An Entity of Type: WikicatStatesInBronzeAgeAnatolia, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Achaeans (/əˈkiːənz/; Ancient Greek: Ἀχαιοί Akhaioí, "the Achaeans" or "of Achaea") is one of the names in Homer which is used to refer to the Greeks collectively. The term "Achaean" is believed to be related to the Hittite term Ahhiyawa and the Egyptian term Ekwesh which appear in texts from the Late Bronze Age and are believed to refer to the Mycenaean civilization or some part of it.

Property Value
dbo:abstract
  • أخيون (Achaeans) هو اسم الإغريق في العصر المسيني (1650 – 1100 ق.م. ).لهذا كان يطلق عليهم الميسيون وكان لغتهم الأخية التي انحدرت منها اللهجة القبرصية . وكلمة أخيين كانت تطلق على سكان جنوبي شرق اليونان. (ar)
  • Els aqueus (grec antic: Ἀχαιοί, Akhaiói, en llatí: Achaei) eren una de les quatre tribus gregues en què els grecs es dividien. En època històrica vivien al districte nord del Peloponnès, anomenat Acaia per raó seva, i es dividien en dotze demos o ciutats, i més tard formaren la lliga Aquea, de gran rellevància en la geopolítica grega a partir del segle iii aC. El seu formava part dels dialectes nord-occidentals, considerats parents molt pròxims del dòric per la lingüística moderna. Els antics grecs identificaven aquests aqueus amb els aqueus dels poemes homèrics, anomenats micènics per la historiografia moderna. Segons la tradició dels antics, abans de la Guerra de Troia (ço és, a l'edat del bronze en terminologia moderna) els aqueus eren el principal poble hel·lènic, i poblaven la major part del Peloponnès (llevat de la part nord-oriental, poblada pels epeus) i la Ftiòtida, a Tessàlia, anomenada Acaia Ftiòtida per la seva presència. Atesa la seva rellevància, als poemes homèrics el seu nom servia per anomenar el conjunt dels hel·lens, quan, segons els antics, encara no tenien un nom conjunt. Després del retorn dels Heràclides (les invasions dòriques de la historiografia moderna), els doris desplaçaren els aqueus, que fugiren al nord, on habitaven en època històrica i donaren nom al districte d'Acaia. De tota manera, els historiadors moderns consideren poc acurat aquest relat, principalment perquè la llengua dels antics aqueus, el micènic, està emparentada sobretot amb el dialecte arcadi, al centre del Peloponnès, mentre que el dialecte d'Acaia és idèntic al de l'Èlida o Etòlia. Per altra banda, hom els ha identificat amb els ahhiyuwa de les fonts hitites, per bé que, per qüestions cronològiques, no fan referència als aqueus d'època clàssica sinó als micènics. (ca)
  • Achájové (řecky Αχαιοί, Achaioi) byli jedním ze starořeckých kmenů. Někdy jsou označování jako Mykénové, protože byli nositeli mykénské kultury. Okolní kmeny je nazývaly Danaové (Δαναοί, Danaoi). Zpočátku, v průběhu středního helladského období (–) měla na achájské kmeny vliv mínojská kultura. Postupně však Achájci vybudovali specifickou kulturu, nazvanou podle mocenského centra Mykén (1600–). Toto pozdně helladské období se vyznačovalo, mimo jiné, stavbou opevněných paláců, které podle řecké mytologie vystavěli bájní obři Kyklópové. Jejich paláce najdeme například v Mykénách (vchází se do něj slavnou Lví bránou), Tíryntu, Thébách, Nestorově paláci v Pylu a na mnoha jiných místech. Achájové byli zruční tkalci, hrnčíři a mořeplavci. Jejich látky a keramika se dovážely do zemí celého Středomoří. Texty zapisovali tzv. lineárním písmem B. Uctívali Vládkyni koní a mnoho božstev, která známe i z pozdějšího řeckého náboženství (olympští bohové). Homér v Iliadě označil Acháje a jejich krále Agamemnóna za ty, jež vyvrátili Tróju. Doložit to ovšem nelze. Od 13. století př. n. l. dochází k pronikání tzv. mořských národů a pravděpodobně za přispění sucha a vnitřních rozbrojů k pádu mykénské kultury. Na několik staletí nastalo tzv. „temné období“. Nástupci Achájů byly další řecké kmeny: Dórové, Aiólové a Iónové. (cs)
  • En els poemes homèrics, els grecs són anomenats amb diversos gentilicis. El més emprat de tots és aqueus (grec antic: Ἀχαιοί, Akhaiói), seguit de dànaus (grec antic: Δαναοί, Danaói) i d'argius (grec antic: Ἀργεῖοι, Argéioi). Aquest fet contrasta amb la situació en època arcaica i posteriors, en què els grecs s'anomenaven hel·lens (grec antic: Ἕλληνες, Héllênes) i els aqueus no eren més que els pobladors d'Acaia, una de les regions del Peloponnès. En canvi, el gentilici hel·lens només apareix dues vegades a la Ilíada i fent referència no pas al conjunt de grecs, sinó només a una tribu concreta. Per la seva banda, la historiografia moderna anomena micènics els aqueus d'Homer: el poble de llengua grega que va viure a la mar Egea entre el 1600 aC i la caiguda dels palaus a partir del 1200 aC. (ca)
  • Als Achaier (altgriechisch Ἀχαιοί) oder Achäer im engen Sinne wurde im antiken Griechenland die Bevölkerung der Landschaft Achaia im Nordwesten der Peloponnes bezeichnet. Einwohner Achaias gründeten auch einige Kolonien in Unteritalien und auf Zypern (s. Liste achaiischer Stadtgründungen).In Homers Epen dagegen steht die Bezeichnung Achäer, neben Danaer und Argiver, allgemein für die Griechen, die gegen Troja kämpften. (de)
  • Οι Αχαιοί ήταν κατά τους ιστορικούς χρόνους της αρχαίας Ελλάδας η μία από τις τέσσερις φυλές (Αχαιοί, Ίωνες, Αιολείς και Δωριείς) του αρχαίου ελλαδικού χώρου που αποτέλεσαν το πρώιμο ελληνικό έθνος. Επρόκειτο στην ουσία για ένα δυναμικό αιολικό φύλο, που με τη δύναμη των όπλων επικράτησε στην Ελλάδα της Μυκηναϊκής εποχής. (el)
  • The Achaeans (/əˈkiːənz/; Ancient Greek: Ἀχαιοί Akhaioí, "the Achaeans" or "of Achaea") is one of the names in Homer which is used to refer to the Greeks collectively. The term "Achaean" is believed to be related to the Hittite term Ahhiyawa and the Egyptian term Ekwesh which appear in texts from the Late Bronze Age and are believed to refer to the Mycenaean civilization or some part of it. In the historical period, the term fell into disuse as a general term for Greek people, and was generally reserved for inhabitants of the region of Achaea, a region in the north-central part of the Peloponnese. The city-states of this region later formed a confederation known as the Achaean League, which was influential during the 3rd and 2nd centuries BC. (en)
  • Aĥajoj estis unu el la malnovgrekaj gentoj. Iam ili estas nomataj mikenoj, ĉar ili estis portantoj de la t.n. mikena kulturo. Komence, en tempo de la meza helena periodo (1900 – 1600 a. k.) influadis aĥajajn gentojn la minoa civilizo. Sed iom post iom aĥajoj establis sian specifan mikenan kulturon, nomatan laŭ ilia potenca centro Mikeno (1600 - 1200 a.K.). Tiu ĉi malfruhelada periodo distingiĝadis, krom aliaj, per ekzisto de fortikiĝintaj palacoj, kiujn laŭx la greka mitologio konstruis mitaj gigantoj Kiklopoj. Palacojn de la mikena kulturo ni trovos ekzemple en Mikeno (oni ĝin eniras per la t.n. Leona pordego), Tirinto, Tebo, palaco de Nestoro en Piloso kaj en multaj aliaj lokoj. Aĥajoj estis lertaj teksistoj, potistoj kaj marnavigistoj. Siajn teksaĵojn kaj ceramikaĵojn ili eksportis en landojn de la tuta Mediteraneo. Tekstojn ili skribis per t.n. linia skribo B. Ili adoradis "Regantinon de ĉevaloj" kaj multajn diojn, kiujn ni konas ankaŭ el pli posta greka religio (Olimpaj dioj). Homero signis aĥajan reĝon Agamemnon faliginto de Trojo. Sed pruvatesti tion oni ne povas. De la 13-a jarcento a.K. komencis penetradi t.n. kaj verŝajne ankaŭ pro malsekeco kaj internaj bataloj okazis falo de la mikena kulturo kaj por kelkaj jarcentoj la "malhela epoĥo". Posteuloj de aĥajoj estis pliaj grekaj gentoj: dorioj, eolianoj, ionoj. (eo)
  • Akaiarrak (latinez: Achaei; grezieraz: Ἀχαιοί, Akhaioí) Grezia klasikoko lau herri nagusietako bat ziren; , joniarrak eta doriarrak ziren besteak. Biblian akaiko izenaz aipatzen dira. Geroago, heleniar izena eman zitzaien denei . (eu)
  • Aqueos (del latín Achaei; griego: Ἀχαιοί, Akhaioí) es uno de los nombres colectivos utilizados para el conjunto de los griegos en la Odisea y en la Ilíada de Homero. Los otros términos son dánaos (Δαναοί, utilizado 138 veces en la Ilíada) y argivos (Ἀργεῖοι, utilizado 29 veces en la Ilíada), derivado de Argos, una ciudad de la unidad periférica de Argólida. En el período histórico, los aqueos fueron los habitantes de Acaya, una región en la zona septentrional del Peloponeso. Las Ciudades-Estado de esta región formaron una confederación conocida como Liga Aquea, que fue muy influyente durante los siglos III y II a. C. Debido al uso de este término en los poemas homéricos, a veces suele designarse como aqueos a los habitantes del pueblo indoeuropeo que, a partir del año 2000 a. C., se desplazaron hacia el sur de los Balcanes y que posteriormente dieron lugar a la civilización micénica, pero la historiografía denomina más frecuentemente «micénicos» a los portadores de dicha cultura.​ En la Biblia se refiere a este pueblo como acaicos.​ (es)
  • Le terme Achéens (en grec ancien Ἀχαιοί, Akhaioí) a différents sens selon les auteurs, le contexte et l'époque considérée. Il désigne généralement un groupe de populations de langue proto-grecque qui aurait contribué au peuplement de la Grèce antique, mais le terme a été attribué à différents ensembles de peuples grecs de différentes époques. (fr)
  • Akhaia (bahasa Yunani Kuno: Ἀχαιοί, translit. Akhaioí) adalah nama yang digunakan bagi bangsa Yunani dalam Ilias (digunakan 598 kali) Odisseia karya Homeros. Nama lainnya adalah Danaos (Δαναοί digunakan 138 kali dalam Ilias), Argos (Ἀργεῖοι digunakan 182 kali dalam Ilias) sedangkan Hellenes (Ἕλληνες) hanya digunakan sekali. Dalam periode sejarah, bangsa Akhaia adalah penghuni daerah Akhaia, suatu daerah di bagian tengah Peloponnesos. Negara-negara kota di daerah ini membentuk konfederasi yang dikenal sebagai Liga Akhaia, yang berpengaruh pada abad ke-3 dan ke-2 SM. (in)
  • 아카이아인(고대 그리스어: Ἀχαιοί, Achaioi)은 기원전 2000년때 테살리아 방면에서 남하하여 펠로폰네소스 반도 일대에 정착했다는 고대 그리스의 집단이다. 아이올리스인·도리아인·이오니아인과 함께 고전기 그리스를 대표하는 민족이다. (ko)
  • アカイア人(アカイアじん、古代ギリシア語: Ἀχαιοί, Achaioi, アカイオイ)とは、紀元前2000年頃テッサリア方面から南下してペロポネソス半島一帯に定住したとされる古代ギリシアの集団。後に、その一部はイオニア人と呼ばれる様になった。 (ja)
  • Gli Achei (in greco antico: Ἀχαι(ϝ)οί, Akhai(w)òi) sono la prima popolazione ellenica, seguiti dagli Ioni e gli Eoli, che invase la Grecia nel II millennio a.C., riuscendo a egemonizzare definitivamente le genti pre-elleniche (definite dai più Pelasgi). Sono detti anche Argivi, dalla città di Argo, o Danai, cioè "figli di Danao", quindi "occidentali", rispetto agli orientali Troiani. (it)
  • Achaeërs of Achaïers (Oudgrieks Ἀχαιοί / Achaioi, Latijn Achaei of Achivi) was oorspronkelijk de naam die Homeros gebruikte voor de oudste Hellenen, ofwel Grieken.Andere namen zijn de Danaërs (Δαναοί) en Argiven (Ἀργεῖοι). De Achaeërs waren Indo-Europese, Griekssprekende stammen die het Griekse schiereiland binnendrongen. De eerste Hellenen die zich in Griekenland vestigden arriveerden daar omstreeks 1900 v.Chr. De homerische "langharige Achaeërs" maakten deel uit van de Myceense beschaving die het Griekse vasteland begon te domineren vanaf ca. 1600 v.Chr. Zij vormden een soldatencultuur van hoofdzakelijk jongeren die gemiddeld de leeftijd van 28 jaar bereikten, met sterke interesses voor wapens, paarden en snelle wagens. Meisjes werden moeder op hun 12e, grootmoeder op hun 24e en overleden voor hun 30e. (nl)
  • Os Aqueus (em grego clássico: Ἀχαιοί, Akhaioí) constituem um dos nomes coletivos dos Gregos na Ilíada de Homero (usado 598 vezes) e na Odisseia. Outros nomes citados são dânaos (Δαναοί, danaoi, usado 138 vezes na Ilíada), argivos (Ἀργεῖοι, Argeioi usado 182 vezes na Ilíada) enquanto que helenos (Ἕλληνες, helenos) foi usado somente uma vez. No período histórico, os aqueus eram os habitantes da Acaia, uma região na parte centro-norte do Peloponeso. As cidades-estado dessa região mais tarde formaram a confederação conhecida como Liga Acaia, que foi influente durante os séculos III e II a.C. Píndaro se refere aos dânaos como loiros. (pt)
  • Achajowie (stgr. Ἀχαιοί Achaioí) – ogólne określenie Greków walczących pod Troją, używane przez Homera (rzadziej stosowane: Argiwi/Argiwowie i Danajowie) w jego eposach Iliada i Odyseja. Według tradycyjnych poglądów historyków było to plemię greckie, które jako pierwsze przybyło na obszary kontynentalnej Grecji około 2000 lat p.n.e., podbijając Tesalię i miejscowych Pelazgów, jednak teza ta została odrzucona wraz z teorią o trzech inwazjach ludów greckich (achajskiej, jońskiej, doryckiej). Obecnie uważa się, że do formowania się "Greków", ich kultury, religii, języka doszło już na obszarze Grecji, gdzie pod koniec III tysiąclecia p.n.e. lub w ciągu II tysiąclecia p.n.e. stopniowo, w następstwie wielu migracji, przybywały ludy mówiące językami indoeuropejskimi i mieszały się z miejscową ludnością. Achajowie utożsamiani są z przedstawicielami cywilizacji mykeńskiej, której najważniejszym ośrodkiem były Mykeny, położone w Argolidzie na Peloponezie. Ok. 1450 r. p.n.e. Achajowie podbili Kretę, którą niepodzielnie władali z pałacu w Knossos. Władca państwa achajskiego (mykeńskiego) nosił miano anaks/wanaks (w piśmie linearnym B – wa-na-ka). Pomagał mu w rządzeniu lawagetas (ra-wa-qe-ta) – prawdopodobnie dowódca wojskowy. Achajowie podejmowali dalekie wyprawy wojenne, z których największa, skierowana przeciwko Troi, doczekała się epickiego opisu w postaci Iliady Homera. Zakładali też kolonie na Cyprze, w Pamfilii i Rodos. Najprawdopodobniej o nich wspominają hetyckie tabliczki odnalezione w Boğazkale, które opisują silne królestwo Akhkhijawa utrzymujące stosunki z władcami Hetytów – Mursilisem II i Tudhaliją IV. W XI wieku p.n.e. cywilizacja mykeńska upadła, a na Peloponezie pojawiły się ludy mówiące doryckim dialektem języka greckiego. Dialekt achajski zachował się jedynie w północnej części Peloponezu, zwanej Achają. Za eponimicznego ojca plemion achajskich uważano mitycznego Achajosa, syna Zeusa i Pytii, w innej wersji – syna królewny ateńskiej Kreuzy i Ksutosa. Od innych plemion greckich Achajowie odróżniali się noszeniem brody oraz strojem złożonym z przepaski i chitonu z krótkimi rękawami. Mieszkali w prostokątnych domach zawierających wspólne pomieszczenie z paleniskiem pośrodku, tzw. megaron. Według Homera największymi księstwami achajskimi były Mykeny, w których władali Pelopidzi, oraz Argos, Tiryns, Pylos, Lacedemon (Sparta), Kreta i Arkadia. W Iliadzie te niewielkie państwa wystawiły w wyprawie na Troję od 60 do 100 okrętów. W czasach późniejszych (od okresu archaicznego) Achajami nazywano mieszkańców krainy Achaja, położonej na północy Peloponezu. W III wieku p.n.e. powstało państwo związkowe o nazwie Związek Achajski, skupiające część polis z Peloponezu, które w 146 r. p.n.e. zostało pokonane przez Rzymian. (pl)
  • Ахе́йцы или ахея́не (др.-греч. Ἀχαιοί, лат. Achaei, Achivi) — наряду с ионийцами, дорийцами и эолийцами являлись одним из основных древнегреческих племён. Предки ахейцев изначально обитали в районе Придунайской низменности или даже в степях Северного Причерноморья, откуда они мигрировали в Фессалию (с начала II-го тыс. до н. э.), позже — на полуостров Пелопоннес. В эпическом языке «Илиады» Гомера под ахейцами подразумеваются все греки Пелопоннеса. Параллельно в произведении греки называются данайцами (Δαναοί) и аргивянами (др.-греч. Ἀργεῖοι) — жителями Аргоса. (ru)
  • Os aqueus, chamados de dânaos por Homero, foram os primeiros gregos que chegarem a ocupar parte do mar Mediterrâneo. Eram um grupo semi-nômade de indo-europeus que, provavelmente devido a alterações climáticas na sua região de origem, migraram para onde se localiza a Grécia em busca de terras férteis por volta de 2 000 a.C. Os aqueus viviam na Idade do Bronze e, ao penetrar na região grega, depararam com um grupo denominado pelasgos. Os aqueus suprimiram os pelasgos que ocupavam as terras férteis, que por sua vez eram escassas em território grego, principalmente devido à disparidade tecnológica existente entre os dois grupos, o que garantiu uma forte vantagem aos aqueus. Esses fundaram importantes núcleos populacionais em território helênico, como Micenas, Tirinto e Argos, no que ficou conhecido como a Civilização Micênica. Posteriormente, os aqueus entraram em contato com a avançada Civilização Minoica de Creta. Nas epopeias Ilíada e Odisseia, de Homero, os aqueus são conhecidos como opositores dos troianos na guerra. Neste contexto, aqueus ou gregos têm o mesmo sentido. Píndaro refere-se aos dânaos como loiros. (pt)
  • Akajer eller Achaier (grekiska: Ἀχαιοί, Achaioi) tillhörde de första kända grekiska stammarna och lade grunden till den mykenska civilisationen. Enligt myten härstammade de från Achaios, från vilken de fått sitt namn. Under mytologisk tid tycks akajerna ha varit dominerande bland de besläktade stammarna, varför akajer i Homeros Iliaden är ett av samlingsnamnen på de greker som belägrade Troja. De torde ursprungligen ha varit bosatta i sydöstra Thessalien och på Peloponnesos. Under de stora omvälvningar som åtföljde den doriska vandringen sägs akajerna, som undanträngts från sina besittningar på Peloponnesos, till en del ha utvandrat till Mindre Asien och till en del slagit sig ned i halvöns förut av joner bebodda norra kustlandskap, vilket därefter fick namnet Achaia. Indelningen i tolv småstater eller kantoner bibehölls från jonisk tid. Staternas styrelseform var till en början monarkisk, men övergick snart till en moderat demokrati. Föreningen mellan staterna tycks ha varit tämligen lös, och huruvida någon bland dem eller deras härskare utövat något slags supremati över de övriga är inte fullt utrett. I Greklands allmänna statsliv har de under äldre tid inte ingripit, och verkar ha försökt leva i avskildhet. I längden kunde de dock inte undgå att dras in i de grekiska stormakternas strider. Under peloponnesiska kriget och tiden därefter fanns de mestadels på Spartas sida, troligtvis såsom mera tvungna än frivilliga bundsförvanter. Under den senare delen av 300-talet f.Kr. stred de vid sidan av atenarna och andra mot de makedoniska erövrarna, och under diadochtidens våldsamma slitningar fick de i likhet med de flesta greker utstå krig och förtryck från de växlande makedoniska härskarna. Den gamla achaiska förbundsstaten som sådan gick därvid sin undergång till mötes. (sv)
  • Ахе́йці (дав.-гр. ᾽Αχαιοί) — одне з чотирьох основних старогрецьких племен (три інші — іонійці, дорійці та еолійці). (uk)
  • 亚该亚人(希腊语:Αχαιοί)是古希腊大陆上四个主要的部族之一(另三个为爱奥尼亚人、和多利安人),亦是荷马史诗《伊利亚特》中对希腊军队的集体称谓。另一个可交换使用的名字是Danaans。更特别地,荷马用“亚该亚”指称阿伽门农的国土,后者是希腊部队的领袖。这片国土位于伯罗奔尼撒半岛的北部,大致对应于现代希腊的州和科林斯州。荷马时代的亚该亚人可能是迈锡尼文明的一支,后者从约前1600年统治希腊,其历史可能可以追溯到公元前第三个千年,史前希腊人的迁入。 一些赫梯文献提到位于西安纳托利亚(今亞洲土耳其一帶)的一个国家,称为Ahhiyawa。特别是在约前1320年赫梯国王穆尔西里二世写了一封信给Ahhiyawa国王,将其称为自己的对等者,并称米利都处于其统治之下;他还提到一个之前的“维鲁萨(Wilusa)时期”发生过有涉Ahhiyawa的敌对行动。这个民族被认为就是特洛伊战争中的亚该亚人,而维鲁萨城为传说中的城市特洛伊(注意到它与特洛伊卫城的名字“伊利翁”Ilion的近似性)。然而Ahhiyawa这一称谓与“亚该亚人”之间,除了简单地发音相似之外还有什么关系,仍是一个学者热烈讨论的话题。 亚该亚人是古希腊居民的一种,见于公元前14至前13世纪赫梯(小亚细亚)和埃及的文献。在《荷马史诗》中常以其泛指希腊人,据说他们身材高大。原住于希腊北部色萨利一带,公元前2000年代前期南徙,征服土著居民皮拉司吉人。一般认为他们在公元前2000年代中期创造了南希腊的迈锡尼文明。约前11世纪以迈锡尼王阿伽门农为首,渡爱琴海远征小亚细亚沿岸的特洛伊,取得胜利。后多利亚人入居伯罗奔尼撒半岛,亚该亚人有的被征服,有的被驱逐到半岛的北部,这里便得名“亚该亚”。亚该亚在前5世纪以前尚不发达,后雅典、斯巴达相继衰落。其地位日显重要。前3世纪组成对抗马其顿的阿卡亚同盟。公元前2世纪臣服于罗马,并入罗马后来的“亚该亚省”。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 2020 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 18430 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124542061 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • أخيون (Achaeans) هو اسم الإغريق في العصر المسيني (1650 – 1100 ق.م. ).لهذا كان يطلق عليهم الميسيون وكان لغتهم الأخية التي انحدرت منها اللهجة القبرصية . وكلمة أخيين كانت تطلق على سكان جنوبي شرق اليونان. (ar)
  • Als Achaier (altgriechisch Ἀχαιοί) oder Achäer im engen Sinne wurde im antiken Griechenland die Bevölkerung der Landschaft Achaia im Nordwesten der Peloponnes bezeichnet. Einwohner Achaias gründeten auch einige Kolonien in Unteritalien und auf Zypern (s. Liste achaiischer Stadtgründungen).In Homers Epen dagegen steht die Bezeichnung Achäer, neben Danaer und Argiver, allgemein für die Griechen, die gegen Troja kämpften. (de)
  • Οι Αχαιοί ήταν κατά τους ιστορικούς χρόνους της αρχαίας Ελλάδας η μία από τις τέσσερις φυλές (Αχαιοί, Ίωνες, Αιολείς και Δωριείς) του αρχαίου ελλαδικού χώρου που αποτέλεσαν το πρώιμο ελληνικό έθνος. Επρόκειτο στην ουσία για ένα δυναμικό αιολικό φύλο, που με τη δύναμη των όπλων επικράτησε στην Ελλάδα της Μυκηναϊκής εποχής. (el)
  • Akaiarrak (latinez: Achaei; grezieraz: Ἀχαιοί, Akhaioí) Grezia klasikoko lau herri nagusietako bat ziren; , joniarrak eta doriarrak ziren besteak. Biblian akaiko izenaz aipatzen dira. Geroago, heleniar izena eman zitzaien denei . (eu)
  • Le terme Achéens (en grec ancien Ἀχαιοί, Akhaioí) a différents sens selon les auteurs, le contexte et l'époque considérée. Il désigne généralement un groupe de populations de langue proto-grecque qui aurait contribué au peuplement de la Grèce antique, mais le terme a été attribué à différents ensembles de peuples grecs de différentes époques. (fr)
  • Akhaia (bahasa Yunani Kuno: Ἀχαιοί, translit. Akhaioí) adalah nama yang digunakan bagi bangsa Yunani dalam Ilias (digunakan 598 kali) Odisseia karya Homeros. Nama lainnya adalah Danaos (Δαναοί digunakan 138 kali dalam Ilias), Argos (Ἀργεῖοι digunakan 182 kali dalam Ilias) sedangkan Hellenes (Ἕλληνες) hanya digunakan sekali. Dalam periode sejarah, bangsa Akhaia adalah penghuni daerah Akhaia, suatu daerah di bagian tengah Peloponnesos. Negara-negara kota di daerah ini membentuk konfederasi yang dikenal sebagai Liga Akhaia, yang berpengaruh pada abad ke-3 dan ke-2 SM. (in)
  • 아카이아인(고대 그리스어: Ἀχαιοί, Achaioi)은 기원전 2000년때 테살리아 방면에서 남하하여 펠로폰네소스 반도 일대에 정착했다는 고대 그리스의 집단이다. 아이올리스인·도리아인·이오니아인과 함께 고전기 그리스를 대표하는 민족이다. (ko)
  • アカイア人(アカイアじん、古代ギリシア語: Ἀχαιοί, Achaioi, アカイオイ)とは、紀元前2000年頃テッサリア方面から南下してペロポネソス半島一帯に定住したとされる古代ギリシアの集団。後に、その一部はイオニア人と呼ばれる様になった。 (ja)
  • Gli Achei (in greco antico: Ἀχαι(ϝ)οί, Akhai(w)òi) sono la prima popolazione ellenica, seguiti dagli Ioni e gli Eoli, che invase la Grecia nel II millennio a.C., riuscendo a egemonizzare definitivamente le genti pre-elleniche (definite dai più Pelasgi). Sono detti anche Argivi, dalla città di Argo, o Danai, cioè "figli di Danao", quindi "occidentali", rispetto agli orientali Troiani. (it)
  • Ахе́йцы или ахея́не (др.-греч. Ἀχαιοί, лат. Achaei, Achivi) — наряду с ионийцами, дорийцами и эолийцами являлись одним из основных древнегреческих племён. Предки ахейцев изначально обитали в районе Придунайской низменности или даже в степях Северного Причерноморья, откуда они мигрировали в Фессалию (с начала II-го тыс. до н. э.), позже — на полуостров Пелопоннес. В эпическом языке «Илиады» Гомера под ахейцами подразумеваются все греки Пелопоннеса. Параллельно в произведении греки называются данайцами (Δαναοί) и аргивянами (др.-греч. Ἀργεῖοι) — жителями Аргоса. (ru)
  • Ахе́йці (дав.-гр. ᾽Αχαιοί) — одне з чотирьох основних старогрецьких племен (три інші — іонійці, дорійці та еолійці). (uk)
  • En els poemes homèrics, els grecs són anomenats amb diversos gentilicis. El més emprat de tots és aqueus (grec antic: Ἀχαιοί, Akhaiói), seguit de dànaus (grec antic: Δαναοί, Danaói) i d'argius (grec antic: Ἀργεῖοι, Argéioi). Aquest fet contrasta amb la situació en època arcaica i posteriors, en què els grecs s'anomenaven hel·lens (grec antic: Ἕλληνες, Héllênes) i els aqueus no eren més que els pobladors d'Acaia, una de les regions del Peloponnès. En canvi, el gentilici hel·lens només apareix dues vegades a la Ilíada i fent referència no pas al conjunt de grecs, sinó només a una tribu concreta. (ca)
  • Els aqueus (grec antic: Ἀχαιοί, Akhaiói, en llatí: Achaei) eren una de les quatre tribus gregues en què els grecs es dividien. En època històrica vivien al districte nord del Peloponnès, anomenat Acaia per raó seva, i es dividien en dotze demos o ciutats, i més tard formaren la lliga Aquea, de gran rellevància en la geopolítica grega a partir del segle iii aC. El seu formava part dels dialectes nord-occidentals, considerats parents molt pròxims del dòric per la lingüística moderna. (ca)
  • Achájové (řecky Αχαιοί, Achaioi) byli jedním ze starořeckých kmenů. Někdy jsou označování jako Mykénové, protože byli nositeli mykénské kultury. Okolní kmeny je nazývaly Danaové (Δαναοί, Danaoi). Zpočátku, v průběhu středního helladského období (–) měla na achájské kmeny vliv mínojská kultura. Postupně však Achájci vybudovali specifickou kulturu, nazvanou podle mocenského centra Mykén (1600–). Toto pozdně helladské období se vyznačovalo, mimo jiné, stavbou opevněných paláců, které podle řecké mytologie vystavěli bájní obři Kyklópové. Jejich paláce najdeme například v Mykénách (vchází se do něj slavnou Lví bránou), Tíryntu, Thébách, Nestorově paláci v Pylu a na mnoha jiných místech. (cs)
  • The Achaeans (/əˈkiːənz/; Ancient Greek: Ἀχαιοί Akhaioí, "the Achaeans" or "of Achaea") is one of the names in Homer which is used to refer to the Greeks collectively. The term "Achaean" is believed to be related to the Hittite term Ahhiyawa and the Egyptian term Ekwesh which appear in texts from the Late Bronze Age and are believed to refer to the Mycenaean civilization or some part of it. (en)
  • Aĥajoj estis unu el la malnovgrekaj gentoj. Iam ili estas nomataj mikenoj, ĉar ili estis portantoj de la t.n. mikena kulturo. Komence, en tempo de la meza helena periodo (1900 – 1600 a. k.) influadis aĥajajn gentojn la minoa civilizo. Sed iom post iom aĥajoj establis sian specifan mikenan kulturon, nomatan laŭ ilia potenca centro Mikeno (1600 - 1200 a.K.). Tiu ĉi malfruhelada periodo distingiĝadis, krom aliaj, per ekzisto de fortikiĝintaj palacoj, kiujn laŭx la greka mitologio konstruis mitaj gigantoj Kiklopoj. Palacojn de la mikena kulturo ni trovos ekzemple en Mikeno (oni ĝin eniras per la t.n. Leona pordego), Tirinto, Tebo, palaco de Nestoro en Piloso kaj en multaj aliaj lokoj. (eo)
  • Aqueos (del latín Achaei; griego: Ἀχαιοί, Akhaioí) es uno de los nombres colectivos utilizados para el conjunto de los griegos en la Odisea y en la Ilíada de Homero. Los otros términos son dánaos (Δαναοί, utilizado 138 veces en la Ilíada) y argivos (Ἀργεῖοι, utilizado 29 veces en la Ilíada), derivado de Argos, una ciudad de la unidad periférica de Argólida. En la Biblia se refiere a este pueblo como acaicos.​ (es)
  • Achaeërs of Achaïers (Oudgrieks Ἀχαιοί / Achaioi, Latijn Achaei of Achivi) was oorspronkelijk de naam die Homeros gebruikte voor de oudste Hellenen, ofwel Grieken.Andere namen zijn de Danaërs (Δαναοί) en Argiven (Ἀργεῖοι). De Achaeërs waren Indo-Europese, Griekssprekende stammen die het Griekse schiereiland binnendrongen. De eerste Hellenen die zich in Griekenland vestigden arriveerden daar omstreeks 1900 v.Chr. De homerische "langharige Achaeërs" maakten deel uit van de Myceense beschaving die het Griekse vasteland begon te domineren vanaf ca. 1600 v.Chr. (nl)
  • Os aqueus, chamados de dânaos por Homero, foram os primeiros gregos que chegarem a ocupar parte do mar Mediterrâneo. Eram um grupo semi-nômade de indo-europeus que, provavelmente devido a alterações climáticas na sua região de origem, migraram para onde se localiza a Grécia em busca de terras férteis por volta de 2 000 a.C. Nas epopeias Ilíada e Odisseia, de Homero, os aqueus são conhecidos como opositores dos troianos na guerra. Neste contexto, aqueus ou gregos têm o mesmo sentido. Píndaro refere-se aos dânaos como loiros. (pt)
  • Os Aqueus (em grego clássico: Ἀχαιοί, Akhaioí) constituem um dos nomes coletivos dos Gregos na Ilíada de Homero (usado 598 vezes) e na Odisseia. Outros nomes citados são dânaos (Δαναοί, danaoi, usado 138 vezes na Ilíada), argivos (Ἀργεῖοι, Argeioi usado 182 vezes na Ilíada) enquanto que helenos (Ἕλληνες, helenos) foi usado somente uma vez. No período histórico, os aqueus eram os habitantes da Acaia, uma região na parte centro-norte do Peloponeso. As cidades-estado dessa região mais tarde formaram a confederação conhecida como Liga Acaia, que foi influente durante os séculos III e II a.C. (pt)
  • Achajowie (stgr. Ἀχαιοί Achaioí) – ogólne określenie Greków walczących pod Troją, używane przez Homera (rzadziej stosowane: Argiwi/Argiwowie i Danajowie) w jego eposach Iliada i Odyseja. Według tradycyjnych poglądów historyków było to plemię greckie, które jako pierwsze przybyło na obszary kontynentalnej Grecji około 2000 lat p.n.e., podbijając Tesalię i miejscowych Pelazgów, jednak teza ta została odrzucona wraz z teorią o trzech inwazjach ludów greckich (achajskiej, jońskiej, doryckiej). Obecnie uważa się, że do formowania się "Greków", ich kultury, religii, języka doszło już na obszarze Grecji, gdzie pod koniec III tysiąclecia p.n.e. lub w ciągu II tysiąclecia p.n.e. stopniowo, w następstwie wielu migracji, przybywały ludy mówiące językami indoeuropejskimi i mieszały się z miejscową lud (pl)
  • Akajer eller Achaier (grekiska: Ἀχαιοί, Achaioi) tillhörde de första kända grekiska stammarna och lade grunden till den mykenska civilisationen. Enligt myten härstammade de från Achaios, från vilken de fått sitt namn. (sv)
  • 亚该亚人(希腊语:Αχαιοί)是古希腊大陆上四个主要的部族之一(另三个为爱奥尼亚人、和多利安人),亦是荷马史诗《伊利亚特》中对希腊军队的集体称谓。另一个可交换使用的名字是Danaans。更特别地,荷马用“亚该亚”指称阿伽门农的国土,后者是希腊部队的领袖。这片国土位于伯罗奔尼撒半岛的北部,大致对应于现代希腊的州和科林斯州。荷马时代的亚该亚人可能是迈锡尼文明的一支,后者从约前1600年统治希腊,其历史可能可以追溯到公元前第三个千年,史前希腊人的迁入。 一些赫梯文献提到位于西安纳托利亚(今亞洲土耳其一帶)的一个国家,称为Ahhiyawa。特别是在约前1320年赫梯国王穆尔西里二世写了一封信给Ahhiyawa国王,将其称为自己的对等者,并称米利都处于其统治之下;他还提到一个之前的“维鲁萨(Wilusa)时期”发生过有涉Ahhiyawa的敌对行动。这个民族被认为就是特洛伊战争中的亚该亚人,而维鲁萨城为传说中的城市特洛伊(注意到它与特洛伊卫城的名字“伊利翁”Ilion的近似性)。然而Ahhiyawa这一称谓与“亚该亚人”之间,除了简单地发音相似之外还有什么关系,仍是一个学者热烈讨论的话题。 (zh)
rdfs:label
  • Achaeans (Homer) (en)
  • أخيون (قبيلة) (ar)
  • Grecs homèrics (ca)
  • Aqueus (ca)
  • Achájové (cs)
  • Achaier (de)
  • Αχαιοί (el)
  • Aĥajoj (eo)
  • Aqueo (pueblo) (es)
  • Akaiar (eu)
  • Akhaia (Homeros) (in)
  • Suku Akhaia (in)
  • Achei (it)
  • Achéens (fr)
  • 아카이아인 (ko)
  • アカイア人 (ja)
  • Achaeërs (nl)
  • Achajowie (pl)
  • Aqueus (pt)
  • Aqueus (Homero) (pt)
  • Ахейцы (ru)
  • Akajer (sv)
  • 亚该亚人 (zh)
  • Ахейці (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:mascot of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License