Urination, also known as micturition, voiding, peeing, and more rarely, emiction, is the process of disposing of urine from the urinary bladder through the urethra to the outside of the body. In healthy humans, the process of urination is under voluntary control; in infants and individuals with neurological injury, urination may occur as an involuntary reflex.

PropertyValue
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Urination, also known as micturition, voiding, peeing, and more rarely, emiction, is the process of disposing of urine from the urinary bladder through the urethra to the outside of the body. In healthy humans, the process of urination is under voluntary control; in infants and individuals with neurological injury, urination may occur as an involuntary reflex. In other animals, in addition to urination serving the purpose of expulsion of waste material, the act can serve to mark territory or express submissiveness. Physiologically, micturition involves coordination between the central, autonomic and somatic nervous systems. Brain centers that regulate urination include the pontine micturition center, periaqueductal gray, and the cerebral cortex.
  • La micció és el procés d'emissió d'orina des de la bufeta urinària a l'exterior del cos, a través de la uretra. En adults sans, el procés de micció esdevé per control voluntari; en nens i individus amb patologies neurològiques, la micció pot ocórrer com un reflex involuntari.
  • La micción es un proceso por el que la vejiga urinaria se vacía de orina cuando está llena. La vejiga (que en estado vacío se encuentra comprimida por los demás órganos) se llena poco a poco hasta que la tensión de sus paredes se eleva por encima de un valor umbral y entonces se desencadena un reflejo neurógeno llamado reflejo miccional que provoca la micción, y si no se consigue, al menos produce el deseo consciente de orinar. El proceso de la micción es, en la mayoría de las veces, controlado voluntariamente. La incontinencia urinaria es el control pobre o ausente de la micción.
  • Virtsaaminen on tarkoin säädelty refleksi, jota opitaan iän mukana osittain hallitsemaan. Virtsaamisen säätelykeskus, virtsaamiskeskus, sijaitsee selkäytimen alaosassa. Virtsarakon täyttyminen virtsalla aiheuttaa virtsarakon seinämän venytystä, josta lähtee tieto hermosyitä pitkin virtsaamiskeskukseen. Virtsaamiskeskus lähettää autonomisia hermosyitä pitkin supistumiskäskyn virtsarakon seinämän sileille lihassyille. Lihassyiden supistuessa virtsa kulkeutuu pois virtsarakosta virtsaputkea pitkin. Virtsan etenemisen takaisin virtsanjohtimiin estää virtsanjohtimien laskukohdan läppä. Osana heijastetta avautuu virtsaputken sulkijalihas ja samalla henkilö lisää vatsaontelon painetta vatsalihasten ja pallean avulla. Virtsaputken sulkijalihas avautuu vain osana heijastetta, mutta sen sulkeutumista voidaan tahdonalaisesti säädellä.
  • La miction (du latin mingere, « uriner »), l'action d'uriner, désigne l'élimination d'urine par la vidange de la vessie. Comme beaucoup de fonctions liées à la génitalité humaine, la miction est désignée par de nombreux termes familiers et argotiques, en particulier pisser.
  • La minzione (dal latino tardo minctio, e da mingere) è l'insieme degli atti fisiologici, volontari e involontari, che determinano l'espulsione dell'urina raccolta nella vescica, attraverso l'uretra.
  • 排尿(はいにょう)あるいは放尿(ほうにょう)とは、体外に尿を放出する行為である。自分の意に反して尿を漏らしてしまう行為は、失禁と呼ばれる。
  • Urineren, ook wel plassen of mictie genoemd, is het lozen van urine via de urineblaas. Urine is een vloeistof die bij zoogdieren door de nieren wordt geproduceerd. De urine wordt in de urineblaas opgeslagen en daarna periodiek geloosd. De blaas van een volwassen mens kan zo'n 500 ml urine bevatten. Wanneer de blaas voller raakt dan 350 ml zullen de receptoren in de blaaswand een mictiereflex uitlokken: het plasgevoel. De blaas heeft twee sluitspieren (sfincters): een die kan beheerst worden en een autonome gladde spier. Het parasympathisch (stimulerend) centrum dat de mictiereflex reguleert is gelegen in het sacraal deel (onderste deel) van het ruggenmerg (medulla spinalis). Als men zich verzet tegen dit plasgevoel stuurt men inhiberende postsynaptische potentialen naar het parasympatische zenuwstelsel, en kan men het gevoel onderdrukken en zelfs op korte termijn weer verliezen. Maar de druk op de blaaswand blijft opgebouwd worden tot men het uiteindelijk niet meer kan houden. Broodje-aapverhalen dat de blaas zou scheuren bij het te lang ophouden van urine zijn niet waar, maar het leidt er wel toe dat bepaalde potentieel giftige afvalstoffen niet kunnen worden afgevoerd en zich in het lichaam zullen ophopen. Wie daadwerkelijk niet meer kan plassen omdat hij de controle over de blaasspieren verloren heeft (bijvoorbeeld wegens een plaatselijke anestesie), zal een katheter moeten krijgen. Als het vermogen om de urine op te houden niet voldoende aanwezig is, noemt men dit incontinentie.
  • Urinering er den prossessen hvor visse dyr adskiller seg med urin. Urinering finner sted gjennom kjønnsorganene. Et menneskebarn som ennå ikke er toalett-trent urinerer ved refleks. Hos eldre, friske personer er urineringen viljestyrt. Urinen dannes i nyrene og renner nedover i to rør som kalles urinledere, urinlederne går ned i urinblæren og der samles all urinen opp til man urinerer («later vannet» eller «tisser»). Urinering skjer gjennom at det går et signal fra urinblæren via sentralnervesystemet til hjernen. Når signalet returneres derfra vil blæremuskelen trekke seg sammen slik at urinen presses ut, samtidig som urinlukkemuskelen åpner seg. Når man urinerer, går urinen ned i urinrøret og ut gjennom urinrørsåpningen. Urinen renner ut igjennom urinrøret og sprøytes ut gjennom mannens penis eller kvinnens urinrørsåpning, så lenge det er urin igjen i blæren.
  • Mikcja (łac. mictio) – medyczne określenie aktu oddawania moczu, polegające na świadomym wydaleniu zebranego w pęcherzu moczowym moczu przez cewkę moczową na zewnątrz. Mocz, stopniowo zbierając się w pęcherzu moczowym, powoduje naprężenie jego ściany, co z kolei skutkuje wysłaniem informacji do mózgu o potrzebie jego opróżnienia. Sam akt mikcji jest wynikiem świadomego wysłania informacji do mięśni kurczących pęcherz moczowy i jednocześnie rozluźniających cewkę moczową. Mikcja jest kontrolowana, oprócz ośrodka korowego, odpowiedzialnego za świadomą kontrolę oddawania moczu, również przez ośrodek w moście mózgu, gdzie znajduje się ośrodek odpowiedzialny za odruch bezwarunkowy mikcji, co oznacza, że nie możemy w nieskończoność zatrzymywać aktu mikcji. W rdzeniu kręgowym natomiast znajdują się ośrodki współczulne (na wysokości Th10-Th12) oraz przywspółczulne (na wysokości S2-S4). Oddawanie moczu jest jednym z nielicznych przykładów sprzężenia zwrotnego dodatniego w organizmie człowieka. Polega ono na tym, że podczas początkowego skurczu mięśni przy oddawaniu moczu mięśnie opróżniające pęcherz moczowy na skutek impulsacji z ośrodkowego układu nerwowego kurczą się coraz silniej aż do całkowitego opróżnienia pęcherza. W rozwoju osobniczym dopiero odpowiedni rozwój kory mózgu pozwala na świadome kontrolowanie oddawania moczu, dlatego małe dzieci (kontrola rozwija się pomiędzy 1-3 rokiem życia) nie potrafią kontrolować mikcji. Po tym okresie, brak kontroli mikcji jest objawem chorobowym i przyjmuje postać np. moczenia nocnego, nietrzymania moczu, moczenia paradoksalnego. Inne pojęcia medyczne, mające zastosowanie w określaniu patologii oddawania moczu: poliuria - czyli wielomocz (wydalanie zwiększonej ilości moczu np. w cukrzycy, moczówce prostej), polakisuria - czyli częstomocz (częste oddawania zmniejszonych objętości moczu). oliguria - czyli skąpomocz (niewystarczające wydalanie moczu np. w niewydolności nerek, odwodnieniu), anuria - czyli bezmocz związany z uszkodzeniem aparatu filtrującego nerek (brak powstawania moczu np. z powodu wstrząsu), zatrzymanie moczu - brak wydalania moczu, mimo jego powstawania (przeszkoda popęcherzowa np. w przeroście prostaty), dysuria - czyli bolesne oddawanie moczu, nykturia - czyli konieczność oddawania moczu w nocy. paruresis - lęk przez oddawaniem moczu w obecności ludzi np. w toalecie publicznej
  • Файл:2005 manneke pis05. jpg «Писающий мальчик». Брюссель. Мочеиспуска́ние  — процесс опорожнения мочевого пузыря у большинства млекопитающих, путём испускания мочи во внешнюю среду. У человека в норме это произвольный, периодически наступающий акт опорожнения мочевого пузыря.
  • Urinering är däggdjurens sätt att tömma urinblåsan på sin urin så att det lämnar kroppen. Tillvägagångsättet är att först öppna slutmuskeln vid urinrörets mynning, och sedan pressa på muskulaturen runt urinblåsan, så att urinet pressas ut genom urinröret. Hos hannen/mannen används också urinledaren för uttömning av sädesvätska och mynnar i penis. Hos hona/kvinnan mynnar urinledaren i bäckenhålan strax framför slidan. Skillnaden i anatomi gör att medicinska komplikationer i samband med urinering och sättet urinering utförs på skiljer sig åt mellan könen, speciellt för de tvåbenta däggdjuren som människan. För mänsklig urinering används många uttryck vid sidan av de mer etablerade att urinera och att kissa. Finare omskrivning är att kasta vatten. Synonym till kissa är att pissa och att pinka som också används mer allmänt. Andra mer informella vardagliga uttryck är slå en drill och slå en sjua. På medicinskt språk heter det miktion eller att miktera.
dbpprop:emedicineProperty
  • Neurogenic Bladder
  • med
  • 3176 (xsd:integer)
dbpprop:forProperty
  • Wee1
  • the nuclear protein
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • Urination, also known as micturition, voiding, peeing, and more rarely, emiction, is the process of disposing of urine from the urinary bladder through the urethra to the outside of the body. In healthy humans, the process of urination is under voluntary control; in infants and individuals with neurological injury, urination may occur as an involuntary reflex.
  • La micció és el procés d'emissió d'orina des de la bufeta urinària a l'exterior del cos, a través de la uretra. En adults sans, el procés de micció esdevé per control voluntari; en nens i individus amb patologies neurològiques, la micció pot ocórrer com un reflex involuntari.
  • La micción es un proceso por el que la vejiga urinaria se vacía de orina cuando está llena. La vejiga (que en estado vacío se encuentra comprimida por los demás órganos) se llena poco a poco hasta que la tensión de sus paredes se eleva por encima de un valor umbral y entonces se desencadena un reflejo neurógeno llamado reflejo miccional que provoca la micción, y si no se consigue, al menos produce el deseo consciente de orinar.
  • Virtsaaminen on tarkoin säädelty refleksi, jota opitaan iän mukana osittain hallitsemaan. Virtsaamisen säätelykeskus, virtsaamiskeskus, sijaitsee selkäytimen alaosassa. Virtsarakon täyttyminen virtsalla aiheuttaa virtsarakon seinämän venytystä, josta lähtee tieto hermosyitä pitkin virtsaamiskeskukseen. Virtsaamiskeskus lähettää autonomisia hermosyitä pitkin supistumiskäskyn virtsarakon seinämän sileille lihassyille.
  • La miction (du latin mingere, « uriner »), l'action d'uriner, désigne l'élimination d'urine par la vidange de la vessie. Comme beaucoup de fonctions liées à la génitalité humaine, la miction est désignée par de nombreux termes familiers et argotiques, en particulier pisser.
  • La minzione (dal latino tardo minctio, e da mingere) è l'insieme degli atti fisiologici, volontari e involontari, che determinano l'espulsione dell'urina raccolta nella vescica, attraverso l'uretra.
  • 排尿(はいにょう)あるいは放尿(ほうにょう)とは、体外に尿を放出する行為である。自分の意に反して尿を漏らしてしまう行為は、失禁と呼ばれる。
  • Urineren, ook wel plassen of mictie genoemd, is het lozen van urine via de urineblaas. Urine is een vloeistof die bij zoogdieren door de nieren wordt geproduceerd. De urine wordt in de urineblaas opgeslagen en daarna periodiek geloosd. De blaas van een volwassen mens kan zo'n 500 ml urine bevatten. Wanneer de blaas voller raakt dan 350 ml zullen de receptoren in de blaaswand een mictiereflex uitlokken: het plasgevoel.
  • Urinering er den prossessen hvor visse dyr adskiller seg med urin. Urinering finner sted gjennom kjønnsorganene. Et menneskebarn som ennå ikke er toalett-trent urinerer ved refleks. Hos eldre, friske personer er urineringen viljestyrt. Urinen dannes i nyrene og renner nedover i to rør som kalles urinledere, urinlederne går ned i urinblæren og der samles all urinen opp til man urinerer («later vannet» eller «tisser»).
  • Mikcja (łac. mictio) – medyczne określenie aktu oddawania moczu, polegające na świadomym wydaleniu zebranego w pęcherzu moczowym moczu przez cewkę moczową na zewnątrz. Mocz, stopniowo zbierając się w pęcherzu moczowym, powoduje naprężenie jego ściany, co z kolei skutkuje wysłaniem informacji do mózgu o potrzebie jego opróżnienia.
  • Файл:2005 manneke pis05. jpg «Писающий мальчик». Брюссель. Мочеиспуска́ние  — процесс опорожнения мочевого пузыря у большинства млекопитающих, путём испускания мочи во внешнюю среду. У человека в норме это произвольный, периодически наступающий акт опорожнения мочевого пузыря.
  • Urinering är däggdjurens sätt att tömma urinblåsan på sin urin så att det lämnar kroppen. Tillvägagångsättet är att först öppna slutmuskeln vid urinrörets mynning, och sedan pressa på muskulaturen runt urinblåsan, så att urinet pressas ut genom urinröret. Hos hannen/mannen används också urinledaren för uttömning av sädesvätska och mynnar i penis. Hos hona/kvinnan mynnar urinledaren i bäckenhålan strax framför slidan.
rdfs:label
  • Urination
  • Micció
  • Micción
  • Virtsaaminen
  • Miction
  • Minzione
  • 排尿
  • Urineren
  • Urinering
  • Mikcja
  • Мочеиспускание
  • Urinering
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpprop:redirect of