The Winter War was a military conflict between the Soviet Union and Finland. It began with a Soviet offensive on 30 November 1939, three months after the German invasion of Poland and the start of World War II, and ended on 13 March 1940 with the Moscow Peace Treaty. The League of Nations deemed the attack illegal, and the Soviet Union was expelled from the League on 14 December.

PropertyValue
dbpedia-owl:Event/date
  • 1939-11-30 (xsd:date)
dbpedia-owl:MilitaryConflict/causalties
  • 25,904 dead or missing
    43,557 wounded
    1,000 captured
    957 civilians in air raids
    20-30 tanks
    62 aircraft
dbpedia-owl:MilitaryConflict/combatant

  • Finland

  • Soviet Union
dbpedia-owl:MilitaryConflict/commander
dbpedia-owl:MilitaryConflict/partOf
dbpedia-owl:MilitaryConflict/place
dbpedia-owl:MilitaryConflict/result
  • Interim Peace
dbpedia-owl:MilitaryConflict/strength
  • 337,000–346,500 men
    32 tanks
    114 aircraft
  • 425,640 (beginning)–998,100 men (overall)
    6,541 tanks
    3,880 aircraft
dbpedia-owl:MilitaryConflict/territory
dbpedia-owl:causalties
  • 25,904 dead or missing
    43,557 wounded
    1,000 captured
    957 civilians in air raids
    20-30 tanks
    62 aircraft
dbpedia-owl:combatant

  • Finland

  • Soviet Union
dbpedia-owl:commander
dbpedia-owl:date
  • 1939-11-30 (xsd:date)
dbpedia-owl:partOf
dbpedia-owl:place
dbpedia-owl:result
  • Interim Peace
dbpedia-owl:strength
  • 337,000–346,500 men
    32 tanks
    114 aircraft
  • 425,640 (beginning)–998,100 men (overall)
    6,541 tanks
    3,880 aircraft
dbpedia-owl:territory
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • The Winter War was a military conflict between the Soviet Union and Finland. It began with a Soviet offensive on 30 November 1939, three months after the German invasion of Poland and the start of World War II, and ended on 13 March 1940 with the Moscow Peace Treaty. The League of Nations deemed the attack illegal, and the Soviet Union was expelled from the League on 14 December. The Soviet forces had four times as many soldiers as the Finns, 30 times as many aircraft and 218 times as many tanks. However, the Red Army had recently been crippled by a drastic purge in 1937, reducing its morale and efficiency shortly before the outbreak of hostilities. With up to 50 percent of army officers executed or imprisoned, including the vast majority of those of the highest rank, the Red Army in 1939 had many inexperienced senior officers. Due to a combination of these factors as well as extremely high commitment and morale in the Finnish forces, Finland was able to successfully resist the Soviet invasion for far longer than the Soviets had expected. Hostilities ceased in March 1940 with the signing of the Moscow Peace Treaty. Finland ceded about 9 percent of its pre-war territory and 20 percent of its industrial capacity to the Soviet Union. Soviet losses on the front were heavy and the country's international standing also suffered. Moreover, the war cast doubt on the fighting ability of the Red Army, a factor that may have contributed to Adolf Hitler's decision to launch Operation Barbarossa. Finally, the Soviet forces did not accomplish their objective of the total conquest of Finland, but did gain sufficient territory along Lake Ladoga to provide a buffer for Leningrad. The Finns retained their sovereignty and gained considerable international goodwill. The peace treaty thwarted a half-hearted Franco–British plan to send troops to Finland through northern Scandinavia. One of the Allied operation's major goals was to take control of northern Sweden's iron ore and cut deliveries to Germany.
  • Der Winterkrieg (finn. Talvisota, schwed. Vinterkriget, russ. Зимняя война Simnjaja Woina; auch vollständig Советско-финская война Sowetsko-Finskaja Woina „Sowjetisch-Finnischer Krieg“ oder Советско-финляндская война Sowetsko-Finljandskaja Woina „Sowjetisch-Finnländischer Krieg“) war ein vom 30. November 1939 bis zum 13. März 1940 zwischen der Sowjetunion und Finnland ausgetragener Krieg. Im Herbst 1939 hatte die Sowjetunion Finnland mit Gebietsforderungen in der Karelischen Landenge konfrontiert und diese mit unabdingbaren Sicherheitsinteressen für die Stadt Leningrad begründet. Nachdem Finnland die Forderungen abgelehnt hatte, griff die Rote Armee am 30. November 1939 das Nachbarland an. Ursprüngliches Kriegsziel der Sowjetunion war die Besetzung des gesamten finnischen Staatsgebiets. Der Angriff wurde aber von den zahlen- wie materialmäßig erheblich unterlegenen Finnen zunächst gestoppt. Erst nach umfassenden Umgruppierungen und Verstärkungen konnte die Rote Armee im Februar 1940 eine entscheidende Offensive beginnen und die Stellungen der Finnen durchbrechen. Am 13. März 1940 beendeten die Parteien den Krieg mit dem Friedensvertrag von Moskau. Finnland konnte seine Unabhängigkeit wahren, musste aber erhebliche territoriale Zugeständnisse machen, insbesondere große Teile Kareliens abtreten. Rund 70.000 Finnen verloren in dem Konflikt ihr Leben oder wurden verletzt. Die Größenordnung der sowjetischen Verluste ist umstritten, wird aber auf ein Vielfaches höher geschätzt. Der Kriegsverlauf offenbarte Schwächen in der Roten Armee, welche die Sowjetführung in der Folge zu umfassenden Reformen veranlassten, und die im Deutschen Reich zu einer folgenreichen Unterschätzung der militärischen Stärke der Sowjetunion beitrugen. Für die Finnen wurde die Abwehr des sowjetischen Angriffes zu einem Mittel zur Überwindung der gesellschaftlichen Spaltung nach dem Bürgerkrieg.
  • La Guerra d'Hivern fou una guerra que va enfrontar la Unió Soviètica i Finlàndia els anys 1939-1940.
  • Zimní válka (finsky Talvisota) bylo vojenské střetnutí mezi Finskem a Sovětským svazem. Propukla 30. listopadu 1939, když SSSR bez vyhlášení války napadl Finsko (za což byl vyloučen ze Společnosti národů). Válka skončila příměřím 13. března 1940. Finsko bylo přinuceno odstoupit Sovětskému svazu rozsáhlá území. Nepřesvědčivý výkon Rudé armády v této válce vedl k prudkému propadu její prestiže a přesvědčil Hitlera, že SSSR snadno porazí. Na druhé straně Rudá armáda tak dostala šanci provést určitou reorganizaci a napravit některé chyby. Navíc na postu komisaře pro obranu nahradil Klimenta Vorošilova Semjon Timošenko, což Rudé armádě značně prospělo. Zimní válka je běžně brána jako součást druhé světové války, není to však obecný názor a zejména v anglicky a rusky mluvícím světě je často označována jako souběžný konflikt, který jen probíhal ve stejnou dobu. Značný význam při výběru jednoho z těchto náhledů hraje otázka, zda posuzovatel akceptuje názor, že Sovětský svaz byl v letech 1939-1941 spojencem a spolubojovníkem Osy.
  • La Guerra de Invierno estalló cuando la Unión Soviética atacó Finlandia el 30 de noviembre de 1939, tres meses después del inicio de la Segunda Guerra Mundial. Como consecuencia, la URSS fue expulsada de la Sociedad de Naciones el 14 de diciembre. Stalin había esperado conquistar el país entero para finales del año, pero la resistencia finlandesa frustró a las fuerzas soviéticas, quienes superaban en número a los fineses tres a uno. Finlandia aguantó hasta marzo de 1940, cuando un tratado de paz se firmó cediendo cerca del 10% del territorio finés y el 20% de su capacidad industrial, a la Unión Soviética. El resultado de la guerra fue complejo. Aunque las fuerzas soviéticas pudieron finalmente atravesar la defensa finesa, ni la Unión Soviética ni Finlandia salieron ilesos del conflicto. Las pérdidas soviéticas en el frente fueron tremendas y la posición internacional del país sufrió. Aún peor, la destreza combativa del Ejército Rojo fue puesta en cuestión, un hecho que contribuyó fuertemente a la decisión de Hitler de lanzar la Operación Barbarroja. Finalmente, las fuerzas soviéticas no cumplieron su objetivo primario de la conquista de Finlandia, pues sólo lograron una secesión de territorio junto al lago Ladoga. Los fineses retuvieron su soberanía y atrajeron considerable buena voluntad internacional. Los preparativos franco-británicos para apoyar a Finlandia a través del norte de Escandinavia fueron impedidas por el armisticio del 15 de marzo. Sin embargo, la misión siguió adelante con la nueva meta de ocupar las minas de hierro del norte de Suecia, provocando la invasión de Dinamarca y Noruega por parte de la Alemania Nazi el 9 de abril de 1940. La Guerra de Invierno (talvisota en finlandés, vinterkriget en sueco) fue un desastre militar para la Unión Soviética. No obstante, Stalin aprendió de este fiasco y se dio cuenta de que el control político sobre el Ejército Rojo ya no era factible. Tras la Guerra de Invierno, el Kremlin inició el proceso de reinstaurar a oficiales calificados y modernizar a sus fuerzas, una decisión que permitiría a los soviéticos resistir la invasión alemana. Se podría discutir que ni los ejércitos de Francia, Gran Bretaña, o EEUU habrían estado preparados para la guerra invernal, aunque esto está poco probado. En la Batalla del Bulge (o de las Ardenas) a fines de 1944, se pudo ver, sin embargo, a miles de soldados de las tropas estadounidenses atrapados por un clima relativamente suave al lado del invierno nórdico.
  • Suomen armeijalla oli puolellaan maaston tuntemus sekä taito liikkua, majoittua ja taistella kovassa pakkasessa ja lumisessa maastossa. Erityisen merkittäviä edellä mainitut taidot olivat Laatokan pohjoispuolella, noin tuhat kilometriä pitkällä erämaa-alueella, jossa oli harvassa teitä ja vähän asutusta. Suomen salaisia aseita olivat sukset, ahkio, teltta kamiina ja (suomi-konepistooli). Näitä varusteita ja niiden käyttöön liittyvää taktiikkaa oli kehitelty 1920- ja 1930-luvuilla. Taktiikkaan kuului polttaa viholliselle jätettävät kylät ja erilliset rakennukset, jottei vihollinen voisi majoittua niihin. Suomalainen sotilastaktiikka perustui tilanteen mukaan toimimiseen. Hyökättiin saarrostavasti missä voitiin, puolustauduttiin kun oli pakko. Suomalaisten merkittävä vahvuus oli myös radiotiedustelu eli vihollisen radioliikenteen sieppaus, paikantaminen ja salakirjoitussanomien avaaminen. Radiotiedustelun avulla suomalaiset pystyivät muun muassa motteja laukaistessaan keskittämään voiman ulosmurtokohtiin ja jättämään muut alueet motin ympärillä lähes ilman miehitystä. Suomalaisten liikkuvuus aiheutti myös sen, että partiot joutuivat kulkemaan joskus pitkiä matkoja nälän partaalla. Suomalaisten suurin ongelma talvisodassa oli panssarintorjuntavälineiden puute. Telamiinat olivat tehokkaita, mutta niiden suojaksi ei ollut riittävästi jalkaväkimiinoja tai ne puuttuivat kokonaan. Panssarintorjuntatykkejä oli vain kolmannes suunnitellusta määrästä. Suunniteltu panssarintorjuntakiväärien hankinta ei toteutunut ennen sodan alkamista hankinnasta päättäneiden osapuolien riidellessä sen kaliiperivalinnasta. Tilapäiset panssarintorjuntavälineet, kuten polttopullo, koivun halko ja kasapanos, eivät olleet aina käyttökelpoisia suojattomassa maastossa. Panssarintorjunnan heikkoudet saivat aikaan jalkaväen taistelumoraalin alenemisen. Toisinaan esiintyi suoranaista pakokauhua. Suomi kesti Kannaksella armeijan sitkeyden, ei niinkään ylivoimaisen taktiikan ansiosta. Suomen armeija ei ollut tehokas suunniteltua, jättimäistä hyökkäystä vastaan Kannaksella talvisodan lopussa. Koska suomalaisilla oli vain vähän joukkoja, nekin kuluneita, murtui suomalaisten rintama venäläisten lisätessä painetta. Venäläiset olivat oppineet virheistään ja käyttivät panssarivaunuja ryhmissä murtamaan juoksuhaudat. Kenttätykistön tuli oli tarkkaa, mutta ammuksia oli aivan liian vähän. Vertailun vuoksi voi mainita, että suomalaisen tykistön koko sodan ammuskulutus vastasi puna-armeijan kahden päivän kulutusta. Karjalan Kannaksella venäläisten tykistön tulivoima oli 7 kertaa suomalaisia vahvempi. Yleisestikin Suomen huoltotilanne oli kriittinen. Vihollisuuksien alkuvaiheessa Suomen sotatarvikkeiden riittävyydeksi arvioitiin:
  • La guerre d'Hiver, connue également sous le nom de guerre soviéto-finlandaise ou guerre russo-finlandaise, éclata avec l'invasion de la Finlande par l'Union soviétique, le 30 novembre 1939, trois mois après le début de la Seconde Guerre mondiale. Cette attaque étant jugée complètement illégale, l'URSS fut alors exclue de la Société des Nations le 14 décembre. Le dictateur soviétique Joseph Staline espérait prendre le contrôle de la totalité du pays avant la fin de l'année, mais la résistance acharnée des Finlandais face aux forces de l'Armée rouge, qui luttaient pourtant à 4 contre 1, dura jusqu'au traité de Moscou du 12 mars 1940. Outre ses lourdes pertes humaines, la Finlande se voyait dépossédée aux termes de ce traité de 10 % de son territoire et de 20 % de son potentiel industriel. Les résultats de la guerre furent mitigés. Bien que l’Armée rouge parvînt finalement à percer les lignes de défense finlandaises, ni l'URSS ni la Finlande n'en sortirent indemnes. Les pertes soviétiques au front furent importantes, et la renommée internationale du pays en souffrit. Pire encore, les qualités combatives de l'Armée rouge furent mises en doute, fait que certains tiennent comme ayant contribué à la décision de Hitler de lancer l'opération Barbarossa. Les Soviétiques réussirent cependant à s'emparer de l'Isthme de Carélie, obtenant ainsi par la force ce qu'ils n'avaient pas réussi à obtenir par la négociation. Les Finlandais conservèrent quant à eux leur souveraineté et gagnèrent en reconnaissance à l'échelle internationale. Le traité du 12 mars coupa court aux préparatifs franco-anglais visant à l'envoi d'une force de soutien à la Finlande via le nord de la péninsule scandinave. L'invasion par l'Allemagne du Danemark et de la Norvège le 9 avril 1940 détourna par la suite l'attention mondiale vers la bataille pour la possession de la Norvège. La guerre d'Hiver est considérée par certains comme un désastre militaire pour l'Union soviétique, ainsi que comme une preuve tangible de la faiblesse inhérente au système communiste. Néanmoins, Staline réalisa après ce fiasco qu'un contrôle politique poussé sur l’armée était irréalisable. Après la guerre d'Hiver, le Kremlin initia un mouvement visant à réinstaller aux commandes de l’Armée rouge des officiers aguerris et à moderniser ses forces, décision judicieuse qui permet aux Soviétiques de résister à l'assaut allemand. On peut toutefois remarquer à ce sujet que la Wehrmacht n'était pas, elle non plus, prête pour une offensive dans des conditions hivernales, comme en 1941.
  • A téli háború (ismert még, mint szovjet–finn háború, vagy orosz–finn háború, egyik kevésbé használt elnevezése a téli hadjárat) 1939. november 30-án kezdődött három hónappal a II. világháború kitörését követően.
  • La guerra d'inverno nota anche come guerra russo-finnica è un conflitto che si svolse tra il 30 novembre 1939 ed il 13 marzo 1940, nel più ampio contesto della seconda guerra mondiale. Come conseguenza l'Unione Sovietica fu espulsa dalla Società delle Nazioni. L'aspettativa di Stalin di una rapida conquista fu frustrata dalla resistenza finlandese. Nel marzo 1940 fu firmato un accordo di pace che prevedeva la cessione alla Russia di circa il 10% del territorio della Finlandia e del 20% delle sue risorse industriali. I preparativi franco-britannici per aiutare la Finlandia dal nord della Scandinavia e di occupare, nel contempo, le miniere di ferro della Norvegia diedero il via all'invasione della Danimarca e Norvegia da parte della Germania nazista. Pare che le scarse prestazioni dell'esercito sovietico nel corso di questa guerra ebbero un'influenza decisiva sulla decisione di Hitler di attaccare l'Unione Sovietica nel 1941.
  • 冬戦争(ふゆせんそう、フィンランド語ではTalvisota)は、第二次世界大戦の勃発から3ヶ月目にあたる1939年11月30日に、ソビエト連邦がフィンランドに侵入した戦争である。フィンランドはこの露骨な侵略に抵抗し、多くの犠牲を出しながらも、独立を守り抜いた。 第1次ソ・芬(ソ連・フィンランド)戦争とも言うが、これは両国間の戦争が1941年6月に再開されたからである。後続の戦争は第2次ソ・芬戦争、あるいは継続戦争と称される。
  • } De Winteroorlog was een militaire campagne van de Sovjet-Unie tegen Finland van 30 november 1939 tot 13 maart 1940.
  • Vinterkrigen brøt ut da Sovjetunionen angrep Finland den 30. november 1939, tre måneder etter utbruddet av annen verdenskrig. Angrepet ble internasjonalt fordømt og førte til at Sovjetunionen ble utestengt fra Folkeforbundet. Vinterkrigen var den dominerende konflikten i Europa under perioden som på engelsk er kjent som The Phony War. Sovjetunionen krevde i forhandlinger høsten 1939 at Finland skulle avstå landområder på Det karelske nes, fordi grensen mellom Finland og Sovjetunionen var for nær Leningrad, nåværende St. Petersburg. Finland avviste kravet og tilbød Sovjetunionen andre områder. Etter grenseprovokasjoner i den sovjetrussiske grensebyen Mainila, fra egne styrker angrep Sovjetunionen Finland den 30. november. Sovjets leder Stalin hadde forventet å erobre hele landet innen slutten av 1939, men den finske motstanden sinket og stoppet de sovjetiske invasjonsstyrkene, som var tre ganger så tallrike. Finland fikk noe støtte i form av våpen og frivillige, men ingen militære styrker. Et britisk-fransk ekspedisjonskorps forlot aldri britiske eller franske havner, men dette var i realiteten ment å skulle kontrollere de svenske malmfeltene i Kiruna i Nord-Sverige. Finnene holdt stand frem til 13. mars 1940, da de undertegnet en fredsavtale. Finland ble tvunget til å avstå 10 % av sitt territorium og 20 % av sin industrielle kapasitet, hovedsakelig skogsindustri, til Sovjetunionen. 10 % av befolkningen måtte flykte fra sine hjem og eiendommer. Under store deler av krigen forsøkte Finland å forhandle med Sovjetunionen via den svenske regjeringen. De fleste henvendelsene resulterte imidlertid bare i stadig skjerpete krav, og ved fredsslutningen måtte Finland avstå større landområder enn det som opprinnelig hadde vært Sovjetunionens krav høsten 1939. Hadde ikke de finske styrkene holdt ut, er det imidlertid sannsynlig at hele Finland var blitt okkupert av Sovjetunionen. Ønsket om revansje førte senere, sammen med andre politiske omstendigheter, Finland inn i fortsettelseskrigen, som varte fra juni 1941 til høsten 1944. For Sovjetunionen viste vinterkrigen landets ledelse at dets militære styrker hadde store svakheter, etter fredsavtalen med Finland ble disse manglene forsøkt utbedret. Tyskland tolket vinterkrigen som et tegn på at sovjetstyrkene var svake, og at det var mulig å invadere og okkupere landet, noe Tyskland gjorde i 1941 med operasjon Barbarossa.
  • Wojna zimowa 1939-1940 (wojna radziecko - fińska 1939-1940, fiń. Talvisota, ros. Зимняя война) – konflikt zbrojny pomiędzy Finlandią a ZSRR, toczący się w okresie od 30 listopada 1939 do 13 marca 1940 roku. Wojna zimowa odsłoniła wszystkie słabe punkty Armii Czerwonej, która poniosła bardzo wysokie straty. Agresja ZSRR spotkała się z międzynarodowym potępieniem, w wyniku którego ZSRR został wykluczony z Ligi Narodów. Finlandia, mimo że utraciła część terytorium, zdołała obronić swoją niezależność.
  • A Guerra de Inverno, também conhecida como a Guerra Soviético-Finlandesa ou Guerra Russo-Finlandesa, começou quando a União Soviética atacou a Finlândia a 30 de Novembro de 1939, três meses após o início da Segunda Guerra Mundial. Como consequência, a União Soviética foi banida da Liga das Nações a 14 de Dezembro de 1939. Stalin tinha esperado conquistar todo o país até ao final de 1939, mas a resistência finlandesa frustrou as forças soviéticas, que eram em maior número (3 soviéticos para 1 finlandês). A Finlândia aguentou o conflito até 12 de Março de 1940, quando um tratado de paz foi assinado, cedendo 10% do território finlandês, e 20% da sua capacidade industrial, à União Soviética. O resultado da guerra foi misto. Embora as forças soviéticas finalmente tinham conseguido atravessar a defesa finlandesa, nenhum lado, quer a União Soviética ou a Finlândia, emergiram do conflito vitorioso. As perdas soviéticas na frente de combate foram tremendas, e a posição internacional do país sofreu. E ainda pior, as habilidades de combate do Exército Vermelho foram postas em questão, um facto que contribuiu com um grande impacto para a decisão de Hitler de lançar a Operação Barbarossa. Finalmente, as forças soviéticas não alcançaram o seu objectivo primário de conquistar a Finlândia, mas ganharam apenas uma secessão de território ao longo do Lago Ladoga. Os finlandeses asseguraram a sua soberania e ganharam uma posição internacional considerável. O tratado de paz de 12 de Março de 1940 impediu as preparações Franco-Britânicas para enviar suporte para a Finlândia através da Escandinávia do Norte que impediria também o acesso alemão às minas de ferro norte da Suécia. A invasão da Alemanha Nazista na Dinamarca e na Noruega a 9 de Abril de 1940 desviou então a atenção do mundo para a luta pela possessão da Noruega. A Guerra de Inverno foi um desastre militar para a União Soviética. Contudo, Stalin aprendeu com este fiasco e compreendeu que o controlo sobre o Exército Vermelho já não era possível. Após a Guerra de Inverno, o Kremlin iniciou o processo de reinstaurar oficiais qualificados e de modernizar as suas forças, uma decisão que viria a permitir que os soviéticos resistissem à invasão alemã.
  • Războiul de iarnă (cunoscut şi ca Războiul sovieto-finlandez sau Războiul ruso-finlandez) a izbucnit în momentul în care Uniunea Sovietică a atacat Finlanda pe 30 noiembrie 1939, trei luni după izbucnirea celui de-al doilea război mondial. Drept consecinţă, Uniunea Sovietică a fost exclusă din Liga Naţiunilor pe 14 decembrie. Iosif Vissarionovici Stalin, conducătorul statului sovietic, se aşteptase să cucerească întreaga ţară până la sfârşitul anului, dar rezistenţa finlandeză a zădărnicit toate planurile sovieticilor, deşi aceştia din urmă îşi depăşeau inamicii în proporţie de 3 la 1. Finlanda a rezistat până în martie 1940, când ţara a fost obligată să semneze un tratat de pace prin care ceda agresorului sovietic aproximativ 10% din teritoriul naţional şi cam 20% din capacităţile sale industriale. Rezultatele războiului au fost amestecate. Deşi până în cele din urmă forţele sovietice au reuşit să străpungă apărarea finlandeză, nici finlandezii, nici sovieticii nu au terminat războiul fără a fi puternic afectaţi. Pierderile sovietice au fost extrem de mari, iar statutul internaţional al ţării a avut de suferit. Chiar mai rău, capacitatea de luptă a Armatei Roşii a fost pusă sub semnul întrebării, un fapt care a contribuit din plin la luarea deciziei lui Hitler de atacare a Uniunii Sovietice. Forţele sovietice nu şi-au îndeplinit obiectivele iniţiale (cucerirea Finlandei), reuşind numai să ocupe teritorii în zona lacului Ladoga. Suveranitatea Finlandei a fost salvată şi, în plus, ţara a câştigat un uriaş capital de simpatie internaţională. Tratatul de pace din 15 martie a oprit preparativele franco-britanice de trimitere de ajutoare Finlandei prin nordul Scandinaviei şi a stânjenit de asemenea accesul Germaniei Naziste la rezervele de minereu de fier suedez. Invaziile germane ale Danemarcei şi Norvegiei din 9 aprilie 1940 au abătut atenţia mondială către luptele pentru controlul Norvegiei. Războiul de iarnă a fost un dezastru militar pentru Uniunea Sovietică. Stalin a tras învăţămintele necesare din acest eşec şi şi-a dat seama că trebuia renunţat la controlul politic asupra Armatei Roşii. După încheierea războiului cu Finlanda, Kremlinul a iniţiat un proces de reinstalare a ofiţerilor de carieră în funcţiile militare de conducere şi a trecut la modenizarea forţelor armate, hotărâri inevitabile care ar fi permis sovieticilor să reziste unui atac german.
  • Сове́тско-фи́нская война́ 1939—1940 года, или Зимняя война́ — вооружённый конфликт между СССР и Финляндией в период с 30 ноября 1939 года по 12 марта 1940 года. По мнению ряда зарубежных историков — наступательная операция СССР против Финляндии во время Второй мировой войны. В советской и российской историографии эта война рассматривается как отдельный двусторонний локальный конфликт, не являющийся частью Второй мировой войны, так же как и необъявленная война на Халхин-Голе. В результате военной агрессии СССР был исключён из Лиги Наций. Война завершилась подписанием Московского мирного договора. По условиям Договора: К СССР отошёл Карельский перешеек с городами Выборг и Сортавала, ряд островов в Финском заливе, часть финской территории с городом Куолаярви, часть полуостровов Рыбачий и Средний. В результате Ладожское озеро полностью оказалось в границах СССР. СССР получил в аренду часть полуострова Ханко (Гангут) сроком на 30 лет для создания на нём военно-морской базы. В результате подписания договора в составе СССР оказалась бо́льшая часть территорий Карелии, присоединённых к России по условиям Ништадтского мира 1721 года, завершившего Северную войну, и находившихся в составе России до передачи в 1811 году Выборгской губернии в состав Финляндии.
  • Finska vinterkriget utkämpades efter att Sovjetunionen anföll Finland 30 november, 1939, tre månader efter att andra världskriget brutit ut. Efter ett mycket hårt och envist motstånd tvingades Finland den 13 mars 1940 gå med på fred och göra vissa landavträdelser. Namnet kommer av att kriget utkämpades i vintermiljö, där soldaterna använde sig mycket av vinterutrustning. Vintern 1939/1940 var i Finland en av de kallaste som uppmätts någonsin och medeltemperaturen var runt 40 minusgrader, vissa dagar kunde det vara så kallt som 50 minusgrader.
  • Радя́нсько-фі́нська війна́, або Зимо́ва війна́ — збройний конфлікт між СРСР і Фінляндією в період з 30 листопада 1939 року по 13 березня 1940 року. На думку ряду істориків — наступальна операція СРСР проти Фінляндії під час Другої світової війни. У радянській і частині російської історіографії ця війна розглядалася як окремий двосторонній локальний конфлікт, що не є частиною Другої світової війни, так само як і бої на річці Халхин-Гол. Війна завершилася підписанням Московського мирного договору, що зафіксував відторгнення від Фінляндії значної частини її території.
  • 冬季战争(也称为苏芬战争,芬蘭文:Talvisota, 俄文:Зимняя война, 瑞典文:Vinterkriget ),是苏联与芬兰于1939年11月30日至1940年3月12日在芬兰进行的一场战争。战争爆发的1939年11月30日正值第二次世界大战爆发后三个月。苏联对芬兰的军事行动被国际普遍认为是侵略行径,国联亦于1939年12月14日应芬兰要求将苏联开除。斯大林希望在1939年结束战斗,但由于芬兰的抵抗,直到1940年3月才签署停战协定,芬兰将10%的国土划给苏联。 这场战争中双方皆有损失,芬兰丧失了拉多加湖周围的土地,苏联为列宁格勒周围获得了一块缓冲地带,但丧失了国际舆论支持,并暴露了红军作战能力的缺陷,而为后来希特勒发动进攻苏联的战争增加了信心。 3月15日的苏芬和平协议中止了英法联盟通过挪威向芬兰提供援助,也刺激了纳粹德国于当年4月9日进攻丹麦和挪威。 苏联红军在冬季战争中的表现,使斯大林领悟到运用政治手段控制军队无法加强军队的战斗力,战争过后,红军重新起用有能力的军事指挥官,并加强军队现代化。对后来抵抗納粹德国起了很大的作用。
dbpprop:caption
  • Finnish machine gun crew during the Winter War.
dbpprop:casualties
  • 25,904 dead or missing 43,557 wounded 1,000 captured 957 civilians in air raids 20-30 tanks 62 aircraft
  • 84,994–126,875 dead or missing
    248,090–264,908 wounded
    5,486 capturedRoger R. Reese. Lessons of the Winter War: A Study in the Military Effectiveness of the Red Army, 1939-1940.
dbpprop:combatant
dbpprop:commander
dbpprop:conflict
  • Winter War
dbpprop:date
  • 30 November 1939 – 13 March 1940
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:partof
dbpprop:place
dbpprop:reference
dbpprop:relatedInstance
dbpprop:result
dbpprop:strength
  • 337,000–346,500 men 32 tanks 114 aircraft
  • 425,640 (beginning)Soviet archive data (425,640 men on 30 November, 550,757 men on 1 January 1940 and 760,578 men in the beginning of March). These are numbers of the standing forces during the various time periods. РГВА. Ф.37977. Оп.1. Д.595. Л.57—59, 95; Д.722. Л.414—417; Зимняя война. Кн.1. С.150.–998,100 men (overall)At the end of the invasion, the figure is 22,6 percent of the total Red Army strength.
    6,541 tanks
    3,880 aircraft
dbpprop:territory
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • The Winter War was a military conflict between the Soviet Union and Finland. It began with a Soviet offensive on 30 November 1939, three months after the German invasion of Poland and the start of World War II, and ended on 13 March 1940 with the Moscow Peace Treaty. The League of Nations deemed the attack illegal, and the Soviet Union was expelled from the League on 14 December.
  • Der Winterkrieg (finn. Talvisota, schwed. Vinterkriget, russ. Зимняя война Simnjaja Woina; auch vollständig Советско-финская война Sowetsko-Finskaja Woina „Sowjetisch-Finnischer Krieg“ oder Советско-финляндская война Sowetsko-Finljandskaja Woina „Sowjetisch-Finnländischer Krieg“) war ein vom 30. November 1939 bis zum 13. März 1940 zwischen der Sowjetunion und Finnland ausgetragener Krieg.
  • La Guerra d'Hivern fou una guerra que va enfrontar la Unió Soviètica i Finlàndia els anys 1939-1940.
  • Zimní válka (finsky Talvisota) bylo vojenské střetnutí mezi Finskem a Sovětským svazem. Propukla 30. listopadu 1939, když SSSR bez vyhlášení války napadl Finsko (za což byl vyloučen ze Společnosti národů). Válka skončila příměřím 13. března 1940. Finsko bylo přinuceno odstoupit Sovětskému svazu rozsáhlá území. Nepřesvědčivý výkon Rudé armády v této válce vedl k prudkému propadu její prestiže a přesvědčil Hitlera, že SSSR snadno porazí.
  • La Guerra de Invierno estalló cuando la Unión Soviética atacó Finlandia el 30 de noviembre de 1939, tres meses después del inicio de la Segunda Guerra Mundial. Como consecuencia, la URSS fue expulsada de la Sociedad de Naciones el 14 de diciembre. Stalin había esperado conquistar el país entero para finales del año, pero la resistencia finlandesa frustró a las fuerzas soviéticas, quienes superaban en número a los fineses tres a uno.
  • Suomen armeijalla oli puolellaan maaston tuntemus sekä taito liikkua, majoittua ja taistella kovassa pakkasessa ja lumisessa maastossa. Erityisen merkittäviä edellä mainitut taidot olivat Laatokan pohjoispuolella, noin tuhat kilometriä pitkällä erämaa-alueella, jossa oli harvassa teitä ja vähän asutusta. Suomen salaisia aseita olivat sukset, ahkio, teltta kamiina ja (suomi-konepistooli).
  • La guerre d'Hiver, connue également sous le nom de guerre soviéto-finlandaise ou guerre russo-finlandaise, éclata avec l'invasion de la Finlande par l'Union soviétique, le 30 novembre 1939, trois mois après le début de la Seconde Guerre mondiale. Cette attaque étant jugée complètement illégale, l'URSS fut alors exclue de la Société des Nations le 14 décembre.
  • A téli háború (ismert még, mint szovjet–finn háború, vagy orosz–finn háború, egyik kevésbé használt elnevezése a téli hadjárat) 1939. november 30-án kezdődött három hónappal a II. világháború kitörését követően.
  • La guerra d'inverno nota anche come guerra russo-finnica è un conflitto che si svolse tra il 30 novembre 1939 ed il 13 marzo 1940, nel più ampio contesto della seconda guerra mondiale. Come conseguenza l'Unione Sovietica fu espulsa dalla Società delle Nazioni. L'aspettativa di Stalin di una rapida conquista fu frustrata dalla resistenza finlandese.
  • } De Winteroorlog was een militaire campagne van de Sovjet-Unie tegen Finland van 30 november 1939 tot 13 maart 1940.
  • Vinterkrigen brøt ut da Sovjetunionen angrep Finland den 30. november 1939, tre måneder etter utbruddet av annen verdenskrig. Angrepet ble internasjonalt fordømt og førte til at Sovjetunionen ble utestengt fra Folkeforbundet. Vinterkrigen var den dominerende konflikten i Europa under perioden som på engelsk er kjent som The Phony War.
  • Wojna zimowa 1939-1940 (wojna radziecko - fińska 1939-1940, fiń. Talvisota, ros. Зимняя война) – konflikt zbrojny pomiędzy Finlandią a ZSRR, toczący się w okresie od 30 listopada 1939 do 13 marca 1940 roku. Wojna zimowa odsłoniła wszystkie słabe punkty Armii Czerwonej, która poniosła bardzo wysokie straty. Agresja ZSRR spotkała się z międzynarodowym potępieniem, w wyniku którego ZSRR został wykluczony z Ligi Narodów.
  • A Guerra de Inverno, também conhecida como a Guerra Soviético-Finlandesa ou Guerra Russo-Finlandesa, começou quando a União Soviética atacou a Finlândia a 30 de Novembro de 1939, três meses após o início da Segunda Guerra Mundial. Como consequência, a União Soviética foi banida da Liga das Nações a 14 de Dezembro de 1939.
  • Războiul de iarnă (cunoscut şi ca Războiul sovieto-finlandez sau Războiul ruso-finlandez) a izbucnit în momentul în care Uniunea Sovietică a atacat Finlanda pe 30 noiembrie 1939, trei luni după izbucnirea celui de-al doilea război mondial. Drept consecinţă, Uniunea Sovietică a fost exclusă din Liga Naţiunilor pe 14 decembrie.
  • Сове́тско-фи́нская война́ 1939—1940 года, или Зимняя война́ — вооружённый конфликт между СССР и Финляндией в период с 30 ноября 1939 года по 12 марта 1940 года. По мнению ряда зарубежных историков — наступательная операция СССР против Финляндии во время Второй мировой войны.
  • Finska vinterkriget utkämpades efter att Sovjetunionen anföll Finland 30 november, 1939, tre månader efter att andra världskriget brutit ut. Efter ett mycket hårt och envist motstånd tvingades Finland den 13 mars 1940 gå med på fred och göra vissa landavträdelser. Namnet kommer av att kriget utkämpades i vintermiljö, där soldaterna använde sig mycket av vinterutrustning.
  • Радя́нсько-фі́нська війна́, або Зимо́ва війна́ — збройний конфлікт між СРСР і Фінляндією в період з 30 листопада 1939 року по 13 березня 1940 року. На думку ряду істориків — наступальна операція СРСР проти Фінляндії під час Другої світової війни.
rdfs:label
  • Winter War
  • Winterkrieg
  • Guerra d'Hivern
  • Zimní válka
  • Guerra de Invierno
  • Talvisota
  • Guerre d'Hiver
  • Téli háború
  • Guerra d'inverno
  • 冬戦争
  • Winteroorlog
  • Vinterkrigen
  • Wojna zimowa (1939-1940)
  • Guerra de Inverno
  • Războiul de iarnă
  • Советско-финская война (1939—1940)
  • Finska vinterkriget
  • Kış Savaşı
  • Радянсько-фінська війна
  • 冬季战争
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:homepage
foaf:name
  • Winter War
foaf:page
is dbpedia-owl:MilitaryConflict/partOf of
is dbpedia-owl:MilitaryPerson/battles of
is dbpedia-owl:MilitaryUnit/battle of
is dbpedia-owl:Person/occupation of
is dbpedia-owl:Weapon/wars of
is dbpedia-owl:battle of
is dbpedia-owl:battles of
is dbpedia-owl:occupation of
is dbpedia-owl:partOf of
is dbpedia-owl:wars of
is dbpprop:battleHonours of
is dbpprop:battles of
is dbpprop:laterwork of
is dbpprop:partof of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:wars of
is owl:sameAs of