About: 4G

An Entity of Type: automobile, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

4G is the fourth generation of broadband cellular network technology, succeeding 3G and preceding 5G. A 4G system must provide capabilities defined by ITU in IMT Advanced. Potential and current applications include amended mobile web access, IP telephony, gaming services, high-definition mobile TV, video conferencing, and 3D television. However, in December 2010 the ITU expanded its definition of 4G to include Long Term Evolution (LTE), Worldwide Interoperability for Microwave Access (WiMAX), and Evolved High Speed Packet Access (HSPA+).

Property Value
dbo:abstract
  • En telecomunicacions, 4G són les sigles utilitzades per referir-se a la quarta generació o la tecnologia long term evolution (LTE) en la telefonia mòbil. És el successor de la primera generació de tecnologia radiofònica 1G, la 2G que va introduir els missatges sms i la connexió a la xarxa; i la 3G (augment de velocitat i multitasca veu/xarxa).La tecnologia 4G està basada completament en un protocol IP, que és un sistema de sistemes i una xarxa de xarxes, que s'aconsegueix gràcies a la convergència entre les xarxes de cables i les xarxes sense fils. Aquesta tecnologia pot ser utilitzada per mòdems sense fil, mòbils intel·ligents i altres dispositius mòbils. La principal diferència amb les generacions predecessores és la capacitat per proveir velocitats d'accés majors de 100Mbit/s en moviment i 1Gbit/s en repòs, tot i mantenir una qualitat de servei (QoS) de punta a punta d'alta seguretat que permet en condicions ideals oferir serveis de qualsevol classe en qualsevol moment, en qualsevol lloc. Pel temps de reacció més curt, permet igualment connectar els sensors de l'internet de les coses, que han de reaccionar en temps real. La velocitat real depèn de les condicions locals de cobertura i del nombre de persones connectades en un mateix moment. (ca)
  • الجيل الرابع للشبكات الخلوية (بالإنجليزية: The 4th Generation of Cellular Networks اختصاراً 4G)‏ تشير إلى الجيل الرابع من اجيال الاتصالات اللاسلكية الخلوية وهي تطوير لمعايير 3G و2G.بقية هذا المقال تنسب 4G إلى الاتصالات المتقدمة المتنقلة الدولية (IMT Advanced)، على الرغم من أن 4G هو مصطلح أوسع ويمكنه أن يشمل معايير خارج الاتصالات المتقدمة المتنقلة الدولية. يمكن لنظام 4G ترقية شبكات الاتصالات الحالية، ويُتَوقَّع أن يوفر حلا شاملا وآمنا على بروتوكول الإنترنت حيث تقدم المرافق مثل الصوت والبيانات والوسائط المتعددة المتدفقة إلى المستخدمين على قاعدة "أي زمان ومكان"، وبمعدلات بيانات أعلى بكثير مقارنة بالأجيال السابقة. (ar)
  • 4G je technologie mobilních sítí, která splňuje podmínky definované Mezinárodní telekomunikační unií, mezi něž patří přenosová rychlost 1 Gbit/s pro nepohyblivá nebo pomalu se pohybující zařízení a 100 Mbit/s pro rychle se pohybující zařízení umožňující plný přístup k internetu, IP telefonii, internetový přístup k televizi s vysokým rozlišením, videokonference a 3D televizi. První komerční 4G sítě byly zprovozněny ve Švédsku a Norsku v roce 2009. Předchůdcem 4G sítí jsou sítě 3G a jejich nástupcem jsou sítě 5G. Za prvního průkopníka 4G bývají považovány sítě Long Term Evolution, podmínky však splňují až sítě LTE Advanced. (cs)
  • Το 4G είναι η τέταρτη γενιά της τεχνολογίας ευρυζωνικών κυψελοειδών δικτύων, που διαδέχθηκε το . Ένα σύστημα 4G πρέπει να παρέχει δυνατότητες που ορίζονται από την ITU στο IMT Advanced. Οι πιθανές και τρέχουσες εφαρμογές περιλαμβάνουν την τροποποιημένη πρόσβαση στο κινητό ιστό, τις IP, τις υπηρεσίες τυχερών παιχνιδιών, την κινητή τηλεόραση υψηλής ευκρίνειας, την τηλεδιάσκεψη και την τρισδιάστατη τηλεόραση. Το πρότυπο Long Term Evolution (LTE) πρώτης έκδοσης (υποψήφιο σύστημα 4G) έχει αναπτυχθεί εμπορικά στο Όσλο και τη Στοκχόλμη από το 2009. Ωστόσο, έχει συζητηθεί εάν οι εκδόσεις πρώτης έκδοσης θα πρέπει να θεωρηθούν 4G. (el)
  • 4G is the fourth generation of broadband cellular network technology, succeeding 3G and preceding 5G. A 4G system must provide capabilities defined by ITU in IMT Advanced. Potential and current applications include amended mobile web access, IP telephony, gaming services, high-definition mobile TV, video conferencing, and 3D television. However, in December 2010 the ITU expanded its definition of 4G to include Long Term Evolution (LTE), Worldwide Interoperability for Microwave Access (WiMAX), and Evolved High Speed Packet Access (HSPA+). The first-release WiMAX standard was commercially deployed in South Korea in 2006 and has since been deployed in most parts of the world. The first-release LTE standard was commercially deployed in Oslo, Norway, and Stockholm, Sweden in 2009, and has since been deployed throughout most parts of the world. It has, however, been debated whether the first-release versions should be considered 4G. The 4G wireless cellular standard was defined by the International Telecommunication Union (ITU) and specifies the key characteristics of the standard, including transmission technology and data speeds. Each generation of wireless cellular technology has introduced increased bandwidth speeds and network capacity. 4G users get speeds of up to 100 Mbit/s, while 3G only promised a peak speed of 14 Mbit/s. As of 2021 4G technology occupies 58% of the worldwide mobile telecommunication technologies market. (en)
  • Next Generation Mobile Networks (kurz NGMN) ist ein laufendes Projekt von Mobilfunkfirmen und Mobilfunkausrüstern zur Entwicklung der nächsten Mobilfunkgeneration. Die mit Stand 2015 umgesetzten Generationen waren UMTS (3G) und LTE (3,9G). Das Projekt beschäftigt sich mit „4G“ (vierte Generation) LTE-Advanced (LTE+) und 5G, der fünften Generation. 2013 hat die Europäische Kommission zusammen mit der 5G Infrastructure Association eine öffentlich-private Partnerschaft für 5G (5G PPP) gegründet. (de)
  • Telekomunikazioetan, 4G laugarren telefonia mugikorreko teknologia sorkuntzaz adierazteko erabilitako sigla da. 2G eta 3G teknologien ondorengoa da, eta 5Gren aurrekoa. Beste belaunaldi batzuetan bezala, Telekomunikazio Batasun Internazionalak (ITU) espezifikazioak definitzeko batzorde bat sortu zuen. Batzorde hau da eta hartan beharrezko baldintzak definitzen dira estandar bat 4G sorkuntza bezala har dadila. Baldintza teknikoen artean bat oso argi dago: datu transmisiorako gehienezko abiadurek mugikortasun edo higikortasun alturako 100 Mbit/s-ren (12,5 MB/s) eta mugikortasun baxurako 1 Gbit/s-ren (125 MB/s) artean egon behar dute. Hemendik ikasten hasi zen zer teknologia ziren hautagaiak «4G etiketa» ipintzeko. ITUren lantaldeak soilik teorikoa ez dela nabarmendu behar da, baizik eta industria haien parte dira eta uneko teknologia errealak ikasten dituzte. Honengatik, LTE (long term evolution: ‘evolución a largo plazo’) estandarra arauko 3GPP ez da 4G IMT-Advanced-ak definitutako baldintzak ez dituelako betetzen, adibidez, transmiorako gehienezko abidaturak eta eraginkortasun espektrala. Dena dela ITUk 2010ean aitortu zuen 4Getarako hautagaiak, hura zen bezala, 4G bezala zabaldu zitezkeela. 4G IP protokoloan oinarritzen da, sistema bat eta sare bat izanda, kableko sareen eta harigabeen arteko bateratzeari esker heltzen dena. Teknologia hau modem harigabeek, mugikor adimendunek eta beste gailu mugikor batzuek erabili ahal izango dute. Aurreko belaunaldiekiko desberdintasun nagusia mugimenduan 100 Mbit/s eta atsedenean 1 Gbit/s baino handiagoko sarbide abiadurak hornitzeko ahalmena izango da, zerbitzuaren kalitatea (QoS) mantenduz edozein klaseren zerbitzuak edonoiz, edonon eta kostu posible minimoarekin eskaintzen duena. ak (Wireless World Research Forum) nahi du 4G teknologietako eta protokoloetako fusio bat izatea, ez soilik estandar bakarra, 3Gren antzekoa, gaur egun GSM eta CDMA teknologiak barnean sartzen dituena. enpresa laugarren sorkuntzako teknologiekin esperimentuak egitean lehena izan zen, 200 km/h-ko abiaduran doazen ibilgailu batean 100 Mbit/s (12,5 MB/s) lortuz. Enpresak LTE teknologian oinarritutako lehen 4G zerbitzuak atera zituen 2010eko abenduan Tokion, Nagoyan eta Osakan. (eu)
  • En telecomunicaciones, 4G es la sigla utilizada para referirse a la cuarta generación de tecnologías de telefonía móvil. Es la sucesora de las tecnologías 2G y 3G, y precede a la próxima generación, la 5G. Al igual que en otras generaciones, la Unión Internacional de Telecomunicaciones (UIT) creó un comité para definir las especificaciones. Este comité es el y en él se definen los requisitos necesarios para que un estándar sea considerado de la generación 4G. Entre los requisitos técnicos que se incluyen hay uno muy claro: las velocidades máximas de transmisión de datos deben estar entre 100 Mbit/s (12,5 ) para una movilidad alta y 1 Gbit/s (125 ) para movilidad baja. De aquí se empezó a estudiar qué tecnología eran las candidatas para llevar la «etiqueta 4G». Hay que resaltar que los grupos de trabajo de la UIT no son puramente teóricos, sino que la industria forma parte de ellos y estudian tecnologías reales existentes en el momento. Por esto, el estándar LTE (long term evolution: ‘evolución a largo plazo’) de la norma 3GPP no es 4G porque no cumple los requisitos definidos por la IMT-Advanced en características de velocidades pico de transmisión y eficiencia espectral. Aun así la UIT declaró en 2010 que los candidatos a 4G, como era aquel, podían publicitarse como 4G. La 4G está basada completamente en el protocolo IP, siendo un sistema y una red, que se alcanza gracias a la convergencia entre las redes cableadas e inalámbricas. Esta tecnología podrá ser usada por módems inalámbricos, móviles inteligentes y otros dispositivos móviles. La principal diferencia con las generaciones predecesoras será la capacidad para proveer velocidades de acceso mayores de 100 Mbit/s en movimiento y 1 Gbit/s en reposo, manteniendo una calidad de servicio (QoS) de punta a punta de alta seguridad que permitirá ofrecer servicios de cualquier clase en cualquier momento, en cualquier lugar, con el mínimo coste posible. El (Wireless World Research Forum) pretende que 4G sea una fusión de tecnologías y protocolos, no solo un único estándar, similar a 3G, que actualmente incluye tecnologías como lo son GSM y CDMA.​ La empresa NTT DoCoMo en Japón fue la primera en realizar experimentos con las tecnologías de cuarta generación, alcanzando 100 Mbit/s (12,5 ) en un vehículo a 200 km/h. La firma lanzó los primeros servicios 4G basados en tecnología LTE en diciembre de 2010 en Tokio, Nagoya y Osaka. (es)
  • En télécommunications, la 4G est une norme de réseau de téléphonie mobile correspondant au LTE-Advanced (IMT-Advanced). Succédant à la 2G, la 3G et 3.5G (HSPA) ; elle permet des débits plus élevés jusqu’à 3 Gbit/s en LTE-Advanced et 300 Mbit/s en LTE Cat 5 et 6. Ses spécifications sont définies par l'UIT et le 3gpp. En pratique, les débits sont de l'ordre de 10 Mbit/s à 80 Mbit/s par utilisateur, selon le nombre d'utilisateurs, selon la catégorie des terminaux LTE minimum requis mimo 2x2 pour la 4G soit LTE-A Cat 6 pour 300 Mbit/s, LTE-A Cat 12 pour 600 Mbit/s et le nombre d'utilisateurs actifs présents dans une même cellule radio, puisque la bande passante est partagée entre les terminaux des utilisateurs. Une des particularités de la 4G est d'avoir un « cœur de réseau » basé sur IP et de ne plus offrir de mode commuté (établissement d'un circuit pour transmettre un appel « voix »), ce qui signifie que les communications téléphoniques utilisent la voix sur IP (en mode paquet). (fr)
  • 4G (singkatan dari bahasa Inggris: fourth-generation technology) adalah generasi keempat dari teknologi telepon seluler. 4G merupakan pengembangan dari teknologi 2G dan 3G. Sistem 4G menyediakan jaringan pita lebar ultra untuk berbagai perlengkapan elektronik, contohnya ponsel cerdas dan laptop menggunakan modem USB. Terdapat dua kandidat standar untuk 4G yang dikomersialkan di dunia yaitu standar WiMAX (Korea Selatan, sejak 2006) dan standar LTE (Swedia, sejak 2009). Di Indonesia, WiMAX pertama kali diluncurkan oleh PT. FirstMedia dengan merek dagang Sitra WiMAX sejak Juni 2010. Kemudian teknologi LTE pertama kali diluncurkan oleh PT. Internux dengan merek dagang Bolt Super 4G LTE sejak 14 November 2013. (in)
  • Nell'ambito della telefonia mobile con il termine 4G (acronimo di fourth Generation) si indicano le tecnologie e gli standard di quarta generazione successivi a quelli di terza generazione, tecnologie che permettono quindi applicazioni multimediali avanzate e collegamenti dati con elevata banda passante. Nel 2010 ITU ha autorizzato l'utilizzo della denominazione 4G per tecnologie come LTE e WiMAX. (it)
  • ( 4G는 여기로 연결됩니다. 다른 뜻에 대해서는 4G (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 4세대 이동 통신(4G)은 2G와 3G 계열의 뒤를 잇는 무선 이동 통신 표준의 네번째 세대를 의미한다. 4G 시스템은 초광대역(100+ MiB/s와 같은 기가비트 속도) 인터넷 접속, IP 전화, 게임 서비스 및 스트리밍 멀티미디어를 사용자에게 제공하는 기능을 가진 포괄적이고 안정된 기반의 솔루션이다. 모바일 와이맥스와 3G LTE(Long Term Evolution)의 초기 버전과 같은 4G 이전 기술들은 각각 2006년과 2009년에 상용화되었고 흔히 4G와 혼동된다. 이러한 기술들의 현재 버전은 데이터 전송 속도가 최대 약 1 Gbit/s이어야 한다는 ITU-R의 4G에 대한 요구조건을 충족하지 못한다. 따라서 4G LTE라고 흔히 광고하는 기술은 약 3.9G이다. 그러나 4G를 정의한 ITU에서는 발표 초기 4G 선정 후보로 LTE를 개선한 LTE-Advanced와 와이브로를 개선한 와이브로-에볼루션(Wibro-Evolution, 와이맥스2)을 지칭하였지만, 2010년 12월 ITU에서 LTE, 나 HSPA+ 등도 4G라고 부를 수 있다는 보도자료를 내게되었다. 이에 따라 사실 4G의 엄밀한 기술적 구분은 불가능해진 상황이며 이후 마켓팅적 용어로 각국의 통신사에서는 개별적으로 LTE 등도 '4G'라고 부르고 있다. (ko)
  • 4th generation (4G) is de vierde generatie van mobiele-telecommunicatiestandaarden. Het is de opvolger van de 3G-standaard die in 2010 zijn hoogtepunt bereikte met , ook wel 'Pre-4G' genoemd. 3G was het eerste communicatieprotocol waarbij gesproken werd van generaties, iets wat inmiddels gemeengoed is geworden. De snelheid van 4G is 100 megabit per seconde (Mbit/s) (omgerekend 12,5 megabyte per seconde (MB/s)) verplaatsend per trein of auto en 1.000 megabit per seconde (omgerekend 125 megabyte per seconde) bij wandelen of stilstand. Er was — onder andere vanwege de hoge eisen aan de snelheid — indertijd nog maar één standaard die volgens de Internationale Telecommunicatie-unie (ITU) aan de voorwaarden voldeed om 4G te mogen heten: LTE-Advanced. (nl)
  • 第4世代移動通信システム(だい4せだいいどうつうしんシステム、英語: 4th Generation Mobile Communication System, 「4G」)とは、1G・2G・3Gに続く国際電気通信連合 (ITU) が定める「IMT-Advanced」規格に準拠する無線通信システムのこと。一般的に英語の"4th Generation"から、「4G」(フォージー)などとも略される。LTE、WiMAXそれぞれの後継規格であるLTE-AdvancedとWirelessMAN-Advanced(WiMAX2)が該当する。 (ja)
  • 4G, telefonia komórkowa czwartej generacji – sieć cyfrowa telefonii komórkowej, dla której główną cechą odróżniającą od swojej poprzedniczki (3G) jest szybkość transferu pomiędzy urządzeniami. Oferuje ona prędkość mobilnego Internetu na poziomie 100 Mb/s, a wysyłanie pakietów odbywa się z prędkością powyżej 25 Mb/s. Polega na przesyłaniu dźwięku i danych za pomocą komutacji pakietów opartej na IP. Charakteryzuje się uproszczoną architekturą sieci szkieletowej oraz usprawnioną przepływnością w sieci radiowej w stosunku do poprzednich standardów. (pl)
  • 4G (от англ. fourth generation — четвёртое поколение) — поколение мобильной связи с повышенными требованиями. К четвёртому поколению принято относить перспективные технологии, позволяющие осуществлять передачу данных со скоростью до 100 Мбит/с подвижным (с высокой мобильностью) и до 1 Гбит/с — стационарным абонентам (с низкой мобильностью). Технологии LTE Advanced (LTE-A) и WiMAX 2 (WMAN-Advanced, IEEE 802.16m) (SIM-карта не требуется) были официально признаны беспроводными стандартами связи четвёртого поколения 4G (IMT-Advanced) Международным союзом электросвязи на конференции в Женеве в 2012 году. (ru)
  • 4G é a sigla para a Quarta Geração (em inglês: Fourth Generation) de telefonia móvel. O 4G está baseada totalmente em IP, sendo um sistema e uma rede, alcançando a convergência entre as redes de cabo e sem fio e computadores, dispositivos eletrônicos e tecnologias da informação para prover velocidades de acesso entre 100 Megabit/s em movimento e 1 Gigabit/s em repouso, mantendo uma qualidade de serviço (QoS) de ponta a ponta (ponto-a-ponto) de alta segurança para permitir oferecer serviços de qualquer tipo, regularmente e independentemente da localização. (pt)
  • 4G är fjärde generationens mobilkommunikation, ett samlingsnamn på framtida standarder bortom 3G. 4G är främst avsedd för internetåtkomst. En fördel med 4G-tekniken jämfört med 3G är att den kan erbjuda både bra täckning och höga hastigheter, genom att använda flera olika frekvensband. För att en kommunikationsteknik ska få kallas 4G krävs egentligen att den kan erbjuda hastigheter på ungefär 100 Megabit per sekund till användare som färdas i höga hastigheter (på tåg och med bil) och 1 Gbit/sekund till långsamt rörliga användare, och således uppfyller specifikationen IMT-advanced, som är standardiseringsorganet ITU:s kriterier för 4G-system. Tidiga versioner av standarder som ännu inte kommit upp i 1 Gbit/s, men som potentiellt kan vidareutvecklas, kan betraktas som 4G. Ett sista steg före införandet av 4G i de europeiska 3G-mobilnäten är första versionen av 3GPP-tekniken LTE (long term evolution), ibland benämnd ”3.9G”. Flera nätoperatörer har erhållit frekvenser i 2,6 GHz-bandet för LTE, och världens första kommersiella LTE-nät öppnades i Oslo och Stockholm av Telia Sonera den 14 december 2009. Teoretiskt gav första versionen av LTE på 100 Mbit/s och 50 Mbit/s till långsamt rörliga användare, och nådde således inte upp till kraven på ett 4G-system, men lanserades ändå som 4G i media och av nätoperatörer. En ny version av LTE benämnd LTE-Advanced standardiserades våren 2011, med syftet att uppfylla och passera ITU:s krav på 4G-system, inklusive 1 Gbit/s teoretiskt högsta möjliga datatakt. Konsumentutrustning och tjänster för LTE-Advanced fanns emellertid ännu inte tillgängliga (april 2012). LTE-Advanced ska vara bakåtkompatibelt med första LTE-versionen, och använda samma frekvensband. Även -tekniken från 2006 kallas 4G. En ny WiMAX-version med syfte att uppfylla 4G-kraven enligt IMT-advanced presenterades också våren 2011, och ansågs kunna bli en konkurrent till LTE-Advanced. ITU accepterar numera att tidiga versioner av standarder som utgör framåtkompatibla föregångare till IMT-advancedkompatibla versioner kallas 4G. Således kan Mobile-Wimax från 2006 och första versionen av LTE från 2009 kallas 4G. 4G är det första renodlade datanätet, vilket innebär att det endast kan hantera data och inte vanliga telefonsamtal. (sv)
  • 第四代移动通信技术(英語:The fourth generation of mobile phone mobile communication technology standards,縮寫為4G),是3G之後的延伸。 (zh)
  • 4G (англ. 4th Generation) — четверте покоління мобільного радіозв'язку, наступник 3G та 2G. 4G відрізняється швидкістю передачі даних, яка перевищує показники 3G в 200—500 разів, мережі четвертого покоління не використовують канал для передачі голосу, а працюють тільки з цифровими даними, телефонія переходить у формат VoIP, очікується, що в майбутньому це може привести до відмирання класичного комутування каналів зв'язку на користь чистої інтернет-телефонії. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 486547 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 57499 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1119192130 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:date
  • October 2012 (en)
dbp:needed
  • yes (en)
dbp:title
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • الجيل الرابع للشبكات الخلوية (بالإنجليزية: The 4th Generation of Cellular Networks اختصاراً 4G)‏ تشير إلى الجيل الرابع من اجيال الاتصالات اللاسلكية الخلوية وهي تطوير لمعايير 3G و2G.بقية هذا المقال تنسب 4G إلى الاتصالات المتقدمة المتنقلة الدولية (IMT Advanced)، على الرغم من أن 4G هو مصطلح أوسع ويمكنه أن يشمل معايير خارج الاتصالات المتقدمة المتنقلة الدولية. يمكن لنظام 4G ترقية شبكات الاتصالات الحالية، ويُتَوقَّع أن يوفر حلا شاملا وآمنا على بروتوكول الإنترنت حيث تقدم المرافق مثل الصوت والبيانات والوسائط المتعددة المتدفقة إلى المستخدمين على قاعدة "أي زمان ومكان"، وبمعدلات بيانات أعلى بكثير مقارنة بالأجيال السابقة. (ar)
  • Next Generation Mobile Networks (kurz NGMN) ist ein laufendes Projekt von Mobilfunkfirmen und Mobilfunkausrüstern zur Entwicklung der nächsten Mobilfunkgeneration. Die mit Stand 2015 umgesetzten Generationen waren UMTS (3G) und LTE (3,9G). Das Projekt beschäftigt sich mit „4G“ (vierte Generation) LTE-Advanced (LTE+) und 5G, der fünften Generation. 2013 hat die Europäische Kommission zusammen mit der 5G Infrastructure Association eine öffentlich-private Partnerschaft für 5G (5G PPP) gegründet. (de)
  • Nell'ambito della telefonia mobile con il termine 4G (acronimo di fourth Generation) si indicano le tecnologie e gli standard di quarta generazione successivi a quelli di terza generazione, tecnologie che permettono quindi applicazioni multimediali avanzate e collegamenti dati con elevata banda passante. Nel 2010 ITU ha autorizzato l'utilizzo della denominazione 4G per tecnologie come LTE e WiMAX. (it)
  • 第4世代移動通信システム(だい4せだいいどうつうしんシステム、英語: 4th Generation Mobile Communication System, 「4G」)とは、1G・2G・3Gに続く国際電気通信連合 (ITU) が定める「IMT-Advanced」規格に準拠する無線通信システムのこと。一般的に英語の"4th Generation"から、「4G」(フォージー)などとも略される。LTE、WiMAXそれぞれの後継規格であるLTE-AdvancedとWirelessMAN-Advanced(WiMAX2)が該当する。 (ja)
  • 4G, telefonia komórkowa czwartej generacji – sieć cyfrowa telefonii komórkowej, dla której główną cechą odróżniającą od swojej poprzedniczki (3G) jest szybkość transferu pomiędzy urządzeniami. Oferuje ona prędkość mobilnego Internetu na poziomie 100 Mb/s, a wysyłanie pakietów odbywa się z prędkością powyżej 25 Mb/s. Polega na przesyłaniu dźwięku i danych za pomocą komutacji pakietów opartej na IP. Charakteryzuje się uproszczoną architekturą sieci szkieletowej oraz usprawnioną przepływnością w sieci radiowej w stosunku do poprzednich standardów. (pl)
  • 4G é a sigla para a Quarta Geração (em inglês: Fourth Generation) de telefonia móvel. O 4G está baseada totalmente em IP, sendo um sistema e uma rede, alcançando a convergência entre as redes de cabo e sem fio e computadores, dispositivos eletrônicos e tecnologias da informação para prover velocidades de acesso entre 100 Megabit/s em movimento e 1 Gigabit/s em repouso, mantendo uma qualidade de serviço (QoS) de ponta a ponta (ponto-a-ponto) de alta segurança para permitir oferecer serviços de qualquer tipo, regularmente e independentemente da localização. (pt)
  • 第四代移动通信技术(英語:The fourth generation of mobile phone mobile communication technology standards,縮寫為4G),是3G之後的延伸。 (zh)
  • 4G (англ. 4th Generation) — четверте покоління мобільного радіозв'язку, наступник 3G та 2G. 4G відрізняється швидкістю передачі даних, яка перевищує показники 3G в 200—500 разів, мережі четвертого покоління не використовують канал для передачі голосу, а працюють тільки з цифровими даними, телефонія переходить у формат VoIP, очікується, що в майбутньому це може привести до відмирання класичного комутування каналів зв'язку на користь чистої інтернет-телефонії. (uk)
  • En telecomunicacions, 4G són les sigles utilitzades per referir-se a la quarta generació o la tecnologia long term evolution (LTE) en la telefonia mòbil. És el successor de la primera generació de tecnologia radiofònica 1G, la 2G que va introduir els missatges sms i la connexió a la xarxa; i la 3G (augment de velocitat i multitasca veu/xarxa).La tecnologia 4G està basada completament en un protocol IP, que és un sistema de sistemes i una xarxa de xarxes, que s'aconsegueix gràcies a la convergència entre les xarxes de cables i les xarxes sense fils. Aquesta tecnologia pot ser utilitzada per mòdems sense fil, mòbils intel·ligents i altres dispositius mòbils. La principal diferència amb les generacions predecessores és la capacitat per proveir velocitats d'accés majors de 100Mbit/s en movim (ca)
  • 4G je technologie mobilních sítí, která splňuje podmínky definované Mezinárodní telekomunikační unií, mezi něž patří přenosová rychlost 1 Gbit/s pro nepohyblivá nebo pomalu se pohybující zařízení a 100 Mbit/s pro rychle se pohybující zařízení umožňující plný přístup k internetu, IP telefonii, internetový přístup k televizi s vysokým rozlišením, videokonference a 3D televizi. První komerční 4G sítě byly zprovozněny ve Švédsku a Norsku v roce 2009. Předchůdcem 4G sítí jsou sítě 3G a jejich nástupcem jsou sítě 5G. (cs)
  • 4G is the fourth generation of broadband cellular network technology, succeeding 3G and preceding 5G. A 4G system must provide capabilities defined by ITU in IMT Advanced. Potential and current applications include amended mobile web access, IP telephony, gaming services, high-definition mobile TV, video conferencing, and 3D television. However, in December 2010 the ITU expanded its definition of 4G to include Long Term Evolution (LTE), Worldwide Interoperability for Microwave Access (WiMAX), and Evolved High Speed Packet Access (HSPA+). (en)
  • Το 4G είναι η τέταρτη γενιά της τεχνολογίας ευρυζωνικών κυψελοειδών δικτύων, που διαδέχθηκε το . Ένα σύστημα 4G πρέπει να παρέχει δυνατότητες που ορίζονται από την ITU στο IMT Advanced. Οι πιθανές και τρέχουσες εφαρμογές περιλαμβάνουν την τροποποιημένη πρόσβαση στο κινητό ιστό, τις IP, τις υπηρεσίες τυχερών παιχνιδιών, την κινητή τηλεόραση υψηλής ευκρίνειας, την τηλεδιάσκεψη και την τρισδιάστατη τηλεόραση. (el)
  • Telekomunikazioetan, 4G laugarren telefonia mugikorreko teknologia sorkuntzaz adierazteko erabilitako sigla da. 2G eta 3G teknologien ondorengoa da, eta 5Gren aurrekoa. Beste belaunaldi batzuetan bezala, Telekomunikazio Batasun Internazionalak (ITU) espezifikazioak definitzeko batzorde bat sortu zuen. Batzorde hau da eta hartan beharrezko baldintzak definitzen dira estandar bat 4G sorkuntza bezala har dadila. Baldintza teknikoen artean bat oso argi dago: datu transmisiorako gehienezko abiadurek mugikortasun edo higikortasun alturako 100 Mbit/s-ren (12,5 MB/s) eta mugikortasun baxurako 1 Gbit/s-ren (125 MB/s) artean egon behar dute. Hemendik ikasten hasi zen zer teknologia ziren hautagaiak «4G etiketa» ipintzeko. ITUren lantaldeak soilik teorikoa ez dela nabarmendu behar da, baizik eta ind (eu)
  • En telecomunicaciones, 4G es la sigla utilizada para referirse a la cuarta generación de tecnologías de telefonía móvil. Es la sucesora de las tecnologías 2G y 3G, y precede a la próxima generación, la 5G. El (Wireless World Research Forum) pretende que 4G sea una fusión de tecnologías y protocolos, no solo un único estándar, similar a 3G, que actualmente incluye tecnologías como lo son GSM y CDMA.​ (es)
  • 4G (singkatan dari bahasa Inggris: fourth-generation technology) adalah generasi keempat dari teknologi telepon seluler. 4G merupakan pengembangan dari teknologi 2G dan 3G. Sistem 4G menyediakan jaringan pita lebar ultra untuk berbagai perlengkapan elektronik, contohnya ponsel cerdas dan laptop menggunakan modem USB. Terdapat dua kandidat standar untuk 4G yang dikomersialkan di dunia yaitu standar WiMAX (Korea Selatan, sejak 2006) dan standar LTE (Swedia, sejak 2009). (in)
  • En télécommunications, la 4G est une norme de réseau de téléphonie mobile correspondant au LTE-Advanced (IMT-Advanced). Succédant à la 2G, la 3G et 3.5G (HSPA) ; elle permet des débits plus élevés jusqu’à 3 Gbit/s en LTE-Advanced et 300 Mbit/s en LTE Cat 5 et 6. Ses spécifications sont définies par l'UIT et le 3gpp. En pratique, les débits sont de l'ordre de 10 Mbit/s à 80 Mbit/s par utilisateur, selon le nombre d'utilisateurs, selon la catégorie des terminaux LTE minimum requis mimo 2x2 pour la 4G soit LTE-A Cat 6 pour 300 Mbit/s, LTE-A Cat 12 pour 600 Mbit/s et le nombre d'utilisateurs actifs présents dans une même cellule radio, puisque la bande passante est partagée entre les terminaux des utilisateurs. (fr)
  • ( 4G는 여기로 연결됩니다. 다른 뜻에 대해서는 4G (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 4세대 이동 통신(4G)은 2G와 3G 계열의 뒤를 잇는 무선 이동 통신 표준의 네번째 세대를 의미한다. 4G 시스템은 초광대역(100+ MiB/s와 같은 기가비트 속도) 인터넷 접속, IP 전화, 게임 서비스 및 스트리밍 멀티미디어를 사용자에게 제공하는 기능을 가진 포괄적이고 안정된 기반의 솔루션이다. (ko)
  • 4th generation (4G) is de vierde generatie van mobiele-telecommunicatiestandaarden. Het is de opvolger van de 3G-standaard die in 2010 zijn hoogtepunt bereikte met , ook wel 'Pre-4G' genoemd. 3G was het eerste communicatieprotocol waarbij gesproken werd van generaties, iets wat inmiddels gemeengoed is geworden. (nl)
  • 4G är fjärde generationens mobilkommunikation, ett samlingsnamn på framtida standarder bortom 3G. 4G är främst avsedd för internetåtkomst. En fördel med 4G-tekniken jämfört med 3G är att den kan erbjuda både bra täckning och höga hastigheter, genom att använda flera olika frekvensband. För att en kommunikationsteknik ska få kallas 4G krävs egentligen att den kan erbjuda hastigheter på ungefär 100 Megabit per sekund till användare som färdas i höga hastigheter (på tåg och med bil) och 1 Gbit/sekund till långsamt rörliga användare, och således uppfyller specifikationen IMT-advanced, som är standardiseringsorganet ITU:s kriterier för 4G-system. Tidiga versioner av standarder som ännu inte kommit upp i 1 Gbit/s, men som potentiellt kan vidareutvecklas, kan betraktas som 4G. (sv)
  • 4G (от англ. fourth generation — четвёртое поколение) — поколение мобильной связи с повышенными требованиями. К четвёртому поколению принято относить перспективные технологии, позволяющие осуществлять передачу данных со скоростью до 100 Мбит/с подвижным (с высокой мобильностью) и до 1 Гбит/с — стационарным абонентам (с низкой мобильностью). (ru)
rdfs:label
  • جيل رابع (شبكات اتصال) (ar)
  • 4G (ca)
  • 4G (cs)
  • Next Generation Mobile Networks (de)
  • 4G (el)
  • 4G (en)
  • Telefonía móvil 4G (es)
  • 4G telefonia mugikor (eu)
  • 4G (in)
  • 4G (fr)
  • 4G (it)
  • 4세대 이동 통신 (ko)
  • 第4世代移動通信システム (ja)
  • 4G (pl)
  • 4G (nl)
  • 4G (pt)
  • 4G (ru)
  • 4G (uk)
  • 4G (zh)
  • 4G (sv)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:industry of
is dbo:knownFor of
is dbo:product of
is dbo:regionServed of
is dbo:service of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:connectivity of
is dbp:networks of
is dbp:products of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License