An Entity of Type: animal, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Abdülhamid or Abdul Hamid II (Ottoman Turkish: عبد الحميد ثانی, romanized: Abd ül-Hamid-i Sani; Turkish: II. Abdülhamid; 21 September 1842 – 10 February 1918) was the sultan of the Ottoman Empire from 31 August 1876 to 27 April 1909, and the last sultan to exert effective control over the fracturing state. The time period which he reigned in the Ottoman Empire is known as the Hamidian Era. He oversaw a period of decline, with rebellions (particularly in the Balkans), and he presided over an unsuccessful war with the Russian Empire (1877–1878) followed by a successful war against the Kingdom of Greece in 1897, though Ottoman gains were tempered by subsequent Western European intervention.

Property Value
dbo:abstract
  • عبد الحميد الثاني (بالتركية العثمانية: عبد حميد ثانی؛ وبالتركية الحديثة: Sultan Abdülhamid II أو II. Abdülhamid). هو خليفة المسلمين الثاني بعد المائة والسلطان الرابع والثلاثون من سلاطين الدولة العثمانية، والسادس والعشرون من سلاطين آل عثمان الذين جمعوا بين الخلافة والسلطنة، وآخر من امتلك سلطة فعلية منهم، تقسم فترة حكمه إلى قسمين: الدور الأول وقد دام مدة سنة ونصف ولم تكن له سلطة فعلية، والدور الثاني وحكم خلاله حكماً فردياً، يسميه معارضوه «دور الاستبداد» وقد دام قرابة ثلاثين سنة. تولى السلطان عبد الحميد الحكم في (10 شعبان 1293 هـ - 31 أغسطس 1876)، وخُلع بانقلابٍ في (6 ربيع الآخر 1327 هـ - 27 أبريل 1909)، فوُضع رهن الإقامة الجبريَّة حتّى وفاته في 10 فبراير 1918م. وخلفه أخوه السلطان محمد الخامس. أطلقت عليه عدة ألقاب منها «السُلطان المظلوم»، بينما أطلق عليه معارضوه لقب «السُلطان الأحمر»، ويضاف إلى اسمه أحياناً لقب الـ «غازي». وهو شقيق كلٍ من: السلطان مراد الخامس والسلطان محمد الخامس والسلطان محمد السادس. استمر تحديث الإمبراطورية العثمانية خلال فترة حكمه، بما في ذلك إصلاح البيروقراطية، وتمديد سكة حديد روميليا وسكة الأناضول، وبناء سكة حديد بغداد وسكة الحجاز. بالإضافة إلى ذلك، تأسست أنظمة التسجيل السكاني والسيطرة على الصحافة، إلى جانب أول مدرسة محلية في عام 1898. أُنشئت العديد من المدارس المهنية في عدة مجالات بما في ذلك القانون والفنون والمرفقات والهندسة المدنية والطب البيطري والجمارك، على الرغم من أن عبد الحميد الثاني أغلق جامعة إسطنبول في عام 1881، إلا أنه أعاد فتحها في عام 1900، ومُددت شبكة من المدارس الثانوية والاستدالية والعسكرية في جميع أنحاء الإمبراطورية. لعبت الشركات الألمانية دوراً رئيسياً في تطوير أنظمة السكك الحديدية والتلغراف. أشرف عبد الحميد على حرب فاشلة مع الإمبراطورية الروسية (1877-1878) تلتها حرب ناجحة ضد مملكة اليونان في عام 1897. خلال فترة حكمه، رفض عبد الحميد عروض تيودور هرتزل لسداد جزء كبير من الدين العثماني (150 مليون جنيه إسترليني من الذهب) مقابل ميثاق يسمح للصهاينة بالاستقرار في فلسطين. يتردد أنه قال لمبعوث هرتزل «ما دمت على قيد الحياة، لن أقسم أجسادنا، فقط جثتنا هي ما يمكنهم تقسيمها». (ar)
  • Abdul Hamid II (21 de setembre de 1842- 10 de febrer de 1918), fill del soldà Abdülmecit, fou soldà de l'Imperi Otomà i califa dels musulmans des de la deposició del seu germà Murat V el 31 d'agost de 1876 fins a la seva deposició el 27 d'abril de 1909 pels Joves Turcs, per ser reemplaçat per un altre germà, Mehmet V. (ca)
  • Abdülhamid II. (jiné přepisy: Abdülhamit II., Abdulhamid II., Abdü 'l-Hamíd; arab. Abd al-Hamíd II., Abdu 'l-Hamíd, arab. nepřesně Abdul Hamíd II., arab. nepřesně Abdulhamíd II.; 21. září 1842, Konstantinopol – 10. února 1918, Konstantinopol) byl turecký sultán. Rozporuplná osoba tureckých dějin. Podporoval rozvoj školství a infrastruktury a považoval se za hlavu všech muslimů (chalífa). Jeho hlavním politickým spojencem bylo Německo. I když zpočátku usiloval o demokratické reformy říše (první ústava, vyhlášení konstituční monarchie), tak po porážce ve válce s Ruskem v roce 1878 je všechny sám zrušil. Krvavě potlačil povstání v Arménii a řecké nepokoje na Krétě, což v roce 1897 vedlo k řecko-turecké válce. Po vítězství mladoturků byl v roce 1908 přinucen obnovit ústavu. V roce 1909 byl sesazen a poslán do vyhnanství do Soluně. (cs)
  • Abdülhamid or Abdul Hamid II (Ottoman Turkish: عبد الحميد ثانی, romanized: Abd ül-Hamid-i Sani; Turkish: II. Abdülhamid; 21 September 1842 – 10 February 1918) was the sultan of the Ottoman Empire from 31 August 1876 to 27 April 1909, and the last sultan to exert effective control over the fracturing state. The time period which he reigned in the Ottoman Empire is known as the Hamidian Era. He oversaw a period of decline, with rebellions (particularly in the Balkans), and he presided over an unsuccessful war with the Russian Empire (1877–1878) followed by a successful war against the Kingdom of Greece in 1897, though Ottoman gains were tempered by subsequent Western European intervention. In accordance with an agreement made with the Republican Young Ottomans, he promulgated the Ottoman Empire's first Constitution, which was a sign of progressive thinking that marked his early rule. However, in 1878, citing disagreements with the Ottoman Parliament, he suspended both the short-lived constitution and the parliament. The modernization of the Ottoman Empire continued during his reign, including reform of the bureaucracy, the extension of the Rumelia Railway and of the Anatolia Railway, and the construction of the Baghdad Railway and of the Hejaz Railway. In addition, systems for population registration and control over the press were established, along with the first local modern law-school in 1898. The most far-reaching of the reforms occurred in education: many professional schools were established for fields including the law, arts, trades, civil engineering, veterinary medicine, customs, farming, and linguistics. Although Abdul Hamid II closed Istanbul University in 1881, it re-opened in 1900, and a network of secondary, primary, and military schools was extended throughout the empire. German firms played a major role in developing the Empire's railway and telegraph-systems. This modernization cost the empire its economic sovereignty, as its finances came under control of the Great Powers through the Ottoman Public Debt Administration. During Abdul Hamid's reign the Ottoman Empire became known for the massacres of Armenians and Assyrians of 1894–1896. Many attempts were made on Abdul Hamid's life during his reign. Amongst the many assassination attempts against him, one of the most famous is the Yıldız assassination attempt of 1905 by the Armenian Revolutionary Federation. Large sections of the Ottoman intelligentsia also sharply criticized and opposed him due to his use of secret police to silence dissent and the Young Turks movement. In 1908, a secret revolutionary Young Turks organization known as the Committee of Union and Progress forced Abdul Hamid II to recall the parliament and reinstate the constitution in the Young Turk Revolution. Abdul Hamid attempted to reassert his absolutism a year later, resulting in his deposition by Unionist forces in an event known as the 31 March Incident in 1909. (en)
  • Abdülhamid II. (auch Abdulhamid und Abdul Hamid (osmanisch عبد الحميد ʿAbdü'l-Ḥamīd); * 21. September 1842 in Konstantinopel; † 10. Februar 1918 ebenda) war vom 31. August 1876 bis zum 27. April 1909 Sultan des Osmanischen Reiches. Er war der zweite Sohn des Sultans Abdülmecid I. und folgte seinem Bruder Murad V. nach dessen Absetzung auf den Thron. (de)
  • Ο Αμπντούλ Χαμίτ Β΄ ή Αβδούλ Χαμίτ Β΄ (τούρκικα: II Abdülhamid, 21 Σεπτεμβρίου 1842 - 10 Φεβρουαρίου 1918), ήταν ο 34ος σουλτάνος της Οθωμανικής Αυτοκρατορίας και έφερε επίσης τον τίτλο του χαλίφη. (el)
  • Abd-ul-Hamid la 2-a (naskiĝis la 21-an de septembro 1842, mortis la 10-an de februaro 1918) estis sultano de la Osmanida imperio de la 31-a de aŭgusto 1876 ĝis la 27-a de aprilo 1909. Li estis la filo de sultano Abd-ul-Meĝid, kaj sekvis al la reĝeco post kiam lia frato Murad la 5-a malgajnis sultanecon la 31-an de aŭgusto 1876. (eo)
  • Abdulhamid II.a (otomandar turkieraz: عبد الحميد ثانی, `Abdü’l-Ḥamīd-i sânî, turkieraz: İkinci Abdülhamid; 1842ko irailaren 21a - 1918ko otsailaren 10a), Otomandar Inperioko 34. sultana izan zen (1876 - 1909), Turkiar Gazteak egindako altxamenduaren ondorioz kargutik kendu zuten eta Mehmet V.a anaiak ordezkatu zuen. Abd-ul-Mejid I.a sultanaren eta bere emazte Tirimüjgan (Virjin) armeniarraren bigarren semea zen. Tronutik bere anaia Murad V.a kendu ondoren hartu zuen sultanaren kargua 1876an. Botere absolutua izan zuen azken sultan otomandarra izan zen, eta hamarkada batzuetarako atzeratzea lortu zuen Turkiako garai modernoaren etorrera. Metodo autoritario eta sarri errukigabeak baliatu zituen indar separatistekin tratatzeko; eta baita maniobra diplomatikoak ere Europako botere bat bestearen kontra jarriz. (eu)
  • Abdülhamid II (en turco otomano: عبد الحميد ثانی `Abdü’l-Ḥamīd-i sânî, en turco: İkinci Abdülhamid; Estambul, 21 de septiembre de 1842​​-ibídem, 10 de febrero de 1918) fue el 34.º sultán del Imperio otomano (31 de agosto de 1876 - 27 de abril de 1909), depuesto por la sublevación militar de los Jóvenes Turcos para ser sustituido por su hermano, Mehmed V. Fue el último sultán capaz de imponer su autocracia.​ Segundo hijo del sultán Abdülmecid I y de su esposa, la armenia Tirimüjgan (Virjin), Abdülhamid II subió al trono en la deposición de su hermano mentalmente trastornado, Murad V , el 31 de agosto de 1876. Promulgó la primera constitución otomana el 23 de diciembre de 1876, principalmente para evitar la intervención extranjera en un momento en que la represión salvaje de los turcos del levantamiento búlgaro (mayo de 1876) y los éxitos otomanos en Serbia y Montenegro había despertado la indignación de las potencias occidentales y Rusia. (es)
  • Abdülhamid II (en turc ottoman : عبد الحميد ثانی, `Abdü'l-Ḥamīd-i sânî ; en turc : İkinci Abdülhamit), né le 21 septembre 1842 à Constantinople et mort le 10 février 1918 dans la même ville, est sultan ottoman et calife de l'Islam de 1876 à sa déposition en 1909. Trente-quatrième sultan ottoman, Abdülhamid est le dernier monarque à exercer une véritable autorité sur l'empire. Son règne est caractérisé par le déclin persistant de l'État ottoman malgré une politique de modernisation. La période hamidienne voit ainsi l'établissement d'une administration centralisée, la réforme du système judiciaire, l'ouverture de nombreuses écoles et universités, et l'extension massive des réseaux télégraphique et ferroviaire ottomans à l'image des célèbres lignes du Hedjaz et de Berlin-Bagdad. Mais ces transformations n'empêchent pas la perte de territoires en Europe, en Asie et en Afrique, le renforcement des influences étrangères au sein de l'empire et les révoltes de minorités. La répression brutale de ces rébellions (massacres hamidiens) valent en Europe à Abdülhamid les sobriquets de « Sultan rouge » et de « Grand Saigneur ». Abdülhamid II accède au trône le 31 août 1876 dans une période troublée et fait promulguer la première constitution de l'histoire ottomane. Mais après la désastreuse guerre russo-turque de 1878, il la suspend et gouverne en autocrate durant les trente années qui suivent. En juin 1908, une mutinerie éclate à Salonique et s'étend rapidement à toute la Macédoine. Les renforts dépêchés sur place se rallient aux mutins et, pour sauver son trône, Abdülhamid est contraint de restaurer la constitution de 1876 en laissant le pouvoir au Comité Union et Progrès (dit « Jeunes-Turcs »). Après l'échec d'une contre-révolution monarchiste en avril 1909, le sultan est déposé et exilé à Salonique. Son demi-frère cadet lui succède sous le nom de Mehmed V. Dernier monarque absolu de l'histoire ottomane, Abdülhamid II laisse derrière lui un État en modernisation mais toujours déclinant, de plus en plus agité par les nationalismes internes et ne pouvant compter à l'étranger que sur le soutien de l'Allemagne. (fr)
  • Abd-ul-Hamid II (bahasa Turki Utsmaniyah: عبد الحميد ثانی, `Abdü’l-Ḥamīd-i sânî; bahasa Turki: İkinci Abdülhamit ; 21 September 1842–10 Februari 1918) adalah sultan ke-34 Kesultanan Utsmaniyah dan sultan terakhir yang menerima kekuasaan absolut. Selama 34 tahun pemerintahannya, ia mengalami periode disintegrasi Kesultanan Utsmaniyah dan Balkan, pemberontakan di berbagai wilayah Utsmaniyah, dan kegagalan perang melawan Kekaisaran Rusia. Dia naik tahta pada tanggal 31 Agustus 1876 dan memerintah negara itu selama 33 tahun sampai ia digulingkan pada tanggal 27 April 1909 melalui kudeta militer, tak lama setelah Revolusi Turki Muda pada tahun sebelumnya. Sebagai hasil dari perjanjian yang ia buat dengan kaum pro-Konstitusional Genç Osmanlılar (Utsmani Muda), ia mendeklarasikan parlemen konstitusional pertama Utsmaniyah pada tanggal 23 Desember 1876 dan dengan demikian memberikan kesan bahwa negara tersebut akan mendukung proses demokratisasi. Namun, tak lama setelah itu, ia menangguhkan konstitusi dan menutup parlemen pada tahun 1878, dengan alasan ketidaksetujuannya dengan Parlemen. Setelah menutup majelis, ia memulai kekuasaan absolutnya dengan menggabungkan kekuatannya. Upaya menuju modernisasi Kesultanan Utsmaniyah dilanjutkan oleh Abdulhamid. Selain reformasi dalam birokrasi, proyek-proyek seperti pembangunan dan pengembangan , , dan , serta pembangunan berbagai jembatan dan kabel telegraf dilaksanakan. Sistem kereta api dan telegraf ini dikembangkan dengan bantuan perusahaan-perusahaan Jerman. Pada tahun 1898, sekolah hukum modern pertama di Utsmaniyah dibuka. Namun, tekanan kepada pers meningkat. Selama periode reformasi ini, pendidikan dikembangkan secara luas, banyak sekolah kejuruan didirikan, termasuk hukum, seni, perdagangan, teknik sipil, dokter hewan, bea cukai, pertanian dan sekolah bahasa. Meskipun ia menutup Dârülfünûn pada tahun 1881, ia memutuskan untuk membukanya kembali pada tahun 1900, memperluas jaringan pendidikan sekolah dasar, menengah dan militer di seluruh kekaisaran. Ekonomi yang Kesultanan yang terpuruk pada saat itu memaksanya untuk membentuk Düyûn-u Umûmiye pada masa awal pemerintahan Abdulhamid. (in)
  • Abdul-Hamid II, detto il Grande Khan (Ulu Hakan) (in turco ottomano: عبد الحميد ثانی `Abd ül-Ḥamīd-i sânî, in turco: İkinci Abdülhamid; Palazzo Topkapı, 21 settembre 1842 – Palazzo di Beylerbeyi, 10 febbraio 1918), è stato il 34º sultano dell'Impero ottomano, dal 31 agosto 1876 al 27 aprile 1909, quando, a causa della sollevazione militare dei Giovani Turchi, gli subentrò il fratello Mehmet V. Egli visse il periodo di declino della potenza dell'Impero ottomano, ma durante il suo periodo di regno fu il principale responsabile degli ammodernamenti che consentirono all'impero di progredire, esercitando ancora un forte controllo sui suoi affari interni. Tra i cambiamenti si ricordano la razionalizzazione della burocrazia, l'ambizioso progetto della Ferrovia del Ḥijāz, la creazione di un sistema moderno di codici di leggi (1896), la fondazione di un censimento su sistemi moderni, un sistema per la registrazione ed il controllo della stampa, la sistemazione dei salari degli ufficiali (1880), la prima moderna scuola di legge (1898). Il Sultano fu anche proprietario del mitico diamante Hope, il diamante maledetto, che ricevette in dono un anno prima di essere destituito dal fratello. (it)
  • アブデュルハミト2世(II. Abdülhamid, 1842年9月21日 - 1918年2月10日)は、オスマン帝国の第34代皇帝(在位:1876年 - 1909年)。第31代皇帝アブデュルメジト1世の子で、第33代皇帝ムラト5世は兄、第35代皇帝メフメト5世、第36代皇帝メフメト6世は弟に当たる。 (ja)
  • 압뒬하미트 2세(오스만 튀르크어: عبد الحميد ثانی, 튀르키예어: II. Abdülhamit, 1842년 9월 30일~1918년 2월 10일)는 이슬람의 99번째 칼리프이자 오스만 제국의 제34대 술탄이었다. 그는 오스만 제국을 효과적으로 통제하고 통치했던 마지막 술탄이었다. 그리고 그는 1909년 4월 30일 퇴위될 때까지 1876년 8월 31일부터 제국의 힘과 범위가 미치는 곳까지를 지배하고 감독했다. 하지만 청년 투르크 혁명 이후 자신의 미드하트 헌법을 부활시켜 대부분의 오스만 시민의 환영을 받았다. 그의 임기 동안에 그는 오스만 제국의 근대화를 담당했다. 압둘하미트 2세의 통치 기간동안 오스만 제국은 1894년에서 1896년 사이에 아르메니아인과 아시리아인을 학살한 것으로 알려졌다. 수많은 암살 시도 중 가장 유명한 것은 1905년 아르메니아 혁명 연맹의 일디즈 암살 시도이다. (ko)
  • Abdulhamid II (Ottomaans Turks: عبد الحميد ثانی, `Abdü’l-Ḥamīd-i sânî; 21 september 1842 - 10 februari 1918) was de 34e sultan van het Ottomaanse rijk en de laatste sultan die absolute soevereiniteit had in de staat van ineenstorting. Zijn bijnaam was de Rode Sultan vanwege moordpartijen die werden uitgevoerd tijdens zijn bewind. Tijdens dit bewind verkeerde het rijk in een periode van desintegratie. Hij was getuige van de opstanden in verschillende regio's, met name in de Balkan, en de door hem verloren oorlog van 1893 tegen het Russische rijk. Hij beklom de troon op 31 augustus 1876 en regeerde het land tot hij werd afgezet op 27 april 1909, kort na de revolutie van de Jong-Turken van 1908. Als gevolg van zijn instemming met de pro-constitutionele monarchie verklaarde hij op 23 december 1876 de eerste Ottomaanse grondwet en wekte hij de indruk dat deze het democratiseringsproces van het land zou ondersteunen. Kort daarna, in 1878, zegde hij de grondwet op en ontbond het parlement, waarbij hij zijn meningsverschillen met het parlement betoogde. Na het sluiten van de vergadering versterkte hij zijn macht en begon zijn absolute heerschappij. (nl)
  • Abdulamide II ou Abdul Hamide II (em turco otomano: عبد الحميد ثانی; romaniz.: Abdu'l-Hamid-i sani; em turco: İkinci Abdülhamit; Constantinopla, 21 de setembro de 1842 - Constantinopla, 10 de fevereiro de 1918), também conhecido como Abdulamide II Gazi Cã, foi o 34º sultão otomano. Ele administrou o período de declínio no poder e na extensão do Império Otomano, governando de 31 de agosto de 1876 até ser deposto em 27 de abril de 1909. Abdulamide II foi o último sultão otomano a governar com poder absoluto, sendo sucedido por Maomé V Raxade. Sua deposição, após a Revolução dos Jovens Turcos, foi saudada pela maioria dos cidadãos otomanos, que comemoraram o regresso à . (pt)
  • Абду́л-Хами́д II; тж. Абдул-Гамид (осман. عبد الحميد ثانی‎ — Abd ül-Hamîd-i sânî, тур. İkinci Abdülhamit; 21 сентября 1842[…], Стамбул — 10 февраля 1918[…], Стамбул) — султан Османской империи и 99-й халиф, правил в 1876—1909 годах. Последний полновластный правитель Османской империи. Установил режим единоличной власти и стремился сохранить территориальную целостность империи. Его целью было также сохранение авторитета халифа исламского мира. Стремительно слабеющая и распадающаяся Османская империя при нём окончательно увязла в сфере влияния европейских держав. Последние дни правления султана были ознаменованы Младотурецкой революцией, в ходе которой он был свергнут с трона. Попытка вернуть власть провалилась. (ru)
  • Abdülhamid II (ur. 21 września 1842 w Konstantynopolu, zm. 10 lutego 1918 tamże) – sułtan Imperium Osmańskiego. (pl)
  • Abdülhamid II (Osmanska: عبد الحميد ثانی, `Abdü'l-Ḥamīd-i sânî), född 21 september 1842, död 10 februari 1918, var det Osmanska rikets 34:e sultan, och den siste sultanen att regera över riket som var på väg att falla samman. Under hans regeringstid skedde flera uppror i olika regioner, inte minst på Balkan, och det rysk-turkiska kriget (1877–1878), vilket man förlorade. Han besteg tronen den 31 augusti 1876 och styrde landet fram tills han avsattes 27 april 1909, strax efter Ungturkarnas revolution 1908. Som ett resultat av avtalet med de pro-konstitutionella Unga osmanerna förklarades den den 23 december 1876, vilket gav ett intryck av att han skulle stödja demokratiseringsprocessen i landet. Men kort därpå förklarade han sina meningsskiljaktigheter med parlamentet, och kom 1878 att både skydda konstitutionen och stänga parlamentet. Efter att ha stängt församlingen förstärkte han sin makt och kontroll över riket. Ansträngningar för att modernisera det osmanska riket fortsattes av Abd ül-Hamid II. Förutom flera byråkratiska reformer genomfördes flera projekt, som utbyggnad av och den , byggandet av och under denna period. Dessa järnvägsbanor och telegrafsystem utvecklades av tyska företag. År 1898 öppnades den första lokala juridikskolan i modern mening, och befolkningen registrerades och kontroll över pressen ökade. De mest omfattande reformerna ägnades åt utbildning: många yrkesskolor inrättades, inklusive juridik, konst, handel, civilingenjör, veterinärmedicin, tull, jordbruk och lingvistik. Även om han stängde Istanbuls universitet år 1881, så bestämde han sig för att öppna det igen år 1900, och stärka landets utbildningsväsende med fler av grundskolor, gymnasier och militärskolor. Osmanska rikets sjunkande ekonomi under denna perioden kom att leda till upprättandet av under Abd ül-Hamids första regeringår. (sv)
  • Абдул-Гамід II (1842–1918) — 34-ий султан Османської імперії (1876–1909), запровадив першу Конституцію та парламентаризм. Останній самодержавний глава Османської імперії, яка в його правління піддавалася фрагментації. (uk)
  • 阿卜杜勒-哈米德二世(鄂圖曼土耳其語:عبد الحميد ثانی‎,Abdü’l-Ḥamîd-i-sânî ;土耳其語:II. Abdülhamid,1842年9月21日-1918年2月10日)為奥斯曼帝国的苏丹和哈里发,1876年至1909年在位。 阿卜杜勒-哈米德二世是苏丹阿卜杜勒-迈吉德一世的幼子。母亲为切尔克斯人。在兄长穆拉德五世苏丹被宣布患有精神病而遭废黜后,在新鄂圖曼党人支持下,阿卜杜勒·哈米德二世被拥上王位(1876年8月31日)。 即位同年12月23日,在宰相米德哈特帕夏主持下,颁布帝国第一部宪法(又称《米德哈特宪法》)。 在阿卜杜勒-哈米德二世统治时期,鄂圖曼帝国继续受到欧洲列强,尤其是俄国的宰割。俄国人为了报复鄂圖曼帝国在巴尔干地区对其斯拉夫臣民的暴政,在阿卜杜勒-哈米德二世即位后的第二年向鄂圖曼帝国宣战。像以前一样,腐朽的鄂圖曼军队遭到一系列惨重失败。到1878年签署圣斯特凡诺条约时,苏丹实际上已经失去了他的绝大部分欧洲领土。对俄作战失败后,他解散议会,将宰相米德哈特放逐国外。恢复专制制度,建立恐怖统治,推行泛伊斯兰主义,迫害少数民族。 1908年,青年土耳其党人夺权,宣布重新实施1876年米德哈特宪法。1909年,发生三三一事件,阿卜杜勒-哈米德二世被废黜。 (zh)
dbo:activeYearsEndYear
  • 1909-01-01 (xsd:gYear)
dbo:activeYearsStartYear
  • 1876-01-01 (xsd:gYear)
dbo:child
dbo:parent
dbo:predecessor
dbo:spouse
dbo:successor
dbo:thumbnail
dbo:title
  • Custodian of the Two Holy Mosques (en)
  • Amir al-Mu'minin (en)
  • Ottoman Caliph (en)
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 18950786 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 81805 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124600140 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:birthDate
  • 1842-09-21 (xsd:date)
dbp:birthPlace
dbp:burialDate
  • 1918 (xsd:integer)
dbp:burialPlace
  • Tomb of Sultan Mahmud II, Fatih, Istanbul, Turkey (en)
dbp:caption
  • Portrait of Sultan Abdul Hamid II in 1899 (en)
dbp:corType
dbp:coronation
  • 1876-09-07 (xsd:date)
dbp:date
  • 2010-02-02 (xsd:date)
  • 2020-06-23 (xsd:date)
dbp:deathDate
  • 1918-02-10 (xsd:date)
dbp:deathPlace
  • Beylerbeyi Palace, Constantinople, Ottoman Empire (en)
dbp:father
dbp:fullName
  • Abdul Hamid bin Abdulmejid (en)
dbp:house
dbp:houseType
  • Dynasty (en)
dbp:issue
dbp:issueLink
  • #Sons (en)
dbp:issuePipe
  • Among others (en)
dbp:mother
dbp:predecessor
dbp:regType
dbp:reign
  • 0001-08-31 (xsd:gMonthDay)
  • (en)
dbp:religion
dbp:signature
  • Tughra of Abdülhamid II.svg (en)
dbp:signatureType
dbp:spouse
dbp:spouseType
  • Consorts (en)
dbp:succession
  • Sultan of the Ottoman Empire (en)
dbp:successor
dbp:title
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:years
  • 0001-08-31 (xsd:gMonthDay)
dcterms:subject
gold:hypernym
schema:sameAs
rdf:type
rdfs:comment
  • Abdul Hamid II (21 de setembre de 1842- 10 de febrer de 1918), fill del soldà Abdülmecit, fou soldà de l'Imperi Otomà i califa dels musulmans des de la deposició del seu germà Murat V el 31 d'agost de 1876 fins a la seva deposició el 27 d'abril de 1909 pels Joves Turcs, per ser reemplaçat per un altre germà, Mehmet V. (ca)
  • Abdülhamid II. (auch Abdulhamid und Abdul Hamid (osmanisch عبد الحميد ʿAbdü'l-Ḥamīd); * 21. September 1842 in Konstantinopel; † 10. Februar 1918 ebenda) war vom 31. August 1876 bis zum 27. April 1909 Sultan des Osmanischen Reiches. Er war der zweite Sohn des Sultans Abdülmecid I. und folgte seinem Bruder Murad V. nach dessen Absetzung auf den Thron. (de)
  • Ο Αμπντούλ Χαμίτ Β΄ ή Αβδούλ Χαμίτ Β΄ (τούρκικα: II Abdülhamid, 21 Σεπτεμβρίου 1842 - 10 Φεβρουαρίου 1918), ήταν ο 34ος σουλτάνος της Οθωμανικής Αυτοκρατορίας και έφερε επίσης τον τίτλο του χαλίφη. (el)
  • Abd-ul-Hamid la 2-a (naskiĝis la 21-an de septembro 1842, mortis la 10-an de februaro 1918) estis sultano de la Osmanida imperio de la 31-a de aŭgusto 1876 ĝis la 27-a de aprilo 1909. Li estis la filo de sultano Abd-ul-Meĝid, kaj sekvis al la reĝeco post kiam lia frato Murad la 5-a malgajnis sultanecon la 31-an de aŭgusto 1876. (eo)
  • アブデュルハミト2世(II. Abdülhamid, 1842年9月21日 - 1918年2月10日)は、オスマン帝国の第34代皇帝(在位:1876年 - 1909年)。第31代皇帝アブデュルメジト1世の子で、第33代皇帝ムラト5世は兄、第35代皇帝メフメト5世、第36代皇帝メフメト6世は弟に当たる。 (ja)
  • 압뒬하미트 2세(오스만 튀르크어: عبد الحميد ثانی, 튀르키예어: II. Abdülhamit, 1842년 9월 30일~1918년 2월 10일)는 이슬람의 99번째 칼리프이자 오스만 제국의 제34대 술탄이었다. 그는 오스만 제국을 효과적으로 통제하고 통치했던 마지막 술탄이었다. 그리고 그는 1909년 4월 30일 퇴위될 때까지 1876년 8월 31일부터 제국의 힘과 범위가 미치는 곳까지를 지배하고 감독했다. 하지만 청년 투르크 혁명 이후 자신의 미드하트 헌법을 부활시켜 대부분의 오스만 시민의 환영을 받았다. 그의 임기 동안에 그는 오스만 제국의 근대화를 담당했다. 압둘하미트 2세의 통치 기간동안 오스만 제국은 1894년에서 1896년 사이에 아르메니아인과 아시리아인을 학살한 것으로 알려졌다. 수많은 암살 시도 중 가장 유명한 것은 1905년 아르메니아 혁명 연맹의 일디즈 암살 시도이다. (ko)
  • Abdulamide II ou Abdul Hamide II (em turco otomano: عبد الحميد ثانی; romaniz.: Abdu'l-Hamid-i sani; em turco: İkinci Abdülhamit; Constantinopla, 21 de setembro de 1842 - Constantinopla, 10 de fevereiro de 1918), também conhecido como Abdulamide II Gazi Cã, foi o 34º sultão otomano. Ele administrou o período de declínio no poder e na extensão do Império Otomano, governando de 31 de agosto de 1876 até ser deposto em 27 de abril de 1909. Abdulamide II foi o último sultão otomano a governar com poder absoluto, sendo sucedido por Maomé V Raxade. Sua deposição, após a Revolução dos Jovens Turcos, foi saudada pela maioria dos cidadãos otomanos, que comemoraram o regresso à . (pt)
  • Абду́л-Хами́д II; тж. Абдул-Гамид (осман. عبد الحميد ثانی‎ — Abd ül-Hamîd-i sânî, тур. İkinci Abdülhamit; 21 сентября 1842[…], Стамбул — 10 февраля 1918[…], Стамбул) — султан Османской империи и 99-й халиф, правил в 1876—1909 годах. Последний полновластный правитель Османской империи. Установил режим единоличной власти и стремился сохранить территориальную целостность империи. Его целью было также сохранение авторитета халифа исламского мира. Стремительно слабеющая и распадающаяся Османская империя при нём окончательно увязла в сфере влияния европейских держав. Последние дни правления султана были ознаменованы Младотурецкой революцией, в ходе которой он был свергнут с трона. Попытка вернуть власть провалилась. (ru)
  • Abdülhamid II (ur. 21 września 1842 w Konstantynopolu, zm. 10 lutego 1918 tamże) – sułtan Imperium Osmańskiego. (pl)
  • Абдул-Гамід II (1842–1918) — 34-ий султан Османської імперії (1876–1909), запровадив першу Конституцію та парламентаризм. Останній самодержавний глава Османської імперії, яка в його правління піддавалася фрагментації. (uk)
  • 阿卜杜勒-哈米德二世(鄂圖曼土耳其語:عبد الحميد ثانی‎,Abdü’l-Ḥamîd-i-sânî ;土耳其語:II. Abdülhamid,1842年9月21日-1918年2月10日)為奥斯曼帝国的苏丹和哈里发,1876年至1909年在位。 阿卜杜勒-哈米德二世是苏丹阿卜杜勒-迈吉德一世的幼子。母亲为切尔克斯人。在兄长穆拉德五世苏丹被宣布患有精神病而遭废黜后,在新鄂圖曼党人支持下,阿卜杜勒·哈米德二世被拥上王位(1876年8月31日)。 即位同年12月23日,在宰相米德哈特帕夏主持下,颁布帝国第一部宪法(又称《米德哈特宪法》)。 在阿卜杜勒-哈米德二世统治时期,鄂圖曼帝国继续受到欧洲列强,尤其是俄国的宰割。俄国人为了报复鄂圖曼帝国在巴尔干地区对其斯拉夫臣民的暴政,在阿卜杜勒-哈米德二世即位后的第二年向鄂圖曼帝国宣战。像以前一样,腐朽的鄂圖曼军队遭到一系列惨重失败。到1878年签署圣斯特凡诺条约时,苏丹实际上已经失去了他的绝大部分欧洲领土。对俄作战失败后,他解散议会,将宰相米德哈特放逐国外。恢复专制制度,建立恐怖统治,推行泛伊斯兰主义,迫害少数民族。 1908年,青年土耳其党人夺权,宣布重新实施1876年米德哈特宪法。1909年,发生三三一事件,阿卜杜勒-哈米德二世被废黜。 (zh)
  • عبد الحميد الثاني (بالتركية العثمانية: عبد حميد ثانی؛ وبالتركية الحديثة: Sultan Abdülhamid II أو II. Abdülhamid). هو خليفة المسلمين الثاني بعد المائة والسلطان الرابع والثلاثون من سلاطين الدولة العثمانية، والسادس والعشرون من سلاطين آل عثمان الذين جمعوا بين الخلافة والسلطنة، وآخر من امتلك سلطة فعلية منهم، تقسم فترة حكمه إلى قسمين: الدور الأول وقد دام مدة سنة ونصف ولم تكن له سلطة فعلية، والدور الثاني وحكم خلاله حكماً فردياً، يسميه معارضوه «دور الاستبداد» وقد دام قرابة ثلاثين سنة. تولى السلطان عبد الحميد الحكم في (10 شعبان 1293 هـ - 31 أغسطس 1876)، وخُلع بانقلابٍ في (6 ربيع الآخر 1327 هـ - 27 أبريل 1909)، فوُضع رهن الإقامة الجبريَّة حتّى وفاته في 10 فبراير 1918م. وخلفه أخوه السلطان محمد الخامس. أطلقت عليه عدة ألقاب منها «السُلطان المظلوم»، بينما أطلق عليه معارضوه لقب «السُلطان الأحمر»، ويضاف إ (ar)
  • Abdülhamid II. (jiné přepisy: Abdülhamit II., Abdulhamid II., Abdü 'l-Hamíd; arab. Abd al-Hamíd II., Abdu 'l-Hamíd, arab. nepřesně Abdul Hamíd II., arab. nepřesně Abdulhamíd II.; 21. září 1842, Konstantinopol – 10. února 1918, Konstantinopol) byl turecký sultán. Rozporuplná osoba tureckých dějin. Podporoval rozvoj školství a infrastruktury a považoval se za hlavu všech muslimů (chalífa). Jeho hlavním politickým spojencem bylo Německo. Po vítězství mladoturků byl v roce 1908 přinucen obnovit ústavu. V roce 1909 byl sesazen a poslán do vyhnanství do Soluně. (cs)
  • Abdülhamid or Abdul Hamid II (Ottoman Turkish: عبد الحميد ثانی, romanized: Abd ül-Hamid-i Sani; Turkish: II. Abdülhamid; 21 September 1842 – 10 February 1918) was the sultan of the Ottoman Empire from 31 August 1876 to 27 April 1909, and the last sultan to exert effective control over the fracturing state. The time period which he reigned in the Ottoman Empire is known as the Hamidian Era. He oversaw a period of decline, with rebellions (particularly in the Balkans), and he presided over an unsuccessful war with the Russian Empire (1877–1878) followed by a successful war against the Kingdom of Greece in 1897, though Ottoman gains were tempered by subsequent Western European intervention. (en)
  • Abdülhamid II (en turco otomano: عبد الحميد ثانی `Abdü’l-Ḥamīd-i sânî, en turco: İkinci Abdülhamid; Estambul, 21 de septiembre de 1842​​-ibídem, 10 de febrero de 1918) fue el 34.º sultán del Imperio otomano (31 de agosto de 1876 - 27 de abril de 1909), depuesto por la sublevación militar de los Jóvenes Turcos para ser sustituido por su hermano, Mehmed V. Fue el último sultán capaz de imponer su autocracia.​ (es)
  • Abdulhamid II.a (otomandar turkieraz: عبد الحميد ثانی, `Abdü’l-Ḥamīd-i sânî, turkieraz: İkinci Abdülhamid; 1842ko irailaren 21a - 1918ko otsailaren 10a), Otomandar Inperioko 34. sultana izan zen (1876 - 1909), Turkiar Gazteak egindako altxamenduaren ondorioz kargutik kendu zuten eta Mehmet V.a anaiak ordezkatu zuen. (eu)
  • Abd-ul-Hamid II (bahasa Turki Utsmaniyah: عبد الحميد ثانی, `Abdü’l-Ḥamīd-i sânî; bahasa Turki: İkinci Abdülhamit ; 21 September 1842–10 Februari 1918) adalah sultan ke-34 Kesultanan Utsmaniyah dan sultan terakhir yang menerima kekuasaan absolut. Selama 34 tahun pemerintahannya, ia mengalami periode disintegrasi Kesultanan Utsmaniyah dan Balkan, pemberontakan di berbagai wilayah Utsmaniyah, dan kegagalan perang melawan Kekaisaran Rusia. Dia naik tahta pada tanggal 31 Agustus 1876 dan memerintah negara itu selama 33 tahun sampai ia digulingkan pada tanggal 27 April 1909 melalui kudeta militer, tak lama setelah Revolusi Turki Muda pada tahun sebelumnya. Sebagai hasil dari perjanjian yang ia buat dengan kaum pro-Konstitusional Genç Osmanlılar (Utsmani Muda), ia mendeklarasikan parlemen konstit (in)
  • Abdul-Hamid II, detto il Grande Khan (Ulu Hakan) (in turco ottomano: عبد الحميد ثانی `Abd ül-Ḥamīd-i sânî, in turco: İkinci Abdülhamid; Palazzo Topkapı, 21 settembre 1842 – Palazzo di Beylerbeyi, 10 febbraio 1918), è stato il 34º sultano dell'Impero ottomano, dal 31 agosto 1876 al 27 aprile 1909, quando, a causa della sollevazione militare dei Giovani Turchi, gli subentrò il fratello Mehmet V. Il Sultano fu anche proprietario del mitico diamante Hope, il diamante maledetto, che ricevette in dono un anno prima di essere destituito dal fratello. (it)
  • Abdülhamid II (en turc ottoman : عبد الحميد ثانی, `Abdü'l-Ḥamīd-i sânî ; en turc : İkinci Abdülhamit), né le 21 septembre 1842 à Constantinople et mort le 10 février 1918 dans la même ville, est sultan ottoman et calife de l'Islam de 1876 à sa déposition en 1909. Dernier monarque absolu de l'histoire ottomane, Abdülhamid II laisse derrière lui un État en modernisation mais toujours déclinant, de plus en plus agité par les nationalismes internes et ne pouvant compter à l'étranger que sur le soutien de l'Allemagne. (fr)
  • Abdulhamid II (Ottomaans Turks: عبد الحميد ثانی, `Abdü’l-Ḥamīd-i sânî; 21 september 1842 - 10 februari 1918) was de 34e sultan van het Ottomaanse rijk en de laatste sultan die absolute soevereiniteit had in de staat van ineenstorting. Zijn bijnaam was de Rode Sultan vanwege moordpartijen die werden uitgevoerd tijdens zijn bewind. Tijdens dit bewind verkeerde het rijk in een periode van desintegratie. Hij was getuige van de opstanden in verschillende regio's, met name in de Balkan, en de door hem verloren oorlog van 1893 tegen het Russische rijk. Hij beklom de troon op 31 augustus 1876 en regeerde het land tot hij werd afgezet op 27 april 1909, kort na de revolutie van de Jong-Turken van 1908. Als gevolg van zijn instemming met de pro-constitutionele monarchie verklaarde hij op 23 december (nl)
  • Abdülhamid II (Osmanska: عبد الحميد ثانی, `Abdü'l-Ḥamīd-i sânî), född 21 september 1842, död 10 februari 1918, var det Osmanska rikets 34:e sultan, och den siste sultanen att regera över riket som var på väg att falla samman. Under hans regeringstid skedde flera uppror i olika regioner, inte minst på Balkan, och det rysk-turkiska kriget (1877–1878), vilket man förlorade. Han besteg tronen den 31 augusti 1876 och styrde landet fram tills han avsattes 27 april 1909, strax efter Ungturkarnas revolution 1908. (sv)
rdfs:label
  • Abdul Hamid II (en)
  • عبد الحميد الثاني (ar)
  • Abdul Hamid II (ca)
  • Abdulhamid II. (cs)
  • Abdülhamid II. (de)
  • Αμπντούλ Χαμίτ Β΄ (el)
  • Abd-ul-Hamid la 2-a (eo)
  • Abdulhamid II.a (eu)
  • Abdul Hamid II (es)
  • Abdul Hamid II (in)
  • Abdülhamid II (fr)
  • Abdul Hamid II (it)
  • 압뒬하미트 2세 (ko)
  • アブデュルハミト2世 (ja)
  • Abdülhamit II (nl)
  • Abdülhamid II (pl)
  • Abdulamide II (pt)
  • Абдул-Хамид II (ru)
  • Abd ül-Hamid II (sv)
  • 阿卜杜勒-哈米德二世 (zh)
  • Абдул-Гамід II (uk)
rdfs:seeAlso
owl:differentFrom
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:child of
is dbo:commander of
is dbo:foundedBy of
is dbo:monarch of
is dbo:parent of
is dbo:predecessor of
is dbo:spouse of
is dbo:successor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:1namedata of
is dbp:basedOn of
is dbp:commander of
is dbp:father of
is dbp:founder of
is dbp:issue of
is dbp:monarch of
is dbp:namesake of
is dbp:predecessor of
is dbp:spouse of
is dbp:successor of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License