| dbpprop:abstract
|
- Sir William Jones was an English philologist and scholar of ancient India, particularly known for his proposition of the existence of a relationship among Indo-European languages. He was also the founder of the Asiatic Society.
- Sir William Jones war ein britischer Indologe und Jurist. Er war seit 1783 Richter am Obersten Gericht in Kalkutta. Er ist besonders durch seine Arbeiten zur indogermanischen Sprachfamilie bekannt.
- Sir William Jones va ser un filòleg britànic i estudiós de l'antiga Índia, particularment conegut per la seva descoberta de la família lingüística indoeuropea. Jones nasqué a Londres; el seu pare (també anomenat Sir William Jones) era matemàtic. William Jones va ser un geni multilingüe, atès que aprengué grec, llatí, persa, àrab i rudiments d'escriptura xinesa ja de ben petit. Cap al final de la seva vida parlava vint-i-nou llengües amb fluïdesa, la qual cosa en féu un hiperpolíglota. Tot i la mort del seu pare quan només tenia tres anys, Jones encara pogué anar a la universitat. Llicenciat a l'University College d'Oxford el 1764, s'embrancà en una carrera de tutor i traductor durant els següents sis anys, període durant el qual publicà Histoire de Nader Chah, traducció francesa d'una obra escrita originàriament en persa a requesta del rei Cristià VII de Dinamarca que havia visitat Jones -i que, amb 22 anys ja havia adquirit anomenada com a orientalista. Aquesta fou la primera de les seves nombroses obres sobre Pèrsia, Turquia i l'Orient Mitjà en general. A partir de 1770 estudià dret durant tres anys, cosa que a la llarga n'acabà menant la carrera professional cap a l'Índia; després d'un període com a jutge a Gal·les, i un intent infructuós de resoldre els assumptes de la revolució americana juntament amb Benjamin Franklin a París, va ser designat a la Cort Suprema de Bengala el 1783. Al sotscontinent el meravellà la cultura índia, un camp força oblidat pels estudiosos europeus del moment, i fundà la Societat Asiàtica de Bengala. Durant els següents deu anys va produir una allau d'obres sobre l'Índia, tot encetant l'estudi del sotscontinent en pràcticament totes les branques de les ciències socials. També va escriure sobre les lleis locals, música, literatura, botànica i geografia, i també va fer les primeres traduccions a l'anglès de diverses obres cabdals de la literatura índia.
- Sir William Jones byl anglický právník, indolog, indoevropeista, básník a šachový historik. Od roku 1783 byl soudcem nejvyššího soudu v Kalkatě. Dodnes je znám především svými studiemi o sanskrtu a indoevropské jazykové rodině.
- Sir William Jones fue un lingüista e investigador de la Antigua India, célèbre en particular por su redescubrimiento de la familia de las Lenguas indoeuropeas (el holandés Marcus Zuerius van Boxhorn ya había descubierto que el idioma avéstico, el antiguo persa, y el sánscrito se asociaban aparentemente con lenguas europeas en un grupo que llamó «escítica», y eso fue en el s. XVI, mas su trabajo no fue conocido posteriormente).
- Sir William Jones oli brittiläinen itämaantutkija ja lakimies, sekä vuodesta 1783 korkeimman oikeuden tuomari Kalkutassa. Hän sai mainetta myös kielitieteilijänä; nykyään hänet tunnetaan parhaiten työstään indoeurooppalaisen kielikunnan tutkimuksessa. Intiassa brahmaanien luona Jones oppi sanskritia, ja havaitsi ensimmäisenä tuon Intian klassisen kielen sukulaisuuden kreikkaan, latinaan, goottiin ja kelttiläisiin kieliin. Hänestä tuli siten tärkeä uranuurtaja uudelle tieteenalalle, indoeurooppalaiselle kielitieteelle, jota on välillä kutsuttu myös indogermanistiikaksi. William Jones syntyi Lontoossa, ja hänen samanniminen isänsä oli matemaatikko. Nuori Jones osoittautui kilellisesti erittäin lahjakkaaksi, ja oppi jo varhain kreikan ja latinan sekä farsin ja arabiaa. Kaiken kaikkiaan hän hallitsi elämänsä aikana täysin 13 eri kieltä ja kohtuullisen hyvin vielä 28 muuta kieltä. Huolimatta isänsä varhaisesta kuolemasta kykeni poika käymään yliopiston ja aloittamaan uran kielenkääntäjänä. Hänen julkaisemansa on Histoire de Nader Chah, käännös farsinkielisestä alkuteoksesta. Alkaen vuodesta 1770 Jones opiskeli oikeustiedettä. Tämä ala toi hänet lopulta Intiaan, kun hänet 1783 nimitettiin Bengalin korkeimpaan oikeuteen Kalkutassa, joka tuohon aikaan oli brittiläisen Intian pääkaupunki. Intialaisesta kulttuurista viehättyneenä hän perusti yhdistyksen Asiatic Society, jonka tehtävänä oli tutkia bengalilaista yhteiskuntaa. Hän kirjoitti oikeuslaitoksesta, musiikista, kirjallisuudesta, kasvitieteestä ja maantieteestä, sekä sen ohella käänsi merkittäviä intialaisia kirjoja. Hänen epäsuoraksi ansiokseen voidaan laskea myös tietty osa Englannin romantiikan ajan runouden tyylistä, sillä hänen käännöksensä "itäisestä" runoudesta innoittivat osaltaan tätä tyylisuuntaa, jonka edustajiin kuuluivat esimerkiksi Samuel Taylor Coleridge ja Lordi Byron. Nykyään William Jones on tunnettu nimenomaan siitä, että hän oivalsi ensimmäisenä sanskritin samankaltaisuuden kreikkaan ja latinaan. Teoksessa The Sanscrit Language hän esitti, että kaikilla kolmella kielellä oli yhteinen alkuperä, ja että ne lisäksi olivat sukua myös niin goottilaisille ja kelttiläisille kielille kuin myös persian kielelle. Tämä oli ensimmäinen viittaus kokonaisen indoeurooppalaisen kielikunnan olemassaoloon ja myös ensimmäinen käytännön sovellus nykyaikaisesta vertailevasta kielitieteestä.
- Sir William Jones est un linguiste et chercheur sur l'Inde ancienne, célèbre en particulier pour sa redécouverte de la famille des langues indo-européennes (le néerlandais Marcus Zuerius van Boxhorn avait déjà fait la découverte que l'avestique, l'ancien perse, et le sanskrit étaient apparentés aux langues européennes dans un groupe qu'il appelait « scythique », et cela dès le XVI siècle, mais son travail n'a pas connu de postérité).
- ファイル:Sir William Jones. jpg W. ジョーンズ ウィリアム・ジョーンズ（Sir William Jones、1746年9月28日 - 1794年4月27日 男性）は、イギリスの裁判官だが、言語学上の大発見という功績から、言語学者として記されることが多い。イギリスによる初期のインド研究を担った。
- Sir William Jones was een Brits rechter en taalkundige. Hij is vooral bekend geworden door zijn onderzoek naar het oude India en als de ontdekker van de Indo-Europese taalfamilie.
- Sir William Jones var en britisk filolog, kjent for å ha foreslått at det kunne være slektskap mellom de indoeuropeiske språkene. Han ble født i Beaufort Buildings i Westminster, hvor faren, som også het Sir William Jones, var matematiker. Den unge William Jones var et språklig vidunderbarn; han lærte gresk, latin, persisk, arabisk og grunnleggende kinesisk i ung alder. I løpet av sitt liv lærte han 13 språk grundig og 28 ganske godt. Skjønt faren døde da han var bare tre år gammel, kunne han likevel gå på universitetet. Han gikk ut fra University College i Oxford i 1764. De neste seks årene tok han arbeid som huslærer og oversetter. I løpet av disse årene ga han ut Histoire de Nader Chah, en fransk oversettelse av et opprinnelig persisk verk, på forespørsel fra kong Christian VII av Danmark, som hadde besøkt Jones. Han hadde nemlig alt som 22-åring skaffet seg et navn som orientalist. Dette skulle bli det første av mange verk om Persia, Tyrkia og Midtøsten generelt. Fra 1770 studerte han jus i tre år. Dette førte ham til en karriere i India; i 1783 ble han ansatt ved høyesterett i Bengal. I India ble han begeistret for indisk kultur, og grunnla Asiatick Society of Bengal. I løpet av de neste 10 årene utga han en mengde arbeider om India, og kom derved til å grunnlegge det moderne studiet av subkontinentet. Han skrev om lokale lover, musikk, litteratur, botanikk og geografi, og skrev de første engelske oversettelsene av mange viktige indiske litterære verker. Blant alle hans oppdagelser er han i dag mest kjent for ha observert og skrevet om likheten sanskrit har med klassisk gresk og latin. I The Sanscrit Language foreslo han at alle de tre språkene kunne ha et felles opphav, og at de dessuten kunne være videre beslektet med gotisk og de keltiske språkene, samt persisk. En avhandling han utga i 1798 angis ofte som begynnelsen til fagfeltet sammenlignende lingvistikk og studiet av indoeuropeiske språk. Selv om nederlenderen Marcus Zuerius van Boxhorn (1612–53) og andre hadde sett at gammelpersisk tilhørte samme språkgruppe som de européiske språkene så tidlig som ved midten av 1600-tallet, var det Jones' oppdagelse som gjorde den indoeuropeiske språkfamilien kjent.
- Sir William Jones był brytyjskim filologiem i językoznawcą. Z wykształcenia był prawnikiem i pracował jako sędzia w Kalkucie. W 1784 roku założył Asiatic Society of Bengal. Dokonał przekładów wielu dzieł literatuty indyjskiej oraz perskiej. Jako pierwszyzauważył podobieństwo pomiędzy sanskrytem, greką, a łaciną i uznał, że wszystkie te trzy starożytne języki wywodzą się z jednego prajęzyka, z którego początek wzięły także języki germańskie i celtyckie. Prajęzyk ten nazwano językiem praindoeuropejskim; języki z niego się wywodzące tworzą rodzinę indoeuropejską.
- Sir William Jones foi um orientalista e jurista britânico, e desde 1783 juiz da Corte Suprema de Calcutá. Jones ficou conhecido por seu trabalho com as línguas indo-européias, ao lançar a hipótese de que elas teriam uma origem comum.
- Сэр Уильям Джонс — британский филолог, востоковед (в первую очередь индолог) и переводчик, основатель Бенгальского азиатского общества; традиционно считается основоположником сравнительно-исторического языкознания.
- sir William Jones, född 1746 i London, död 1794 i Calcutta var en engelsk orientalist. Han studerade ingående österländska språk i Oxford. 1770 väckte han stor uppmärksamhet genom en fransk översättning från persiskan av Nadir Shahs levnadshistoria. Därefter följde Grammar of the persian language (1771), Poëseos asiaticae commentariorum libri VI (1774) och Moallakat (text jämte engelsk översättning, 1783; för första gången utgiven). 1783 utnämndes Jones till domare vid övertribunalen i Bengalen och upphöjdes till knight. I Calcutta studerade han sanskrit och grundlade Asiatic society of Bengal 1784. För samfundets räkning gav han ut Asiatic miscellanies (1785-1788) och påbörjade den berömda publikationen Asiatic researches (1788). Jones grundade indisk filologi tillsammans med Henry Thomas Colebrooke. Han började även ordna samlingar av hinduiska och muslimska lagar samt verkade för en närmare förbindelser mellan Orienten och den europeiska västern. Genom sin översättning av Kalidasas "Shakuntala" (1789) startade Jones studierna av sanskrit i Europa. Han såg till att "Manus lagbok" (1794), "Rtusamhara" (1792), den första tryckta sanskritboken, samt exempel på arabisk, turkisk och indisk diktning blev kända. Hans samlade verk utkom i 6 band 1799 och i 13 band 1807. Se även lord Teignemouth, Memoirs of the life, writings and correspondence of Sir William Jones (1807; utgiven av Wilks i 2 band, 1838).
- 威廉·琼斯 （Willian Jones, 1746年9月28日－1794年4月27日）,英國语言学和東方學家。生於倫敦。 琼斯畢業于哈羅公學和牛津大學。1774年取得律師資格。1783年任孟加拉最高法院法官，後封爵士。他專攻梵語，1787年指出梵語與拉丁語和希臘語有驚人相似之處，卒於加爾各答。
|
| rdfs:comment
|
- Sir William Jones was an English philologist and scholar of ancient India, particularly known for his proposition of the existence of a relationship among Indo-European languages. He was also the founder of the Asiatic Society.
- Sir William Jones war ein britischer Indologe und Jurist. Er war seit 1783 Richter am Obersten Gericht in Kalkutta. Er ist besonders durch seine Arbeiten zur indogermanischen Sprachfamilie bekannt.
- Sir William Jones va ser un filòleg britànic i estudiós de l'antiga Índia, particularment conegut per la seva descoberta de la família lingüística indoeuropea. Jones nasqué a Londres; el seu pare (també anomenat Sir William Jones) era matemàtic. William Jones va ser un geni multilingüe, atès que aprengué grec, llatí, persa, àrab i rudiments d'escriptura xinesa ja de ben petit.
- Sir William Jones byl anglický právník, indolog, indoevropeista, básník a šachový historik. Od roku 1783 byl soudcem nejvyššího soudu v Kalkatě. Dodnes je znám především svými studiemi o sanskrtu a indoevropské jazykové rodině.
- Sir William Jones fue un lingüista e investigador de la Antigua India, célèbre en particular por su redescubrimiento de la familia de las Lenguas indoeuropeas (el holandés Marcus Zuerius van Boxhorn ya había descubierto que el idioma avéstico, el antiguo persa, y el sánscrito se asociaban aparentemente con lenguas europeas en un grupo que llamó «escítica», y eso fue en el s. XVI, mas su trabajo no fue conocido posteriormente).
- Sir William Jones oli brittiläinen itämaantutkija ja lakimies, sekä vuodesta 1783 korkeimman oikeuden tuomari Kalkutassa. Hän sai mainetta myös kielitieteilijänä; nykyään hänet tunnetaan parhaiten työstään indoeurooppalaisen kielikunnan tutkimuksessa. Intiassa brahmaanien luona Jones oppi sanskritia, ja havaitsi ensimmäisenä tuon Intian klassisen kielen sukulaisuuden kreikkaan, latinaan, goottiin ja kelttiläisiin kieliin.
- Sir William Jones est un linguiste et chercheur sur l'Inde ancienne, célèbre en particulier pour sa redécouverte de la famille des langues indo-européennes (le néerlandais Marcus Zuerius van Boxhorn avait déjà fait la découverte que l'avestique, l'ancien perse, et le sanskrit étaient apparentés aux langues européennes dans un groupe qu'il appelait « scythique », et cela dès le XVI siècle, mais son travail n'a pas connu de postérité).
- ファイル:Sir William Jones. jpg W. ジョーンズ ウィリアム・ジョーンズ（Sir William Jones、1746年9月28日 - 1794年4月27日 男性）は、イギリスの裁判官だが、言語学上の大発見という功績から、言語学者として記されることが多い。イギリスによる初期のインド研究を担った。
- Sir William Jones was een Brits rechter en taalkundige. Hij is vooral bekend geworden door zijn onderzoek naar het oude India en als de ontdekker van de Indo-Europese taalfamilie.
- Sir William Jones var en britisk filolog, kjent for å ha foreslått at det kunne være slektskap mellom de indoeuropeiske språkene. Han ble født i Beaufort Buildings i Westminster, hvor faren, som også het Sir William Jones, var matematiker. Den unge William Jones var et språklig vidunderbarn; han lærte gresk, latin, persisk, arabisk og grunnleggende kinesisk i ung alder. I løpet av sitt liv lærte han 13 språk grundig og 28 ganske godt.
- Sir William Jones był brytyjskim filologiem i językoznawcą. Z wykształcenia był prawnikiem i pracował jako sędzia w Kalkucie. W 1784 roku założył Asiatic Society of Bengal. Dokonał przekładów wielu dzieł literatuty indyjskiej oraz perskiej. Jako pierwszyzauważył podobieństwo pomiędzy sanskrytem, greką, a łaciną i uznał, że wszystkie te trzy starożytne języki wywodzą się z jednego prajęzyka, z którego początek wzięły także języki germańskie i celtyckie.
- Sir William Jones foi um orientalista e jurista britânico, e desde 1783 juiz da Corte Suprema de Calcutá. Jones ficou conhecido por seu trabalho com as línguas indo-européias, ao lançar a hipótese de que elas teriam uma origem comum.
- Сэр Уильям Джонс — британский филолог, востоковед (в первую очередь индолог) и переводчик, основатель Бенгальского азиатского общества; традиционно считается основоположником сравнительно-исторического языкознания.
- sir William Jones, född 1746 i London, död 1794 i Calcutta var en engelsk orientalist. Han studerade ingående österländska språk i Oxford. 1770 väckte han stor uppmärksamhet genom en fransk översättning från persiskan av Nadir Shahs levnadshistoria. Därefter följde Grammar of the persian language (1771), Poëseos asiaticae commentariorum libri VI (1774) och Moallakat (text jämte engelsk översättning, 1783; för första gången utgiven).
- 威廉·琼斯 （Willian Jones, 1746年9月28日－1794年4月27日）,英國语言学和東方學家。生於倫敦。 琼斯畢業于哈羅公學和牛津大學。1774年取得律師資格。1783年任孟加拉最高法院法官，後封爵士。他專攻梵語，1787年指出梵語與拉丁語和希臘語有驚人相似之處，卒於加爾各答。
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
