| dbpedia-owl:abstract
|
- Unter Tugend versteht man eine Fähigkeit und innere Haltung, das Gute mit innerer Neigung zu tun. Im allgemeineren Kontext bezeichnet man mit Tugend den Besitz einer positiven Eigenschaft.
- Virtue is moral excellence. A virtue is a trait or quality subjectively deemed to be morally excellent and thus is valued as a foundation of principle and good moral being. Personal virtues are characteristics valued as promoting individual and collective well being. The opposite of virtue is vice.
- Una virtud es una cualidad humana que permite a quien la posee tomar y llevar a término las decisiones correctas en las situaciones más adversas para cambiarlas a su favor. El virtuoso es el que está en camino de ser sabio, porque sabe cómo llegar a sus metas sin pisar las de los otros, porque pone a los demás de su lado y los lleva a alcanzar un objetivo común. El virtuoso es el que «sabe remar contra la corriente». Las virtudes se consideran cualidades positivas, y se oponen a los vicios.
- Hyve on eettisesti ja moraalisesti arvokas luonteenpiirre. Hyve oli keskeinen käsite erityisesti antiikin moraalifilosofiassa eli etiikassa. Hyveen vastakohta on pahe.
- Virtù è la disposizione d'animo volta al bene; la capacità di un uomo di eccellere in qualcosa, di compiere un certo atto in maniera ottimale, di essere virtuoso come "modo perfetto d'essere". Il significato di virtù ha risentito di quello di bene, un concetto che assume significati diversi a seconda delle modifiche intervenute nel corso delle varie situazioni storiche e sociali. Concezione questa non condivisa dalle dottrine che ne negano il relativismo connesso e che intendono la virtù come l'assunzione di valori, intesi come assoluti, immutabili nel tempo. La parola latina virtus, che significa letteralmente "virilità", dal latino vir, "uomo", nel senso del suo carattere specificatamente maschile si riferisce ad esempio alla forza fisica e a valori guerreschi maschili, quali, ad esempio, il coraggio. Nella lingua italiana la virtù è invece la qualità di eccellenza morale sia per l'uomo che per la donna e il termine è riferito comunemente anche ad un qualche tratto caratteriale considerato da alcuni positivo.
- 徳（とく）は、人間の持つ気質や能力に、社会性や道徳性が発揮されたものである。 徳は卓越性、有能性で、それを所持する人がそのことによって特記されるものである。人間に備わって初めて、徳は善き特質となる。人間にとって徳とは均整のとれた精神の在り方を指すものである。これは天分、社会的経験や道徳的訓練によって獲得し、善き人間の特質となる。徳を備えた人間は他の人間からの信頼や尊敬を獲得しながら、人間関係の構築や組織の運営を進めることができる。徳は人間性を構成する多様な精神要素から成り立っており、気品、意志、温情、理性、忠誠、勇気、名誉、誠実、自信、謙虚、健康、楽天主義などが個々の徳目と位置付けることができる。ラテン語の virtus （英語などにもそのまま取り入れられた）、ギリシア語の αρετη （aretê, アレテー）に相当する。ここに徳の個々のものとして列挙するような場合、そうした個々の徳を徳目（とくもく）と呼ぶ場合もある。
- Een deugd kan een positieve eigenschap zijn waar een bepaald persoon over beschikt. Het kan ook duiden op een ethisch goede manier van handelen.
- En dyd er et begrep fra kristendommen og moralfilosofien og betegner en moralsk verdifull egenskap eller god handling. Ordet kommer fra det norrøne dygð, som er beslektet med å duge, og betød opprinnelig dugelighet eller dyktighet. Det latinske ordet for styrke, «virtus» (fra «vir», dvs. mann) og det greske arete betyr det samme. Dyd kan på norsk også bety jomfrudom, kjønnslig renhet, kyskhet og ærbarhet. Dyd i moralsk betydning er en opplært egenskap eller et såkalt internalisert handlingsmønster. I Aristoteles' lære om dydsetikk er dyd det et menneske må oppnå for å få et godt liv, og dyden består av ulike egenskaper som må justifiseres samfunnet. Eksempler på disse egenskapene er: mot, visdom, måtehold, rettferdighet, ærlighet, og godhet. Disse egenskapene må finne et midtpunkt mellom to ekstremiteter. F. eks. er feighet og dumdristighet ekstremiteter for mot, og man må finne balansen til hva som er hva. Dette fører til det Aristotoles kaller "et menneske med [telos telos]", god karakter. Mot, visdom, måtehold og rettferdighet er Platons fire klassiske kardinaldyder. Kristen teologi legger gjerne til, fra 1. Korinterbrev 13: Tro, håp og kjærlighet. Disse syv er til sammen de syv kardinaldyder.
- Cnota – ugruntowana, stała etyczna dyspozycja człowieka gotowego posługiwać się swoimi władzami moralnymi - rozumem, wolą i zmysłami - do postaw i konkretnych czynów zgodnych z dobrem etycznym. Cnota jest trwałą sprawnością moralną osoby, dzięki której przestrzeganie zasad moralnych staje się łatwe. Osoba jest w tym pewna - nawet wobec okoliczności niesprzyjających. Bycie kimś prawym, wiernym dobru moralnemu sprawia człowiekowi, który posiadł cnoty, wewnętrzną przyjemność. Cnota uważana jest przez różne koncepcje etyczne za jeden z najważniejszych elementów życia etycznego człowieka. Dlatego większość systemów etycznych zajmowała się badaniem natury tak czy inaczej rozumianej cnoty.
- Virtude é uma qualidade moral particular. Virtude é uma disposição estável em ordem a praticar o bem; revela mais do que uma simples característica ou uma aptidão para uma determinada ação boa: trata-se de uma verdadeira inclinação. Virtudes são todos os hábitos constantes que levam o homem para o bem, quer como indivíduo, quer como espécie, quer pessoalmente, quer coletivamente. A virtude, no mais alto grau, é o conjunto de todas as qualidades essenciais que constituem o homem de bem. Segundo Aristóteles, é uma disposição adquirida de fazer o bem,e elas se aperfeiçoam com o hábito.
- Доброде́тель — философский термин, означающий положительное нравственное свойство характера человека, определяемое его волей и поступками; постоянное деятельное направление воли к исполнению нравственного закона.
- Uppslagsordet Dygden leder hit. För linjeskeppet, se Dygden (fartyg). Dygd betecknar ett moraliskt eftertraktansvärt personligt karaktärsdrag. Även om begreppet dygd kan spela en viktig roll i flera etiska system så intar det den i särklass mest centrala rollen i den etiska skola som kallas för dygdetik. Dygdens definition och exemplifiering kan ses som sociala normer. Den systematiska läran om dygden går tillbaka på den antika filosofin. Från övervägandena hos Platon, Aristoteles, Cicero och stoikerna utvecklades ett system med fyra kardinaldygder: rättrådighet (dikaiosyne) tapperhet (andreia) vishet (sofia) måttfullhet (sofrosyne) Dessa utgör enligt teorin grundvalen för alla andra dygder. Aristoteles utvecklade systemet, med en tudelat dygdbegrepp: dianoetiska dygder som hade med kunskapen att göra, och etiska dygder som var handlingar som grundade sig på medfödda egenskaper. Enligt Aristoteles var den rätta handlingen den som valde mitten av ytterligheter, mesotes, som kanske bäst översätts med lagom. Den medeltida kristna filosofin kompletterade dessa fyra klassiska "världsliga" dygder med de tre "teologiska" dygderna tro, hopp och kärlek - ibland tillfogas ödmjukhet och kyskhet. Förhållandet till dygderna kan sättas i samband med värdeteorin. Dessa kan grovt indelas i tre ståndpunkter: objektivister som menar att dygderna objektivt sett har ett sanningsvärde, relativister som menar att de har en subjektiv sanning, och nihilisterna som menar att moraliska utsagor inte kan vara sanna. Dygdernas roll inom etiken förminskades drastiskt när alternativa etiska skolor som utilitarismen och deontologin gjorde sina inträden. Under det senaste årtiondet har dock dygdetiken börjat uppleva en kraftig renässans. I bild framställs dygderna ofta som personifikationer och allegoriska figurer efter antika förlagor. Systemet med sju dygder fick under medeltiden sin motpart i sju laster, dödssynder. Begreppet dygd är inte bara centralt i Europa utan också i den kinesiska etiken och moralläran, särskilt hos Konfucius och Lao Zi.
- 美德指美好的品德，優良的品質、情操和行為，是每一個人都應該培養的優點。一個富有美德的人，是一個有氣質的人，被稱為有涵養，有內在美。
- Virtù är italienska för dygd, handlingskraft. Begreppet är centralt i Niccoló Machiavellis bok Fursten, där det står för den egenskap som en framgångsrik furste måste ha, förutom god lycka, för att gripa och behålla makten. Machiavellis virtù är förmågan att handla, att gripa tillfället i flykten och har litet att göra med dygd i moralisk bemärkelse. Ordet virtù är samma ord som engelska virtue och kommer av latinets virtus (besläktat med ordet virtuell), som i sin tur kommer av vir, man, och betyder manlighet, manliga egenskaper.
- Le mot vertu vient du mot latin virtus, lui-même dérivé du mot vir, d'où nous viennent les mots « viril » et « virilité ». Tandis que vir sert à nommer l'individu humain de sexe masculin, virtus désigne la force virile et, par extension, la valeur, la discipline opposée au courage, synonyme quant à lui d'impulsivité, "défaut" considéré comme essentiellement barbare, illustré par Caius Marius: "La vertu est la clef de voute de l'empire (romain), faisant de chaque seconde de la vie du citoyen, une préparation minutieuse aux dures réalités de la guerre, et de chaque bataille rien d'autre qu'un sanglant entrainement".
|
| rdfs:comment
|
- Unter Tugend versteht man eine Fähigkeit und innere Haltung, das Gute mit innerer Neigung zu tun. Im allgemeineren Kontext bezeichnet man mit Tugend den Besitz einer positiven Eigenschaft.
- Virtue is moral excellence. A virtue is a trait or quality subjectively deemed to be morally excellent and thus is valued as a foundation of principle and good moral being. Personal virtues are characteristics valued as promoting individual and collective well being. The opposite of virtue is vice.
- Una virtud es una cualidad humana que permite a quien la posee tomar y llevar a término las decisiones correctas en las situaciones más adversas para cambiarlas a su favor. El virtuoso es el que está en camino de ser sabio, porque sabe cómo llegar a sus metas sin pisar las de los otros, porque pone a los demás de su lado y los lleva a alcanzar un objetivo común. El virtuoso es el que «sabe remar contra la corriente». Las virtudes se consideran cualidades positivas, y se oponen a los vicios.
- Hyve on eettisesti ja moraalisesti arvokas luonteenpiirre. Hyve oli keskeinen käsite erityisesti antiikin moraalifilosofiassa eli etiikassa. Hyveen vastakohta on pahe.
- 徳（とく）は、人間の持つ気質や能力に、社会性や道徳性が発揮されたものである。 徳は卓越性、有能性で、それを所持する人がそのことによって特記されるものである。人間に備わって初めて、徳は善き特質となる。人間にとって徳とは均整のとれた精神の在り方を指すものである。これは天分、社会的経験や道徳的訓練によって獲得し、善き人間の特質となる。徳を備えた人間は他の人間からの信頼や尊敬を獲得しながら、人間関係の構築や組織の運営を進めることができる。徳は人間性を構成する多様な精神要素から成り立っており、気品、意志、温情、理性、忠誠、勇気、名誉、誠実、自信、謙虚、健康、楽天主義などが個々の徳目と位置付けることができる。ラテン語の virtus （英語などにもそのまま取り入れられた）、ギリシア語の αρετη （aretê, アレテー）に相当する。ここに徳の個々のものとして列挙するような場合、そうした個々の徳を徳目（とくもく）と呼ぶ場合もある。
- Een deugd kan een positieve eigenschap zijn waar een bepaald persoon over beschikt. Het kan ook duiden op een ethisch goede manier van handelen.
- Доброде́тель — философский термин, означающий положительное нравственное свойство характера человека, определяемое его волей и поступками; постоянное деятельное направление воли к исполнению нравственного закона.
- 美德指美好的品德，優良的品質、情操和行為，是每一個人都應該培養的優點。一個富有美德的人，是一個有氣質的人，被稱為有涵養，有內在美。
- Virtù è la disposizione d'animo volta al bene; la capacità di un uomo di eccellere in qualcosa, di compiere un certo atto in maniera ottimale, di essere virtuoso come "modo perfetto d'essere". Il significato di virtù ha risentito di quello di bene, un concetto che assume significati diversi a seconda delle modifiche intervenute nel corso delle varie situazioni storiche e sociali.
- En dyd er et begrep fra kristendommen og moralfilosofien og betegner en moralsk verdifull egenskap eller god handling. Ordet kommer fra det norrøne dygð, som er beslektet med å duge, og betød opprinnelig dugelighet eller dyktighet. Det latinske ordet for styrke, «virtus» (fra «vir», dvs. mann) og det greske arete betyr det samme. Dyd kan på norsk også bety jomfrudom, kjønnslig renhet, kyskhet og ærbarhet.
- Cnota – ugruntowana, stała etyczna dyspozycja człowieka gotowego posługiwać się swoimi władzami moralnymi - rozumem, wolą i zmysłami - do postaw i konkretnych czynów zgodnych z dobrem etycznym. Cnota jest trwałą sprawnością moralną osoby, dzięki której przestrzeganie zasad moralnych staje się łatwe. Osoba jest w tym pewna - nawet wobec okoliczności niesprzyjających. Bycie kimś prawym, wiernym dobru moralnemu sprawia człowiekowi, który posiadł cnoty, wewnętrzną przyjemność.
- Virtude é uma qualidade moral particular. Virtude é uma disposição estável em ordem a praticar o bem; revela mais do que uma simples característica ou uma aptidão para uma determinada ação boa: trata-se de uma verdadeira inclinação. Virtudes são todos os hábitos constantes que levam o homem para o bem, quer como indivíduo, quer como espécie, quer pessoalmente, quer coletivamente. A virtude, no mais alto grau, é o conjunto de todas as qualidades essenciais que constituem o homem de bem.
- Uppslagsordet Dygden leder hit. För linjeskeppet, se Dygden (fartyg). Dygd betecknar ett moraliskt eftertraktansvärt personligt karaktärsdrag. Även om begreppet dygd kan spela en viktig roll i flera etiska system så intar det den i särklass mest centrala rollen i den etiska skola som kallas för dygdetik. Dygdens definition och exemplifiering kan ses som sociala normer. Den systematiska läran om dygden går tillbaka på den antika filosofin.
- Virtù är italienska för dygd, handlingskraft. Begreppet är centralt i Niccoló Machiavellis bok Fursten, där det står för den egenskap som en framgångsrik furste måste ha, förutom god lycka, för att gripa och behålla makten. Machiavellis virtù är förmågan att handla, att gripa tillfället i flykten och har litet att göra med dygd i moralisk bemärkelse.
- Le mot vertu vient du mot latin virtus, lui-même dérivé du mot vir, d'où nous viennent les mots « viril » et « virilité ».
|
