About: Anarchism

An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Anarchism is a political philosophy and movement that is skeptical of all justifications for authority and seeks to abolish the institutions it claims maintain unnecessary coercion and hierarchy, typically including, though not necessarily limited to, governments, nation states, and capitalism. Anarchism advocates for the replacement of the state with stateless societies or other forms of free associations. As a historically left-wing movement, usually placed on the farthest left of the political spectrum, it is usually described alongside communalism and libertarian Marxism as the libertarian wing (libertarian socialism) of the socialist movement.

Property Value
dbo:abstract
  • اللاسلطوية وتُعرف أيضاً باسم أناركية (وأحياناً تترجم خَطَأً فوضوية) ويطلق على أتباعها اسم اللاسلطويون هي فلسفة سياسية رفض التسلسلات الهرمية التي يرونها غير عادلة، أو بدلًا من ذلك تعارض السلطة في تسيير العلاقات الإنسانية. يدعو أنصار اللاسلطوية (اللاسلطويون) إلى مجتمعات من دون دولة مبنية على أساس جمعيات تطوعية غير هرمية. (ar)
  • L'anarquisme pot ser percebut de dues maneres: a) Com un impuls llibertari o una sensibilitat anarquista que ha existit al llarg de la història de la humanitat i s'ha manifestat de formes diverses, com ara els escrits de Lao Tsé i dels taoistes; el mutualisme de les societats fonamentades en el parentesc; l'ethos de diverses sectes religioses; moviments agraris com els diggers a Anglaterra o els zapatistes a Mèxic; les col·lectivitzacions de l'Espanya de la Guerra Civil; el pensament de la Grècia Clàssica, i molts altres moviments. b) Com un moviment històric i una teoria política que té els seus orígens a final del segle xviii, amb William Godwin com a pioner amb el clàssic text anarquista An Enquiry Concerning Political Justice (1798), així com amb les accions dels sans-cullotes i els enragés durant la revolució francesa, i amb els radicals de Gran Bretanya Thomas Spence i William Blake. El terme anarquista fou utilitzat per primera vegada en la Revolució Francesa per a descriure els sans-cullotes (sense calçons), les treballadores franceses que durant la Revolució propugnaven l'abolició del govern. L'anarquisme com a moviment social es va donar al segle xix, amb una filosofia bàsica trenada per personatges com Bakunin, Proudhon, Kropotkin, Goldman, Reclus i Malatesta. En la seva forma clàssica, l'anarquisme era una part important del moviment socialista dels anys precedents a la Gran Guerra, però el seu socialisme era llibertari, no marxista. Morris apunta que "La tendència d'escriptores com David Pepper (1996) de crear una dicotomia entre socialisme i anarquisme és un error en termes històrics i conceptuals." Sovint s'identifica amb símbols que inclouen la "A" d'anarquia circumscrita en un cercle, normalment negre o vermell. Des del punt de vista anarquista l'estat i les multinacionals són unes de les múltiples estructures opressores utilitzades per a justificar l'autoritat d'una elit sobre les persones. Per aquest mateix motiu la tradició anarquista s'ha oposat radicalment a la imposició de poder d'uns sobre altres per mitjà dels exèrcits, monarquies, religions, mercats, així com per qualsevol de les estructures de poder del capitalisme; i advoca per societats sense estat sobre la base d'associacions lliures no jeràrquiques. (ca)
  • Anarchismus je politická ideologie usilující o nastolení anarchie, tedy bezvládí. Anarchisté často odmítají sociální, ekonomické a politické hierarchie a jiné formy nadvlády člověka nad člověkem (např. náboženská, ideologická, rasová, genderová nebo věková). Klasický anarchismus je směsicí různých libertariánských myšlenek v otázkách osobní svobody a socialistických myšlenek v otázkách společenské a komunitní zodpovědnosti. Spolu s tak představuje jeden ze dvou hlavních proudů . Anarchisté odmítají politickou moc a centralizaci, usilují tedy o omezování a nahrazení vnucené státní moci a institucí dobrovolnými organizačními strukturami. Donucování z pozice moci je vnímáno jako překážka lidské svobody. Všechny s výjimkou anarchokapitalismu usilují o překonání kapitalismu. Ten, jakožto systém založený na soukromém vlastnictví výrobních prostředků, z podstaty vytváří hierarchii mezi vlastníkem výrobních prostředků a jeho podřízenými (zaměstnanci), kvůli čemuž není kompatibilní s anarchismem a jeho vizí společnosti bez hierarchie, nadvlády a nerovnosti – tj. anarchie. Tato společnost není chaotická, ale organizovaná na principu federalismu v decentralizovaných samosprávně organizovaných jednotkách vzniklých na základě dobrovolně přijímaného přirozeného a zvykového práva. Výrobní prostředky by v této společnosti byly a řízeny decentralizovaně skrze odbory, samosprávy pracujících, družstva, obce a komuny, což oponuje jak myšlence ekonomiky řízené státem, tak trhem. Anarchisté tvrdí, že lidská pospolitost je schopna sebeřízení, seberegulace a správy bez vnuceného právního řádu ve formě zákonů. (cs)
  • Ο αναρχισμός είναι ιδεολογικό πολιτικό και κοινωνικό κίνημα. Ετυμολογικά προέρχεται από την ελληνική λέξη αρχή (=εξουσία) και το στερητικό α. Στην κυριολεξία αναρχία σημαίνει «χωρίς εξουσία» και το κοινό χαρακτηριστικό όλων των αναρχικών κινημάτων είναι το αίτημά τους για κατάργηση του κράτους, το οποίο βλέπουν ως βασικό καταπιεστικό παράγοντα περιορισμού της ελευθερίας του ατόμου ή / και της κοινωνίας. Ο όρος αναρχισμός αρχικά είχε αρνητική έννοια, διότι αναρχία στην καθομιλουμένη συνήθως σήμαινε χάος κοινωνικό, πολιτικό και όχι μόνο. Δήλωνε δηλαδή την αταξία ή υπήρχαν φορές που ταυτιζόταν με αντικαθεστωτικές βομβιστικές ενέργειες οι οποίες χαρακτηρίζονταν τρομοκρατικές. Η απαραίτητη σύνδεση με τη βία και το χάος ωστόσο είναι προπαγανδιστική, καθώς ορισμένοι θεωρητικοί αναρχικοί θεωρούν τη βία όχι μόνο ακατάλληλο μέσο επιβολής, αλλά επίσης την εξισώσουν με την αστική ηθική, εγκρίνοντάς την μόνο ως μέσο αυτοάμυνας. Η λέξη αναρχία, όπως τη χρησιμοποιούν οι περισσότεροι αναρχικοί, δηλώνει μια αρμονική αντιεξουσιαστική και αταξική κοινωνία, που στηρίζεται στις δυνατότητες της εθελοντικής συνεργασίας και αμοιβαίας βοήθειας των ανθρώπων με βάση τον ατομικό και την προσωπική συμμετοχή. Στη θέση των σημερινών ιεραρχικών, εξουσιαστικών πολιτικών δομών και οικονομικών θεσμών, οι αναρχικοί προτείνουν κοινωνικές σχέσεις θεμελιωμένες στην «εκούσια» ομαδική συγκρότηση αυτόνομων ατόμων, την αλληλεγγύη και την . Ενώ συχνά ο αναρχισμός ορίζεται από αυτό στο οποίο εναντιώνεται, εντούτοις οι αναρχικοί ανά τις εποχές προσέφεραν σύμφωνα με το όραμα για αυτό που πιστεύουν ότι είναι η αληθινά ελεύθερη κοινωνία. Ωστόσο, οι αντιλήψεις για το πώς μπορεί να είναι λειτουργική μια τέτοια κοινωνία πιθανώς διαφέρουν πολύ, ιδιαίτερα όσον αφορά την οργάνωση των οικονομικών της σχέσεων. Οι αναρχικοί απορρίπτουν όλες τις μορφές κοινοβουλευτικής πολιτικής δράσης ως ανούσιες και προσβλέπουν σε μία «κοινωνική επανάσταση» (αναρχοκολεκτιβιστές / αναρχοκομμουνιστές), σε γενικές εργατικές απεργίες (αναρχοσυνδικαλιστές) ή σε μία καθολική «ανυπακοή των μαζών» (αναρχοατομικιστές), προκειμένου να επέλθει η αναρχία. Η χρήση αντικρατικής βίας, είτε κατά την επαναστατική αυτή διαδικασία είτε νωρίτερα υπό μορφή ακτιβισμού, από κάποιους αναρχικούς απορρίπτεται ρητά ως εξουσιαστική πρακτική, ενω από άλλους θεωρείται αναγκαία προκειμένου να εξασφαλιστεί η άμυνα των εξεγερμένων, η κινητοποίηση της κοινωνίας και η ήττα των δυνάμεων του κράτους. (el)
  • Anarchism is a political philosophy and movement that is skeptical of all justifications for authority and seeks to abolish the institutions it claims maintain unnecessary coercion and hierarchy, typically including, though not necessarily limited to, governments, nation states, and capitalism. Anarchism advocates for the replacement of the state with stateless societies or other forms of free associations. As a historically left-wing movement, usually placed on the farthest left of the political spectrum, it is usually described alongside communalism and libertarian Marxism as the libertarian wing (libertarian socialism) of the socialist movement. Humans lived in societies without formal hierarchies long before the establishment of formal states, realms, or empires. With the rise of organised hierarchical bodies, scepticism toward authority also rose. Although traces of anarchist thought are found throughout history, modern anarchism emerged from the Enlightenment. During the latter half of the 19th and the first decades of the 20th century, the anarchist movement flourished in most parts of the world and had a significant role in workers' struggles for emancipation. Various anarchist schools of thought formed during this period. Anarchists have taken part in several revolutions, most notably in the Paris Commune, the Russian Civil War and the Spanish Civil War, whose end marked the end of the classical era of anarchism. In the last decades of the 20th and into the 21st century, the anarchist movement has been resurgent once more, growing in popularity and influence within anti-capitalist, anti-war and anti-globalisation movements. Anarchism employs a diversity of tactics in order to meet its ideal ends which can be broadly separated into revolutionary and evolutionary tactics; there is significant overlap between the two, which are merely descriptive. Revolutionary tactics aim to bring down authority and state, having taken a violent turn in the past, while evolutionary tactics aim to prefigure what an anarchist society would be like. Anarchist thought, criticism, and praxis have played a part in diverse areas of human society. (en)
  • Anarkiismo aŭ anarĥiismo (de la greka ἀν (sen) + ἄρχειν (regni) + ισμός (de la radiko ιζειν), "sen regnestroj") estas politika filozofio kiu inkluzivas teoriojn kaj sintenojn, kiuj malakceptas devigan registaron (nome la ŝtaton) kaj subtenas ĝian malestigon, ofte pro pli ampleksa malakcepto de nevolonta aŭ porĉiama aŭtoritato. La Konciza Oksforda Vortaro pri Politiko (The Concise Oxford Dictionary of Politics) difinas anarkiismon kiel "grupon da ismoj kaj sintenoj centrigitaj sur la kredo ke registaro kaj malutilas kaj nenecesas." Tiu manko (malakcepto de ŝtataj strukturoj), laŭ plej diversaj anarkiismaj skoloj, devas esti kompensataj per , tio estas ekkontrolo fare de bazaj organismoj, institucioj kaj strukturoj de ĉefe la laborrimedoj (produktadrimedoj kiel bazo de ekonomio), sed ankaŭ de sansistemo, eduksistemo, transporto ktp. Tiudirekte konata moto ŝatata de anarkiistoj estas "Anarkio estas plej alta esprimo de ordo". La sociigo de ekzemple sansistemo aŭ eduksistemo levis polemikon inter la propraj anarkiismaj tendencoj ĉu akcepti aŭ ne ŝtatigon de tiuj sistemoj male al permesi privatigon: akcepti ŝtatigon supozus ian akcepton de malŝatata ŝtato, sed malakcepti ĝin supozus iel favori privatigon, kiel bazo de noveliberalisma kapitalismo, ankaŭ malŝatata de ĉiuj anarkiismaj tendencoj. Estas multaj specoj kaj tradicioj de anarkiismo, kaj ne ĉiuj el tiuj estas reciproke ekskludaj. Laŭ la Oksforda Akompanlibro al Filozofio (Oxford Companion to Philosophy), "ne estas iu nura difina pozicio kiun tenas ĉiuj anarkiistoj, krom ilian malakcepton de deviga registaro, kaj tiuj, kiujn oni konsideras anarkiistoj, maksimume dividas ian familian similaspekton." Anarkiistoj tenas malsamajn vidojn pri la ekonomia organizo de socio; iuj preferas anarki-komunismon, anarki-kolektivismon, aŭ partoprenan ekonomion, dum aliaj subtenas merkatajn sistemojn kiel reciprokismon, agorismon, aŭ (polemike) anarki-kapitalismon. Anarkiismaj pensoskoloj malsamas fundamente, kaj subtenas ion ajn de ekstrema individuismo al tuta kolektivismo. Iuj anarkiistoj kontraŭis (kaj kontraŭas) trudadon, dum aliaj ĝin subtenis (kaj subtenas), precipe forme de perforta revolucio sur la vojo al anarkio aŭ utopio. (eo)
  • Anarchismus (abgeleitet von altgriechisch ἀναρχία anarchia ‚Herrschaftslosigkeit‘; Derivation aus α privativum und ἀρχή arche ‚Herrschaft‘) ist eine politische Ideenlehre und Philosophie, die Herrschaft von Menschen über Menschen und jede Art von Hierarchie als Form der Unter­drückung von Freiheit ablehnt. Dieser wird eine Gesell­schaft entgegengestellt, in der sich Individuen auf freiwilliger Basis selbst­bestimmt und föderal in Kollektiven verschiedener Art wie Kommunen als kleinster Einheit des Zusammen­lebens, Genossenschaften und Syndikaten als Basis der Produktion zusammen­schließen. Es gibt innerhalb des Anarchismus viele teils sehr unterschiedliche Strömungen. Grundsätzlich bedeutet Anarchie die Aufhebung hierarchischer Strukturen – bis hin zur Auflösung staatlicher Organisiertheit der menschlichen Gesellschaft. Im Mittelpunkt stehen Freiheit, Selbstbestimmung, Gleichberechtigung, Selbstverwirklichung der Individuen und kollektive Selbstverwaltung. Der Anarchismus wird in einem sozialrevolutionären Sinn von seinen Vertretern als Synthese zwischen individueller Freiheit wie im Liberalismus und sozialer Verantwortung für die Gemeinschaft wie im Sozialismus verstanden. Menschen, die nach diesen Prinzipien leben oder eine herrschaftsfreie Gesellschaft anstreben, werden als Anarchisten bezeichnet. Bisweilen wird im deutschsprachigen Raum das Adjektiv libertär (deutsch: freiheitlich) als Synonym für „anarchistisch“ benutzt. (de)
  • Anarquismo es un nombre dado a cualquier filosofía política o social que llame a la oposición y la abolición del Estado entendido como monopolio de la fuerza, y por extensión también al rechazo del gobierno político y de la autoridad considerada impuesta por la fuerza sobre el individuo, por considerarlos innecesarios o nocivos.​​ Los anarquistas suelen ser críticos de la relación de los individuos con la sociedad de su época con el objetivo de promover el cambio social hacia una futura sociedad, en palabras de Pierre-Joseph Proudhon (1809-1865), «sin amo ni soberano».​ Sébastien Faure (1858-1942), filósofo anarquista francés, dijo: «cualquiera que niegue la autoridad y luche contra ella es un anarquista». Bajo una formulación tan simple, pocas doctrinas o movimientos han manifestado una variedad tan grande de interpretaciones y acciones, que no siempre fueron bien entendidos por la opinión pública. No existe acuerdo académico en cuanto a una taxonomía de las corrientes anarquistas; aunque es común la distinción filosófica entre dos grupos de ideas esencialmente opuestos, el anarquismo individualista y el anarquismo socialista;​​ otras fuentes identifican a las corrientes anarquistas por la importancia histórica que tuvieron, desglosándolas en anarquismo individualista, mutualismo, anarquismo colectivista, anarcocomunismo, anarcocapitalismo y anarcosindicalismo.​ Aunque existen diversos pensadores de la Antigüedad que han sido debatidos por los historiadores como posibles precursores del pensamiento anarquista, el punto de partida que suele tomarse para el inicio del pensamiento anarquista en sentido estricto se remonta a Europa Occidental de finales del siglo XVIII, con la obra de William Godwin (1756-1836), ​ aunque otros autores atribuyen ese primer lugar a Étienne de La Boétie (1530–1563).​ Hasta ese momento el anarquismo solo puede considerarse cuando mucho un «movimiento intelectual» heterogéneo en ideas y de autores inconexos que solo fueron agrupados como «anarquistas» en retrospectiva por parte de historiadores políticos. El anarquismo entendido estrictamente como movimiento político existió desde la segunda mitad del siglo XIX hasta inicios del siglo XX, fundamentado sobre la obra intelectual y la militancia política de los anarquistas socialistas Pierre-Joseph Proudhon en Francia y su sucesor ideológico Mijaíl Bakunin (1814-1876), quien desde la Suiza francófona se convirtió en el principal constructor del movimiento anarquista europeo. Si bien no dejó de ser un movimiento minoritario frente a otros movimientos políticos, el movimiento anarquista logró incrementar su influencia hasta tener algún nivel de relevancia política y base popular en algunos países de Europa Latina y el Imperio ruso, incluyendo algunos experimentos sociales significativos en las primeras décadas del siglo XX.​ En el cambio del siglo XIX al XX el anarquismo como movimiento social internacional fue paulatinamente dominado por la corriente anarcosindicalista, esta se impuso sobre las demás corrientes anarquistas hasta hacer casi indistinguible el movimiento anarquista del anarcosindicalismo durante los primeros años del siglo XX, coincidiendo con la época de mayor influencia de aquel movimiento. Este auge fue breve pues el movimiento anarquista internacional entró en un rápido y profundo declive en la década de 1910 (con notables excepciones en regiones de Ucrania y España) hasta definitivamente extinguirse al finalizar la década de 1930, en el contexto de las dos guerras mundiales y de la creciente popularidad de otros movimientos sociales que competían por una base popular similar como fueron el comunismo y el fascismo.​ Así desapareció el movimiento político que algunos especialistas han denominado «anarquismo histórico» para diferenciarlo de otras formas de entender el término «anarquismo».​ Décadas después, en el contexto de ciertos movimientos estudiantiles y antiautoritarios de la década de 1960, varias ideas anarquistas fueron recuperadas o reelaboradas por estudiosos y pensadores, y posteriormente algunas de estas ideas reconstruidas se han insertado en diversas doctrinas y movimientos contemporáneos.​ (es)
  • Anarkismoa agintea, hierarkia eta aginpidez diharduten erakundeak, estatua bereziki, ukatu eta anarkia, akrazia eta banakoaren erabateko askatasuna aldezten duen filosofia eta praktika politikoa da. Korronte zenbait daude anarkismoaren baitan, hala nola komunismo libertarioa, anarkosindikalismoa, sozialismo libertarioa, anarkokapitalismoa, kristau anarkismoa eta matxinada-anarkismoa. (eu)
  • Fealsúnacht shochúil pholaitiúil é an t-ainrialachas atá bunaithe ar an bhfrithúdarásúlacht agus ar fhéineagrú spontáineach na ndaoine seachas ar struchtúir údarásúla cosúil leis an stát. Deir lucht leanúna an ainrialachais nach gá le a bheith ann agus gur mó a dhochar ná a shochar. Ba bhreá leis na hainrialaithe ról an údaráis sa chaidreamh idir na daoine a laghdú, nó fiú deireadh a chur leis.. B'fhearr leo sochaí gan stáit ar bith. Tá an focal ain-riaghailteachd in úsáid i nGaeilge na hAlban, agus is ionann an focal seo agus anarchism an Bhéarla, a thagann ón nGréigis, anarchos: an- = neamh-, frith-, agus archos, cumhacht. (ga)
  • Anarkisme adalah filsafat politik yang menganjurkan masyarakat tanpa negara atau sering didefinisikan sebagai lembaga sukarela yang mengatur diri sendiri. Tapi beberapa penulis telah mendefinisikan sebagai lembaga yang lebih spesifik berdasarkan asosiasi bebas non-hierarkis. Anarkisme berpegangan pada konsep bahwa negara menjadi tidak diinginkan, tidak perlu, atau berbahaya.Sementara anti-statisme adalah pusat dari pemikiran ini, anarkisme juga menentang otoritas atau organisasi hierarkis dalam pelaksanaan hubungannya dengan manusia, sehingga tidak terbatas pada sistem negara saja. Secara spesifik pada sektor ekonomi, politik, dan administratif, anarki berarti koordinasi dan pengelolaan, tanpa aturan birokrasi yang didefinisikan secara luas sebagai pihak yang superior dalam wilayah ekonomi, politik dan administratif (baik pada ranah publik maupun privat). (in)
  • L'anarchisme , ou idéologie libertaire, regroupe plusieurs courants de philosophie politique développés depuis le XIXe siècle sur un ensemble de théories et de pratiques anti-autoritaires basées sur la démocratie directe et ayant la liberté individuelle comme valeur fondamentale. Le terme libertaire est souvent utilisé comme synonyme d'anarchiste, notamment dans le monde francophone. L'anarchisme, à la différence de l'anomie, ne prône pas l'absence de loi, mais milite pour que son élaboration émane directement du peuple (initiative populaire par exemple), qu'elle soit directement votée par lui (référendum ou vote par des assemblées tirées au sort) et que son application soit sous contrôle de ce dernier (mandat impératif, forces de sécurité dont les officiers sont élus, révocabilité des élus). Fondé sur la négation du principe de domination d'un individu ou d'un groupe d'individus dans l'organisation sociale, l'anarchisme a pour but de développer une société sans classe sociale. Ce courant prône ainsi la coopération dans une dynamique d'autogestion. Contre l'oppression, l'anarchisme propose une société fondée sur la solidarité comme solution aux antagonismes, la complémentarité de la liberté de chacun et celle de la collectivité, l'égalité des conditions de vie et l'autogestion des moyens de production (coopératives, mutuelles). Il s'agit donc d'un mode politique qui cherche non pas à résoudre les différences opposant les membres constituants de la société mais à associer des forces autonomes et contradictoires. L'anarchisme est un mouvement pluriel qui embrasse l'ensemble des secteurs de la vie et de la société. Initialement théorisé par des penseurs socialistes, il est habituellement classé à la gauche voire l'extrême gauche du spectre politique bien qu'il refuse par essence de s'inscrire dans le cadre de la démocratie représentative. Concept philosophique, c’est également « une idée pratique et matérielle, un mode d’être de la vie et des relations entre les êtres qui naît tout autant de la pratique que de la philosophie ; ou pour être plus précis qui naît toujours de la pratique, la philosophie n’étant elle-même qu’une pratique, importante mais parmi d’autres ». En 1928, Sébastien Faure, dans La Synthèse anarchiste, définit quatre grands courants qui cohabitent tout au long de l'histoire du mouvement : l'anarchisme individualiste qui insiste sur l'autonomie individuelle contre toute autorité ; le socialisme libertaire qui propose une gestion collective égalitaire de la société ; le communisme libertaire, qui de l'aphorisme « De chacun selon ses moyens, à chacun selon ses besoins » créé par Louis Blanc, veut économiquement partir du besoin des individus, pour ensuite produire le nécessaire pour y répondre ; l'anarcho-syndicalisme, qui propose une méthode, le syndicalisme, comme moyen de lutte et d'organisation de la société. Depuis, de nouvelles sensibilités se sont affirmées, telles l'anarcha-féminisme, l'écologie sociale (et son application, le municipalisme libertaire). En 2007, l'historien Gaetano Manfredonia propose une relecture de ces courants sur base de trois modèles. Le premier, « insurrectionnel », englobe autant les mouvements organisés que les individualistes qui veulent détruire le système autoritaire avant de construire, qu’ils soient bakouniniens, stirnerien ou partisans de la propagande par le fait. Le second, « syndicaliste », vise à faire du syndicat et de la classe ouvrière, les principaux artisans tant du renversement de la société actuelle, que les créateurs de la société future. Son expression la plus aboutie est sans doute la Confédération nationale du travail pendant la révolution sociale espagnole de 1936. Le troisième est « éducationniste réalisateur » dans le sens où les anarchistes privilégient la préparation de tout changement radical par une éducation libertaire, une culture formatrice, des essais de vie communautaires, la pratique de l'autogestion et de l'égalité des sexes, etc. Ce modèle est proche du gradualisme d'Errico Malatesta et renoue avec « l’évolutionnisme » d'Élisée Reclus. Pour Vivien Garcia dans L'Anarchisme aujourd'hui (2007), l'anarchisme « ne peut être conçu comme un monument théorique achevé. La réflexion anarchiste n'a rien du système. […] L'anarchisme se constitue comme une nébuleuse de pensées qui peuvent se renvoyer de façon contingente les unes aux autres plutôt que comme une doctrine close ». Selon l'historien américain Paul Avrich : « Les anarchistes ont exercé et continuent d'exercer une grande influence. Leur internationalisme rigoureux et leur antimilitarisme, leurs expériences d'autogestion ouvrière, leur lutte pour la libération de la femme et pour l'émancipation sexuelle, leurs écoles et universités libres, leur aspiration écologique à un équilibre entre la ville et la campagne, entre l'homme et la nature, tout cela est d'une actualité criante ». (fr)
  • アナキズム(英: anarchism、仏: anarchisme、露: анархизм、アナーキズムとも)は、国家権力や宗教など一切の政治的権威と権力を否定し、自由な諸個人の合意のもとに個人の自由が重視される社会を運営していくことを理想とする思想。四大巨頭とされる著名な思想家はウィリアム・ゴドウィン、ピエール・ジョゼフ・プルードン、ミハイル・バクーニン、ピョートル・クロポトキン。アナキズムは自由主義的な立場である個人主義的無政府主義と、社会主義的な立場である社会的無政府主義にも分類され、アナキズムの支持者はアナキスト(アナーキスト)と呼ばれる。日本では無政府主義と訳される場合も多いが、誤解の多い訳語として忌避される傾向もある。 (ja)
  • ( 아나키스트는 여기로 연결됩니다. 영화에 대해서는 아나키스트 (영화) 문서를 참고하십시오.) 아나키즘(영어: anarchism /ˈænərˌkɪzəm/, 프랑스어: anarchisme 아나르시슴[*])은 사회를 아나키의 상태로 만들려는 정치적 철학적 사상이며, 이러한 사상가는 아나키스트라고 한다. 아나키의 상태란 사회적, 경제적, 정치적 ‘지배자가 없는 상태’를 의미한다. 프루동은 그의 저서 《》에서 아나키는 “주인과 군주의 부재”를 의미한다고 언급했다. 역사적으로는 고대의 공동체에서 비롯하여 갖가지 공동체나 고대의 철학, 사상에서도 연원을 찾아 볼 수 있으나, 근대에 이르러 자본주의와 권위주의의 폐해에 대한 반발로 공산주의, 사회주의와 함께 발흥하였으며, 등과도 깊은 관련이 있다. (ko)
  • L'anarchismo è definito come la filosofia politica applicata o il metodo di lotta alla base dei movimenti libertari volti fattualmente già dal XIX secolo al raggiungimento dell'anarchia come organizzazione societaria, teorizzante che lo Stato sia indesiderabile, non necessario e dannoso o in alternativa come la filosofia politica che si oppone all'autorità o all'organizzazione gerarchica nello svolgimento delle relazioni umane. I fautori dell'anarchismo, noti come anarchici, propongono società senza Stato basate sulle associazioni volontarie e non gerarchiche. Il termine inteso in senso politico venne inizialmente utilizzato dal girondino Jacques Pierre Brissot nel 1793, definendo negativamente la corrente politica degli enragés o arrabbiati, gruppo rivoluzionario radicale critico di ogni forma d'autorità. Nel 1840 con Pierre-Joseph Proudhon e il suo saggio Che cos'è la proprietà? (Qu'est-ce que la propriété ?) i termini anarchia e anarchismo assumeranno una connotazione positiva. Ci sono alcune tradizioni di anarchismo e sulla base della storia del movimento transitata attraverso il dibattito fine-ottocentesco dell'anarchismo senza aggettivi. Le scuole di pensiero anarchico possono differire tra loro anche in modo sostanziale, spaziando dall'individualismo estremo al totale collettivismo. Le tipologie di anarchismo sono state suddivise in due categorie, ovvero anarchismo sociale e anarchismo individualista, tuttavia compaiono anche altre suddivisioni basate comunque su classificazioni dualiste simili. L'anarchismo in quanto movimento sociale ha registrato regolarmente fluttuazioni di popolarità. La tendenza centrale dell'anarchismo a coniugarsi come movimento sociale di massa si è avuta con l'anarco-comunismo e con l'anarco-sindacalismo mentre l'anarco-individualismo è principalmente un fenomeno letterario, che tuttavia ha avuto un impatto sulle correnti più grandi. La maggior parte degli anarchici sostiene l'autodifesa o la nonviolenza (anarco-pacifismo) mentre alcuni anarchici hanno approvato l'uso di alcune misure coercitive, tra le quali la rivoluzione violenta e il terrorismo, per ottenere la società anarchica. Noam Chomsky descrive l'anarchismo, insieme al marxismo libertario, come "l'ala libertaria del socialismo". (it)
  • Anarchisme (van Oudgrieks ἄναρχος, anarchos: ἀ- = "geen", ἀρχός = "heerser") is het streven naar een situatie of samenleving waarin mensen zonder een hogere macht of autoriteit leven (anarchie). Het is de verzameling denkwijzen die terug te brengen is tot de gedachte dat een individu op geen enkele manier een ondergeschiktheid áán of ván iets of iemand erkent. In de omgangstaal wordt de term anarchie als samenleving vaak verward met een andere betekenis van het begrip anarchie, namelijk chaos of wanorde/verwarring. Met de term sociaal-anarchisme tracht men die verwarring tegen te gaan. Als politieke stroming is de moderne anarchistische beweging rond 1860 ontstaan als een afsplitsing van het socialisme. Het belangrijkste verschil tussen beide stromingen is dat het anarchisme ook na de revolutie iedere vorm van centraal gezag afwijst. Wel zijn veel anarchistische stromingen het erover eens dat de productiemiddelen collectief bezit behoren te zijn. Volgens anarchisten leidt elke vorm van gezag tot onderdrukking en is het beter om een bestuur in de vorm van kleine autonome (zelfbesturende) gemeenschappen te hebben. Deze functioneren op basis van vrije associatie en gelijkheid van de deelnemers. Voorbeelden hiervan zijn grassroots- en basisdemocratieën zoals die bijvoorbeeld terug te vinden zijn in de manier van organiseren van actiekampen, acties of bijeenkomsten bij antiglobalistische protesten. Hier geldt besluitvorming bij consensus, organisatie in basisgroepen en autonomie van deelnemers als leidraad. Vanwege de nadruk op de vrije associatie van individuen wordt persoonlijke bewustwording door veel anarchisten belangrijk gevonden. Een anarchistisch adagium is dan ook "het persoonlijke is politiek". (nl)
  • Anarchizm – doktryna polityczna i ruch społeczny, które cechują się niechęcią wobec władzy oraz odrzuceniem własności prywatnej i wszelkich przymusowych form hierarchii. Anarchizm wzywa do zniesienia państwa, które uważa za niepotrzebne i szkodliwe. Pojawiły się pewne kontrowersje co do definicji anarchizmu, a tym samym jego historii. Jedna grupa uczonych uważa anarchizm za ściśle powiązany z walką klas. Inni uznają, że ta perspektywa jest zbyt wąska. Podczas gdy pierwsza grupa bada anarchizm jako zjawisko, które miało miejsce w XIX wieku, druga szuka jego korzeni w historii starożytnej. Murray Bookchin opisywał kontynuację „dziedzictwa wolności” ludzkości (tj. momentów rewolucyjnych), które istniało w całej historii, w przeciwieństwie do „dziedzictwa dominacji”, na które składają się państwa, kapitalizm i inne formy organizacyjne. Wraz z debatami nad definicją, kwestia, czy jest to filozofia, teoria, czy seria działań, komplikuje się. Profesor filozofii Alejandro de Agosta proponuje, że anarchizm jest „zdecentralizowaną federacją filozofii, a także praktyk i sposobów życia, wykutą w różnych społecznościach i potwierdzającą różnorodne geohistorie”. (pl)
  • Anarkism, vanligen av grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare/herrar"), är en idéströmning med syfte att skapa ett samhälle fritt från stat, kapitalism och alla andra hierarkiska system och auktoritära strukturer. Det finns många olika varianter av anarkism – bl.a. med utgångspunkt i vad som ses som huvudfienden: Staten, även eventuellt staten som kapital och kapitalismen eller båda. Förenklat kan man säga att anarkisterna vill att samhället organiseras horisontellt, inte vertikalt, med allas jämlika medverkan i ett samhälle som styrs genom direkt demokrati och där upprätthållandet av samhället sköts på lokal nivå, snarare än genom privategendom eller ett kapitalsamhälle med en byråkratisk modell av realsocialistiskt snitt. Det finns många olika teorier för hur denna övergång skulle ske. Vissa förespråkar en mer eller mindre omedelbar förändring genom en social revolution, andra tror att "smarta lösningar" som alternativa valutasystem, kooperativt och idealistisk verksamhet, och spridande av kunskap och medel vilka ska underminera och helt enkelt bygga bort staten, kapitalet och ibland även politiken. Det som är gemensamt för all anarkism är att förändringen ska komma nerifrån och inte är något som kan växa fram genom gradvisa reformer (reformsocialism) eller genom att ett parti tar monopol på statsmakten och därmed våldet, för att under en längre övergångsperiod tvinga fram förändrade (politiska) förhållanden, attityder och dygder (proletariatets diktatur, förespråkas inom Marxism–leninism). På fackföreningssidan har anarkismen en nära släkting i syndikalismen. Kortfattat brukar anarkismen delas i social anarkism, som står den ursprungliga utopiska socialismen nära och söker en icke-auktoritär övergång till ett statslöst och klasslöst samhälle, och individualanarkism, som betonar individens egenvärde och okränkbarhet och delar många filosofiska punkter med klassisk liberalism. Inom den senare tankeskolan är Max Stirner en central figur. Båda formerna märker emellertid ut sig från de gängse politiska teorierna socialism och liberalism genom att förespråka statens ovillkorliga och fullständiga avskaffande. Se även anarkokommunism eller frihetlig socialism. (sv)
  • Анархи́зм (от др.-греч. ἀναρχία — «безвластие», «безначалие», от ἀν- — «без-» и ἀρχή — «начало; начальство; власть») — общее наименование ряда систем взглядов, основывающихся на человеческой свободе и отрицающих необходимость принудительного управления и власти человека над человеком. Существует множество различных направлений анархизма, которые часто расходятся в тех или иных вопросах: от второстепенных и вплоть до основополагающих (в частности — относительно взглядов на частную собственность, рыночные отношения, этнонациональный вопрос). Анархисты выступают за самоуправление, то есть за систему независимых собраний граждан, самостоятельно управляющих своей жизнью и трудом на рабочем месте, в районе проживания и т. д. Анархистское общество представляет собой добровольную конфедерацию таких собраний. Анархисты отрицают полезность подавления одних людей другими и привилегии одних участников общественного процесса по отношению к другим, предлагая заменить любые механизмы государственного принуждения свободным сотрудничеством индивидов. По мнению анархистов, общественные отношения должны основываться на личной заинтересованности, добровольном согласии и ответственности каждого участника. Отношения анархистов к ликвидации принудительных видов власти могут разниться в зависимости от конкретных течений анархизма. В качестве таковых анархистами некоторых направлений может рассматриваться не только политическое принуждение, но и отношения найма, брачные отношения или животноводство. Другие виды анархистов, в свою очередь, выступают только против государственного принуждения. (ru)
  • Anarquismo é uma ideologia política que se opõe a todo tipo de hierarquia e dominação, seja ela política, econômica, social ou cultural, como o Estado, o capitalismo, as instituições religiosas, o racismo e o patriarcado. Através de uma análise crítica da dominação, o anarquismo pretende superar a ordem social na qual esta se faz presente através de um projeto construtivo baseado na defesa da autogestão, tendo em vista a constituição de uma sociedade libertária baseada na cooperação e na ajuda mútua entre os indivíduos e onde estes possam associar-se livremente. Os meios para se alcançar tais objetivos são motivos de debates e divergências entre os anarquistas. Com base em discussões estratégicas acerca da organização anarquista, das lutas de curto prazo e da violência, estabelecem-se duas correntes do anarquismo: o anarquismo insurrecionário e o anarquismo social ou de massas. O anarquismo insurrecionário afirma que as lutas de curto prazo por reformas e que os movimentos de massa organizados são incompatíveis com o anarquismo, dando ênfase à propaganda pelo ato como o principal meio para despertar uma revolta espontânea revolucionária. Já o anarquismo social ou de massas enfatiza a noção de que apenas movimentos de massa podem ser capazes de provocar a transformação social desejada pelos anarquistas, e que tais movimentos, constituídos normalmente por meio de lutas por reformas e questões imediatas, devem contar com a presença dos anarquistas, que devem trabalhar no sentido de radicalizá-los e transformá-los em agentes revolucionários. Historicamente, o anarquismo é um fenômeno moderno, surgindo na segunda metade do século XIX no contexto da Segunda Revolução Industrial, a partir da radicalização do mutualismo de Pierre-Joseph Proudhon no seio da Associação Internacional dos Trabalhadores (AIT), durante o final da década de 1860. Entre 1868 e 1894, o anarquismo já havia se desenvolvido significativamente e também havia sido difundido globalmente, exercendo, até 1949, grande influência entre os movimentos operários e revolucionários, embora tenha continuado a exercer influência significativa em diversos movimentos sociais do período pós-guerra até a contemporaneidade, entre fluxos e refluxos. (pt)
  • Анархіз́м (від дав.-гр. αναρχω — від ἀν, ан, «без» + ἄρχή, архе, «влада» + -ізм) — суспільно-політична течія, що прагне до максимально можливого визволення особистості, виступає за негайне знищення будь-якої державної влади стихійним бунтом мас і створення федерації дрібних автономних асоціацій виробників і споживачів (союзи громад). Мета анархізму — створення вільної організації суспільства з інститутами громадського самоуправління, яке обходиться без влади людини над людиною. Анархізм пропагує бездержавність. Він є системою етичних та філософських поглядів, ідей, переконань, цінностей та установок, що виражають інтереси різних соціальних груп, класів, товариств, в яких усвідомлюються і оцінюються відносини людей до дійсності і один до одного, соціальні проблеми і конфлікти, а також містяться цілі (програми) соціальної діяльності, спрямованої на закріплення або зміну існуючих суспільних відносин. Ідеї анархізму остаточно сформувалися в XIX столітті. Анархізм не треба плутати з нігілізмом (він заперечує суспільство і спрямований на його руйнування). Хронологічно анархізм поділяють на індивідуалістичний анархізм — представники: П. Прудон, М. Штірнер; колективістський — М. О. Бакунін; комуністичний — П. О. Кропоткін. В сучасному світі поняття «анархізм» втратило свій первісний зміст і часто вживається як синонім хаосу, безвладдя, дезорганізації. Самі ж сучасні представники та представниці спрямовують дії не на руйнування і хаос, а на збудування безвладного суспільства на ідеях солідарності, свободи та рівності. Анархізм — ідея про те, що суспільство може і має бути організоване без державницького примусу. Крім того окремі анархісти можуть мати додаткові критерії того, що стоїть за словом анархізм, і вони часто не згодні один з одним відносно цих критеріїв. (uk)
  • 無政府主義(英語:anarchism),又称无治主义,也可譯作安那其主義,是一种政治理念及運動,其反對所有強制性、胁迫性的階級制度。無政府主義認為国家政体有害,本身沒有存在的必要。无政府主义在历史上属于左派,被置于政治光譜最左侧;在社会主义运动中属于自由意志主義(自由意志社會主義)派,通常被与相提并论。 在众多国家建立之前,人类一直生活在沒有正式阶级制度的社會中。随着階級制度建立,對權威的質疑聲浪也隨之提高,但是擁有無政府主義自覺的政治運動於啟蒙時代才正式出現。到了19世紀末至20世紀初,無政府主義思潮直捲全球,並為眾多工人解放鬥爭帶來影響。同時內部湧現了各種不同的分支。無政府主義者參與了當時的部分革命,當中又以西班牙內戰的全國勞工聯盟為著名例子,不過他們於1939年被國民軍及其外部支援勢力(纳粹德国、法西斯意大利、葡萄牙独裁政权、天主教会)所擊倒,標誌著古典無政府主義時代落幕。在20世纪的最后數十年及21世纪,无政府主义运动又卷土重来。 無政府主義會採用各種策略來達至理想,它們可分為革命式策略及演變式策略兩大類。前後兩者有相當大的共通之處。革命式策略旨在消滅壓迫人民的國家和權威,在激烈程度上又以古典時代為高。演變式策略皆在展示無政府主義者心目中理想的社會是怎樣的。無政府主義的思想、實踐及其對社会的批評,已影響了人類社會的不同層面。而对无政府主义的批评主要認為它内部存有矛盾、跟暴力有關,或視之為一種烏托邦理想。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 12 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 108717 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124683133 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:1a
  • McMillan (en)
  • Ward (en)
  • Williams (en)
  • Bates (en)
  • Brooks (en)
  • Graham (en)
  • Marshall (en)
  • McLean (en)
  • Carter (en)
  • Wendt (en)
  • Nicholas (en)
  • Imrie (en)
  • Levy (en)
  • Dodson (en)
  • Coutinho (en)
  • Suissa (en)
  • Heywood (en)
  • Avrich (en)
  • Dirlik (en)
  • Kinna (en)
  • Klosko (en)
  • Merriam-Webster (en)
  • Ostergaard (en)
dbp:1loc
  • "Anarchism" (en)
dbp:1p
  • 2 (xsd:integer)
  • 6 (xsd:integer)
  • 12 (xsd:integer)
  • 13 (xsd:integer)
  • 14 (xsd:integer)
  • 23 (xsd:integer)
  • 62 (xsd:integer)
  • 110 (xsd:integer)
  • 128 (xsd:integer)
  • 133 (xsd:integer)
  • 139 (xsd:integer)
  • 250 (xsd:integer)
  • 312 (xsd:integer)
  • 327 (xsd:integer)
  • 536 (xsd:integer)
  • 565 (xsd:integer)
  • 611 (xsd:integer)
  • 641 (xsd:integer)
  • xi (en)
dbp:1pp
  • 1 (xsd:integer)
  • 3 (xsd:integer)
  • 83 (xsd:integer)
  • 146 (xsd:integer)
  • 334 (xsd:integer)
  • 493 (xsd:integer)
  • 564 (xsd:integer)
  • 633 (xsd:integer)
  • 514521 (xsd:integer)
dbp:1y
  • 1971 (xsd:integer)
  • 1980 (xsd:integer)
  • 1991 (xsd:integer)
  • 1992 (xsd:integer)
  • 1993 (xsd:integer)
  • 1994 (xsd:integer)
  • 1996 (xsd:integer)
  • 1999 (xsd:integer)
  • 2002 (xsd:integer)
  • 2003 (xsd:integer)
  • 2004 (xsd:integer)
  • 2010 (xsd:integer)
  • 2011 (xsd:integer)
  • 2012 (xsd:integer)
  • 2016 (xsd:integer)
  • 2017 (xsd:integer)
  • 2019 (xsd:integer)
  • 2020 (xsd:integer)
dbp:2a
  • Oxford English Dictionary (en)
  • Long (en)
  • Miller (en)
  • Thomas (en)
  • Williams (en)
  • Jennings (en)
  • Dunn (en)
  • Marshall (en)
  • Parry (en)
  • Lutz (en)
  • Suissa (en)
  • Jun (en)
  • Mattern (en)
  • Ashwood (en)
  • Nazar (en)
  • Kristjánsson (en)
  • Kahn (en)
  • Grier (en)
  • Laursen (en)
  • Bakunin (en)
  • Cohn (en)
  • Evren (en)
  • Angelbeck (en)
  • Chomsky (en)
  • Gabardi (en)
  • Goodway (en)
  • Honderich (en)
  • Jeppesen (en)
  • Kinna (en)
  • Nesser (en)
  • Ostergaard (en)
  • Ramnath (en)
  • Turcato (en)
  • Ulmschneider (en)
dbp:2loc
  • "Anarchism" (en)
dbp:2p
  • 1 (xsd:integer)
  • 4 (xsd:integer)
  • 6 (xsd:integer)
  • 11 (xsd:integer)
  • 14 (xsd:integer)
  • 15 (xsd:integer)
  • 24 (xsd:integer)
  • 31 (xsd:integer)
  • 46 (xsd:integer)
  • 54 (xsd:integer)
  • 62 (xsd:integer)
  • 119 (xsd:integer)
  • 123 (xsd:integer)
  • 143 (xsd:integer)
  • 157 (xsd:integer)
  • 187 (xsd:integer)
  • 217 (xsd:integer)
  • 551 (xsd:integer)
  • 596 (xsd:integer)
  • 727 (xsd:integer)
  • 896 (xsd:integer)
dbp:2pp
  • 29 (xsd:integer)
  • 83 (xsd:integer)
  • 175 (xsd:integer)
  • 237 (xsd:integer)
  • 300 (xsd:integer)
  • 514 (xsd:integer)
  • 519 (xsd:integer)
  • 681 (xsd:integer)
dbp:2y
  • 1985 (xsd:integer)
  • 1986 (xsd:integer)
  • 1987 (xsd:integer)
  • 1990 (xsd:integer)
  • 1991 (xsd:integer)
  • 1993 (xsd:integer)
  • 1995 (xsd:integer)
  • 2000 (xsd:integer)
  • 2003 (xsd:integer)
  • 2005 (xsd:integer)
  • 2006 (xsd:integer)
  • 2009 (xsd:integer)
  • 2011 (xsd:integer)
  • 2012 (xsd:integer)
  • 2013 (xsd:integer)
  • 2018 (xsd:integer)
  • 2019 (xsd:integer)
dbp:3a
  • Gay (en)
  • Williams (en)
  • Marshall (en)
  • Meltzer (en)
  • Grier (en)
  • Sylvan (en)
  • Cohn (en)
  • Evren (en)
  • Blin (en)
  • Moynihan (en)
  • Angelbeck (en)
  • Chaliand (en)
  • Kinna (en)
  • Rouselle (en)
  • Skirda (en)
dbp:3p
  • 6 (xsd:integer)
  • 15 (xsd:integer)
  • 50 (xsd:integer)
  • 116 (xsd:integer)
  • 183 (xsd:integer)
  • 222 (xsd:integer)
  • 260 (xsd:integer)
  • 549 (xsd:integer)
dbp:3pp
  • 5 (xsd:integer)
  • 504 (xsd:integer)
dbp:3y
  • 1993 (xsd:integer)
  • 1999 (xsd:integer)
  • 2000 (xsd:integer)
  • 2002 (xsd:integer)
  • 2007 (xsd:integer)
  • 2009 (xsd:integer)
  • 2012 (xsd:integer)
  • 2013 (xsd:integer)
  • 2018 (xsd:integer)
dbp:4a
  • Morris (en)
  • Adams (en)
  • Fernández (en)
  • Levy (en)
  • Goodway (en)
dbp:4p
  • 4 (xsd:integer)
  • 9 (xsd:integer)
  • 13 (xsd:integer)
  • 104 (xsd:integer)
dbp:4y
  • 2006 (xsd:integer)
  • 2008 (xsd:integer)
  • 2009 (xsd:integer)
  • 2018 (xsd:integer)
dbp:5a
  • Johnson (en)
  • Newman (en)
dbp:5p
  • 53 (xsd:integer)
  • 169 (xsd:integer)
dbp:5y
  • 2008 (xsd:integer)
  • 2010 (xsd:integer)
dbp:6a
  • Franks (en)
dbp:6pp
  • 393 (xsd:integer)
dbp:6y
  • 2013 (xsd:integer)
dbp:b
  • yes (en)
dbp:commons
  • yes (en)
dbp:d
  • yes (en)
dbp:n
  • yes (en)
dbp:p
  • 138 (xsd:integer)
dbp:q
  • yes (en)
dbp:s
  • yes (en)
dbp:v
  • yes (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wikt
  • yes (en)
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • اللاسلطوية وتُعرف أيضاً باسم أناركية (وأحياناً تترجم خَطَأً فوضوية) ويطلق على أتباعها اسم اللاسلطويون هي فلسفة سياسية رفض التسلسلات الهرمية التي يرونها غير عادلة، أو بدلًا من ذلك تعارض السلطة في تسيير العلاقات الإنسانية. يدعو أنصار اللاسلطوية (اللاسلطويون) إلى مجتمعات من دون دولة مبنية على أساس جمعيات تطوعية غير هرمية. (ar)
  • Anarkismoa agintea, hierarkia eta aginpidez diharduten erakundeak, estatua bereziki, ukatu eta anarkia, akrazia eta banakoaren erabateko askatasuna aldezten duen filosofia eta praktika politikoa da. Korronte zenbait daude anarkismoaren baitan, hala nola komunismo libertarioa, anarkosindikalismoa, sozialismo libertarioa, anarkokapitalismoa, kristau anarkismoa eta matxinada-anarkismoa. (eu)
  • アナキズム(英: anarchism、仏: anarchisme、露: анархизм、アナーキズムとも)は、国家権力や宗教など一切の政治的権威と権力を否定し、自由な諸個人の合意のもとに個人の自由が重視される社会を運営していくことを理想とする思想。四大巨頭とされる著名な思想家はウィリアム・ゴドウィン、ピエール・ジョゼフ・プルードン、ミハイル・バクーニン、ピョートル・クロポトキン。アナキズムは自由主義的な立場である個人主義的無政府主義と、社会主義的な立場である社会的無政府主義にも分類され、アナキズムの支持者はアナキスト(アナーキスト)と呼ばれる。日本では無政府主義と訳される場合も多いが、誤解の多い訳語として忌避される傾向もある。 (ja)
  • ( 아나키스트는 여기로 연결됩니다. 영화에 대해서는 아나키스트 (영화) 문서를 참고하십시오.) 아나키즘(영어: anarchism /ˈænərˌkɪzəm/, 프랑스어: anarchisme 아나르시슴[*])은 사회를 아나키의 상태로 만들려는 정치적 철학적 사상이며, 이러한 사상가는 아나키스트라고 한다. 아나키의 상태란 사회적, 경제적, 정치적 ‘지배자가 없는 상태’를 의미한다. 프루동은 그의 저서 《》에서 아나키는 “주인과 군주의 부재”를 의미한다고 언급했다. 역사적으로는 고대의 공동체에서 비롯하여 갖가지 공동체나 고대의 철학, 사상에서도 연원을 찾아 볼 수 있으나, 근대에 이르러 자본주의와 권위주의의 폐해에 대한 반발로 공산주의, 사회주의와 함께 발흥하였으며, 등과도 깊은 관련이 있다. (ko)
  • L'anarquisme pot ser percebut de dues maneres: a) Com un impuls llibertari o una sensibilitat anarquista que ha existit al llarg de la història de la humanitat i s'ha manifestat de formes diverses, com ara els escrits de Lao Tsé i dels taoistes; el mutualisme de les societats fonamentades en el parentesc; l'ethos de diverses sectes religioses; moviments agraris com els diggers a Anglaterra o els zapatistes a Mèxic; les col·lectivitzacions de l'Espanya de la Guerra Civil; el pensament de la Grècia Clàssica, i molts altres moviments. (ca)
  • Anarchismus je politická ideologie usilující o nastolení anarchie, tedy bezvládí. Anarchisté často odmítají sociální, ekonomické a politické hierarchie a jiné formy nadvlády člověka nad člověkem (např. náboženská, ideologická, rasová, genderová nebo věková). Klasický anarchismus je směsicí různých libertariánských myšlenek v otázkách osobní svobody a socialistických myšlenek v otázkách společenské a komunitní zodpovědnosti. Spolu s tak představuje jeden ze dvou hlavních proudů . (cs)
  • Ο αναρχισμός είναι ιδεολογικό πολιτικό και κοινωνικό κίνημα. Ετυμολογικά προέρχεται από την ελληνική λέξη αρχή (=εξουσία) και το στερητικό α. Στην κυριολεξία αναρχία σημαίνει «χωρίς εξουσία» και το κοινό χαρακτηριστικό όλων των αναρχικών κινημάτων είναι το αίτημά τους για κατάργηση του κράτους, το οποίο βλέπουν ως βασικό καταπιεστικό παράγοντα περιορισμού της ελευθερίας του ατόμου ή / και της κοινωνίας. Ο όρος αναρχισμός αρχικά είχε αρνητική έννοια, διότι αναρχία στην καθομιλουμένη συνήθως σήμαινε χάος κοινωνικό, πολιτικό και όχι μόνο. Δήλωνε δηλαδή την αταξία ή υπήρχαν φορές που ταυτιζόταν με αντικαθεστωτικές βομβιστικές ενέργειες οι οποίες χαρακτηρίζονταν τρομοκρατικές. Η απαραίτητη σύνδεση με τη βία και το χάος ωστόσο είναι προπαγανδιστική, καθώς ορισμένοι θεωρητικοί αναρχικοί θεωρούν τ (el)
  • Anarchism is a political philosophy and movement that is skeptical of all justifications for authority and seeks to abolish the institutions it claims maintain unnecessary coercion and hierarchy, typically including, though not necessarily limited to, governments, nation states, and capitalism. Anarchism advocates for the replacement of the state with stateless societies or other forms of free associations. As a historically left-wing movement, usually placed on the farthest left of the political spectrum, it is usually described alongside communalism and libertarian Marxism as the libertarian wing (libertarian socialism) of the socialist movement. (en)
  • Anarkiismo aŭ anarĥiismo (de la greka ἀν (sen) + ἄρχειν (regni) + ισμός (de la radiko ιζειν), "sen regnestroj") estas politika filozofio kiu inkluzivas teoriojn kaj sintenojn, kiuj malakceptas devigan registaron (nome la ŝtaton) kaj subtenas ĝian malestigon, ofte pro pli ampleksa malakcepto de nevolonta aŭ porĉiama aŭtoritato. La Konciza Oksforda Vortaro pri Politiko (The Concise Oxford Dictionary of Politics) difinas anarkiismon kiel "grupon da ismoj kaj sintenoj centrigitaj sur la kredo ke registaro kaj malutilas kaj nenecesas." Tiu manko (malakcepto de ŝtataj strukturoj), laŭ plej diversaj anarkiismaj skoloj, devas esti kompensataj per , tio estas ekkontrolo fare de bazaj organismoj, institucioj kaj strukturoj de ĉefe la laborrimedoj (produktadrimedoj kiel bazo de ekonomio), sed ankaŭ d (eo)
  • Anarchismus (abgeleitet von altgriechisch ἀναρχία anarchia ‚Herrschaftslosigkeit‘; Derivation aus α privativum und ἀρχή arche ‚Herrschaft‘) ist eine politische Ideenlehre und Philosophie, die Herrschaft von Menschen über Menschen und jede Art von Hierarchie als Form der Unter­drückung von Freiheit ablehnt. Dieser wird eine Gesell­schaft entgegengestellt, in der sich Individuen auf freiwilliger Basis selbst­bestimmt und föderal in Kollektiven verschiedener Art wie Kommunen als kleinster Einheit des Zusammen­lebens, Genossenschaften und Syndikaten als Basis der Produktion zusammen­schließen. (de)
  • Anarquismo es un nombre dado a cualquier filosofía política o social que llame a la oposición y la abolición del Estado entendido como monopolio de la fuerza, y por extensión también al rechazo del gobierno político y de la autoridad considerada impuesta por la fuerza sobre el individuo, por considerarlos innecesarios o nocivos.​​ Los anarquistas suelen ser críticos de la relación de los individuos con la sociedad de su época con el objetivo de promover el cambio social hacia una futura sociedad, en palabras de Pierre-Joseph Proudhon (1809-1865), «sin amo ni soberano».​ Sébastien Faure (1858-1942), filósofo anarquista francés, dijo: «cualquiera que niegue la autoridad y luche contra ella es un anarquista». Bajo una formulación tan simple, pocas doctrinas o movimientos han manifestado una v (es)
  • L'anarchisme , ou idéologie libertaire, regroupe plusieurs courants de philosophie politique développés depuis le XIXe siècle sur un ensemble de théories et de pratiques anti-autoritaires basées sur la démocratie directe et ayant la liberté individuelle comme valeur fondamentale. Le terme libertaire est souvent utilisé comme synonyme d'anarchiste, notamment dans le monde francophone. L'anarchisme, à la différence de l'anomie, ne prône pas l'absence de loi, mais milite pour que son élaboration émane directement du peuple (initiative populaire par exemple), qu'elle soit directement votée par lui (référendum ou vote par des assemblées tirées au sort) et que son application soit sous contrôle de ce dernier (mandat impératif, forces de sécurité dont les officiers sont élus, révocabilité des élu (fr)
  • Fealsúnacht shochúil pholaitiúil é an t-ainrialachas atá bunaithe ar an bhfrithúdarásúlacht agus ar fhéineagrú spontáineach na ndaoine seachas ar struchtúir údarásúla cosúil leis an stát. Deir lucht leanúna an ainrialachais nach gá le a bheith ann agus gur mó a dhochar ná a shochar. Ba bhreá leis na hainrialaithe ról an údaráis sa chaidreamh idir na daoine a laghdú, nó fiú deireadh a chur leis.. B'fhearr leo sochaí gan stáit ar bith. (ga)
  • Anarkisme adalah filsafat politik yang menganjurkan masyarakat tanpa negara atau sering didefinisikan sebagai lembaga sukarela yang mengatur diri sendiri. Tapi beberapa penulis telah mendefinisikan sebagai lembaga yang lebih spesifik berdasarkan asosiasi bebas non-hierarkis. Anarkisme berpegangan pada konsep bahwa negara menjadi tidak diinginkan, tidak perlu, atau berbahaya.Sementara anti-statisme adalah pusat dari pemikiran ini, anarkisme juga menentang otoritas atau organisasi hierarkis dalam pelaksanaan hubungannya dengan manusia, sehingga tidak terbatas pada sistem negara saja. (in)
  • L'anarchismo è definito come la filosofia politica applicata o il metodo di lotta alla base dei movimenti libertari volti fattualmente già dal XIX secolo al raggiungimento dell'anarchia come organizzazione societaria, teorizzante che lo Stato sia indesiderabile, non necessario e dannoso o in alternativa come la filosofia politica che si oppone all'autorità o all'organizzazione gerarchica nello svolgimento delle relazioni umane. Noam Chomsky descrive l'anarchismo, insieme al marxismo libertario, come "l'ala libertaria del socialismo". (it)
  • Anarchisme (van Oudgrieks ἄναρχος, anarchos: ἀ- = "geen", ἀρχός = "heerser") is het streven naar een situatie of samenleving waarin mensen zonder een hogere macht of autoriteit leven (anarchie). Het is de verzameling denkwijzen die terug te brengen is tot de gedachte dat een individu op geen enkele manier een ondergeschiktheid áán of ván iets of iemand erkent. In de omgangstaal wordt de term anarchie als samenleving vaak verward met een andere betekenis van het begrip anarchie, namelijk chaos of wanorde/verwarring. Met de term sociaal-anarchisme tracht men die verwarring tegen te gaan. (nl)
  • Anarchizm – doktryna polityczna i ruch społeczny, które cechują się niechęcią wobec władzy oraz odrzuceniem własności prywatnej i wszelkich przymusowych form hierarchii. Anarchizm wzywa do zniesienia państwa, które uważa za niepotrzebne i szkodliwe. Wraz z debatami nad definicją, kwestia, czy jest to filozofia, teoria, czy seria działań, komplikuje się. Profesor filozofii Alejandro de Agosta proponuje, że anarchizm jest „zdecentralizowaną federacją filozofii, a także praktyk i sposobów życia, wykutą w różnych społecznościach i potwierdzającą różnorodne geohistorie”. (pl)
  • Анархи́зм (от др.-греч. ἀναρχία — «безвластие», «безначалие», от ἀν- — «без-» и ἀρχή — «начало; начальство; власть») — общее наименование ряда систем взглядов, основывающихся на человеческой свободе и отрицающих необходимость принудительного управления и власти человека над человеком. Существует множество различных направлений анархизма, которые часто расходятся в тех или иных вопросах: от второстепенных и вплоть до основополагающих (в частности — относительно взглядов на частную собственность, рыночные отношения, этнонациональный вопрос). (ru)
  • Anarquismo é uma ideologia política que se opõe a todo tipo de hierarquia e dominação, seja ela política, econômica, social ou cultural, como o Estado, o capitalismo, as instituições religiosas, o racismo e o patriarcado. Através de uma análise crítica da dominação, o anarquismo pretende superar a ordem social na qual esta se faz presente através de um projeto construtivo baseado na defesa da autogestão, tendo em vista a constituição de uma sociedade libertária baseada na cooperação e na ajuda mútua entre os indivíduos e onde estes possam associar-se livremente. (pt)
  • Anarkism, vanligen av grekiskans ἀν (utan) + ἄρχειν (att styra) + ισμός (från stammen -ιζειν), "an archos", "utan härskare/herrar"), är en idéströmning med syfte att skapa ett samhälle fritt från stat, kapitalism och alla andra hierarkiska system och auktoritära strukturer. Det finns många olika varianter av anarkism – bl.a. med utgångspunkt i vad som ses som huvudfienden: Staten, även eventuellt staten som kapital och kapitalismen eller båda. (sv)
  • Анархіз́м (від дав.-гр. αναρχω — від ἀν, ан, «без» + ἄρχή, архе, «влада» + -ізм) — суспільно-політична течія, що прагне до максимально можливого визволення особистості, виступає за негайне знищення будь-якої державної влади стихійним бунтом мас і створення федерації дрібних автономних асоціацій виробників і споживачів (союзи громад). Мета анархізму — створення вільної організації суспільства з інститутами громадського самоуправління, яке обходиться без влади людини над людиною. Анархізм пропагує бездержавність. Він є системою етичних та філософських поглядів, ідей, переконань, цінностей та установок, що виражають інтереси різних соціальних груп, класів, товариств, в яких усвідомлюються і оцінюються відносини людей до дійсності і один до одного, соціальні проблеми і конфлікти, а також містя (uk)
  • 無政府主義(英語:anarchism),又称无治主义,也可譯作安那其主義,是一种政治理念及運動,其反對所有強制性、胁迫性的階級制度。無政府主義認為国家政体有害,本身沒有存在的必要。无政府主义在历史上属于左派,被置于政治光譜最左侧;在社会主义运动中属于自由意志主義(自由意志社會主義)派,通常被与相提并论。 在众多国家建立之前,人类一直生活在沒有正式阶级制度的社會中。随着階級制度建立,對權威的質疑聲浪也隨之提高,但是擁有無政府主義自覺的政治運動於啟蒙時代才正式出現。到了19世紀末至20世紀初,無政府主義思潮直捲全球,並為眾多工人解放鬥爭帶來影響。同時內部湧現了各種不同的分支。無政府主義者參與了當時的部分革命,當中又以西班牙內戰的全國勞工聯盟為著名例子,不過他們於1939年被國民軍及其外部支援勢力(纳粹德国、法西斯意大利、葡萄牙独裁政权、天主教会)所擊倒,標誌著古典無政府主義時代落幕。在20世纪的最后數十年及21世纪,无政府主义运动又卷土重来。 (zh)
rdfs:label
  • Anarchism (en)
  • لاسلطوية (ar)
  • Anarquisme (ca)
  • Anarchismus (cs)
  • Anarchismus (de)
  • Αναρχισμός (el)
  • Anarkiismo (eo)
  • Anarquismo (es)
  • Anarkismo (eu)
  • Ainrialachas (ga)
  • Anarchisme (fr)
  • Anarkisme (in)
  • Anarchismo (it)
  • 아나키즘 (ko)
  • アナキズム (ja)
  • Anarchizm (pl)
  • Anarchisme (nl)
  • Anarquismo (pt)
  • Anarkism (sv)
  • Анархизм (ru)
  • Анархізм (uk)
  • 无政府主义 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:differentFrom
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:genre of
is dbo:governmentType of
is dbo:ideology of
is dbo:knownFor of
is dbo:literaryGenre of
is dbo:mainInterest of
is dbo:movement of
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:notableIdea of
is dbo:occupation of
is dbo:philosophicalSchool of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:category of
is dbp:discipline of
is dbp:genre of
is dbp:governmentType of
is dbp:ideology of
is dbp:knownFor of
is dbp:laterwork of
is dbp:mainInterests of
is dbp:movement of
is dbp:notableIdeas of
is dbp:occupation of
is dbp:political of
is dbp:purpose of
is dbp:schoolTradition of
is dbp:side of
is dbp:subject of
is dc:subject of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License