| dbpprop:abstract
|
- In linguistics, verb valency or valence refers to the number of arguments controlled by a verbal predicate. It is related, though not identical, to verb transitivity, which counts only object arguments of the verbal predicate. Verb valency, on the other hand, includes all arguments, including the subject of the verb. The linguistic meaning of valence is derived from the definition of valency in chemistry. This metaphor is due to Lucien Tesnière.
- Der Fachausdruck Valenz (Wertigkeit) bedeutet in der Sprachwissenschaft die Eigenschaft eines Wortes, andere Wörter „an sich zu binden“, Ergänzungen zu „fordern“ bzw. „Leerstellen zu eröffnen und die Besetzung dieser Leerstellen zu regeln“. Im Vordergrund der Valenztheorie steht das Verb (Verbvalenz). Eine Valenz haben aber nicht nur Verben, sondern auch andere Wortarten wie Substantive (Substantivvalenz), Adjektive (Adjektivvalenz) und Präpositionen.
- Valence je schopnost nějakého slova (lexikální jednotky) vázat na sebe další větné členy. Jedná se o jeden z klíčových termínů tzv. valenční syntaxe. Podle pojetí valenční syntaxe netvoří základ věty (tzv. základovou větnou strukturu) pouze holý podmět a holý přísudek. Schéma základové větné struktury závisí především na valenci přísudku - každý přísudek na sebe váže určitý počet větných členů, jimž předepisuje i jejich formu. Věta tedy vzniká na základě vazby slovesa stojícího v pozici přísudku. Příklady: nevalenční - Prší. jednovalenční - Dítě spí. dvouvalenční - Pachatel se bojí potrestání.
- Valenssi kielitieteessä viittaa siihen, kuinka monta argumenttia jokin tietty verbi hallitsee. Verbin kanssa tulee käyttää kaikkia näitä argumentteja, jotta lauseesta tulee kieliopillisesti täydellinen. Valenssi liittyy läheisesti verbien transitiivisuuteen, mutta siinä missä transitiivisuus keskittyy suoriin ja epäsuoriin objekteihin, valenssi kattaa myös lauseen ne subjektit, objektit ja pre- tai postpositiolauseet, joita verbi hallitsee. Valenssin merkitys kielitieteestä on johdettu kemiasta, jossa se viittaa atomien sidosten lukumäärään. Valenssilla tarkoitetaan verbin kykyä hallita tiettyä määrää erilaisia substantiivilausekkeita. Monovalentit verbit (esimerkiksi "nukkua") eivät saa suoraa objektia (*"Hän nukkui sen. "). Divalentit verbit hallitsevat kahta argumenttia ("syödä", "lukea"). Trivalentit verbit taas hallitsevat kolmea argumenttia . Avalentti verbi ei hallitse yhtään argumenttia. Esimerkiksi verbi "sataa" voi olla monovalentti ("Sataa vettä. ") mutta se voi myös redusoitua avalentiksi ("Sataa. "). Avalenteiksi luetaan myös verbit, joiden ainoa argumentti on muodollinen subjekti (täytesana), esimerkiksi engl. it rains, 'sataa'. Vaikka valenssi liittyy transitiivisuuteen, eivät ne ole yksi yhteen sama asia. Transitiivisuus viittaa siihen verbille kuuluviin ydinargumentteihin, jotka ovat pakollisia. Verbin valenssi ja transitiivisuus eivät siis aina vastaa toisiaan.
- La valence est un trait syntaxique concernant principalement les verbes mais aussi quelques noms et adjectifs. On nomme valence d'un tel terme le nombre d'actants qu'il peut recevoir ou qu'il doit recevoir pour être saturé, c'est-à-dire fournir un syntagme grammaticalement correct.
- La valenza di un verbo è il numero di espansioni indispensabili per costruire, insieme al verbo, una frase "ben formata". Queste espansioni indispensabili (in genere, il soggetto e eventuali oggetto diretto e indiretto) sono dette argomenti, mentre ogni altro elemento non indispensabile (per esempio, un complemento di tempo o di luogo) è detto "circostanziale".
- 言語学において結合価(けつごうか)は、動詞の、決まった数・種類の項(名詞句)を取る能力のこと。項を一つだけ取る一価動詞(たとえば sleep)は直接目的語を取れない(*He sleeps it. )。三価動詞は三つの項を取る(たとえば、give には与える人、与えられる人、与えられるものが要る)。 結合価(valency)という言葉は、化学の原子価(valency)から来ている。 結合価は他動性の概念と(同一ではないが)密接に関係している。他動性も省略できない項の数によってきまり、自動詞、他動詞、二重他動詞などが定義される。たとえば、 (1) Newlyn lies. (lie の結合価 = 1、自動詞) (2) John kicks the ball. (kick の結合価 = 2、他動詞) (3) John gives Mary a flower. (give の結合価 = 3、二重他動詞) 結合価の概念にも問題がないわけではない。省略できない、本質的な項というものは常にはっきりしているわけではないからだ。たとえば、 (4) Ask, and God will give. (5) John kicks Mary the ball. (6) The horse kicks. など、何が省略できないのかを定義するのは難しい。現在トレンドの認知文法などでは、省略可能性は程度の問題だという立場を取っている。いわく、いろんな項はいろんな程度で共起する。よって結合価は問題にならない。 ロジバンの内容語は基本的に一つから五つまでの結合価をとる。項の順序、結合価の関係は公式に定義されており、 place structure と呼ばれている。たとえば klama は x1 (動作主) は x2 (終点) に x3 (起点) から x4 (経路) を通って x5 (手段) で と定義されている、「来る/行く」に相当する述語(predicate)である。これらの項の位置を明示する標識として fa, fe, fi, fo, fu がある(これにより、文面上で項の順序を変えても定義上の結合価の並びが維持される)。項は任意で無制限に追加できるが、それら不正規の項は述語との関係が不明瞭なので結合価とはみなされにくい。
- Valentie is een begrip in de taalkunde dat de 'plaatsigheid' van een werkwoord uitdrukt. Het geeft aan hoeveel nominale constituenten een bepaald predicaat (werkwoord) normaliter met zich heeft. In deze betekenis heeft het betrekking op syntaxis. Het wordt ook wel gebruikt om het aantal argumenten van een predicaat aan te duiden: dan betreft het semantiek. Feit is, dat een werkwoord met een bepaalde syntactische valentie altijd een precies even hoge semantische valentie heeft: daarom worden beide deelbetekenissen door elkaar gebruikt. Een predicaat met 'syntactische valentie twee' wil zeggen dat het normaliter twee 'verplichte' constituenten heeft, bijvoorbeeld een subject en een object. Een 'verplichte constituent' is een toevoeging die je normaliter bij dat predicaat zou verwachten. Als die niet wordt uitgedrukt, moet je hem erbij denken: in je achterhoofd moet je dan zonder twijfel kunnen aanvullen welke er weggelaten is. Als je dat niet kunt maar hem toch mist, is de weglating ten onrechte geschied en dus foutief. Als je het niet kunt maar dat ook niet nodig lijkt, betreft het waarschijnlijk geen verplichte constituent maar een satelliet. Voorbeeld: "Ik geef jou een boek. " Het predicaat 'geven' is in de regel driewaardig (heeft een valentie van drie): het heeft normaliter een subject ("ik"), een direct object ("een boek") en een indirect object ("jou") met zich. We zien dat het in dit geval klopt: er zijn geen opvallende dingen weggelaten die je normaliter wel bij dit predicaat zou verwachten.
- Валентность в синтаксисе — способность слов сочетаться с другими элементами. Термин заимствован из химии. Валентность слова определяется его лексическим значением, частью речи, к которой оно относится, а также грамматической формой. У глагола значением валентности является количество типов актантов, которые он может присоединить. Например, у безличного глагола светает валентность нулевая, у непереходного глагола спать валентность 1 (на подлежащее), у глагола купить валентность 3 или 4 (кто, что, у кого; в ряде трактовок также — за сколько). Термин валентность в лингвистике используется также для обозначения особенностей того или иного глагола вступать с зависимыми словами в определенную грамматическую связь. Так, например, у глагола покупать валентность на винительный падеж (покупать машину, кого? что?), а у глагола помогать на дательный (Он помогает отцу, кому?, чему?).
- Valens är en språkvetenskaplig term, lånad från kemin. Innebörden är att ett ord i kraft av sin betydelse ställer vissa villkor eller inger vissa förväntningar med avseende på underordnade satsled. Det gäller i högre grad deras antal än deras grammatiska form. Termen kom i mer allmänt bruk i samband med att Lucien Tesnière presenterade sin dependensgrammatik. Valensen hos ett ord omfattade i denna modell ordets aktanter. Tesnière skilde sålunda på avalenta, monovalenta, bivalenta och trivalenta verb, dvs verb med ingen, en, två eller tre aktant(er). Oftast har valensbegreppet förknippats med det finita verbet; skillnaden gentemot de traditionella begreppen transitivitet och rektion är då att i valensen även subjektet ingår. Det har rått tveksamhet om valensbegreppets räckvidd. Förutom finita verb har adjektiv i predikativ ställning tillerkänts valens, liksom det deverbala eller deadjektiviska huvudordet i nominaliserade uttryck. Anledningen till motståndet mot att gå vidare till andra ordklasser ligger troligen i föreställningen att dessa inte är "lexikaliska". Även om vissa försök gjorts att skilja på syntaktisk och semantisk valens menar de flesta att begreppet är övervägande semantiskt. Trots detta tar man sällan steget att jämställa valensbärare med logikens predikat. I en fras som (en) tung sten kan inte gärna sten tillerkännas valens, men däremot bestämningen tung, som kan anses som ett enställigt predikat. I detta fall blir alltså syntaktisk och semantisk dependens helt olika. Inom den generativa grammatiken har man valt en annan term för (i stort sett) samma begrepp, nämligen argumentstruktur.
|
| rdfs:comment
|
- In linguistics, verb valency or valence refers to the number of arguments controlled by a verbal predicate. It is related, though not identical, to verb transitivity, which counts only object arguments of the verbal predicate. Verb valency, on the other hand, includes all arguments, including the subject of the verb. The linguistic meaning of valence is derived from the definition of valency in chemistry. This metaphor is due to Lucien Tesnière.
- Der Fachausdruck Valenz (Wertigkeit) bedeutet in der Sprachwissenschaft die Eigenschaft eines Wortes, andere Wörter „an sich zu binden“, Ergänzungen zu „fordern“ bzw. „Leerstellen zu eröffnen und die Besetzung dieser Leerstellen zu regeln“. Im Vordergrund der Valenztheorie steht das Verb (Verbvalenz). Eine Valenz haben aber nicht nur Verben, sondern auch andere Wortarten wie Substantive (Substantivvalenz), Adjektive (Adjektivvalenz) und Präpositionen.
- Valence je schopnost nějakého slova (lexikální jednotky) vázat na sebe další větné členy. Jedná se o jeden z klíčových termínů tzv. valenční syntaxe. Podle pojetí valenční syntaxe netvoří základ věty (tzv. základovou větnou strukturu) pouze holý podmět a holý přísudek. Schéma základové větné struktury závisí především na valenci přísudku - každý přísudek na sebe váže určitý počet větných členů, jimž předepisuje i jejich formu.
- Valenssi kielitieteessä viittaa siihen, kuinka monta argumenttia jokin tietty verbi hallitsee. Verbin kanssa tulee käyttää kaikkia näitä argumentteja, jotta lauseesta tulee kieliopillisesti täydellinen. Valenssi liittyy läheisesti verbien transitiivisuuteen, mutta siinä missä transitiivisuus keskittyy suoriin ja epäsuoriin objekteihin, valenssi kattaa myös lauseen ne subjektit, objektit ja pre- tai postpositiolauseet, joita verbi hallitsee.
- La valence est un trait syntaxique concernant principalement les verbes mais aussi quelques noms et adjectifs. On nomme valence d'un tel terme le nombre d'actants qu'il peut recevoir ou qu'il doit recevoir pour être saturé, c'est-à-dire fournir un syntagme grammaticalement correct.
- La valenza di un verbo è il numero di espansioni indispensabili per costruire, insieme al verbo, una frase "ben formata". Queste espansioni indispensabili (in genere, il soggetto e eventuali oggetto diretto e indiretto) sono dette argomenti, mentre ogni altro elemento non indispensabile (per esempio, un complemento di tempo o di luogo) è detto "circostanziale".
- 言語学において結合価(けつごうか)は、動詞の、決まった数・種類の項(名詞句)を取る能力のこと。項を一つだけ取る一価動詞(たとえば sleep)は直接目的語を取れない(*He sleeps it.
- Valentie is een begrip in de taalkunde dat de 'plaatsigheid' van een werkwoord uitdrukt. Het geeft aan hoeveel nominale constituenten een bepaald predicaat (werkwoord) normaliter met zich heeft. In deze betekenis heeft het betrekking op syntaxis. Het wordt ook wel gebruikt om het aantal argumenten van een predicaat aan te duiden: dan betreft het semantiek.
- Валентность в синтаксисе — способность слов сочетаться с другими элементами. Термин заимствован из химии. Валентность слова определяется его лексическим значением, частью речи, к которой оно относится, а также грамматической формой.
- Valens är en språkvetenskaplig term, lånad från kemin. Innebörden är att ett ord i kraft av sin betydelse ställer vissa villkor eller inger vissa förväntningar med avseende på underordnade satsled. Det gäller i högre grad deras antal än deras grammatiska form. Termen kom i mer allmänt bruk i samband med att Lucien Tesnière presenterade sin dependensgrammatik. Valensen hos ett ord omfattade i denna modell ordets aktanter.
|