| dbpedia-owl:abstract
|
- Als trivial (von lateinisch trivialis, „jedermann zugänglich“, „altbekannt“; enthält die Begriffe tres, „drei“ und via, „der Weg“) gilt ein Umstand, der als naheliegend, für jedermann ersichtlich oder leicht zu erfassen angesehen wird. Genau in diesem Sinn kann man die Trivialliteratur verstehen, hingegen bezeichnet Trivia wissenswerte oder vermischte Informationen. Die in der Spätantike und im Mittelalter gelehrten sieben freien Künste teilten sich in den sprachlichen Zweig des sogenannten „Trivium“ und in den Zweig des „Quadrivium“. Da die Fächer des „Trivium“ vor denen des „Quadrivium“ abzuschließen waren, galten diese daher als der triviale Zweig des Fächerkanons.
- Trivia und Varia sind Bezeichnungen für Informationen oder Wissen, das nur in weiterem Sinne mit einer konkreten Thematik zu tun hat. Andere Bezeichnungen für Trivia sind insbesondere Rätselwissen, Bagatellen, „Dies und das“ oder Kurioses/Kuriositäten.
- The trivia (singular trivium, adjective trivial) are the three lower Artes Liberales, i.e. grammar, rhetoric and logic. These were the topics of basic education, foundational to the quadrivia of higher education, and hence the material of basic education, of interest only to undergraduates. The word trivia was also used to describe a place where three roads met in Ancient Rome. The term had become, during the 20th Century, as forgotten as the system of education it pertained to when it was ironically appropriated to mean something very new. In the 1960s, nostalgic college students and others began to informally trade questions and answers about the popular culture of their youth. The first known documented labeling of this casual parlor game as "Trivia" was in a Columbia Daily Spectator column published on February 5, 1965. The authors, Ed Goodgold and Dan Carlinsky, then started the first organized trivia contests, described below. Since the 1960s, the plural trivia in particular has widened to include knowledge that is nice to have but not essential, specifically detailed knowledge on topics of popular culture. The expression has also come to suggest information of the kind useful almost exclusively for answering quiz questions, hence the brand name Trivial Pursuit (1982).
- Trivia- eli nippelitieto (myös triviaali tieto) tarkoittaa yleisesti johonkin aiheeseen liittyvää irrallista, usein epäolennaista, tietoa. Käsite pohjaa adjektiiviin triviaali, jonka merkityksiä ovat yksinkertainen, alkeellinen, itsestäänselvä; tylsä, lattea; perus- Trivialla saatetaan tarkoittaa myös jossain määrin yleistietoa. Matematiikassa trivialla oma tarkemmin määritelty merkitys. 1900-luvun lopulla triviatiedolla saatettiin tarkoittaa tietoa, josta on hyötyä lähinnä tietokilpailussa. Triviatietokilpailuista tunnetuimpia on Trivial Pursuit -lautapeli.
- 雑学(ざつがく)とは、雑多な知識の集合のこと(トリビアとは若干意味合いが異なる。)。興味本位で面白さを重視しているため、ひとつひとつは意味的なまとまりをもった知識であるが、集められた知識はお互いに関連性が希薄な事柄で、全体としてみて系統立っていないものを指す。知識がそういう状態になっていることや、そのような形で知識を学ぶことを指すこともある。 誰もが知っているべき一般常識も雑学の一部に含まれることもあるが、特に、一般にはあまり知られていない知識に重点を置いて捉えられることが多い。有用な知識として、あるいは役にはたたなくとも興味ある事柄として取り扱われたりもするが、無駄な知識の集まりであるとして、重要視されない場合に否定的な文脈で用いられることが多い。ただし、別の面では、一般の人があまり知らない幅広い知識でもあるので、中には聞く人を感心させることをも多く含む場合もある。人を楽しませる道具として、雑学をたくさん持つことには一定の意味がある。 雑学とは、学問の対象分野についてではなく、知識の整理のされ方について表した言葉である。一般に、学問に属する知識は、特定のやり方で系統立てて整理されており、それを学ぶ人は、その道筋に沿って順序だてて、自分が研究したい分野について知識を深めていくのが一般的である。それに対し、雑学を構成する知識は、全体としてひとつの学問を構成しない。つまり、雑学という学問は存在しない。 雑学を構成する知識は、瑣末な事実の記述に終始し、そもそも学問になりえないものも多い。一方、ある人にとって雑学に含めて考えられている知識でも、その分野の研究者にとってみれば、学問を構成する知識の一部分である。しかし、このように抜き出された知識は、意味の上では理解可能にまとめられているが、系統立っておらず、また考え方の上で応用もきかないことが多い。
- トリヴィア、トリビア(trivia) 雑学的知識。本項で詳述。 1. の内容の、アバロン・ヒル社から1981年に発売された、雑学の知識を競うゲーム。 トリビアの泉 〜素晴らしきムダ知識〜(フジテレビジョンのバラエティ番組)の略称。 トリヴィア(trivia)は、くだらないこと、瑣末なこと、雑学的な事柄や知識、豆知識を指す。 一説に、ラテン語で「三叉路」3(tres)+道(via)を意味する言葉で、古代ローマの都市において三叉路が多かったことから、「どこにでもある場所」「ありふれた場所」を指すようになり、さらに転じて、くだらないこと、瑣末なことを意味するようになったという。 また、中世の教養科目(リベラル・アーツ)のうち基本となる3つ(文法・修辞学・弁証法)のことをtrivium(三学、複数形でtrivia)と呼んだため、そこから「初歩的でつまらない」という意味が生じたともいう。 アメリカでは1980年代にトリビアを集めたペーパーバックが人気を呼んだ。 日本語書籍での使用例は、少なくとも1988年出版の『スーパートリビア事典』までさかのぼることができる。さらに日本では、2002年から放送されたフジテレビ系列の『トリビアの泉』という番組が流行したこともあって、「雑学的な事柄や知識」という意味で浸透した。 形容詞はトゥリヴィアル(trivial)。数学では、ごく基本的で明らかなことを指してトゥリビアル(「自明な」と訳される)という用語をよく使う。
- Iets wordt triviaal genoemd als het onbeduidend is of alledaags. Het woord kan een neutrale betekenis hebben (met name in de exacte wetenschappen), maar het kan ook negatief van inhoud zijn.
- Uttrykket trivialiteter brukes ofte om hverandre med kuriosa. Det trivielle beskriver det hverdagslige - det som bare er der og vi tar for gitt - ofte med tilsnitt av at det er kjedelig og grått. Trivialiteter var de opplysningene ingen hadde behov for - unntatt den som samlet dem opp. Det går an å vinne spill som «Trivial Pursuit» med «trivia» (trivialiteter). Når det er snakk om trivialiteter slik spillet forutsetter, er det nok mere snakk om «Curious Pursuit» - men det navnet var vel ikke salgbart nok. Kuriosa er av samme rot som engelsk Curious, som har betydningen nysgjerrig og rart. Vi bruker ikke sjelden uttrykket snurrepiperier om kuriosa. Kuriosa kan en ta med seg og samle på, mens trivialiteter må skrives ned for å bli innlemmet i en samling. Svært mange samlinger av kulepenner, julegaveetiketter, heklede grytelapper osv. går nok inn i denne kategorien. Sangeren Øystein Sundes samling av ubrukelige bruksanvisninger er et annet eksempel. Vanlige samleobjekter som biler og frimerker faller utenom, men noen eksemplarer kan være unika. Info som gjør en til vinner av spørrekonkurranser, avisenes «Visste du at»- spalter og kryssordstikkord er eksempler på info-kuriosa (trivialiteter).
- 冷知識,指的是很無價值的、瑣碎的、龐雜的事情或知識等,或許饒富趣味、並隨時充斥在我們的生活周遭,卻鮮少人會去注意。 冷知識一詞來自拉丁文的trivia,意指「三叉路」。在古羅馬的都市中,因三叉路隨處可見,便引伸為「到處都有的地點」、「司空見慣的場所」,後來才轉變為意指那些無價值、瑣碎的事情。此外,在中世紀的博雅教育中最基本的三藝(語法、修辭、邏輯)稱為trivium,是trivia的複數形,亦由此衍生出「因基本而顯得微不足道」之意。該字的形容詞為trivial,在數學裡為「不證自明的」,因此亦會用來指那些極為基本且明顯的情況。 有關冷知識的電視節目,有2002年始於日本富士電視台的「冷知識之泉」(亦稱瑣事之泉),及台灣東風的「冷知識轟趴」與香港亞洲電視的「冷知識衝動」等。此外,有關冷知識的部落格有不少。
- Trivium, latin, egentligen en plats, där tre vägar möts. Ordet användes sedan i överförd bemärkelse om tre kunskapsarter, som lades till grund för undervisningen, i det att dessa betraktades som tre till ett gemensamt mål ledande vägar, liksom de fyra kunskapsarter, som lärdes ut vid högre undervisning, erhöll benämningen quadrivium (egen där fyra vägar möts). Tillsammans bildade dessa två grupper vad medeltiden kallade "de sju fria konsterna". Hos romarna blev grammatik, retorik och dialektik ("trivium") grundläggande. De fyra vetenskaper, som bildade "quadrivium", är, såvitt det är känt, först uppfattade som ett helt av nyplatonikern Iamblichos, vilken som undervisningsämnen uppställde aritmetik, geometri, musik och sfärik. Dessa två ämnesgrupper blev under 400-talet sammanställda av Martianus Capella från norra Afrika i ett encyklopediskt verk, vilket länge under medeltiden stod högt i anseende som skolbok. En annan för medeltidens undervisningsväsen viktig sammanfattning av samma sju vetenskaper gjordes av den något senare Cassiodorus. Hos dennes samtida, Boetius, påträffar man, så vitt är känt, för första gången benämningen "quadrivium". Den här ovan som "trivium" betecknade sammanställningen iakttogs inte alltid i medeltidens skolor, utan som trivium räknades ibland latin, räknekonst och sång.
- La culture générale désigne les connaissances en tout genre d'un individu, sans spécialisation. Elle fait partie du projet humaniste, trouvant ses origines dans la paideia grecque, traduite par Cicéron sous le terme d'humanitas, puis se mêlant lors de la Renaissance aux arts libéraux, par exemple chez Pic de la Mirandole. Le projet d'une culture générale est intrinsèquement liée à des réflexions à propos de l'humanité, qu'elle soit conçue comme nature humaine ou encore comme dépassement de la nature par la culture. Durant l'Age Classique, elle forme l'idéal de l'« honnête homme ». La problématique de la culture générale est au cœur de ce que l'on a pu appeler la « crise de l'éducation ».
|
| rdfs:comment
|
- Trivia und Varia sind Bezeichnungen für Informationen oder Wissen, das nur in weiterem Sinne mit einer konkreten Thematik zu tun hat. Andere Bezeichnungen für Trivia sind insbesondere Rätselwissen, Bagatellen, „Dies und das“ oder Kurioses/Kuriositäten.
- 雑学(ざつがく)とは、雑多な知識の集合のこと(トリビアとは若干意味合いが異なる。)。興味本位で面白さを重視しているため、ひとつひとつは意味的なまとまりをもった知識であるが、集められた知識はお互いに関連性が希薄な事柄で、全体としてみて系統立っていないものを指す。知識がそういう状態になっていることや、そのような形で知識を学ぶことを指すこともある。 誰もが知っているべき一般常識も雑学の一部に含まれることもあるが、特に、一般にはあまり知られていない知識に重点を置いて捉えられることが多い。有用な知識として、あるいは役にはたたなくとも興味ある事柄として取り扱われたりもするが、無駄な知識の集まりであるとして、重要視されない場合に否定的な文脈で用いられることが多い。ただし、別の面では、一般の人があまり知らない幅広い知識でもあるので、中には聞く人を感心させることをも多く含む場合もある。人を楽しませる道具として、雑学をたくさん持つことには一定の意味がある。 雑学とは、学問の対象分野についてではなく、知識の整理のされ方について表した言葉である。一般に、学問に属する知識は、特定のやり方で系統立てて整理されており、それを学ぶ人は、その道筋に沿って順序だてて、自分が研究したい分野について知識を深めていくのが一般的である。それに対し、雑学を構成する知識は、全体としてひとつの学問を構成しない。つまり、雑学という学問は存在しない。 雑学を構成する知識は、瑣末な事実の記述に終始し、そもそも学問になりえないものも多い。一方、ある人にとって雑学に含めて考えられている知識でも、その分野の研究者にとってみれば、学問を構成する知識の一部分である。しかし、このように抜き出された知識は、意味の上では理解可能にまとめられているが、系統立っておらず、また考え方の上で応用もきかないことが多い。
- Iets wordt triviaal genoemd als het onbeduidend is of alledaags. Het woord kan een neutrale betekenis hebben (met name in de exacte wetenschappen), maar het kan ook negatief van inhoud zijn.
- 冷知識,指的是很無價值的、瑣碎的、龐雜的事情或知識等,或許饒富趣味、並隨時充斥在我們的生活周遭,卻鮮少人會去注意。 冷知識一詞來自拉丁文的trivia,意指「三叉路」。在古羅馬的都市中,因三叉路隨處可見,便引伸為「到處都有的地點」、「司空見慣的場所」,後來才轉變為意指那些無價值、瑣碎的事情。此外,在中世紀的博雅教育中最基本的三藝(語法、修辭、邏輯)稱為trivium,是trivia的複數形,亦由此衍生出「因基本而顯得微不足道」之意。該字的形容詞為trivial,在數學裡為「不證自明的」,因此亦會用來指那些極為基本且明顯的情況。 有關冷知識的電視節目,有2002年始於日本富士電視台的「冷知識之泉」(亦稱瑣事之泉),及台灣東風的「冷知識轟趴」與香港亞洲電視的「冷知識衝動」等。此外,有關冷知識的部落格有不少。
- Als trivial (von lateinisch trivialis, „jedermann zugänglich“, „altbekannt“; enthält die Begriffe tres, „drei“ und via, „der Weg“) gilt ein Umstand, der als naheliegend, für jedermann ersichtlich oder leicht zu erfassen angesehen wird. Genau in diesem Sinn kann man die Trivialliteratur verstehen, hingegen bezeichnet Trivia wissenswerte oder vermischte Informationen.
- The trivia (singular trivium, adjective trivial) are the three lower Artes Liberales, i.e. grammar, rhetoric and logic. These were the topics of basic education, foundational to the quadrivia of higher education, and hence the material of basic education, of interest only to undergraduates. The word trivia was also used to describe a place where three roads met in Ancient Rome.
- Trivia- eli nippelitieto (myös triviaali tieto) tarkoittaa yleisesti johonkin aiheeseen liittyvää irrallista, usein epäolennaista, tietoa. Käsite pohjaa adjektiiviin triviaali, jonka merkityksiä ovat yksinkertainen, alkeellinen, itsestäänselvä; tylsä, lattea; perus- Trivialla saatetaan tarkoittaa myös jossain määrin yleistietoa. Matematiikassa trivialla oma tarkemmin määritelty merkitys. 1900-luvun lopulla triviatiedolla saatettiin tarkoittaa tietoa, josta on hyötyä lähinnä tietokilpailussa.
- トリヴィア、トリビア(trivia) 雑学的知識。本項で詳述。 1.
- Uttrykket trivialiteter brukes ofte om hverandre med kuriosa. Det trivielle beskriver det hverdagslige - det som bare er der og vi tar for gitt - ofte med tilsnitt av at det er kjedelig og grått. Trivialiteter var de opplysningene ingen hadde behov for - unntatt den som samlet dem opp. Det går an å vinne spill som «Trivial Pursuit» med «trivia» (trivialiteter).
- Trivium, latin, egentligen en plats, där tre vägar möts. Ordet användes sedan i överförd bemärkelse om tre kunskapsarter, som lades till grund för undervisningen, i det att dessa betraktades som tre till ett gemensamt mål ledande vägar, liksom de fyra kunskapsarter, som lärdes ut vid högre undervisning, erhöll benämningen quadrivium (egen där fyra vägar möts). Tillsammans bildade dessa två grupper vad medeltiden kallade "de sju fria konsterna".
- La culture générale désigne les connaissances en tout genre d'un individu, sans spécialisation. Elle fait partie du projet humaniste, trouvant ses origines dans la paideia grecque, traduite par Cicéron sous le terme d'humanitas, puis se mêlant lors de la Renaissance aux arts libéraux, par exemple chez Pic de la Mirandole.
|