Friedrich Wilhelm Ostwald was a Baltic German chemist. He received the Nobel Prize in Chemistry in 1909 for his work on catalysis, chemical equilibria and reaction velocities. Ostwald, Jacobus Henricus van 't Hoff, and Svante Arrhenius are usually credited with being the modern founders of the field of physical chemistry.

PropertyValue
dbpedia-owl:Person/almaMater
dbpedia-owl:Person/birthDate
  • 1853-09-02 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/birthPlace
dbpedia-owl:Person/deathDate
  • 1932-04-04 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/deathPlace
dbpedia-owl:Person/individualisedPnd
  • 11859057X
dbpedia-owl:Person/knownFor
dbpedia-owl:Scientist/doctoralAdvisor
dbpedia-owl:Scientist/doctoralStudent
dbpedia-owl:almaMater
dbpedia-owl:birthDate
  • 1853-09-02 (xsd:date)
dbpedia-owl:birthPlace
dbpedia-owl:deathDate
  • 1932-04-04 (xsd:date)
dbpedia-owl:deathPlace
dbpedia-owl:doctoralAdvisor
dbpedia-owl:doctoralStudent
dbpedia-owl:knownFor
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Friedrich Wilhelm Ostwald was a Baltic German chemist. He received the Nobel Prize in Chemistry in 1909 for his work on catalysis, chemical equilibria and reaction velocities. Ostwald, Jacobus Henricus van 't Hoff, and Svante Arrhenius are usually credited with being the modern founders of the field of physical chemistry.
  • Wilhelm Ostwald war ein deutsch-baltischer Chemiker, Nobelpreisträger (1909) und Philosoph.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald fou un químic i professor universitari alemany guardonat amb el Premi Nobel de Química l'any 1909.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald fue un químico, profesor universitario y filósofo alemán, premio Nobel de Química en 1909.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald oli baltiansaksalainen kemisti. Vuonna 1909 hän sai Nobelin kemianpalkinnon työstään katalyysin, kemiallisen tasapainon ja reaktionopeuden parissa. Wilhelm Ostwald syntyi perheensä kolmesta lapsesta keskimmäisenä ja hänellä oli kaksi veljeä. Vuonna 1875 hän valmistui Tarton yliopistosta. Siellä hän myös saavutti filosofian tohtorin arvonimen Carl Schmidtin ohjauksella vuonna 1878. Ostwald opetti Tartossa vuoteen 1881 asti, jonka jälkeen hän opetti Riiassa vuoteen 1887. Vuonna 1880 hän meni naimisiin Helene von Reyherin kanssa. Heille syntyi viisi lasta, joista tunnetuin lienee Wolfgang Ostwald, joka tutki kolloideja. 1887 Ostwald muutti Leipzigiin, jossa hän työskenteli lopun elämäänsä. Hänen tunnettuja oppilaitaan olivat muun muassa Arthur Noyes ja Willis Rodney Whitney. Ostwald tunnetaan myös keksinnöstään valmistaa ammoniakista typpihappoa. Hän kuului International Committee on Atomic Weightsiin ja esitteli moolin tieteelle. Lisäksi Ostwald oli innokas amatöörimaalari, joka valmisti itse väriaineet.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald (en letton Vilhelms Ostvalds) est un chimiste germano-balte né le 2 septembre 1853 à Rīga en Lettonie, alors dans l'Empire russe, et mort le 4 avril 1932 à Grossbothen, près de Leipzig, en Allemagne.
  • Wilhelm Ostwald balti-német származású, lett születésű kémikus, a fizikai kémia úttörője. 1909-ben „a katalízissel kapcsolatos munkásságáért, valamint a kémiai egyensúlyokat és a reakciósebességeket meghatározó tényezők vizsgálataiért” kémiai Nobel-díjjal tüntették ki.
  • Vinse il premio Nobel per la chimica nel 1909 per le sue ricerche sui principi fondamentali che governano l'equilibrio chimico e la velocità di reazione. Noto per aver ideato nel 1900 un processo di produzione di acido nitrico sfruttante l'ossidazione dell'ammoniaca in presenza di catalizzatori metallici, è stato anche colui il quale, sempre intorno il 1900, introdusse il concetto di mole in chimica.
  • フリードリヒ・ヴィルヘルム・オストヴァルト（Friedrich Wilhelm Ostwald, 1853年9月2日 – 1932年4月4日）はドイツの化学者。オストワルトとも呼ばれる。1909年、触媒作用・化学平衡・反応速度に関する業績が認められ、ノーベル化学賞を受賞した。 長男のヴォルフガング・オストヴァルトはコロイドの研究を行った。
  • Friedrich Wilhelm Ostwald, was een Duits chemicus. Ostwald studeerde en promoveerde in de chemie aan de Universiteit van Dorpat, waar hij vervolgens een docentschap bekleedde. In 1882 werd hij hoogleraar aan het Polytechnicum van Riga. In 1887 werd hij benoemd in Leipzig. Met Van 't Hoff stichtte hij het Zeitschrift für Physikalischer Chemie. Hij ontdekte in 1888 de verdunningswet. Ostwald stond lange tijd bekend als een groot tegenstander van de kinetische gastheorie en de daarop gebaseerde statistische thermodynamica zoals die door de Oostenrijker Ludwig Boltzmann en de Amerikaan Josiah Willard Gibbs in die tijd werden ontwikkeld. Hij wenste moleculen hooguit als bruikbare hypothesen op te vatten, niet als werkelijk bestaande entiteiten. Pas in 1909, toen de Fransman Jean Perrin uit experimentele metingen aan de Brownse beweging het getal van Avogadro kon berekenen, ging hij als een der laatsten om. Hij won de Nobelprijs voor scheikunde in 1909 onder andere voor zijn werk omtrent katalysatoren. Wilhelm Ostwald ontwikkelde ook het Ostwaldproces dat tot op heden gebruikt wordt op industriële schaal om salpeterzuur te produceren. Dit salpeterzuur werd een belangrijke grondstof voor de kunstmeststoffen. Ostwald streefde ook naar de eenheid van alle wetenschappelijke kennis, o.a. door een poging om de economie op thermodynamische leest te schoeien en door samen met Ernst Haeckel een Duitse monistenbond op te richten, die een wetenschappelijk wereldbeeld moest ontwikkelen, vrij van godsdienstige invloeden. In 1933, dus na zijn dood, zou dit door het pas aangetreden Nazi-bewind worden opgeheven. Een ander door hem mede opgericht genootschap, Die Brücke, zette zich in voor de standaardisering van alle wetenschappelijke kennis, ook van de geesteswetenschappen, en voor de stimulering van een wereldtaal, die eerst Esperanto moest worden en later het Ido. Dit genootschap moest in 1914 wegens geldgebrek worden opgeheven. Ostwald was ook een gepassioneerd amateurschilder en ontwierp een eigen kleurenleer in Die Farbenfibel, gepubliceerd in 1916, die in Duitsland veel invloed zou hebben. Hij overleed op 4 april 1932 op 78-jarige leeftijd in het ziekenhuis in Leipzig.
  • Wilhelm Ostwald, var en tysk baltisk kjemiker og samfunnsdebattant. Han vant Nobelprisen i kjemi i 1909 for sine arbeider over katalyse, kjemiske likevekter og reaksjonshastigheter. Han var født i Riga, den gang en tysktalende by i det russiske rike, i dag hovedstaden i Latvia, som sønn av bøkker-mester Gottfried Wilhelm Ostwald og Elisabeth Leuckel. Etnisk var han tysk baltisk. Han gikk ut fra universitetet i Tartu i 1875, og foreleste der fram til 1881. Deretter flyttet han til Riga og foreleste ved Rigas tekniske universitet fram til 1887. I 1887 flyttet han til Leipzig, hvor han jobbet resten av livet. Etter at han gikk i pensjon i 1906 fant Ostwald et nytt område hvor han utviklet sine vitenskapelige og organisatoriske talenter. Ved siden av studier og utgivelser innen filosofien som «Der energetische Imperativ» (det energetiske imperativ), «Moderne Naturphilosophie» (moderne naturfilosofi), «Die Pyramide der Wissenschaften» (vitenskapenes pyramide) tok han også aktiv del i det offentlige liv. Han støttet middelklassens pasifistiske bevegelse, og var interessert i utdannelsesreformer og i monismen. Han mente at han i kraft av sin stilling og bakgrunn kunne slå tilbake kirkens innflytelse innenfor naturvitenskapene, og at han skulle være med på å spre monismen som en moderne vitenskapelig ideologi. Han forfulgte dette målet i en rekke skrifter, som sine «Monistische Sonntagspredigten» (monistiske søndagsprekener) og «Arbeiten zum Monismus» (arbeider om monismen). Som mange andre kulturpersoner og fredsvenner var Ostvald opptatt av ideen om et enkelt, kunstig verdensspråk. Han var fra 1908 en frontfigur for det internasjonale hjelpespråket ido sammen med en rekke andre kjente vitenskapsmenn, blant dem den danske filologen Otto Jespersen. Ostwald finansierte en vesentlig del av propagandaen for ido av prispengene sine. Det vakte oppsikt da Ostwald i 1916 under påvirkning av tysk-sjåvinistiske stemninger under første verdenskrig, brøyt med Ido og i stedet slutta seg til forfatteren Adalbert Baumanns Wede (eller verdenstysk), lansert som et språk for sentralmaktene og deres venner.
  • Wilhelm Friedrich Ostwald - profesor chemii politechniki w Rydze i chemii fizycznej uniwersytetu w Lipsku; ojciec Wolfganga Ostwalda. Prowadził prace badawcze z dziedziny statyki i kinetyki chemicznej, zagadnień katalizy teorii dysocjacji elektrolitycznej, termodynamiki, systematyki barw. Ostwald jest jednym z twórców nowoczesnej chemii fizycznej, założył Zeitschrift für physikalische Chemie i wprowadził na uczelniach prace dyplomowe (dzisiejsze magisteria). Nagroda Nobla w zakresie chemii w roku 1909. Wilhelm Ostwald wspierał ideę języka międzynarodowego. Początkowo interesował się esperantem, później także językiem ido. Część Nagrody Nobla przekazał na promocję tego drugiego.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald (let. Vilhelms Ostvalds) foi um químico e filósofo alemão, nascido na Letônia. Considerado o pai da físico-química, recebeu o Nobel de Química de 1909, por seu trabalho sobre catálise. Também desenvolveu um processo de fabricação de ácido nítrico por oxidação do amoníaco.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald (let. Vilhelms Ostvalds), a fost un chimist, laureat al Premiului Nobel pentru chimie (1909).
  • Вильгельм Фридрих Оствальд — балтийский немец, физико-химик и философ-идеалист, лауреат Нобелевской премии по химии 1909 года. Окончил в 1875 Дерптский (Тартуский) университет. Профессор Рижского политехнического училища (1882—87), Лейпцигского университета (1887—1906). Член-корреспондент Петербургской АН.
  • Wilhelm Ostwald, född 2 september 1853 i Riga, Lettland, död i Leipzig 4 april 1932, var en fysiker, kemist, filosof och nobelpristagare. Han blev student i Dorpat 1872, amanuens hos fysikprofessorn där, Arthur Joachim von Öttingen, 1875 och docent 1877. 1881 blev han professor i kemi vid Polytechnikum i Riga och 1887 professor i fysikalisk kemi i Leipzig. Redan i Dorpat utmärkte Ostwald sig genom sina undersökningar som präglades av flit och originalitet, särskildt Volumchemische Studien (1878) och Studien zur chemischen Dynamik (1883-85). Genom Svante Arrhenius fästes hans uppmärksamhet på det nära sambandet mellan syrors ledningsförmåga för elektricitet och deras förmåga att åstadkomma kemiska reaktioner. Hans arbeten riktades en lång tid nära nog uteslutande åt detta håll. Hit hör Elektrochemische Studien (1885-87), Affinitätsgrössen organischer Säuren (1889) och Die Farbe der Jonen (1892). Nära detta område ligger även hans Studien zur Kontaktelektricität (1887) och andra arbeten angående "droppelektroder". Under 1890-talet riktades Ostwalds intresse alltmer mot kunskapsteoretiska och filosofiska frågor. I sin skrift Die Überwindung des wissenschaftlichen Materialismus (1895) hävdade han att atom, molekyl och materia är onödiga metafysiska begrepp. Den mekanistiska naturuppfattningen ville han därför ersätta med en utvidgad termodynamik, som han kallade energetik. 1908 modifierade han dock läran eftersom han hade blivit övertygad om molekylernas existens. Ostwald är också känd för sin lärobok Lehrbuch der allgemeinen Chemie (första upplagan 1885-88; andra upplagan 1891) och tidskriften "Zeitschrift für physikalische Chemie", som han startade 1887, nominellt tillsammans med Jacobus Henricus van 't Hoff. I sin lärobok, som nära nog alldeles saknade föregångare, samlade och bearbetade han kritiskt dåtidens material inom den fysikaliska kemin. Tidskriften samlade de förut kringspridda alstren av forskningen på detta fält, och var också omtalad för Ostwalds kritik i tidskriftens referatavdelning. Ostwald hade den stora lyckan att få tidskriften att, från dess första band, föra fram teorierna om utspädda lösningar och den elektrolytiska dissociationen, vilka revolutionerade den fysikaliska kemin. Ostwalds verksamhet fick stor betydelse för de då nya åsikternas snabba utbredning. 1894 stiftade Ostwald "Deutsche elektrochemische Gesellschaft", vars ordförande han var fram till 1898. 1901 överraskade Ostwald genom att uppsätta tidskriften "Annalen der Naturphilosophie". 1902 utgav han sina Vorlesungen der Naturphilosophie, som följdes av ett stort antal populärfilosofiska arbeten. Han uppfann också 1904 en metod att oxidera ammoniak till salpetersyra medelst katalys. Samma år utkom hans Malerbriefe. Han föranleddes av alla dessa omständigheter, som ledde honom bort från hans egentliga verksamhet, att 1906 avsäga sig sitt undervisningsarbete i Leipzig, varefter han slog sig ned i Gross-Bothen några mil söder om denna stad. Han var där ytterst produktiv litterärt. Under sin livstid hann han med att skriva 45 böcker, cirka 500 uppsatser och närmare 5000 recensioner i vitt skilda ämnen, samt redigerade sex stycken tidskrifter. För sina förtjänster rörande kemins utveckling erhöll han 1909 Nobelpriset i kemi. Han var medlem i ett stort antal vetenskapliga sällskap, bland annat Vetenskapsakademien i Stockholm. Sedan 1911 var han efter Haeckel ledare av tyska Monistenbund, riktat mot de tyska statskyrkorna, och utövade som sådan omfattande propagandistisk verksamhet. Efter 1915 ägnade sig Ostwald främst åt teoretiska och experimentella färgstudier. Dessa färgstudier ledde till ett system för färgers systematisering som ligger till grund för alla senare. En del av Ostwalds arbeten har översatts till svenska: "I kemiens förgårdar" (1904-05, översättning av "Schule der Chemie"), "Energi" (1910), "Personlighet och odödlighet" (1911) och "Uppfinnare och upptäckare" (1912). Wilhelm Ostwald är far till Wolfgang Ostwald.
  • Wilhelm Ostwald (let. Vilhelms Ostvalds),, kimyager. 1909 yılında Nobel Kimya Ödülü'nü kazandı. Dorpat Üniversitesi'nde okudu. Riga Politeknikumu'nda kimya, Leipzig Üniversitesi'nde fizikokimya profesörü oldu ve aynı şehrin Elektrokimya Enstitüsü'nün başına getirildi. Özellikle elektrolitler ve kataliz üstüne çalışmalarıyla tanındı. 1888 yılında elektrolitlerin iyonlaşmasına kütle etkisi kanunu uygulayarak, kendi adıyla anılan seyreltikleşme kanununu buldu. Seyreltiklik, sınırsız olarak artarsa, iyonlaşma da tam olur. Ostwald, tepkime hızını tanımlayarak, kataliz olayını bir kimyasal kinetik problemi haline getirdi. 1907 yılında, amonyağı katalizle yükseltgeyerek, nitrik asidi sınaî olarak üretti. Fakat, atomların gerçekliğini kabul etmeyerek, 1908 yılında evrenin enerjetik bir tanımlamasını yaptı ve böylece enerjetiğe dayanan bir felsefe okulunun şeflerinden biri oldu. 1887 yılından sonra Van't Hoff ile birlikte Zeitschrift der Physikalische Chemie'yi yayımladı. 1909 yılında Nobel Kimya Ödülü'nü kazandı.
  • 弗里德里希·威廉·奥斯特瓦尔德（德语：Friedrich Wilhelm Ostwald，拉脱维亚语：Vilhelms Ostvalds；1853年9月2日－1932年4月4日），出生于拉脱维亚的德国籍物理化学家。他提出了稀释定律，对电离理论和质量作用定律进行了验证。他将化学热力学原理引入结晶学和催化现象的研究中，对大量现象给予了解释，并成功的完成了催化剂的工业应用，提出了奥斯特瓦尔德过程。他同时也是出色的教材作者和卓越的学术组织者，创立了很多期刊，培养了大量的年青研究者，使得物理化学得以成为一门独立的科学和其他化学的理论基础，因此被认为是物理化学的创立者之一。另外他在颜色学、科学史、哲学方面也有独到的贡献。1909年因其在催化剂的作用、化学平衡、化学反应速率方面的研究的突出贡献，被授予诺贝尔化学奖。
dbpprop:almaMater
dbpprop:birthDate
dbpprop:birthPlace
dbpprop:dateOfBirth
  • 1853-09-02 (xsd:date)
dbpprop:dateOfDeath
  • 1932-04-04 (xsd:date)
dbpprop:deathDate
dbpprop:deathPlace
dbpprop:doctoralAdvisor
dbpprop:doctoralStudents
dbpprop:field
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:imageSize
  • 180px
dbpprop:knownFor
dbpprop:name
  • Ostwald, Wilhelm
  • Wilhelm Ostwald
dbpprop:nationality
  • Germany
dbpprop:postdoctoralFellows
dbpprop:prizes
dbpprop:reference
dbpprop:shortDescription
  • German physical chemist and Nobel laureate
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
dbpprop:workInstitution
rdf:type
rdfs:comment
  • Friedrich Wilhelm Ostwald was a Baltic German chemist. He received the Nobel Prize in Chemistry in 1909 for his work on catalysis, chemical equilibria and reaction velocities. Ostwald, Jacobus Henricus van 't Hoff, and Svante Arrhenius are usually credited with being the modern founders of the field of physical chemistry.
  • Wilhelm Ostwald war ein deutsch-baltischer Chemiker, Nobelpreisträger (1909) und Philosoph.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald fou un químic i professor universitari alemany guardonat amb el Premi Nobel de Química l'any 1909.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald fue un químico, profesor universitario y filósofo alemán, premio Nobel de Química en 1909.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald oli baltiansaksalainen kemisti. Vuonna 1909 hän sai Nobelin kemianpalkinnon työstään katalyysin, kemiallisen tasapainon ja reaktionopeuden parissa. Wilhelm Ostwald syntyi perheensä kolmesta lapsesta keskimmäisenä ja hänellä oli kaksi veljeä. Vuonna 1875 hän valmistui Tarton yliopistosta. Siellä hän myös saavutti filosofian tohtorin arvonimen Carl Schmidtin ohjauksella vuonna 1878.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald (en letton Vilhelms Ostvalds) est un chimiste germano-balte né le 2 septembre 1853 à Rīga en Lettonie, alors dans l'Empire russe, et mort le 4 avril 1932 à Grossbothen, près de Leipzig, en Allemagne.
  • Wilhelm Ostwald balti-német származású, lett születésű kémikus, a fizikai kémia úttörője. 1909-ben „a katalízissel kapcsolatos munkásságáért, valamint a kémiai egyensúlyokat és a reakciósebességeket meghatározó tényezők vizsgálataiért” kémiai Nobel-díjjal tüntették ki.
  • Vinse il premio Nobel per la chimica nel 1909 per le sue ricerche sui principi fondamentali che governano l'equilibrio chimico e la velocità di reazione. Noto per aver ideato nel 1900 un processo di produzione di acido nitrico sfruttante l'ossidazione dell'ammoniaca in presenza di catalizzatori metallici, è stato anche colui il quale, sempre intorno il 1900, introdusse il concetto di mole in chimica.
  • フリードリヒ・ヴィルヘルム・オストヴァルト（Friedrich Wilhelm Ostwald, 1853年9月2日 – 1932年4月4日）はドイツの化学者。オストワルトとも呼ばれる。1909年、触媒作用・化学平衡・反応速度に関する業績が認められ、ノーベル化学賞を受賞した。 長男のヴォルフガング・オストヴァルトはコロイドの研究を行った。
  • Friedrich Wilhelm Ostwald, was een Duits chemicus. Ostwald studeerde en promoveerde in de chemie aan de Universiteit van Dorpat, waar hij vervolgens een docentschap bekleedde. In 1882 werd hij hoogleraar aan het Polytechnicum van Riga. In 1887 werd hij benoemd in Leipzig. Met Van 't Hoff stichtte hij het Zeitschrift für Physikalischer Chemie. Hij ontdekte in 1888 de verdunningswet.
  • Wilhelm Ostwald, var en tysk baltisk kjemiker og samfunnsdebattant. Han vant Nobelprisen i kjemi i 1909 for sine arbeider over katalyse, kjemiske likevekter og reaksjonshastigheter. Han var født i Riga, den gang en tysktalende by i det russiske rike, i dag hovedstaden i Latvia, som sønn av bøkker-mester Gottfried Wilhelm Ostwald og Elisabeth Leuckel. Etnisk var han tysk baltisk. Han gikk ut fra universitetet i Tartu i 1875, og foreleste der fram til 1881.
  • Wilhelm Friedrich Ostwald - profesor chemii politechniki w Rydze i chemii fizycznej uniwersytetu w Lipsku; ojciec Wolfganga Ostwalda. Prowadził prace badawcze z dziedziny statyki i kinetyki chemicznej, zagadnień katalizy teorii dysocjacji elektrolitycznej, termodynamiki, systematyki barw. Ostwald jest jednym z twórców nowoczesnej chemii fizycznej, założył Zeitschrift für physikalische Chemie i wprowadził na uczelniach prace dyplomowe (dzisiejsze magisteria).
  • Friedrich Wilhelm Ostwald (let. Vilhelms Ostvalds) foi um químico e filósofo alemão, nascido na Letônia. Considerado o pai da físico-química, recebeu o Nobel de Química de 1909, por seu trabalho sobre catálise. Também desenvolveu um processo de fabricação de ácido nítrico por oxidação do amoníaco.
  • Friedrich Wilhelm Ostwald (let. Vilhelms Ostvalds), a fost un chimist, laureat al Premiului Nobel pentru chimie (1909).
  • Вильгельм Фридрих Оствальд — балтийский немец, физико-химик и философ-идеалист, лауреат Нобелевской премии по химии 1909 года. Окончил в 1875 Дерптский (Тартуский) университет. Профессор Рижского политехнического училища (1882—87), Лейпцигского университета (1887—1906).
  • Wilhelm Ostwald, född 2 september 1853 i Riga, Lettland, död i Leipzig 4 april 1932, var en fysiker, kemist, filosof och nobelpristagare. Han blev student i Dorpat 1872, amanuens hos fysikprofessorn där, Arthur Joachim von Öttingen, 1875 och docent 1877. 1881 blev han professor i kemi vid Polytechnikum i Riga och 1887 professor i fysikalisk kemi i Leipzig.
  • Wilhelm Ostwald (let. Vilhelms Ostvalds),, kimyager. 1909 yılında Nobel Kimya Ödülü'nü kazandı. Dorpat Üniversitesi'nde okudu. Riga Politeknikumu'nda kimya, Leipzig Üniversitesi'nde fizikokimya profesörü oldu ve aynı şehrin Elektrokimya Enstitüsü'nün başına getirildi. Özellikle elektrolitler ve kataliz üstüne çalışmalarıyla tanındı. 1888 yılında elektrolitlerin iyonlaşmasına kütle etkisi kanunu uygulayarak, kendi adıyla anılan seyreltikleşme kanununu buldu.
rdfs:label
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • ヴィルヘルム・オストヴァルト
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • Оствальд, Вильгельм Фридрих
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
  • 威廉·奥斯特瓦尔德
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:givenname
  • Wilhelm
  • Wilhelm
foaf:name
  • Wilhelm Ostwald
  • Wilhelm Ostwald
foaf:page
foaf:surname
  • Ostwald
  • Ostwald
is dbpedia-owl:Scientist/doctoralAdvisor of
is dbpedia-owl:Scientist/doctoralStudent of
is dbpedia-owl:doctoralAdvisor of
is dbpedia-owl:doctoralStudent of
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:doctoralAdvisor of
is dbpprop:doctoralStudents of
is dbpprop:eponym of
is dbpprop:quoteProperty of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of