribus de las praderas situadas en la orilla izquierda de la parte superior del Nilo que se trasladaron hacia el este de África a causa de la degradación ambiental que acompañó al período cálido medieval.​ Los Banu Hilal rápidamente derrotaron a (es)
  • Les Banu Hilal, Hilalites ou Hilaliens (en arabe : بنو هلال) étaient une confédération de tribus d'Arabie des régions de Hejaz et Najd ayant migré en Afrique du Nord entre la fin du Xe au XIIIe siècle. L'afflux des Hilaliens fut un facteur majeur dans l'arabisation linguistique, culturelle et ethnique du Maghreb et dans la propagation du nomadisme dans les domaines où l'agriculture avait précédemment dominé. (fr)
  • Banu Hilal (bahasa Arab: بنو هلال, translit. Banū Hilāl‎ atau الهلاليين) adalah serikat atau persekutuan suku-suku Arab dari wilayah Hijaz dan Najd di Jazirah Arab yang beremigrasi ke Afrika Utara pada abad ke-11. Sebagai tuan di dataran tinggi Najd, mereka memiliki reputasi yang cukup tersohor, mungkin terjadi karena mereka relatif ketinggalan (untuk suku-suku Arab) dalam memeluk Islam serta kegiatan pasukan mereka di perbatasan antara Irak dan Suriah. Bersama-sama gerakan revolusi Qaramitah di Bahrain dan Oman, mereka ikut andil dalam penjarahan di Mekah tahun 930 dalam perlawanan mereka menghadapi Kekhalifahan Fatimiyah. Ketika kekhalifahan menaklukkan Mesir dan mendirikan Kairo pada 969, mereka bergegas membatasi suku Badui yang sulit diatur di selatan sebelum mengirim mereka ke Maghri (in)
  • Os Banu Hilal (em árabe: بنو هلال‎) ou hilálios foram uma confederação de tribos beduínas árabes originárias do Hejaz, no oeste da Arábia, que emigraram para o Alto Egito no século XI. Nesse mesmo século, foram enviados pelo Califado Fatímida para combater a dinastia berbere dos Ziridas por estes terem abandonado o Xiismo. Outros autores sugerem que os Banu Hilal deixaram as pradarias do Alto Nilo devido à degradação ambiental que acompanhou o . (pt)
rdfs:label
  • Banu Hilal (en)
  • بنو هلال (قبيلة) (ar)
  • Banu Hilal (ca)
  • Banū Hilāl (de)
  • Banu Hilal (eo)
  • Banu Hilal (es)
  • Banu Hilal (in)
  • Hilaliens (fr)
  • Banu Hilal (it)
  • 바누 힐랄 (ko)
  • バヌーヒラル (ja)
  • Banu Hilal (nl)
  • Banu Hilal (pl)
  • Banu Hilal (pt)
  • Бану Хиляль (ru)
  • Banu Hilal (sv)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:combatant of
is dbp:parentTribe of
is dbp:relations of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License