An Entity of Type: animal, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Anthony the Great (Greek: Ἀντώνιος Antṓnios; Arabic: القديس أنطونيوس الكبير; Latin: Antonius; Coptic: Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ; c. 12 January 251 – 17 January 356), was a Christian monk from Egypt, revered since his death as a saint. He is distinguished from other saints named Anthony, such as Anthony of Padua, by various epithets: Anthony of Egypt, Anthony the Abbot, Anthony of the Desert, Anthony the Anchorite, Anthony the Hermit, and Anthony of Thebes. For his importance among the Desert Fathers and to all later Christian monasticism, he is also known as the Father of All Monks. His feast day is celebrated on 17 January among the Orthodox and Catholic churches and on Tobi 22 in the Coptic calendar.

Property Value
dbo:abstract
  • القديس أنطونيوس الكبير أو أنطونيوس أو أنطونيوس العظيم (بالعربية: القديس أنطونيوس الكبير)؛ (باللاتينية: Antonius)‏؛ (بالقبطية: Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ)‏، هو «أب الأسرة الرهبانية» (12 يناير 251 - 17 يناير 356) راهبًا مسيحيًا من مصر، تم تبجيله منذ وفاته كقديس. ويتميز عن غيره من القديسين الذين يُدعون أنطونيوس مثل أنطونيو اللشبوني، لأهميته بين آباء الصحراء ولجميع الرهبنة المسيحية اللاحقة، يُعرف أيضًا باسم Father of All Monks. يتم الاحتفال بعيده في 17 يناير بين الكنائس الأرثوذكسية والكاثوليكية وفي توبي 22 في التقويم القبطي. هو مؤسس الحركة الرهبانية في العالم كله بالرغم من وجود حركات رهبانية سابقة له. ولقبه باللغة القبطية «بي نيشتي افا انطوني» وترجمتها العظيم الأب أنطونيوس؛ لما قام به هذا الأب من تغيير في نفوس الآلاف من الناس علي مر العصور. ساعدت سيرة حياة أنطونيوس التي كتبها أثناسيوس الإسكندري في نشر مفهوم الرهبنة المسيحية، لا سيما في أوروبا الغربية من خلال ترجماتها اللاتينية. غالبًا ما يُعتبر بالخطأ أول راهب مسيحي، ولكن كما توضح سيرته الذاتية ومصادر أخرى، كان هناك العديد من الزاهدون قبله. كان أنطوني، مع ذلك، من بين أول من ذهب إلى البرية (حوالي م 270)، والذي يبدو أنه ساهم في شهرته. ألهمت روايات أنطونيوس التي تحمل إغراءات خارقة للطبيعة أثناء إقامته في الصحراء الشرقية لمصر الموضوع المتكرر لإغراء القديس أنطوني في الفن والأدب الغربيين. أنطونيوس مستأنف ضد الأمراض المعدية، وخاصة الأمراض الجلدية. في الماضي، العديد من هذه الآلام، بما في ذلك التسمم الأرغوني، الحمرة، والقوباء المنطقية الذين تمت إحالتهم إلى كنار سانت أنطونيوس. (ar)
  • Antoni Abat, també conegut com sant Antoni el Gran, sant Antoni del porquet o sant Antoni dels ases (Memfis, 250 – , 17 de gener de 356) va ser un anacoreta i sant d'origen egipci. Va néixer en el si d'una família apoderada. En quedar-se orfe de ben jove, però, va repartir la seva fortuna entre les persones més necessitades i va iniciar una vida d'ermità. El 270, es retirà al desert, on passà la major part de la seva vida. Entre les seves gestes més conegudes, són molt anomenades les seves lluites contra les temptacions diabòliques, així com la visita que feu a sant Pau l'ermità. A l’alta edat mitjana, es va fundar, sota la seva invocació, l’orde religiós dels Canonges Regulars de Sant Antoni o Antonians, una congregació especialitzada en la curació de malalties contagioses. Sant Antoni es representa com un ancià amb barba, vestit amb roba de sac i amb caputxa, i amb una campana, un porquet, un bàcul amb forma de tau i el foc sagrat, en al·lusió a l'ergotisme que curaven els antonians. Tant a Orient com a Occident, el sant gaudeix de molta popularitat. Així, als Països Catalans diverses esglésies i capelles honoren el seu nom. Se'l considera patró dels animals, dels pagesos i dels traginers. Així, el 17 de gener, dia de la seva festa, se celebra amb la benedicció del bestiar i la cavalcada dels Tres Tombs. (ca)
  • Svatý Antonín Veliký (také Svatý Antonín Veliký, Antonín z Egypta, Antonín Eremita, Antonín Opat, Ἀββᾶς Ἀντώνιος) (251?–356) byl jedním ze zakladatelů mnišství. Roku 269 opustil všechen svůj majetek a stal se poustevníkem v thébské poušti ve středním Egyptě. Usiloval o jednotu s Kristem. Přitahováni jeho náročným a zároveň radostným způsobem života, následovali jej četní učedníci. Okolo roku 305 z nich svatý Antonín zorganizoval obec anachoretů, mnichů žijících podle společné řehole. Kolem roku 310 se opět stáhl do samoty, opustil ji však, aby mohl přispět na pomoc pronásledovaným křesťanům (311), podpořit doktrínu prvního nikajského koncilu proti Areiovi a ariánství a i nadále pomáhat alexandrijskému biskupovi sv. Atanáši, svému pozdějšímu životopisci. (cs)
  • Ο Μέγας Αντώνιος είναι Άγιος της Ορθόδοξης Εκκλησίας και ο πρώτος ασκητής του Χριστιανισμού, που θεμελίωσε τον υγιή . Έζησε στα χρόνια των αυτοκρατόρων Διοκλητιανού και Μαξιμιανού μέχρι και την εποχή του Μεγάλου Κωνσταντίνου και των παιδιών του. Το μεγαλύτερο μέρος της ζωής του το έζησε ως ασκητής στην έρημο και πέθανε στις 17 Ιανουαρίου του 356, οπότε και εορτάζεται η μνήμη του από τις Λουθηρανικές, τις Αγγλικανικές, τις Καθολικές και τις Ορθόδοξες εκκλησίες, όπου θεωρείται άγιος. (el)
  • Anthony the Great (Greek: Ἀντώνιος Antṓnios; Arabic: القديس أنطونيوس الكبير; Latin: Antonius; Coptic: Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ; c. 12 January 251 – 17 January 356), was a Christian monk from Egypt, revered since his death as a saint. He is distinguished from other saints named Anthony, such as Anthony of Padua, by various epithets: Anthony of Egypt, Anthony the Abbot, Anthony of the Desert, Anthony the Anchorite, Anthony the Hermit, and Anthony of Thebes. For his importance among the Desert Fathers and to all later Christian monasticism, he is also known as the Father of All Monks. His feast day is celebrated on 17 January among the Orthodox and Catholic churches and on Tobi 22 in the Coptic calendar. The biography of Anthony's life by Athanasius of Alexandria helped to spread the concept of Christian monasticism, particularly in Western Europe via its Latin translations. He is often erroneously considered the first Christian monk, but as his biography and other sources make clear, there were many ascetics before him. Anthony was, however, among the first known to go into the wilderness (about AD 270), which seems to have contributed to his renown. Accounts of Anthony enduring supernatural temptation during his sojourn in the Eastern Desert of Egypt inspired the depiction of his temptations in visual art and literature. Anthony is appealed to against infectious diseases, particularly skin diseases. In the past, many such afflictions, including ergotism, erysipelas, and shingles, were referred to as Saint Anthony's fire. (en)
  • Sankta Antonio la Granda estis kristana sanktulo de la kvara jarcento. Li estas la unua vera kristana monaĥo. Li vivis en Egiptio, kristana ekde lia knabaĝo. Iun tagon li aŭdis la vortojn de la evangelio: "iru, kaj vendu ĉion, kion vi havas, kaj donu al malriĉuloj, kaj vi havos trezoron en la ĉielo; kaj venu, sekvu min" (Marko 10:21), kaj li iris fari tion. Li iris en la dezerton kaj vivis tie dum la cetera vivo. Multaj iris lerni de li, vidante lian grandan fidon de tiu ekstrema ekzemplo. Krome, li vivis 105 jarojn, kio en la okuloj de samtempuloj estis des pli mirinda. La biografion de Antonio verkis Sankta Atanazio. Li mortis en 356. Festotago 17-a de januaro. (eo)
  • Antonius der Große (* angeblich 251; † 356) war ein christlicher ägyptischer Mönch, Asket und Einsiedler. Er wird auch Antonius der Einsiedler, Antonius Eremita, Antonius Abbas und Antonius von Koma genannt. Er wird oft als „Vater der Mönche“ bezeichnet. (de)
  • Anton abadea edo San Anton, baita ere Eremutar, Anton Handia edo Anton Egiptokoa (Herakleopolis Magna, Egipto, 251 - Colzim mendia, Egipto, 356) monako kristaua eta eremita-mugimenduaren fundatzailea izan zen. Bere bizitzari buruzko datu historikoak badira, baina baita kondairazkoak ere. Beni Suefeko nekazari aberatsa, hogei urterekin pobreen artean banatu zituen bere ondasunak, eta Tebaidako basamortura joan zen. Ondasunak alde batera utzi eta ermitau-bizitza eraman zuela gauza jakina da; Egiptoko hainbat monako-komunitatez arduratu zen. 105 urte bizi izan zela esaten da. Tradizioan oso ezagunak diren ikuskariak eta tentaldiak pairatu zituen basamortuan iragan zituen lehen 15 urteetan. Eragin handia izan zuen, eta Egiptoko basamortuak haren jarraitzailez bete ziren. Gizon santu eta zorrotzaren fama zuen, eta horrek dizipulu asko erakarri zituen; ermitau-taldeak osatu zituen Pispir-en eta Arsinoe-n. Hori dela eta, monako-tradizio kristauaren fundatzailetzat hartzen da. Hala eta guztiz ere, inoiz ez zuen komunitate-bizitza aukeratu, eta Itsaso Gorritik gertu zegoen Colzim mendira erretiratu zen ermitau izateko. 311n utzi zuen bere bakartokia, Alexandria bisitatu eta arrianismoaren aurka predikatzeko. (eu)
  • Antonio Abad​ o Antonio Magno (Heracleópolis Magna, Egipto, Imperio romano, 12 de enero de 251- , Tebaida, Egipto, Imperio romano, 17 de enero de 356) fue un monje cristiano-católico, fundador del movimiento eremítico. El relato de su vida, transmitido principalmente por la obra de san Atanasio, que presenta la figura de un hombre que desarrolla gradualmente santidad y lo convierte en modelo de piedad cristiana y un referente principal del ascetismo espiritual y contemplativo católico. También es recordado con veneración en el Calendario de Santos Luterano. El relato de su vida tiene elementos históricos y otros de carácter legendario; se sabe que abandonó sus bienes para llevar una forma de vida de ermitaño y que atendía a varias comunidades monacales en Egipto, permaneciendo eremita. La tradición dice que alcanzó los 105 años de edad.​ (es)
  • Antoine le Grand, également connu comme Antoine d'Égypte, Antoine l'Ermite, ou encore Antoine du désert, est un moine considéré comme le père du monachisme chrétien. Sa vie nous est connue par le récit qu'en a fait Athanase d'Alexandrie vers 360. Il serait né vers 251 et mort vers 356 à l'âge de 105 ans, entre les bras de ses deux disciples, Macaire l'Ancien ou Macaire d'Égypte et Amathas. Au Moyen Âge, l'Ordre hospitalier de Saint-Antoine avait le droit de laisser ses porcs errer dans les rues avec une clochette, ce qui valut au saint d'avoir pour attribut un porc et une clochette. Il est fêté sous le nom de saint Antoine le 17 janvier par les catholiques et les orthodoxes, qui le considèrent aussi comme vénérable, et le 30 du calendrier ordinaire par les orthodoxes vieux calendaristes. (fr)
  • Antonius lahir di Mesir sekitar tahun 250, dalam keluarga kaya. Ketika ia berumur dua puluh tahun, orang tuanya wafat, meninggalkan seluruh harta untuknya. Mengikuti petunjuk Yesus, ia membagikan tanah miliknya kepada orang-orang sekampung, menjual harta lainnya dan menyumbangkan uangnya kepada orang-orang miskin. Ia berguru pada seorang Kristen yang sudah berumur, dan belajar tentang sukacita penyangkalan diri. Antonius makan hanya satu kali sehari, yang terdiri dari roti dan air, serta tidur di atas lantai tidak beralas. Orang-orang Kristen sejati di tengah-tengah orang-orang Kristen lainnya lebih memilih melawan arus daripada mengkompromikan keyakinan mereka, dengan meninggalkan kehidupan duniawi. Maka Antonius pun memilih sebuah kuburan sebagai tempat tinggalnya. Menurut penulis biografinya, Athanasius, Antonius selama lebih kurang dua belas tahun "ditawan" setan-setan yang mengambil bentuk bermacam-macam binatang buas dan kadang-kadang menyerang dia serta meninggalkannya dalam keadaan hampir mati. Mereka mencoba menggoda Antonius untuk masuk ke dalam dunia maksiat, tetapi Antonius selalu menang. Untuk lebih menjauhkan diri dari dunia ini, Antonius pindah ke sebuah benteng yang telah ditinggalkan. Di sana ia tinggal selama dua puluh tahun tanpa menemui seorang manusia pun. Makanan untuknya dilemparkan melalui tembok. Namun orang-orang telah mendengar penyangkalan dirinya dan pergumulannya dengan setan. Beberapa pengagumnya mendirikan pondok-pondok sementara dekat benteng tersebut, dan ia pun dengan rasa segan menjadi penasihat spiritual mereka dengan memberikan petunjuk dalam hal berpuasa, berdoa dan kegiatan-kegiatan amal. Antonius, dengan sendirinya telah menjadi panutan dalam penyangkalan diri. Pertapa ini tidak pernah dapat melepaskan dirinya secara penuh dari dunia. Pada tahun 311, Maximianus, salah seorang kaisar kafir terakhir, menganiaya orang-orang Kristen, dan Antonius pun meninggalkan kediamannya untuk mati bagi keyakinannya. Tetapi ia akhirnya malah melayani orang-orang Kristen terhukum yang dipekerjakan di tambang-tambang kekaisaran. Pengalaman ini meyakinkannya bahwa hidup secara Kristen pun sama salehnya dengan mati untuk kekristenan. Sekali lagi, pada tahun 350, ia meninggalkan kediamannya untuk membela ortodoksi melawan ajaran sesat Arius, yang dipicu Konsili Nicea (325). Orang-orang, termasuk Kaisar Konstantinus meminta nasihat spiritual dari sang pertapa ini. Antonius wafat pada usia 105 tahun dan sampai pada akhir hayatnya, ia berada dalam keadaan sehat pikiran dan jasmani. Untuk mencegah berkembangnya pemujaan di kuburannya, ia meminta agar ia dikubur secara diam-diam. (in)
  • Antonio Abate, in greco antico: Ἀντώνιος, Antṓnios, in latino: Antonius, in copto: Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ, chiamato sant'Antonio il Grande, detto anche sant'Antonio d'Egitto, sant'Antonio del Fuoco, sant'Antonio del Deserto e sant'Antonio l'Anacoreta (Qumans, 12 gennaio 251 – deserto della Tebaide, 17 gennaio 356), è stato un abate ed eremita egiziano. È considerato il fondatore del monachesimo cristiano e il primo degli abati; a lui si deve la costituzione in forma permanente di famiglie di monaci che sotto la guida di un padre spirituale, abbà, si consacrarono al servizio di Dio. La sua vita è stata tramandata dal suo discepolo Atanasio di Alessandria. È uno dei quattro Padri della Chiesa d'Oriente che portano il titolo di "Grande" insieme allo stesso Atanasio, a Basilio ed a Fozio di Costantinopoli. È ricordato nel Calendario dei santi della Chiesa cattolica e da quello luterano il 17 gennaio, ma la Chiesa ortodossa copta lo festeggia il 31 gennaio che corrisponde, nel suo calendario, al 22 del mese di Tobi. (it)
  • 성 안토니우스, 대수도원장 안토니우스, 이집트의 안토니우스, 사막의 안토니우스, 은자 안토니우스, 압바스 안토니오스(그리스어: Ἀββᾶς Ἀντώνιος) 그리고 모든 수사들의 교부라고 알려진 대 안토니우스(영어: Anthony the Great 또는 Antony the Great)(251년경 ~ 356년경)은 이집트 출신의 기독교 성인으로, 사막의 교부들 가운데 저명한 한 지도자였다. 그는 많은 교파들에서 그의 축일이 기념되는데, 그 날짜는 동방 정교회와 콥트 교회에서 1월 30일이며, 로마 가톨릭교회와 콥트 가톨릭교회에서는 1월 17일이다. 알렉산드리아의 아타나시우스에 의해 기록된 안토니우스 전기는 라틴어로 번역되어 특히 서유럽에 의 개념을 전파하는데 도움이 되었다. 그는 종종 최초의 수사로 오인되지만, 그의 전기와 다른 자료들은 그 이전에 많은 금욕주의자들이 있었음을 명백히 한다. 그렇지만, 성 안토니우스는 (270년에서 271년 사이에) 광야로 나간, 그 지리적 이동으로도 그의 명성에 기여한 첫 번째 수사로 알려졌다. 안토니우스는 전염성 질병에, 특히 피부질환들에 대항하는 호소를 받는다. 성안토니열(熱)은 맥각중독과 그리고 대상포진을 포함하는 여러 고통들을 의미한다. (ko)
  • 聖大アントニオス(ギリシア語: Αντώνιος, ラテン語: Antonius、251年頃 - 356年)、あるいは大アントニオは、キリスト教(正教会・非カルケドン派・カトリック教会・聖公会・ルーテル教会)の聖人。修道士生活の創始者とされる。ラテン語から聖アントニウスとも表記される。正教会では勤行者克肖者聖大アントニイと記憶される。 (ja)
  • Antoni Wielki (Opat), Święty Antoni, (ur. 250 lub 251 w , zm. 356 w pobliżu góry Kulzim) – egipski pustelnik, opat i ojciec pustyni; tradycyjnie uznawany za twórcę anachoretyzmu, jednej z odmian ruchu monastycznego. Abba Antoni uznany został przez historyków za rewolucjonistę duchowości chrześcijańskiej, bowiem w czasach, kiedy stało się ono religią państwową i przestała istnieć potrzeba oddawania życia za wiarę, wypracował on nowy model męczeństwa polegający na dożywotniej kontemplacji na pustyni w całkowitym wyrzeczeniu się siebie i surowej ascezie. Uznany za świętego przez Kościół katolicki, Kościół anglikański, Cerkiew prawosławną i Koptyjski Kościół Ortodoksyjny. Niektóre kościoły protestanckie uważają go za bohatera wiary. Kościół luterański zalicza go do odnowicieli Kościoła. (pl)
  • Santo Antão, também conhecido como Santo Antão do Egito, Santo Antão, o Grande, Santo Antão, o Eremita, Santo Antão, o Anacoreta, ou ainda O Pai de Todos os Monges, foi um santo cristão do Egito, um líder de destaque entre os Padres do Deserto. Ele é venerado em muitas igrejas nas seguintes datas festivas: 30 de Janeiro, no antigo calendário da Igreja Ortodoxa e da Igreja Ortodoxa Copta; 17 de Janeiro, no novo calendário da Igreja Ortodoxa, da Igreja Ortodoxa Búlgara, da Igreja Católica Romana e da Igreja Católica Copta. Uma vez que o seu nome latino é Antonius, em traduções displicentes de obras onde o seu nome figura, o nome do santo tem sido vertido para a língua portuguesa como António do Deserto, do Egito, o Grande etc., sendo um nome que, de resto, se mantém nas demais línguas europeias. Isso, porém, tem suscitado confusões pela homonímia com o Santo António. Por se tratar de dois santos distintos, para melhor diferenciá-los é preferível optar pelo nome — já consagrado pela tradição vernácula — de Santo Antão. A vida de Santo Antão foi relatada por Santo Atanásio de Alexandria, na Vida de Antônio (em latim: Vita Antonii; cerca de 360). Segundo Atanásio, Santo Antão teria nascido em 251 na Tebaida, no Alto Egito, e falecido em 356, portanto com 105 anos de idade. Cristão fervoroso, com cerca de vinte anos tomou o Evangelho à letra e distribuiu todos os seus bens aos pobres, partindo de seguida para viver no deserto. Então, segundo o relato de Atanásio, Santo Antão foi tentado pelo Diabo, tal como sucedera com Jesus, mas por muito mais que os quarenta dias que durou a tentação de Jesus, não hesitando os demónios em atacá-lo. Porém, Antão resistiu às tentações e não se deixou seduzir pelas tentadoras visões que se multiplicavam à sua volta. O seu nome começou a ganhar fama por ser exímio na arte de pastorar. Isso o levou a ser venerado por numerosos visitantes, sendo visitado no deserto por inúmeros peregrinos. Em 311, viajou até Alexandria para ajudar os cristãos perseguidos por Maximino Daia, regressando em 355 para impugnar a doutrina ariana. Foi considerado santo em vida, por ser capaz de realizar milagres e levou muitos à conversão. A vida de Santo Antão e as suas tentações inspiraram numerosos artistas, como Hieronymus Bosch, Pieter Brueghel, Dali, Max Ernst, Matthias Grünewald, Diego Velázquez e Gustave Flaubert, por exemplo. Os religiosos que, tornando-se monges, se adaptaram o modo de vida solitário de Santo Antão, chamaram-se eremitas ou anacoretas, opondo-se aos cenobitas que escolheram viver em comunidades monásticas. Em 1095, foi fundada uma ordem à qual foi atribuído o seu nome: os Antonianos (Canonici Regulares Sancti Antonii – CRSA). Os discípulos do Monge Antão formaram um aglomerado populacional que ainda hoje se chama Antões. (pt)
  • Antonius van Egypte, Antonius-Abt, Antonius-Heremiet, of Antonius de Grote (Grieks: Ἀβᾶς Ἀντώνιος, Abba Antonios) (Heracleopolis Magna, Egypte, 251 – Colzimberg, Egypte, 356) is een christelijke heilige, die bekendstaat als de vader van het kloosterleven. Zijn naamdag is 17 januari. (nl)
  • Den helige Antonius, även känd som Antonios Eremiten, Antonios Abboten, Antonios den store, född 251 i Herakleopolis, död 356 i Kolzim, var en egyptisk eremit, ökenfader och abbot. Han vördas som helgon inom bland annat Romersk-katolska kyrkan och räknas till de fjorton nödhjälparna. Hans minnesdag firas den 17 januari. Antonius levnadsbeskrivning, vita, är berömd. Anledningen till att så mycket är känt om Antonius liv är att kyrkofadern Athanasius skrev boken S:t Antonius liv omkring 360, på grekiska. I och med denna bok spreds även Antonius asketiska förebild i munkvärlden. (sv)
  • Анто́ний Вели́кий, преподобный (др.-греч. Ἀντώνιος, Antṓnios; лат. Antonius, копт. ⲁⲃⲃⲁ ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ ; около 251, Кома, Египет — 356, Дейр-Мари) — раннехристианский подвижник и пустынник, основатель отшельнического монашества. День памяти в Русской православной церкви — 30 января по новому стилю (Григорианский календарь) Святой Антоний художественно-символически изображается с посохом, имеющим форму тау-креста, с колокольчиком для отпугивания бесов; иногда рядом с ним свинья; греческая буква тау может украшать его одеяние. (ru)
  • 大聖安東尼(希臘語:Ἀντώνιος,羅馬化:Antṓnios;阿拉伯语:القديس أنطونيوس الكبير‎;拉丁語:Antonius;科普特語:Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ;英語:St. Anthony the Great,約251年-356年),或稱「埃及的聖安東尼」、「大聖安東尼」。羅馬帝國時期的埃及教父。是基督徒隱修生活的先驅,也是的著名领袖。 (zh)
  • Антоній Великий або Антоній Пустельник (дав.-гр. Ἀντώνιος, лат. Antonius, копт. Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ, араб. القديس أنطونيوس الكبير‎; ~12 січня 251 — ~17 січня 357) — засновник християнського відлюдницького чернецтва, єгипетський анахорет, творець пустельництва й ініціатор монашого життя у християнстві. Канонізований християнською церквою і зарахований до лику святих. Біографія життя Антонія («Життя Антонія» або «Житіє Антонія»), написана Афанасієм Александрійським приблизно в 360 році сприяла поширенню концепції християнського чернецтва, особливо в Західній Європі — через його латинські переклади. Антонія Великого часто помилково вважають першим християнським ченцем, але, як видно з самої його біографії та інших ранньохристиянських джерел, до нього вже було багато подвижників. Однак Антоній був одним із перших ченців, хто відправився для усамітненого життя в пустелі (близько 270 р. н. е.), що сприяло його надзвичайній популярності серед християнської общини і подальших послідовників. Оповіді про те, як Антоній витримав надприродну спокусу під час перебування у східній пустелі Єгипту, надихнули популярну тему «спокуси святого Антонія» в західному мистецтві та літературі. Святий Антоній художньо-символічно зображується з посохом, що має форму тау-хреста з дзвіночком для відлякування бісів, також поруч з ним часто зображується свиня, а грецька літера «тау» може прикрашати його одяг. (uk)
dbo:birthDate
  • 0251-01-12 (xsd:date)
dbo:birthPlace
dbo:birthYear
  • 0251-01-01 (xsd:gYear)
dbo:deathDate
  • 0356-01-17 (xsd:date)
dbo:deathPlace
dbo:deathYear
  • 0356-01-01 (xsd:gYear)
dbo:majorShrine
dbo:thumbnail
dbo:title
  • Father of All Monks (en)
  • Father of Monasticism (en)
  • Venerable and God-bearing (en)
dbo:veneratedIn
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 3246 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 32362 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124612417 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:attributes
  • bell; pig; book; Tau Cross Tau cross with bell pendant (en)
dbp:author
  • Athanasius of Alexandria (en)
dbp:birthDate
  • 0251-01-12 (xsd:date)
dbp:birthPlace
dbp:canonizedDate
dbp:caption
  • San Antonio Abad, portrait by Francisco de Zurbarán in 1664 (en)
dbp:deathDate
  • 0356-01-17 (xsd:date)
dbp:deathPlace
dbp:feastDay
  • 22 (xsd:integer)
  • 0001-01-17 (xsd:gMonthDay)
dbp:honorificPrefix
dbp:majorShrine
  • Monastery of St. Anthony, Egypt (en)
  • Saint-Antoine-l'Abbaye, France (en)
dbp:name
  • Anthony the Great (en)
dbp:patronage
  • Animals, skin diseases, farmers, butchers, basket makers, brushmakers, gravediggers, Pontifical Ecclesiastical Academy, Rome (en)
dbp:title
  • Life of Anthony (en)
dbp:titles
  • Father of All Monks (en)
  • Father of Monasticism (en)
  • Venerable and God-bearing (en)
dbp:veneratedIn
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
gold:hypernym
schema:sameAs
rdf:type
rdfs:comment
  • Svatý Antonín Veliký (také Svatý Antonín Veliký, Antonín z Egypta, Antonín Eremita, Antonín Opat, Ἀββᾶς Ἀντώνιος) (251?–356) byl jedním ze zakladatelů mnišství. Roku 269 opustil všechen svůj majetek a stal se poustevníkem v thébské poušti ve středním Egyptě. Usiloval o jednotu s Kristem. Přitahováni jeho náročným a zároveň radostným způsobem života, následovali jej četní učedníci. Okolo roku 305 z nich svatý Antonín zorganizoval obec anachoretů, mnichů žijících podle společné řehole. Kolem roku 310 se opět stáhl do samoty, opustil ji však, aby mohl přispět na pomoc pronásledovaným křesťanům (311), podpořit doktrínu prvního nikajského koncilu proti Areiovi a ariánství a i nadále pomáhat alexandrijskému biskupovi sv. Atanáši, svému pozdějšímu životopisci. (cs)
  • Ο Μέγας Αντώνιος είναι Άγιος της Ορθόδοξης Εκκλησίας και ο πρώτος ασκητής του Χριστιανισμού, που θεμελίωσε τον υγιή . Έζησε στα χρόνια των αυτοκρατόρων Διοκλητιανού και Μαξιμιανού μέχρι και την εποχή του Μεγάλου Κωνσταντίνου και των παιδιών του. Το μεγαλύτερο μέρος της ζωής του το έζησε ως ασκητής στην έρημο και πέθανε στις 17 Ιανουαρίου του 356, οπότε και εορτάζεται η μνήμη του από τις Λουθηρανικές, τις Αγγλικανικές, τις Καθολικές και τις Ορθόδοξες εκκλησίες, όπου θεωρείται άγιος. (el)
  • Antonius der Große (* angeblich 251; † 356) war ein christlicher ägyptischer Mönch, Asket und Einsiedler. Er wird auch Antonius der Einsiedler, Antonius Eremita, Antonius Abbas und Antonius von Koma genannt. Er wird oft als „Vater der Mönche“ bezeichnet. (de)
  • 聖大アントニオス(ギリシア語: Αντώνιος, ラテン語: Antonius、251年頃 - 356年)、あるいは大アントニオは、キリスト教(正教会・非カルケドン派・カトリック教会・聖公会・ルーテル教会)の聖人。修道士生活の創始者とされる。ラテン語から聖アントニウスとも表記される。正教会では勤行者克肖者聖大アントニイと記憶される。 (ja)
  • Antonius van Egypte, Antonius-Abt, Antonius-Heremiet, of Antonius de Grote (Grieks: Ἀβᾶς Ἀντώνιος, Abba Antonios) (Heracleopolis Magna, Egypte, 251 – Colzimberg, Egypte, 356) is een christelijke heilige, die bekendstaat als de vader van het kloosterleven. Zijn naamdag is 17 januari. (nl)
  • Den helige Antonius, även känd som Antonios Eremiten, Antonios Abboten, Antonios den store, född 251 i Herakleopolis, död 356 i Kolzim, var en egyptisk eremit, ökenfader och abbot. Han vördas som helgon inom bland annat Romersk-katolska kyrkan och räknas till de fjorton nödhjälparna. Hans minnesdag firas den 17 januari. Antonius levnadsbeskrivning, vita, är berömd. Anledningen till att så mycket är känt om Antonius liv är att kyrkofadern Athanasius skrev boken S:t Antonius liv omkring 360, på grekiska. I och med denna bok spreds även Antonius asketiska förebild i munkvärlden. (sv)
  • Анто́ний Вели́кий, преподобный (др.-греч. Ἀντώνιος, Antṓnios; лат. Antonius, копт. ⲁⲃⲃⲁ ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ ; около 251, Кома, Египет — 356, Дейр-Мари) — раннехристианский подвижник и пустынник, основатель отшельнического монашества. День памяти в Русской православной церкви — 30 января по новому стилю (Григорианский календарь) Святой Антоний художественно-символически изображается с посохом, имеющим форму тау-креста, с колокольчиком для отпугивания бесов; иногда рядом с ним свинья; греческая буква тау может украшать его одеяние. (ru)
  • 大聖安東尼(希臘語:Ἀντώνιος,羅馬化:Antṓnios;阿拉伯语:القديس أنطونيوس الكبير‎;拉丁語:Antonius;科普特語:Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ;英語:St. Anthony the Great,約251年-356年),或稱「埃及的聖安東尼」、「大聖安東尼」。羅馬帝國時期的埃及教父。是基督徒隱修生活的先驅,也是的著名领袖。 (zh)
  • القديس أنطونيوس الكبير أو أنطونيوس أو أنطونيوس العظيم (بالعربية: القديس أنطونيوس الكبير)؛ (باللاتينية: Antonius)‏؛ (بالقبطية: Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ)‏، هو «أب الأسرة الرهبانية» (12 يناير 251 - 17 يناير 356) راهبًا مسيحيًا من مصر، تم تبجيله منذ وفاته كقديس. ويتميز عن غيره من القديسين الذين يُدعون أنطونيوس مثل أنطونيو اللشبوني، لأهميته بين آباء الصحراء ولجميع الرهبنة المسيحية اللاحقة، يُعرف أيضًا باسم Father of All Monks. يتم الاحتفال بعيده في 17 يناير بين الكنائس الأرثوذكسية والكاثوليكية وفي توبي 22 في التقويم القبطي. هو مؤسس الحركة الرهبانية في العالم كله بالرغم من وجود حركات رهبانية سابقة له. (ar)
  • Antoni Abat, també conegut com sant Antoni el Gran, sant Antoni del porquet o sant Antoni dels ases (Memfis, 250 – , 17 de gener de 356) va ser un anacoreta i sant d'origen egipci. Va néixer en el si d'una família apoderada. En quedar-se orfe de ben jove, però, va repartir la seva fortuna entre les persones més necessitades i va iniciar una vida d'ermità. El 270, es retirà al desert, on passà la major part de la seva vida. (ca)
  • Anthony the Great (Greek: Ἀντώνιος Antṓnios; Arabic: القديس أنطونيوس الكبير; Latin: Antonius; Coptic: Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ; c. 12 January 251 – 17 January 356), was a Christian monk from Egypt, revered since his death as a saint. He is distinguished from other saints named Anthony, such as Anthony of Padua, by various epithets: Anthony of Egypt, Anthony the Abbot, Anthony of the Desert, Anthony the Anchorite, Anthony the Hermit, and Anthony of Thebes. For his importance among the Desert Fathers and to all later Christian monasticism, he is also known as the Father of All Monks. His feast day is celebrated on 17 January among the Orthodox and Catholic churches and on Tobi 22 in the Coptic calendar. (en)
  • Sankta Antonio la Granda estis kristana sanktulo de la kvara jarcento. Li estas la unua vera kristana monaĥo. Li vivis en Egiptio, kristana ekde lia knabaĝo. Iun tagon li aŭdis la vortojn de la evangelio: "iru, kaj vendu ĉion, kion vi havas, kaj donu al malriĉuloj, kaj vi havos trezoron en la ĉielo; kaj venu, sekvu min" (Marko 10:21), kaj li iris fari tion. Li iris en la dezerton kaj vivis tie dum la cetera vivo. Multaj iris lerni de li, vidante lian grandan fidon de tiu ekstrema ekzemplo. Krome, li vivis 105 jarojn, kio en la okuloj de samtempuloj estis des pli mirinda. (eo)
  • Antonio Abad​ o Antonio Magno (Heracleópolis Magna, Egipto, Imperio romano, 12 de enero de 251- , Tebaida, Egipto, Imperio romano, 17 de enero de 356) fue un monje cristiano-católico, fundador del movimiento eremítico. El relato de su vida, transmitido principalmente por la obra de san Atanasio, que presenta la figura de un hombre que desarrolla gradualmente santidad y lo convierte en modelo de piedad cristiana y un referente principal del ascetismo espiritual y contemplativo católico. También es recordado con veneración en el Calendario de Santos Luterano. El relato de su vida tiene elementos históricos y otros de carácter legendario; se sabe que abandonó sus bienes para llevar una forma de vida de ermitaño y que atendía a varias comunidades monacales en Egipto, permaneciendo eremita. La (es)
  • Anton abadea edo San Anton, baita ere Eremutar, Anton Handia edo Anton Egiptokoa (Herakleopolis Magna, Egipto, 251 - Colzim mendia, Egipto, 356) monako kristaua eta eremita-mugimenduaren fundatzailea izan zen. Bere bizitzari buruzko datu historikoak badira, baina baita kondairazkoak ere. Beni Suefeko nekazari aberatsa, hogei urterekin pobreen artean banatu zituen bere ondasunak, eta Tebaidako basamortura joan zen. Ondasunak alde batera utzi eta ermitau-bizitza eraman zuela gauza jakina da; Egiptoko hainbat monako-komunitatez arduratu zen. 105 urte bizi izan zela esaten da. Tradizioan oso ezagunak diren ikuskariak eta tentaldiak pairatu zituen basamortuan iragan zituen lehen 15 urteetan. Eragin handia izan zuen, eta Egiptoko basamortuak haren jarraitzailez bete ziren. (eu)
  • Antonius lahir di Mesir sekitar tahun 250, dalam keluarga kaya. Ketika ia berumur dua puluh tahun, orang tuanya wafat, meninggalkan seluruh harta untuknya. Mengikuti petunjuk Yesus, ia membagikan tanah miliknya kepada orang-orang sekampung, menjual harta lainnya dan menyumbangkan uangnya kepada orang-orang miskin. Ia berguru pada seorang Kristen yang sudah berumur, dan belajar tentang sukacita penyangkalan diri. Antonius makan hanya satu kali sehari, yang terdiri dari roti dan air, serta tidur di atas lantai tidak beralas. (in)
  • Antoine le Grand, également connu comme Antoine d'Égypte, Antoine l'Ermite, ou encore Antoine du désert, est un moine considéré comme le père du monachisme chrétien. Sa vie nous est connue par le récit qu'en a fait Athanase d'Alexandrie vers 360. Il serait né vers 251 et mort vers 356 à l'âge de 105 ans, entre les bras de ses deux disciples, Macaire l'Ancien ou Macaire d'Égypte et Amathas. Au Moyen Âge, l'Ordre hospitalier de Saint-Antoine avait le droit de laisser ses porcs errer dans les rues avec une clochette, ce qui valut au saint d'avoir pour attribut un porc et une clochette. (fr)
  • 성 안토니우스, 대수도원장 안토니우스, 이집트의 안토니우스, 사막의 안토니우스, 은자 안토니우스, 압바스 안토니오스(그리스어: Ἀββᾶς Ἀντώνιος) 그리고 모든 수사들의 교부라고 알려진 대 안토니우스(영어: Anthony the Great 또는 Antony the Great)(251년경 ~ 356년경)은 이집트 출신의 기독교 성인으로, 사막의 교부들 가운데 저명한 한 지도자였다. 그는 많은 교파들에서 그의 축일이 기념되는데, 그 날짜는 동방 정교회와 콥트 교회에서 1월 30일이며, 로마 가톨릭교회와 콥트 가톨릭교회에서는 1월 17일이다. 알렉산드리아의 아타나시우스에 의해 기록된 안토니우스 전기는 라틴어로 번역되어 특히 서유럽에 의 개념을 전파하는데 도움이 되었다. 그는 종종 최초의 수사로 오인되지만, 그의 전기와 다른 자료들은 그 이전에 많은 금욕주의자들이 있었음을 명백히 한다. 그렇지만, 성 안토니우스는 (270년에서 271년 사이에) 광야로 나간, 그 지리적 이동으로도 그의 명성에 기여한 첫 번째 수사로 알려졌다. (ko)
  • Antonio Abate, in greco antico: Ἀντώνιος, Antṓnios, in latino: Antonius, in copto: Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ, chiamato sant'Antonio il Grande, detto anche sant'Antonio d'Egitto, sant'Antonio del Fuoco, sant'Antonio del Deserto e sant'Antonio l'Anacoreta (Qumans, 12 gennaio 251 – deserto della Tebaide, 17 gennaio 356), è stato un abate ed eremita egiziano. (it)
  • Antoni Wielki (Opat), Święty Antoni, (ur. 250 lub 251 w , zm. 356 w pobliżu góry Kulzim) – egipski pustelnik, opat i ojciec pustyni; tradycyjnie uznawany za twórcę anachoretyzmu, jednej z odmian ruchu monastycznego. Abba Antoni uznany został przez historyków za rewolucjonistę duchowości chrześcijańskiej, bowiem w czasach, kiedy stało się ono religią państwową i przestała istnieć potrzeba oddawania życia za wiarę, wypracował on nowy model męczeństwa polegający na dożywotniej kontemplacji na pustyni w całkowitym wyrzeczeniu się siebie i surowej ascezie. (pl)
  • Santo Antão, também conhecido como Santo Antão do Egito, Santo Antão, o Grande, Santo Antão, o Eremita, Santo Antão, o Anacoreta, ou ainda O Pai de Todos os Monges, foi um santo cristão do Egito, um líder de destaque entre os Padres do Deserto. Ele é venerado em muitas igrejas nas seguintes datas festivas: 30 de Janeiro, no antigo calendário da Igreja Ortodoxa e da Igreja Ortodoxa Copta; 17 de Janeiro, no novo calendário da Igreja Ortodoxa, da Igreja Ortodoxa Búlgara, da Igreja Católica Romana e da Igreja Católica Copta. (pt)
  • Антоній Великий або Антоній Пустельник (дав.-гр. Ἀντώνιος, лат. Antonius, копт. Ⲁⲃⲃⲁ Ⲁⲛⲧⲱⲛⲓ, араб. القديس أنطونيوس الكبير‎; ~12 січня 251 — ~17 січня 357) — засновник християнського відлюдницького чернецтва, єгипетський анахорет, творець пустельництва й ініціатор монашого життя у християнстві. Канонізований християнською церквою і зарахований до лику святих. (uk)
rdfs:label
  • Anthony the Great (en)
  • أنطونيوس الكبير (ar)
  • Antoni Abat (ca)
  • Antonín Veliký (cs)
  • Antonius der Große (de)
  • Άγιος Αντώνιος ο Μέγας (el)
  • Antonio la Granda (sanktulo) (eo)
  • Antonio Abad (es)
  • Anton abadea (eu)
  • Antoine le Grand (fr)
  • Antonius Agung dari Mesir (in)
  • Antonio abate (it)
  • 大アントニオス (ja)
  • 대 안토니우스 (ko)
  • Antonius van Egypte (nl)
  • Antão, o Grande (pt)
  • Antoni Wielki (pl)
  • Антоний Великий (ru)
  • Den helige Antonius (sv)
  • Антоній Великий (uk)
  • 聖安東尼 (基督教聖人) (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Anthony the Great (en)
is dbo:namedAfter of
is dbo:patron of
is dbo:saint of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:dedication of
is dbp:influences of
is dbp:namedFor of
is dbp:patron of
is dbp:patronSaint of
is dbp:saint of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License