About: Aistulf

An Entity of Type: person, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Aistulf (also Ahistulf, Aistulfus, Haistulfus, Astolf etc.; Italian: Astolfo; died December 756) was the Duke of Friuli from 744, King of the Lombards from 749, and Duke of Spoleto from 751. His reign was characterized by ruthless and ambitious efforts to conquer Roman territory to the extent that in the Liber Pontificalis, he is described as a "shameless" Lombard given to "pernicious savagery" and cruelty.

Property Value
dbo:abstract
  • Aistulf o Astolf († desembre del 756) fou duc de Friül el 744, fill del duc Pemmó, on va succeir al seu germà Ratquis al que també va succeir quan el seu germà fou deposat com a rei del longobards i d'Itàlia el 749. Molt més carismàtic que Ratquis, va revocar l'actitud del seu germà, que havia treballat en cooperació amb l'element llatinoromà, amb la finalitat de garantir, a través d'una major cohesió, més estabilitat al regne, actitud que va provocar la reacció dels tradicionalistes llombards que van elevar a Astolf o Aistulf al tron. Quan va començar a regnar va tornar a la política pro-longobarda, i es va titular rex gentis Langobardorum; va explicar el seu programa expansionista especificant, en el pròleg a les lleis promulgades per ell: «Senyor, que ens ha donat el poble dels romans». El seu govern a la meitat del segle viii, va aconseguir una posició de poder sobre Itàlia igual, sinó superior, a la dels seus grans predecessors Liutprand i Grimuald, per tal d'aprofitar la unificació completa de la península sota el seu ceptre. La intervenció dels francs Pipí el Breu, invocats pels papes, va fer disminuir ràpidament el poder del regne, i el va deixar com un potentat regional. (ca)
  • أيستولف (توفي 756) كان دوق فريولي من 744 وملك اللومبارد من 749 ودوق سبوليتو من 751. (ar)
  • Aistulf či Aistolf latinsky Aistulfus (?Cividale del Friuli - prosinec 756 Pavia) byl od roku 744 vévoda z Furlánska, od roku 749 král Langobardů a od roku 751 vévoda ze Spoleta. Jeho vláda se vyznačovala bezohlednou snahou dobýt římské území Apeninského poloostrova do takové míry, že kronika Liber Pontificalis ho popisuje jako „nestydatého Langobarda“ se sklonem k „zhoubné divokosti a krutosti“. (cs)
  • Ο Αϊστούλφος (Astolfo, ... - Δεκέμβριος 756) ήταν από το 744 μέχρι το 749, βασιλιάς των Λομβαρδών από το 749 ως το 756 και στο ενδιάμεσο από το 751 ως το 756. Πατέρας του ήταν ο και αδελφός του ο Ράτχης. Όταν ο Ράτχης έγινε βασιλιάς, ο Αϊστούλφος τον διαδέχθηκε στη Φριουλία και όταν ο πρώτος αποσύρθηκε σε μοναστήρι, τον διαδέχθηκε πάλι, αυτή τη φορά ως βασιλιάς. Συνέχισε την πολιτική του επεκτατισμού και των πολέμων εναντίον τόσο του Πάπα όσο και του Εξαρχάτου της Ραβέννας. Το 751 κατέλαβε τη Ραβέννα και απείλησε τη Ρώμη με κεφαλικό φόρο. Την ίδια χρονιά, ο Αϊστούλφος κατέλαβε και την Ίστρια από τους Βυζαντινούς. Εκνευρισμένοι, ανήσυχοι και χωρίς καμία αρωγή από τους Βυζαντινούς, οι Πάπες στράφηκαν στο παλάτι της Αυστρασίας που κυβερνούσε ουσιαστικά το Φραγκικό Βασίλειο για βοήθεια. Το 741, ο Πάπας Γρηγόριος Γ΄ ζήτησε από τον Κάρολο Μαρτέλο να επέμβει, αλλά ο τελευταίος δήλωσε απασχολημένος αλλού και αρνήθηκε. Το 753, ο Πάπας Στέφανος Β΄ επισκέφθηκε το γιό του Μαρτέλου, τον Πιπίνο το Βραχύ, που είχε μόλις ανακηρυχθεί βασιλιάς των Φράγκων με την συγκατάθεση του Πάπα Ζαχαρία. Ως ένδειξη ευγνωμοσύνης για την παπική στήριξη, ο Πιπίνος διέσχεισε τις Άλπεις, νίκησε τον Αϊστούλφο και παρέδωσε στους Πάπες τα εδάφη που είχε καταλάβει ο Αϊστούλφος τόσο στην Ιταλία (Εμίλια-Ρομάνια και Πεντάπολις) όσο και από τους Βυζαντινούς. Ο Αϊστούλφος πέθανε το 756 και στο θρόνο των Λομβαρδών τον διαδέχθηκε ο Δεζιδέριος (έγινε, επίσης, Δούκας του Σπολέτο). Ο Αϊστούλφος είχε προηγουμένως δώσει το πόστο της Φριουλίας στον γαμπρό του τον , ηγούμενο της και σύζυγο της αδελφής του της Γισαλτρούδας την οποία είχε παντρευτεί στα 749. (el)
  • Aistulf (also Ahistulf, Aistulfus, Haistulfus, Astolf etc.; Italian: Astolfo; died December 756) was the Duke of Friuli from 744, King of the Lombards from 749, and Duke of Spoleto from 751. His reign was characterized by ruthless and ambitious efforts to conquer Roman territory to the extent that in the Liber Pontificalis, he is described as a "shameless" Lombard given to "pernicious savagery" and cruelty. (en)
  • Astolfo o Aistolfo (... - d.756) fue el duque de Friuli desde 744, rey de los Lombardos desde 749 y duque de Spoleto desde 751. Su padre fue Pemmo de Friuli. (es)
  • Aistulf (auch Ahistulf, Aistulfus, Haistulfus; † 756) war König der Langobarden von 749 bis 756. (de)
  • Aistolf ou Aistulf (italien : Astolfo, latin : A(h)istulfus) est un roi lombard qui régna de juillet 749 à décembre 756, successeur de son frère Ratchis, d'abord comme duc du Frioul en 744 puis comme roi des Lombards. (fr)
  • アイストゥルフまたはアストルフォ(ラテン語: Aistulfus, イタリア語: Astolfo, 756年没)は、フリウーリ公(在位:744年 - 749年)、ランゴバルド王(在位:749年 - 756年)、スポレート公(在位:751年 - 756年)。父はフリウーリ公である。 (ja)
  • Astolfo (Cividale del Friuli, ... – Pavia, dicembre 756) è stato re dei Longobardi e re d'Italia dal 749 al 756. (it)
  • Aistulf (ca. 700-756) was koning van de Longobarden van 749 tot 756. (nl)
  • Astolfo (? — 756) foi o duque de Friul em 744, rei dos lombardos em 749, e duque de Espoleto em 751. Ele era filho do duque (r. 706–739). Após Raquis, seu irmão, tornar-se rei dos lombardos, Astolfo sucedeu-lhe no ducado do Friul e, quando este abdicou, sucedeu-lhe como rei. Raquis abdicou e, juntamente com a família, foi para um mosteiro. Astolfo continuou a política de expansão e de ataques contra o papado e os exarcado bizantino de Ravena. Em 751, ele, embora ameaçado por Roma, capturou Ravena e cobrou pesados impostos pela capitulação. Ele também, no mesmo ano, conquistou e tomou dos bizantinos a região da Ístria. Os papas, completamente irritados, assustados e sem esperança de ajuda do imperador bizantino, virou-se para os prefeitos carolíngios do palácio da Austrásia, os governantes eficazes do reino franco. Em 741, o papa Gregório III, solicitou a intervenção de Carlos Martel, mas ele estava muito ocupado em outro lugar e não pode ocupar-se inteiramente do assunto. Em 753, o papa Estevão II visitou o filho de Carlos Martel, Pepino, o Breve, que havia sido proclamado rei dos francos em 751 com o consentimento e apoio do papa Zacarias. Em sinal de gratidão pela autorização papal à sua coroação, Pepino cruzou os Alpes, derrotou Astolfo, e deu ao papa as terras que Astolfo tinha apropriado do e do exarcado (Emília-Romanha e Pentápole). Astolfo morreu em 756 e foi sucedido por Desidério como o rei dos lombardos e como duque de Espoleto (r. 757–759). Ele fez de seu cunhado duque do Friul (r. 749–751). Anselmo era abade de Nonantula e Astolfo se havia casado com sua irmã , quando tornou-se rei em 749. (pt)
  • Aistulf lub Astolf (ur. ? – zm. 756) – książę Friuli (744–749), król Longobardów (749–756) i książę Spoleto (751–756). Jego ojcem był książę Pemmo. Po tym jak jego brat Ratchis został królem, Aitsulf zastąpił go we Friuli. Później zastąpił go jako król, gdy Ratchis abdykował i wstąpił do klasztoru. Aitsulf kontynuował politykę ekspansji i wypadów przeciw papiestwu oraz bizantyjskiemu egzarchatowi Rawenny. W 751 zdobył Rawennę i zagroził Rzymowi, żądając podatku pogłównego. Papież zwrócił się o pomoc do karolińskich majordomów Austrazji, faktycznych władców królestwa Franków. W 741 papież Grzegorz III poprosił Karola Młota o interwencję, lecz ten był zbyt zajęty gdzie indziej i odmówił. W 753 papież Stefan II odwiedził syna Karola Młota Pepina Krótkiego, który został ogłoszony królem Franków w 751 za zgodą papieża Zachariasza. W podziękowaniu za poparcie papieskie dla koronacji, Pepin przekroczył Alpy, pokonał w 756 roku Aistulfa i nadał papieżowi ziemie, które Aistulf wydarł ducatus Romanus i egzarchatowi (Emilia-Romania i Pentapolis). Aistulf zmarł na polowaniu w 756. Jego następcą został Dezyderiusz jako król Longobardów i Alboin jako książę Spoleto. Księstwo Friuli przekazał swemu szwagrowi Anzelmowi, opatowi Nonantoli, którego siostrę Gisaltrudę poślubił, gdy w 749 został królem. (pl)
  • Айстульф (†756) був герцогом Фріульським з 744, королем лангобардів з 749, герцогом Сполетським з 751. Його батьком був герцог Фріульський Пеммо. (uk)
  • Aistulf, död 756, hertig av från 744, kung över langobarderna från 749 och hertig av Spoleto från 751. Han var son till . Han efterträdde sin broder i Friuli när denne blev kung och efterträdde honom som kung när han abdikerade och gick i kloster. Aistulf fortsatte expandera riket och utföra räder mot Påven och exarkatet Ravenna. År 751 erövrade han Ravenna och hotade även Rom, samma år erövrade han även Istrien från Bysantinska riket. Påvarna oroades av att inte kunna räkna med hjälp från byzanterna vände sig då till karolingerna i Austrasien. År 741 frågade påven Gregorius III Karl Martell att ingripa, men han tackade nej. År 753 besökte påven Stefan II Karl Martells son Pippin den lille, som blivit kung över frankerna 751 med stöd av påven Zacharias. Som tack för det påvliga stödet vid kröningen korsade Pippin Alperna, besegrade Aistulf och gav de landområden som Aistulf tagit från , Emilia-Romagna och Pentapolis till påven. Aistulf dog under en jakt 756. Han efterträddes av Desiderius som kung över langobarderna och av som hertig av Spoleto. (sv)
  • Айстульф (умер в 756) — король лангобардов (749—756). (ru)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 398781 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 12636 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1104083414 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:before
dbp:first
  • Ottorino (en)
dbp:last
  • Bertolini (en)
dbp:rows
  • 2 (xsd:integer)
dbp:title
dbp:volume
  • 4 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:years
  • 744 (xsd:integer)
  • 749 (xsd:integer)
  • 751 (xsd:integer)
dcterms:subject
gold:hypernym
schema:sameAs
rdf:type
rdfs:comment
  • أيستولف (توفي 756) كان دوق فريولي من 744 وملك اللومبارد من 749 ودوق سبوليتو من 751. (ar)
  • Aistulf či Aistolf latinsky Aistulfus (?Cividale del Friuli - prosinec 756 Pavia) byl od roku 744 vévoda z Furlánska, od roku 749 král Langobardů a od roku 751 vévoda ze Spoleta. Jeho vláda se vyznačovala bezohlednou snahou dobýt římské území Apeninského poloostrova do takové míry, že kronika Liber Pontificalis ho popisuje jako „nestydatého Langobarda“ se sklonem k „zhoubné divokosti a krutosti“. (cs)
  • Aistulf (also Ahistulf, Aistulfus, Haistulfus, Astolf etc.; Italian: Astolfo; died December 756) was the Duke of Friuli from 744, King of the Lombards from 749, and Duke of Spoleto from 751. His reign was characterized by ruthless and ambitious efforts to conquer Roman territory to the extent that in the Liber Pontificalis, he is described as a "shameless" Lombard given to "pernicious savagery" and cruelty. (en)
  • Astolfo o Aistolfo (... - d.756) fue el duque de Friuli desde 744, rey de los Lombardos desde 749 y duque de Spoleto desde 751. Su padre fue Pemmo de Friuli. (es)
  • Aistulf (auch Ahistulf, Aistulfus, Haistulfus; † 756) war König der Langobarden von 749 bis 756. (de)
  • Aistolf ou Aistulf (italien : Astolfo, latin : A(h)istulfus) est un roi lombard qui régna de juillet 749 à décembre 756, successeur de son frère Ratchis, d'abord comme duc du Frioul en 744 puis comme roi des Lombards. (fr)
  • アイストゥルフまたはアストルフォ(ラテン語: Aistulfus, イタリア語: Astolfo, 756年没)は、フリウーリ公(在位:744年 - 749年)、ランゴバルド王(在位:749年 - 756年)、スポレート公(在位:751年 - 756年)。父はフリウーリ公である。 (ja)
  • Astolfo (Cividale del Friuli, ... – Pavia, dicembre 756) è stato re dei Longobardi e re d'Italia dal 749 al 756. (it)
  • Aistulf (ca. 700-756) was koning van de Longobarden van 749 tot 756. (nl)
  • Айстульф (†756) був герцогом Фріульським з 744, королем лангобардів з 749, герцогом Сполетським з 751. Його батьком був герцог Фріульський Пеммо. (uk)
  • Айстульф (умер в 756) — король лангобардов (749—756). (ru)
  • Aistulf o Astolf († desembre del 756) fou duc de Friül el 744, fill del duc Pemmó, on va succeir al seu germà Ratquis al que també va succeir quan el seu germà fou deposat com a rei del longobards i d'Itàlia el 749. (ca)
  • Ο Αϊστούλφος (Astolfo, ... - Δεκέμβριος 756) ήταν από το 744 μέχρι το 749, βασιλιάς των Λομβαρδών από το 749 ως το 756 και στο ενδιάμεσο από το 751 ως το 756. Πατέρας του ήταν ο και αδελφός του ο Ράτχης. Ο Αϊστούλφος πέθανε το 756 και στο θρόνο των Λομβαρδών τον διαδέχθηκε ο Δεζιδέριος (έγινε, επίσης, Δούκας του Σπολέτο). Ο Αϊστούλφος είχε προηγουμένως δώσει το πόστο της Φριουλίας στον γαμπρό του τον , ηγούμενο της και σύζυγο της αδελφής του της Γισαλτρούδας την οποία είχε παντρευτεί στα 749. (el)
  • Aistulf lub Astolf (ur. ? – zm. 756) – książę Friuli (744–749), król Longobardów (749–756) i książę Spoleto (751–756). Jego ojcem był książę Pemmo. Po tym jak jego brat Ratchis został królem, Aitsulf zastąpił go we Friuli. Później zastąpił go jako król, gdy Ratchis abdykował i wstąpił do klasztoru. Aitsulf kontynuował politykę ekspansji i wypadów przeciw papiestwu oraz bizantyjskiemu egzarchatowi Rawenny. W 751 zdobył Rawennę i zagroził Rzymowi, żądając podatku pogłównego. (pl)
  • Astolfo (? — 756) foi o duque de Friul em 744, rei dos lombardos em 749, e duque de Espoleto em 751. Ele era filho do duque (r. 706–739). Após Raquis, seu irmão, tornar-se rei dos lombardos, Astolfo sucedeu-lhe no ducado do Friul e, quando este abdicou, sucedeu-lhe como rei. Raquis abdicou e, juntamente com a família, foi para um mosteiro. Astolfo continuou a política de expansão e de ataques contra o papado e os exarcado bizantino de Ravena. Em 751, ele, embora ameaçado por Roma, capturou Ravena e cobrou pesados impostos pela capitulação. Ele também, no mesmo ano, conquistou e tomou dos bizantinos a região da Ístria. (pt)
  • Aistulf, död 756, hertig av från 744, kung över langobarderna från 749 och hertig av Spoleto från 751. Han var son till . Han efterträdde sin broder i Friuli när denne blev kung och efterträdde honom som kung när han abdikerade och gick i kloster. Aistulf fortsatte expandera riket och utföra räder mot Påven och exarkatet Ravenna. År 751 erövrade han Ravenna och hotade även Rom, samma år erövrade han även Istrien från Bysantinska riket. Påvarna oroades av att inte kunna räkna med hjälp från byzanterna vände sig då till karolingerna i Austrasien. År 741 frågade påven Gregorius III Karl Martell att ingripa, men han tackade nej. År 753 besökte påven Stefan II Karl Martells son Pippin den lille, som blivit kung över frankerna 751 med stöd av påven Zacharias. Som tack för det påvliga stödet vi (sv)
rdfs:label
  • أيستولف ملك اللومبارد (ar)
  • Aistulf (ca)
  • Aistulf (cs)
  • Aistulf (de)
  • Αϊστούλφος (el)
  • Aistulf (en)
  • Astolfo (es)
  • Aistolf (fr)
  • Astolfo (re) (it)
  • アイストゥルフ (ja)
  • Aistulf (nl)
  • Aistulf (pl)
  • Astolfo (rei dos lombardos) (pt)
  • Айстульф (ru)
  • Aistulf (sv)
  • Айстульф (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:predecessor of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:after of
is dbp:predecessor of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License