| dbpprop:abstract
|
- Visual rhetoric is the fairly recent development of a theoretical framework describing how visual images communicate, as opposed to aural or verbal messages. The study of visual rhetoric is different from that of visual or graphic design, in that it emphasizes images as rational expressions of cultural meaning, as opposed to mere aesthetic consideration (Kress and van Leeuwen 18). Visual rhetoric examines also the relationship between images and writing. Some examples of artifacts analyzed by visual rhetoricians are charts, paintings, sculpture, diagrams, web pages, advertisements, movies, architecture, newspapers, photographs, etc. As shown in the works of the Groupe µ, visual rhetoric is closely related to the older study of semiotics. Semiotic theory seeks to describe the rhetorical significance of sign-making. Visual rhetoric is a broader study, covering all the visual ways humans try to communicate, outside academic policing (Kress 11). Visual tropes and tropic thinking are a part of visual rhetoric (the art of visual persuasion and visual communication using visual images). The study includes, but is not limited to, the various ways in which it can be applied throughout visual art history. The term "visual rhetoric" has emerged mainly as a way of marking out disciplinary territory for scholars interested in non-textual artifacts such as those mentioned above; conceptually, the term "visual rhetoric" is itself somewhat problematic. It is usually used to denote non-textual artifacts, yet any mark on a surface -- including text -- can be seen as "visual. " Consider the texts available at Project Gutenberg. These "plain vanilla" texts, lacking any visual connection to their original, published forms, nevertheless suggest important questions about visual rhetoric. Their bare-bones manner of presentation implies, for example, that the "words themselves" are more important than the visual forms in which the words were originally presented. Given that such texts can easily be read by a speech synthesizer, they also suggest important questions about the relationship between writing and speech, or orality and literacy.
- Visuell retorik, när visuella medel verkar för att övertyga betraktaren om något med eller utan hjälp av det talade eller skrivna ordet. Exempelvis bilder, fotograferade eller illustrerade, former, arkitektur, kroppsspråk och färger. Den visuella retoriken kan syfta till många olika saker, t. ex. demokratiska värderingar, avsky, gemenskap. Den gemensamma nämnaren är att den vill påverka och övertyga om något. Retoriken har mycket gemensamt med semiotiken och den visuella retoriken kan jämföras med bildsemiotiken. Semiotiken är fokuserad på konstruktionen och kommunikationen av tecken generellt och ofta på ett beskrivande sätt, medan retoriken ser mera till människans konkreta bruk av tecken, och speciellt då av symboler eftersom de utgör en central del av övertygelseprocessen. Det är inte de visuella objektens estetiska värde som är intressant utan objektens retoriska uttryck, alltså det som syftar till att övertyga betraktaren. När man talar om visuell retorik går kanske tankarna främst till de visuella hjälpmedel man som talare kan använda sig av för att understryka ett budskap. Den klassiska retoriken lade stor vikt vid detta och dessa visuella hjälpmedel kan man dela in i tre huvudsakliga grupper. Först och främst är det talaren själv med kroppsspråk, mimik och klädsel vilket inom retoriken betecknas som actio. Det andra är det som ramar in den retoriska situationen såsom arkitektur, former, färger och utsmyckningar i omgivningen som kan verka för att stärka talarens ethos. Det tredje och sista är konkreta bevismedel i en rättegång. Den journalistiska trovärdigheten bygger till största del på evidentia, t. ex. foton som sätter oss in i ett ögonblick av ett sammanhang. Tillsammans med det skrivna ordet blir det starka bevismaterial för något som har hänt. Talaren använder sig även av evidentia, t. ex. med hjälp av metaforer, analogier och metonymier som åskådliggör. Doxa är ett annat centralt begrepp inom den visuella retoriken. Främst när det gäller att kunna göra fullkomliga visuella retorikanalyser. Exempelvis är symboler konventionella, gemensamt och godtyckligt utvalda inom t. ex. en kultur. Kairos är det tredje begreppet som utgör en central kärna i den visuella retoriken. Den kvalitet och timing som ligger bakom t. ex. ett foto utgör en stor del av på vilket allvar den bemöts med och hur det argumenterande i fotot tas emot. All retorik är en kombination av teori och praktik. Teorin syftar till att vara ett slags hjälpmedel vid t. ex. en visuell retorikanalys. Den praktiska delen är den som utövas i form av t. ex. kroppsspråk och planerandet och tagandet av fotografier. Den här uppdelningen kan även kallas produktion och analys. Nu för tiden forskas det mycket i visuell retorik. Samhället är till stor del mediastyrt och det finns många forum att få ut sina budskap i. Dessa forum är starkt kopplade till det vi ser alltså det visuella. Det finns två uppdelningar för ökad förståelse: Manifest retorik och latent retorik. Bilder, oavsett om de skapats i huvudet av den man lyssnar på eller om det rör sig om konkreta bilder är starka medel för att övertyga. Det man sett är generellt lättare att komma ihåg än ord och i och med det, det man läst. Bilder kan lätt användas till att t. ex. uppmana till handling och är därmed argumentativa. Det är dessutom svårt att argumentera emot en bild.
|
| rdfs:comment
|
- Visual rhetoric is the fairly recent development of a theoretical framework describing how visual images communicate, as opposed to aural or verbal messages. The study of visual rhetoric is different from that of visual or graphic design, in that it emphasizes images as rational expressions of cultural meaning, as opposed to mere aesthetic consideration (Kress and van Leeuwen 18). Visual rhetoric examines also the relationship between images and writing.
- Visuell retorik, när visuella medel verkar för att övertyga betraktaren om något med eller utan hjälp av det talade eller skrivna ordet. Exempelvis bilder, fotograferade eller illustrerade, former, arkitektur, kroppsspråk och färger. Den visuella retoriken kan syfta till många olika saker, t. ex. demokratiska värderingar, avsky, gemenskap. Den gemensamma nämnaren är att den vill påverka och övertyga om något.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
