Votic or Votian (Vađđaa ceeli or maa ceeli – also written Vaďďa tšeeli, maatšeeli

PropertyValue
dbpedia-owl:Language/region
dbpedia-owl:Language/states
dbpedia-owl:region
dbpedia-owl:states
dbpprop:abstract
  • Votic or Votian (Vađđaa ceeli or maa ceeli – also written Vaďďa tšeeli, maatšeeli
  • Die Woten sind die zweite Bevölkerungsgruppe in Ingermanland neben den Ingriern. Laut den Angaben von H. Heinsoo aus dem Jahre 1989, von dem die letzten Daten über diese Sprache stammen, gaben 112 Menschen bei der Volkszählung in Russland an, diese Sprache zu sprechen. Inzwischen haben sich die Zahlen stark vergrößert, aber ob die Sprache überleben wird, muss sich zeigen. Die Eigenbezeichnung ist vad’d’alain, deren Bedeutung und Ursprung man nicht kennt. Man kennt vier Hauptdialekte dieser Sprache, die aber zum Großteil schon ausgestorben sind: Westwotisch Kukkusi-Wotisch (ausgestorben) Ostwotisch (ausgestorben in den 1960er Jahren) Krewinisch in Südlettland (ausgestorben im 19. Jh. ) Es existiert keine Schriftsprache. Sprachlich ist Wotisch am nächsten mit dem Estnischen verwandt. Wotisch gehört zu den finno-ugrischen Sprachen, genauer gesagt zur südlichen Gruppe der ostseefinnischen Sprachen und weist deren typischen Merkmale auf. Wotisch verfügt über vierzehn Kasus und als Besonderheit innerhalb der finno-ugrischen Sprachen sechs Tempora, darunter das für finno-ugrische Sprachen völlig untypische Futur. In der Phonetik des Wotischen fällt auf, dass es zwar sehr reich an Diphthongen ist, aber ein vergleichsweise schwach ausgebildetes Konsonantensystem aufweist, insbesondere der Mangel an stimmhaften Frikativen. Demgegenüber fällt die Häufigkeit von š und tš auf, die das Ergebnis einer wotischen Lautverschiebung ist. Dabei wurde beispielsweise ostseefinnisches k vor e, ä und i zu tš, vgl. finnisch kenkä, mäki, kieli, wotisch tšentšä, mätši, tšeeli. Während andere finno-ugrische Sprachen wie beispielsweise das Wepsische den Lautwechsel nahezu aufgegeben haben, hat sich dieser im Wotischen nicht nur erhalten, sondern auch noch weiterentwickelt. Der Wortschatz des Wotischen weist starke Einflüsse aus dem Russischen auf.
  • El vòtic és una llengua uraliana en vies d'extinció parlada pels vòtics. Pertany a la branca meridional del grup balto-fínic molt relacionat amb l’estonià. Els dialectes són oriental (el darrer parlant va morir a Itchäpäivä el 1960), occidental (a Vaipool), Kukkusi i Kreevin (enclavament a Letònia, extingit a Curlàndia en el s. XIX; segons Sjögren encara es parlava el 1846). Actualment és parlat per 15 persones entre 59 i 85 anys. I l'última dona parlant a Mattiya, el 1942 tenia 92 anys. No tenen llengua escrita, ni s'hi ha escolaritzat mai, ni hi ha literatura ni llibres de text, ni diaris, llevat dos reculls de tradició oral del 1908 i del 1960. El 1930 eren l'única minoria de Rússia no escolaritzada en la seva llengua i sense literatura. Alguns afirmen que es va obrir el 1930 una escola a Pesky en vòtic, però no n'hi ha cap evidència, i alguns s'educaren en ingrià a Krakolye. Les aspiracions el 1920 de l'intel·lectual votic estonià, Dimitri Tsvetkov de Tartu, autor de gramàtiques i llibres de text, no s'acompliren. Hi ha una rica varietat de material etnològic i folklore recollit. Fou descobert per un pastor protestant de Narva, Fr. L. Trefurt, el 1783. Els primers escrits foren publicats en un diccionari comparatiu per P. S. Pallas, Linguarum totius orbis vocabularia comparativa (1787--1789). N'han escrit gramàtiques A. Ahlquist (Wotisk Grammatik, 1856) i P. Ariste (Vadja keele grammatika, 1948; A Grammar of the Votic Language, 1968), i col·leccions de texts publicats per L. Kettunen i L. Posti, J. Mägiste, O. A. Mustonen, E. Adler i P. Ariste. Un diccionari del dialecte Kukkusi, per L. Posti i S. Suhonen, fou publicat el 1980, i un primer volum del diccionari vòtic a Tallinn el 1990.
  • Vatja on kieli, joka kuuluu uralilaisen kielikunnan suomalais-ugrilaiseen haaran itämerensuomalaiseen haaraan. Vatjan kieltä puhuvat vatjalaiset. Vatja luokitellaan omaksi kielekseen, mutta esimerkiksi Paul Aristeen mukaan se on vain viron kielen murre.
  • Le vote est une langue appartenant à la branche fennique de la famille des langues finno-ougriennes. Elle est étroitement apparentée à l'estonien et au finnois. Elle est parlée par les Votes. Ce n'est qu'une langue orale, elle n'a jamais été écrite. Elle est en voie de disparition, notamment à cause de la disparition des Votes. En 1989, ils n'étaient plus que 30 à parler encore cette langue. Les locuteurs habitent dans trois villages situés à l'est de l'embouchure du fleuve Louga, à l'ouest de Saint-Pétersbourg, en Russie.
  • A vót nyelv az uráli nyelvcsalád finnugor ágának kihalás szélén álló tagja. Legközelebbi nyelvrokona az észt nyelv, aminek egy korábban izolálódott nyelvjárása. Míg 1848-ban kb. 5 ezer volt a vótok száma, a lélekszámuk száz alá csökkent. 2005. december 24-i számában a The Economist azt írta, hogy már csak körülbelül 20 beszélője maradt. 1989-ben 62-en beszélték a nyelvet; a legfiatalabb 1930-ban született. Számuk régebben tekintélyesebb lehetett, de a történelem folyamán egy részük Észtországba, más részük Lettországba került, s ott beolvadtak. A második világháború előtt még mintegy ötszázan beszélték a vótot a Finn-öböl déli partvidékén, de a háború szétszórta őket. A mai statisztikák nem is tárgyalják a vótokat.
  • Il votico è una lingua uralica parlata da circa 30 - 40 persone in Ingria. Fa parte delle lingue baltofinniche assieme alla lingua careliana, estone, finlandese, ingrica, livoniana, vepsa e võro.
  • Wotisch is een bijna uitgestorven Oostzeefinse taal die gesproken wordt door de Woten in Ingermanland, in de Oblast Leningrad in Rusland. De taal is nauw verwant aan het Estisch. Oorspronkelijk waren er verschillende dialecten: West-Wotisch, Oost-Wotisch, Kukkusi-Wotisch en Kreevin-Wotisch, dat in een deel van Letland gesproken werd. In de 19e eeuw begonnen de Wotische sprekers om te schakelen naar Russisch en aan het begin van de Eerste Wereldoorlog waren er nog maar zo'n 1000 sprekers over. Onder Stalin werd 90% van de Wotische bevolking verspreid over de Sovjet-Unie als straf voor vermeende disloyaliteit tijdens de Tweede Wereldoorlog. In 1989 waren er nog 62 sprekers over, en in 2005 was hun aantal geslonken tot ca. 20. Wotisch wordt nu alleen nog maar gesproken in de dorpjes Krakolije en Luzhitsij nabij Kingisepp. Wotisch heeft geen officiële schrifttaal en dus ook geen spellingsregels. De taal wordt soms geschreven met het Cyrillisch alfabet en soms met het Latijns alfabet. De Wotische grammatica heeft 16 naamvallen en zes tijden, waaronder als enige Oostzeefinse taal het futurum. De taal bevat veel leenwoorden van het Russisch, Fins en Ingrisch.
  • Votisk er et språk som hører til de østersjøfinske språkgrenen i den uralske språkfamilien.
  • Język wotycki – język ugrofiński z grupy bałtofińskiej używany niegdyś na pograniczu Rosji i Estonii przez naród Wotów. Jest to język praktycznie wymarły; w 1989 r. posługiwano się nim w zaledwie dwóch wioskach, używany był przez 62 osoby w średnim i podeszłym wieku. Najmłodsza z osób mówiących językiem wotyckim urodziła się w 1930 r. W ostatnich latach wzrosło zainteresowanie językiem wotyckim, zwłaszcza wśród ludzi młodych; nauczanie tego języka rozpoczęto w szkołach i na kursach. W konsekwencji liczba osób deklarujących znajomość wotyckiego zwiększyła się do ponad 700, nie był to dla nich jednak język ojczysty, a jedynie język obcy, wyuczony. Próby stworzenia literatury nie powiodły się; w 1930 roku wotycki poeta Dymitr Cwietkow opublikował gramatykę języka wotyckiego. Do zapisu języka wotyckiego proponował używać cyrylicy, obecnie jednak stosuje się alfabet łaciński z dodatkowymi znakami diakrytycznymi.
  • Файл:Votic language map. png Карта водского языка и соседних финских и ижорских деревень, 1848—2007 гг. Во́дский язы́к — язык малочисленной народности водь, проживающей в Кингисеппском районе Ленинградской области РФ. Относится к южной группе прибалтийско-финских языков. Близок к эстонскому и ижорскому языкам. Традиционно выделяется четыре основных диалекта: западно-водский — охватывавший в прошлом территорию от устья р. Луга до окрестностей дер. Котлы; восточно-водский — несколько деревень в окрестностях Копорья; смешанный куровицкий диалект — испытал значительное влияние ижорского языка (похож на смешанный язык, некоторые даже считают, что водский там давно вымер, но ещё в начале XX в. были носители, которые давали тексты на этом идиоме в образцах водской речи), кревинский диалект — потомки води, переселённой в окрестности Бауске в Латвии. В настоящее время живыми водскими диалектами являются только говоры дер. Краколье, Пески и Лужицы в устье р. Луга (западная часть западно-водского диалекта), а также диалект дер. Куровицы. Кревинский диалект вымер ещё в XIX веке, восточноводский и часть говоров западноводского — во второй половине ХХ века. Находится под серьёзной угрозой исчезновения (к концу 1980-х языком владели несколько десятков человек пожилого возраста). Включен в 2009 году ЮНЕСКО в Атлас исчезающих языков мира как «находящийся в критическом состоянии». С начала 1990-х годов предпринимаются попытки возрождения языка — курсы по изучению языка в Санкт-Петербурге, издаются учебники, написан самоучитель. С начала XXI века в дер. Краколье впервые введено обучение водскому языку в школе. Согласно переписи населения 2002 г. , водским языком владеют 74 человека. Многие лингвисты, однако, считают эту цифру априори ошибочной. Общепринятой письменности не имеет. В 1930-е водский лингвист Дмитрий Цветков разработал алфавит на основе кириллицы и написал первую книгу с заголовком на водском языке — грамматику водского языка «Эсимейн' ваддя чээлэ грамаатикк». В силу ряда причин кириллическая письменность не получила распространения. Сейчас в основном используется латинский алфавит с добавлением букв с диакритическими знаками.
  • Votiska är ett finsk-ugriskt språk (vars närmsta språk anses vara ingriskan), talas av ungefär 20 voter i två byar i Ingermanland. Språket räknas som i det närmaste utdött. År 1989 fanns det 62 talare, den yngsta född 1930. Redan under 1800-talet började språket ge vika för ryskan. Denna process accelererade under sovjettiden, då antalet voter minskade med 90 procent mellan 1926 och 1959. Efter det försökte voterna i största möjliga mån dölja sin härkomst genom att påstå att de var ryssar. Den estniska musikgruppen Raud-Ants sjunger bland annat på votiska.
  • Vad'd'a tšeeli (ваддя чеелі). Мова фіно-угорського народу водь, або ваддялайсет. Належить до балтійсько-фінської групи фіно-угорських мов. За даними лінгвістів (П. Арісте) - найближчий родич естонській мові, що дало підставу окремим вченим рахувати В. м. її діалектом.
dbpprop:atlasUnescoCountry
  • Russian Federation
dbpprop:atlasUnescoLanguage
  • Vote
dbpprop:fam
dbpprop:familycolor
  • Uralic
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:iso
  • vot
dbpprop:name
  • Votic
dbpprop:nativename
  • Vađđaa ceeli, maa ceeli
dbpprop:reference
dbpprop:region
dbpprop:speakers
  • 20 (or fewer)
dbpprop:states
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • Votic or Votian (Vađđaa ceeli or maa ceeli – also written Vaďďa tšeeli, maatšeeli
  • Die Woten sind die zweite Bevölkerungsgruppe in Ingermanland neben den Ingriern. Laut den Angaben von H. Heinsoo aus dem Jahre 1989, von dem die letzten Daten über diese Sprache stammen, gaben 112 Menschen bei der Volkszählung in Russland an, diese Sprache zu sprechen. Inzwischen haben sich die Zahlen stark vergrößert, aber ob die Sprache überleben wird, muss sich zeigen. Die Eigenbezeichnung ist vad’d’alain, deren Bedeutung und Ursprung man nicht kennt.
  • El vòtic és una llengua uraliana en vies d'extinció parlada pels vòtics. Pertany a la branca meridional del grup balto-fínic molt relacionat amb l’estonià. Els dialectes són oriental (el darrer parlant va morir a Itchäpäivä el 1960), occidental (a Vaipool), Kukkusi i Kreevin (enclavament a Letònia, extingit a Curlàndia en el s. XIX; segons Sjögren encara es parlava el 1846). Actualment és parlat per 15 persones entre 59 i 85 anys.
  • Vatja on kieli, joka kuuluu uralilaisen kielikunnan suomalais-ugrilaiseen haaran itämerensuomalaiseen haaraan. Vatjan kieltä puhuvat vatjalaiset. Vatja luokitellaan omaksi kielekseen, mutta esimerkiksi Paul Aristeen mukaan se on vain viron kielen murre.
  • Le vote est une langue appartenant à la branche fennique de la famille des langues finno-ougriennes. Elle est étroitement apparentée à l'estonien et au finnois. Elle est parlée par les Votes. Ce n'est qu'une langue orale, elle n'a jamais été écrite. Elle est en voie de disparition, notamment à cause de la disparition des Votes. En 1989, ils n'étaient plus que 30 à parler encore cette langue.
  • A vót nyelv az uráli nyelvcsalád finnugor ágának kihalás szélén álló tagja. Legközelebbi nyelvrokona az észt nyelv, aminek egy korábban izolálódott nyelvjárása. Míg 1848-ban kb. 5 ezer volt a vótok száma, a lélekszámuk száz alá csökkent. 2005. december 24-i számában a The Economist azt írta, hogy már csak körülbelül 20 beszélője maradt. 1989-ben 62-en beszélték a nyelvet; a legfiatalabb 1930-ban született.
  • Il votico è una lingua uralica parlata da circa 30 - 40 persone in Ingria. Fa parte delle lingue baltofinniche assieme alla lingua careliana, estone, finlandese, ingrica, livoniana, vepsa e võro.
  • Wotisch is een bijna uitgestorven Oostzeefinse taal die gesproken wordt door de Woten in Ingermanland, in de Oblast Leningrad in Rusland. De taal is nauw verwant aan het Estisch. Oorspronkelijk waren er verschillende dialecten: West-Wotisch, Oost-Wotisch, Kukkusi-Wotisch en Kreevin-Wotisch, dat in een deel van Letland gesproken werd. In de 19e eeuw begonnen de Wotische sprekers om te schakelen naar Russisch en aan het begin van de Eerste Wereldoorlog waren er nog maar zo'n 1000 sprekers over.
  • Votisk er et språk som hører til de østersjøfinske språkgrenen i den uralske språkfamilien.
  • Język wotycki – język ugrofiński z grupy bałtofińskiej używany niegdyś na pograniczu Rosji i Estonii przez naród Wotów. Jest to język praktycznie wymarły; w 1989 r. posługiwano się nim w zaledwie dwóch wioskach, używany był przez 62 osoby w średnim i podeszłym wieku. Najmłodsza z osób mówiących językiem wotyckim urodziła się w 1930 r.
  • Файл:Votic language map. png Карта водского языка и соседних финских и ижорских деревень, 1848—2007 гг. Во́дский язы́к — язык малочисленной народности водь, проживающей в Кингисеппском районе Ленинградской области РФ. Относится к южной группе прибалтийско-финских языков.
  • Votiska är ett finsk-ugriskt språk (vars närmsta språk anses vara ingriskan), talas av ungefär 20 voter i två byar i Ingermanland. Språket räknas som i det närmaste utdött. År 1989 fanns det 62 talare, den yngsta född 1930. Redan under 1800-talet började språket ge vika för ryskan. Denna process accelererade under sovjettiden, då antalet voter minskade med 90 procent mellan 1926 och 1959.
  • Vad'd'a tšeeli (ваддя чеелі). Мова фіно-угорського народу водь, або ваддялайсет. Належить до балтійсько-фінської групи фіно-угорських мов. За даними лінгвістів (П. Арісте) - найближчий родич естонській мові, що дало підставу окремим вченим рахувати В. м. її діалектом.
rdfs:label
  • Votic language
  • Wotische Sprache
  • Vòtic
  • Vatja
  • Vote (langue)
  • Vót nyelv
  • Lingua votica
  • Wotisch
  • Votisk
  • Język wotycki
  • Водский язык
  • Votiska
  • Водська мова
owl:sameAs
skos:subject
foaf:name
  • Vađđaa ceeli, maa ceeli
  • Votic
foaf:page
is dbpprop:child of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of