| dbpprop:abstract
|
- In Greek mythology, Tyndareus Τυνδαρεύς (or Tyndareos Τυνδάρεως) was a Spartan king, son of Oebalus and Gorgophone, husband of Leda and father of Helen, Castor and Polydeuces, Clytemnestra, Timandra, Phoebe and Philonoe. Tyndareus had a brother named Hippocoon, who seized power and exiled Tyndareus. He was reinstated by Heracles, who killed Hippocoon and his sons, including Lycon. Tyndareus's other brother was Icarius, who became the father of Penelope. Tyndareus' wife, Leda, was seduced by Zeus, who disguised himself as a swan. She laid two eggs, each producing two children. According to the usual version, from one egg, Polydeuces (Pollux) and Helen were the children of Zeus; from the other, Castor and Clytemnestra were the children of Tyndareus. When Thyestes seized control in Mycenae, two exiled princes, Agamemnon and Menelaus came to Sparta, where they were received as guests and lived for a number of years.
- Tyndareos ist in der griechischen Mythologie ein König von Sparta, der Ehemann von Leda, Vater der Dioskuren Kastor und Polydeukes (lat. Castor und Pollux) und von Klytaimnestra und Helena.
- Segons la mitologia grega, Tindàreu, també conegut com a Tíndar, fou un rei d'Esparta, fill d'Èbal i de Gorgòfone. Fou destronat pel seu germà Hipocoont i es refugià a Etòlia, a la cort de Testi, que li concedí la mà de la seua filla Leda. D'aquesta unió, segons la versió més acceptada, nasqueren els bessons Càstor i Clitemnestra, fills seus, juntament amb Pòl·lux i Helena, fills de Zeus que ell adoptà. També se li atribueixen dues filles més: Timandra i Filònoe. Després que Heracles hagué vençut l'usurpador, tornà a ocupar el tron d'Esparta. Va rebre Agamèmnon i Menelau quan estaven exiliats i els casà amb Clitemnestra i Helena. Després nomenà Menelau com a successor.
- Tyndareós - byl v řecké mytologii spartský král, syn krále Periéra a Perseovy dcery Gorgofony. Když ho jeho bratr Hippokoón vyhnal z rodné Sparty a vládl v ní sám se svými dvanácti syny, trávil Tyndareós mládí u krále Thestia a později se také oženil s jeho dcerou Lédou. Když později v boji s Héraklem padl Hippokoón a všichni jeho synové, vrátil se Tyndareós zpět do Sparty, kde se ujal vlády. Tak jako mu prokázal pohostinnost král Thestios, učinil i Tyndareós: na svůj přijal Agamemnóna a Meneláa, syny mykénského krále Átrea, když byli na útěku od svého strýce Thyesta. Oba psanci se poté stali manžely jeho dvou dcer. Pravděpodobně známější jsou jména jeho potomků, z toho vlastní s manželkou Lédou byli Kastór Klytaimnéstra - provdala se za Agamemnona, který znovu dobyl trůn v Mykénách a ze spojení nejvyššího boha Dia a jeho milenky Lédy vzešli Polydeukés Helena - provdala se za Meneláa, který zdědil vládu nad Spartou po Tyndareovi Oba bratři Kastór a Polydeukés se proslavili svými hrdinskými činy vždy společně, jsou známí jako Dioskúrové, říká se jim také Blíženci nebo Gemini.
- En la mitología griega Tíndaro o Tindáreo es rey de Laconia en Esparta, hijo de Perieres y Gorgófone y marido de Leda. Fue el padre de Cástor y Clitemnestra, que nacieron de uno de los dos huevos que puso Leda. Del otro nacieron Pólux y Helena, pero estos eran hijos de Zeus, que había seducido a Leda poco antes de que lo hiciera su marido.
- Tyndareus oli kreikkalaisessa mytologiassa Spartan kuningas, Oibaloksen ja Gorgofonen tai Periereen ja Gorgofonen poika. Tyndareuksen puoliso oli Leda, jonka kanssa heillä oli lapset Helena, Polydeukes, Kastor, Klytaimnestra, Timandra, Foibe ja Filonoe. Tyndareuksen vaimon Ledan vietteli Zeus joutsenen hahmossa. Leda sai kaksi munaa, joista kummastakin kuoriutui kaksi lasta. Toisesta tulivat Polydeukes ja Helena, Zeuksen lapset, ja toisesta Kastor ja Klytaimnestra, Tyndareuksen lapset. Tyndareuksen veli Hippokoon anasti vallan Tyndareukselta ja karkotti hänet, mutta Herakles tappoi Hippokoonin ja tämän pojat, mukaan lukien Lykonin, ja nosti Tyndareuksen takaisin valtaan. Tyndareuksen toisen veljen nimi oli Ikarios, josta tuli Penelopen isä. Thyesteen anastettua vallan Mykenessä surmatun hallitsijan Atreuksen pojat Agamemnon ja Menelaos saapuivat maanpakoon Spartaan. Heidän vartuttuaan Tyndareus auttoi heitä kaatamaan isänsä surmaajat, ja antoi Klytaimnestran Agamemnonille puolisoksi. Helenan kohdalla kosijoita oli kuitenkin huomattavasti enemmän, koska häntä pidettiin maailman kauneimpana naisena. Kun Helenan tuli aika astua avioon, monet kuninkaat ja prinssit ympäri maailmaa saapuivat pyytämään hänen kättään tai laittoivat lähettiläänsä tekemään sen puolestaan. Kilpakosijoiden joukossa olivat Odysseus, Menestheus, Aias, Diomedes, Patroklos sekä Idomeneus, mutta suosikki oli Menelaos, joka joidenkin lähteiden mukaan ei itse saapunut paikalle, vaan häntä edusti hänen veljensä Agamemnon. Kaikki paitsi Odysseus toivat mukanaan paljon myötäjäislahjoja. Tyndareus ei uskaltanut valita voittajaa kosijoista tai edes lähettää ketään pois peläten loukkaavansa heitä ja aiheuttavansa siten riitaa kosijoiden keskuudessa. Odysseus lupasi ratkaista ongelman, jos Tyndareus vain auttaisi häntä Penelopen, Ikaroksen tyttären kosiskelussa. Tyndareus suostui tähän heti, ja niin Odysseus ehdotti, että ennen valinnan tekemistä kaikkien kosijoiden tulisi vannoa juhlallinen vala, jossa nämä lupaavat puolustaa valittua puolisoa ketä tahansa vastaan, joka yrittää riitauttaa valinnan. Tämä ratkaisu osoittautuikin toimivaksi, ja niin Helena ja Menelaos naivat toisensa. Tyndareuksen kuoleman jälkeen Menelaoksesta tuli Spartan kuningas, koska ainoat miespuoliset vallanperijät, Kastor ja Polydeukes, olivat kuolleet ja nostettu Olympos-vuorelle. Joitakin vuosia myöhemmin Paris, Troijan prinssi, saapui Spartaan naidakseen Afroditen hänelle lupaaman Helenan. Helena rakastuikin häneen ja lähti vapaaehtoisesti Spartasta Pariksen mukaan jättäen taakseen Menelaoksen ja Hermionen, heidän yhdeksänvuotiaan tyttärensä. Menelaoksen onnistunut yritys hakea Helena takaisin saa aikaan Troijan sodan. Sodan loputtua Orestes tappaa Tyndareuksen tyttären ja samalla oman äitinsä Klytaimnestran kostaen isänsä murhan. Tyndareuksen mainitaan edelleen olleen syyttämässä Orestesta tyttärensä kuolemasta, mutta toinen lähde mainitsee Tyndareuksen jo olleen tässä vaiheessa kuollut.
- Dans la mythologie grecque, Tyndare (en grec ancien Τυνδάρεως / Tyndáreôs) est un roi légendaire de Sparte. Selon les traditions, il est le fils de Périérès et de Gorgophoné. Dépossédé du trône de son père par son beau-frère Hippocoon, il fuit en Étolie où il épouse Léda. Il est réinstallé sur le trône par Héraclès. Ayant été séduite par Zeus transformé en cygne, Léda donne naissance à deux œufs. L'un contient Pollux et Hélène, enfants de Zeus, et l'autre Clytemnestre et Castor, enfants de Tyndare. Tyndare et Léda enfanteront aussi Phœbé. Il reçoit à sa cour Ménélas, prince exilé de Mycènes. Après que celui-ci a épousé Hélène, il lui lègue le royaume de Sparte.
- Tündareosz görög mitológiabeli spártai király. Periérész fia, anyja, Gorgophoné révén Perszeusz unokája. Bátyja, Hippokoón elűzte hazájából, ifjú öccsével, Ikariosszal együtt, Thesztiosz aitóliai királynál találtak menedéket, és ennek lányát, Lédát vette feleségül. Miután Héraklész megölte Hippokoónt, Tündareosz visszatért feleségével Spártába, és elfoglalta a trónt. Két leánya és két ikerfia született közül egy (vagy több) igazából Zeusz gyermeke volt. Lányait, Helenét és Klütaimnésztrát a két Atreida-fivér, Menelaosz és Agamemnón vette feleségül. Egyszer egy áldozat alkalmával megfeledkezett az Aphroditénak járó tisztességről, és emiatt az istennő azzal büntette, hogy lányai hűtlen természetűek lettek. Euripidész Oresztész című tragédiájában Tündareosz Mükénébe jön lánya, Klütaimnésztra halála után, és anyagyilkos unokája, Oresztész megbüntetését követeli.
- Tindaro (o Tindareo) è una figura della mitologia greca, figlio di Ebalo e della ninfa Bateia (da altre versioni, di Periere e di Gorgofone). Era il re di Sparta che, destituito insieme al fratello Icario dal fratellastro Ippocoonte, fuggì presso re Testio di Calidone. Testio aveva due figlie: Altea che sposò Oineo e Leda che, per quanto amata da Zeus, sposò Tindaro e dal quale ebbe quattro figli: Castore, Polluce, Elena e Clitennestra. Secondo il mito, solo Castore e Clitennestra erano in realtà figli di Tindaro, mentre Zeus, che aveva sedotto Leda sotto le spoglie di un maestoso cigno, era il vero padre di Polluce ed Elena. Organizzò poi con Eracle un attacco vittorioso contro Sparta per riconquistare il trono. Elena era una magnifica fanciulla e a breve la corte fu assalita dai pretendenti. Spaventato dal numero, Tindaro fece giurare a tutti, su suggerimento di Ulisse, anch'egli in un primo momento fra i pretendenti alla mano della ragazza, che chiunque fosse stato il fortunato sposo, tutti loro avrebbero dovuto correre in suo aiuto in caso di necessità. Elena sposò Menelao. Quando Paride rapì Elena e la portò a Troia, dando inizio alla guerra, Tindaro fece appello al suo giuramento e chiese agli ex-pretendenti il loro aiuto.
- テュンダレオース(Tyndareos、希: Τυνδάρεως、英: Tyndareus)は、ギリシア神話に登場するスパルタの王である。長母音を省略してテュンダレオス、ティンダリオスとも。 スパルタ王オイバロスとゴルゴポネーの子(ペリエーレースとバテイアの子という説もある)。弟はヒッポコオーン、イーカリオス(ペーネロペーの父)。 妻はレーダー。 子にディオスクーロイ(カストールとポリュデウケース(ポルックス)の双子の兄弟)、クリュタイムネーストラー(ミュケーナイの王アガメムノーンの妻)、ヘレネー(トロイア戦争の原因となった美女)、ティーマンドラー、ポイベー、ピロノエーがいる(なお、ポリュデウケースとヘレネーの実の父はゼウスであると言われる)。
- Tyndareos is een figuur uit de Griekse mythologie; zoon van Oibalos en Gorgophone. Zijn broers waren Ikarios en Hippokoön. Tyndareos volgde zijn vader op als koning van Sparta, maar werd van de troon verdreven door Hippokoön en diens twaalf zoons. Met behulp van Herakles heroverde hij zijn erfdeel. Zijn vrouw Leda werd verleid door Zeus in de gedaante van een zwaan, maar sliep diezelfde nacht ook nog met Tyndareos. Zij legde twee eieren. Het ene bevatte Zeus' kinderen Polydeukes en Helena; het andere Kastor en Klytaimnestra, de kinderen van Tyndareos. Ook Philonoë en Timandra worden als Tyndareos' dochters genoemd. Toen Thyestes in Mycene de macht greep, kwamen Agamemnon en Menelaos, de zoons van Atreus, naar Tyndareos' hof. Deze huwelijkte Klytaimnestra uit aan Agamemnon en hielp hem Mycene te veroveren. Zijn dochter Helena trok een ruime schare gegadigden aan. Om niemand voor het hoofd te stoten, nam Tyndareos geen geschenken aan, en wees hij niemand openlijk af. Met behulp van Odysseus vond hij een uitweg uit het wespennest: hij liet alle vrijers zweren dat zij de uitverkorene zouden verdedigen tegen al wie hem zijn geluk misgunde. Vervolgens werd Helena toegewezen aan Menelaos; Odysseus verkreeg met Tyndareos' steun Penelope, de dochter van Ikarios. Zijn zonen Kastor en Polydeukes, die samen bekend stonden als de Dioskouren, waren roemruchte helden, maar zij kwamen beiden vóór hun vader om het leven. Hierop deed deze troonsafstand ten voordele van zijn schoonzoon Menelaos. Volgens sommige bronnen was Tyndareos al voor de aanvang van de Trojaanse Oorlog overleden. Andere bronnen duiden hem echter aan als degene die zonder succes de doodstraf eiste tegen Orestes, zijn kleinzoon die vele jaren na de oorlog Klytaimnestra had vermoord.
- Tyndareos var i gresk mytologi en spartansk konge, sønn av Oibalos og Gorgofone, ektemann til Leda og far til Helena, Kastor og Polydevkes, Klytaimnestra, Timandra, Foebe og Filonoe. Hans kone Leda ble forført av Zevs som hadde forkledt seg som en svane. Hun la to egg som hvert produserte to barn. Ifølge den vanlige versjonen var Polydevkes og Helena Zevs barn fra det ene egget, mens Kastor og Klytaimnestra var Tyndareos barn fra det andre egget. Tyndareos hadde en bror kalt Hippokoon som tok makten og sendte Tyndareos i eksil. Han ble gjeninnsatt av Herakles som drepte Hippokoon og hans sønner, inkludert Lykon. Tyndareos andre bror var Ikarios som var far til Penelope. Da Thyestes tok makten i Mykene, kom to prinser, Agamemnon og Menelaos, i eksil til Sparta. Tyndareos tok imot dem og Agamemnon giftet seg med Klytaimnestra. Helena hadde derimot mange flere friere, for hun var den vakreste kvinnen i verden. Da tiden kom for at hun skulle gifte seg, kom mange greske konger og prinser for å be om hennes hånd eller sendte utsendinger på deres vegne. Blant utfordrerne var Odyssevs, Menesteos, Ajax, Patroklos og Idomenevs, men favoritten var Menelaos som ifølge noen kilder, ikke kom personlig, men var representert av sin bror Agamemnon. Alle med unntak av Odyssevs hadde med seg mange og verdifulle gaver med seg. Tyndareos ville ikke akseptere noen av gavene, han ville heller ikke sende noen av frierne bort i frykt for å fornærme dem og legge grunnlaget for en krangel. Odyssevs lovet å løse problemet på en tilfredsstillende måte dersom Tyndareos ville støtte ham i hans frieri til Penelope, datteren til Ikarios. Tyndareos gikk gladelig med på dette, og Odyssevs foreslo at før avgjørelsen skulle tas, skulle alle frierne sverge en ed om å beskytte ektemannen mot enhver som ville starte en konflikt med den utvalgte. Dette lyktes og Helena og Menelaos ble gift. Til slutt trakk Tyndareos seg til fordel for sin svigersønn og Menelaos ble konge av Sparta siden de eneste mannlige arvingene, Kastor og Polydevkes, var døde og hadde steget opp til Olympos. Ifølge Euripides' Orestes var Tyndareos fremdeles i live da Menelaos kom tilbake fra trojanerkrigen, og han forsøkte å få sitt barnebarn Orestes dømt til døden for mordet på Tyndareos datter (og Orestes' mor), Klytaimnestra. Men ifølge andre beretninger døde han før trojanerkrigen.
- Tyndareos - w mitologii greckiej król Sparty, syn Perieresa i Gorgofony, mąż Ledy, ojciec Heleny, Kastora i Poluksa, Klitajmestry, Timandry, Febe i Filonoe. Wypędzony przez swego brata, Hippokoona, odzyskał tron dzięki pomocy Heraklesa. Pod wpływem namowy Odyseusza zobowiązał zalotników starających się o rękę Heleny, że w razie potrzeby pospieszą na pomoc temu, kogo ona wybierze na męża.
- Tíndaro na mitologia grega era rei de Esparta, marido de Leda, e pai de Clitemnestra, Helena, Castor e Pólux. Quando Menelau e Agamemnon foram exilados de Micenas, estes foram procurar refúgio em Esparta. Tíndaro os recebeu muito bem, e casou Helena com Menelau, e Clitemnestra com Agamemnon. Tinha dois irmãos, um era Ícaro (não confundir com o filho de Dédalo), que seria pai de Penélope, e outro era Hipocon, que foi morto por Hércules. Hipocon usurpou o trono de Esparta por algum tempo. Tíndaro viveu por muito tempo, um dos homens que teve a vida mais longa em sua época. Tindari - cidade nomeada em sua homenagem, na Sicília
- Tyndareos a fost rege în Sparta, fiul lui Oebalus sau Pereires şi al Gorgophonei sau Bateia. Tyndareos a fost soţul lui Leda. Tyndareos a avut copii pe Elena, Polux, Castor, Clitemnestra, Timandra, Phoebe şi Philonor.
- Тиндарей — в древнегреческой мифологии царь Спарты, муж Леды, отец Клитемнестры и Кастора. Сын Периера и Горгофоны . Упомянут в «Одиссее» (XI 298), не упоминается в «Илиаде». Изгнанный Гиппокоонтом, бежал к Фестию, женился на его дочери Леде. По другому рассказу, поселился в Мессении, в Фаламах, где родились все его дети . Либо жил в городе Пеллана в Лаконике . Геракл, победив Гиппокоонта, передал ему царскую власть в Лакедемоне . По заявлению Гераклидов, Тиндарей отдал землю Гераклу, а тот отдал страну на сохранение Тиндарею . Дети Тиндарея и Леды: Тимандра, Клитемнестра, Филоноя, Кастор . По совету Одиссея отдал на усмотрение Елены выбор ею жениха, и она возложила венок на Менелая . Тиндарей приносил в жертву коня и брал клятву с женихов Елены, заставляя их стоять на разрезанных частях жертвенного животного. «Могильный памятник коня» показывали около Спарты . Однажды забыл совершить жертву Афродите, и та обрекла его дочерей на многомужие . Начал строить храм Афины Полиухос (Градопокровительницы), или Меднодомной, но не завершил . Вернул Агамемнону власть в Микенах, изгнав Фиеста. Уступил власть в Спарте Менелаю, либо умер и оставил власть Менелаю . Воскрешен Асклепием (согласно Паниасиду) . По некоторым, привлек к суду Ореста за убийство матери, и Орест был изгнан . Могильный памятник у храма Зевса Космета в Спарте . Действующее лицо трагедии Софокла «Тиндарей» (фр.646-647 Радт), трагедии Еврипида «Орест», трагедии Никомаха «Тиндарей».
- Tyndareos var i grekisk mytologi kung i Sparta, make till Leda. Leda blev förförd av Zeus i svangestalt, ett populärt motiv i senare konst.
|
| rdfs:comment
|
- In Greek mythology, Tyndareus Τυνδαρεύς (or Tyndareos Τυνδάρεως) was a Spartan king, son of Oebalus and Gorgophone, husband of Leda and father of Helen, Castor and Polydeuces, Clytemnestra, Timandra, Phoebe and Philonoe. Tyndareus had a brother named Hippocoon, who seized power and exiled Tyndareus. He was reinstated by Heracles, who killed Hippocoon and his sons, including Lycon. Tyndareus's other brother was Icarius, who became the father of Penelope.
- Tyndareos ist in der griechischen Mythologie ein König von Sparta, der Ehemann von Leda, Vater der Dioskuren Kastor und Polydeukes (lat. Castor und Pollux) und von Klytaimnestra und Helena.
- Segons la mitologia grega, Tindàreu, també conegut com a Tíndar, fou un rei d'Esparta, fill d'Èbal i de Gorgòfone. Fou destronat pel seu germà Hipocoont i es refugià a Etòlia, a la cort de Testi, que li concedí la mà de la seua filla Leda. D'aquesta unió, segons la versió més acceptada, nasqueren els bessons Càstor i Clitemnestra, fills seus, juntament amb Pòl·lux i Helena, fills de Zeus que ell adoptà. També se li atribueixen dues filles més: Timandra i Filònoe.
- Tyndareós - byl v řecké mytologii spartský král, syn krále Periéra a Perseovy dcery Gorgofony. Když ho jeho bratr Hippokoón vyhnal z rodné Sparty a vládl v ní sám se svými dvanácti syny, trávil Tyndareós mládí u krále Thestia a později se také oženil s jeho dcerou Lédou. Když později v boji s Héraklem padl Hippokoón a všichni jeho synové, vrátil se Tyndareós zpět do Sparty, kde se ujal vlády.
- En la mitología griega Tíndaro o Tindáreo es rey de Laconia en Esparta, hijo de Perieres y Gorgófone y marido de Leda. Fue el padre de Cástor y Clitemnestra, que nacieron de uno de los dos huevos que puso Leda. Del otro nacieron Pólux y Helena, pero estos eran hijos de Zeus, que había seducido a Leda poco antes de que lo hiciera su marido.
- Tyndareus oli kreikkalaisessa mytologiassa Spartan kuningas, Oibaloksen ja Gorgofonen tai Periereen ja Gorgofonen poika. Tyndareuksen puoliso oli Leda, jonka kanssa heillä oli lapset Helena, Polydeukes, Kastor, Klytaimnestra, Timandra, Foibe ja Filonoe. Tyndareuksen vaimon Ledan vietteli Zeus joutsenen hahmossa. Leda sai kaksi munaa, joista kummastakin kuoriutui kaksi lasta. Toisesta tulivat Polydeukes ja Helena, Zeuksen lapset, ja toisesta Kastor ja Klytaimnestra, Tyndareuksen lapset.
- Dans la mythologie grecque, Tyndare (en grec ancien Τυνδάρεως / Tyndáreôs) est un roi légendaire de Sparte. Selon les traditions, il est le fils de Périérès et de Gorgophoné. Dépossédé du trône de son père par son beau-frère Hippocoon, il fuit en Étolie où il épouse Léda. Il est réinstallé sur le trône par Héraclès. Ayant été séduite par Zeus transformé en cygne, Léda donne naissance à deux œufs.
- Tündareosz görög mitológiabeli spártai király. Periérész fia, anyja, Gorgophoné révén Perszeusz unokája. Bátyja, Hippokoón elűzte hazájából, ifjú öccsével, Ikariosszal együtt, Thesztiosz aitóliai királynál találtak menedéket, és ennek lányát, Lédát vette feleségül. Miután Héraklész megölte Hippokoónt, Tündareosz visszatért feleségével Spártába, és elfoglalta a trónt.
- Tindaro (o Tindareo) è una figura della mitologia greca, figlio di Ebalo e della ninfa Bateia (da altre versioni, di Periere e di Gorgofone). Era il re di Sparta che, destituito insieme al fratello Icario dal fratellastro Ippocoonte, fuggì presso re Testio di Calidone. Testio aveva due figlie: Altea che sposò Oineo e Leda che, per quanto amata da Zeus, sposò Tindaro e dal quale ebbe quattro figli: Castore, Polluce, Elena e Clitennestra.
- Tyndareos is een figuur uit de Griekse mythologie; zoon van Oibalos en Gorgophone. Zijn broers waren Ikarios en Hippokoön. Tyndareos volgde zijn vader op als koning van Sparta, maar werd van de troon verdreven door Hippokoön en diens twaalf zoons. Met behulp van Herakles heroverde hij zijn erfdeel. Zijn vrouw Leda werd verleid door Zeus in de gedaante van een zwaan, maar sliep diezelfde nacht ook nog met Tyndareos. Zij legde twee eieren.
- Tyndareos var i gresk mytologi en spartansk konge, sønn av Oibalos og Gorgofone, ektemann til Leda og far til Helena, Kastor og Polydevkes, Klytaimnestra, Timandra, Foebe og Filonoe. Hans kone Leda ble forført av Zevs som hadde forkledt seg som en svane. Hun la to egg som hvert produserte to barn. Ifølge den vanlige versjonen var Polydevkes og Helena Zevs barn fra det ene egget, mens Kastor og Klytaimnestra var Tyndareos barn fra det andre egget.
- Tyndareos - w mitologii greckiej król Sparty, syn Perieresa i Gorgofony, mąż Ledy, ojciec Heleny, Kastora i Poluksa, Klitajmestry, Timandry, Febe i Filonoe. Wypędzony przez swego brata, Hippokoona, odzyskał tron dzięki pomocy Heraklesa. Pod wpływem namowy Odyseusza zobowiązał zalotników starających się o rękę Heleny, że w razie potrzeby pospieszą na pomoc temu, kogo ona wybierze na męża.
- Tíndaro na mitologia grega era rei de Esparta, marido de Leda, e pai de Clitemnestra, Helena, Castor e Pólux. Quando Menelau e Agamemnon foram exilados de Micenas, estes foram procurar refúgio em Esparta. Tíndaro os recebeu muito bem, e casou Helena com Menelau, e Clitemnestra com Agamemnon. Tinha dois irmãos, um era Ícaro (não confundir com o filho de Dédalo), que seria pai de Penélope, e outro era Hipocon, que foi morto por Hércules.
- Tyndareos a fost rege în Sparta, fiul lui Oebalus sau Pereires şi al Gorgophonei sau Bateia. Tyndareos a fost soţul lui Leda. Tyndareos a avut copii pe Elena, Polux, Castor, Clitemnestra, Timandra, Phoebe şi Philonor.
- Тиндарей — в древнегреческой мифологии царь Спарты, муж Леды, отец Клитемнестры и Кастора. Сын Периера и Горгофоны . Упомянут в «Одиссее» (XI 298), не упоминается в «Илиаде». Изгнанный Гиппокоонтом, бежал к Фестию, женился на его дочери Леде.
- Tyndareos var i grekisk mytologi kung i Sparta, make till Leda. Leda blev förförd av Zeus i svangestalt, ett populärt motiv i senare konst.
|