In science fiction, the Three Laws of Robotics are a set of three rules written by Isaac Asimov, which almost all positronic robots appearing in his fiction must obey. Introduced in his 1942 short story "Runaround", although foreshadowed in a few earlier stories, the Laws state the following: According to the Oxford English Dictionary, the first passage in Asimov's short story "Liar!" (1941) that mentions the First Law is the earliest recorded use of the word robotics.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • In science fiction, the Three Laws of Robotics are a set of three rules written by Isaac Asimov, which almost all positronic robots appearing in his fiction must obey. Introduced in his 1942 short story "Runaround", although foreshadowed in a few earlier stories, the Laws state the following: According to the Oxford English Dictionary, the first passage in Asimov's short story "Liar!" (1941) that mentions the First Law is the earliest recorded use of the word robotics.
  • Die Robotergesetze wurden von Isaac Asimov in seiner Kurzgeschichte Runaround (1942) als „Grundregeln des Roboterdienstes“ erstmals beschrieben. Sie bilden den Hintergrund der in Ich, der Roboter (1950) gesammelten Science-Fiction-Erzählungen und prägen seither die Auffassung, was und wie ein Roboter sein sollte. Die von Asimov beschriebenen Roboter sind in ihrem Verhalten und ihren Entscheidungen an diese Gesetze gebunden. Die asimovschen Gesetze lauten: Ein Roboter darf kein menschliches Wesen (wissentlich) verletzen oder durch Untätigkeit gestatten, dass einem menschlichen Wesen (wissentlich) Schaden zugefügt wird. Ein Roboter muss den ihm von einem Menschen gegebenen Befehlen gehorchen – es sei denn, ein solcher Befehl würde mit Regel eins kollidieren. Ein Roboter muss seine Existenz beschützen, solange dieser Schutz nicht mit Regel eins oder zwei kollidiert. Man beachte, dass die Gesetze hierarchisch aufgebaut sind. Diese „Gesetze“ müssen als Vorlage eines Schriftstellers betrachtet werden. Konkrete Schritte für die tatsächliche Programmierung heutiger Industrie- und Haushaltsroboter können daraus nicht abgeleitet werden – hier gelten verschiedene Sicherheitsnormen. Roboter im militärischen Bereich folgen diesen Gesetzen ohnehin nicht. Siehe auch Sicherheit von Robotiksystemen. In Robots and Empire wurde ergänzend das „Nullte Gesetz“ abgeleitet, und die anderen Drei Gesetze entsprechend modifiziert: Ein Roboter darf die Menschheit nicht verletzen oder durch Passivität zulassen, dass die Menschheit zu Schaden kommt. Ein Roboter darf keinen Menschen verletzen oder durch Untätigkeit zu Schaden kommen lassen, außer er verstieße damit gegen das nullte Gesetz. Ein Roboter muss den Befehlen der Menschen gehorchen – es sei denn, solche Befehle stehen im Widerspruch zum nullten oder ersten Gesetz. Ein Roboter muss seine eigene Existenz schützen, solange dieses sein Handeln nicht dem nullten, ersten oder zweiten Gesetz widerspricht. Galt in der ersten Version der Asimov’schen Robotergesetze noch der einzelne Mensch als die höchste zu beschützende Instanz, so steht in den neuen vier Robotergesetzen die Menschheit über dem einzelnen Menschen. Besonders hier wird die Konsequenz aus dem hierarchischen Aufbau der Gesetze deutlich, da ein Roboter die Unversehrtheit einer Masse von Menschen derjenigen eines einzelnen Individuums vorziehen muss. Die Einführung des nullten Gesetzes ist deshalb als kritisch anzusehen, da es Robotern die Möglichkeit gibt, einzelne Menschen absichtlich zu verletzen oder gar zu töten, um die Menschheit zu beschützen. Dies wirft die grundsätzliche Frage auf, inwieweit es Robotern erlaubt sein sollte, Menschen zu schädigen. Scheinen die Gesetze auch klar, so sind sie doch nicht „narrensicher“, insbesondere weil sie vom Menschen eben menschlich und damit unvollständig betrachtet werden. Im Film I, Robot sieht man zum Beispiel, dass die drei Gesetze nicht ausschließen, dass Roboter die Macht übernehmen, um die Menschheit vor sich selbst zu schützen. Die Robotergesetze führen, wenn sie nicht in ihrer Gesamtheit betrachtet werden, zu Paradoxien, die in verschiedenen literarischen Werken und in Filmen dargestellt wurden. In der dritten Folge der Fernsehserie Raumpatrouille werden die Roboter zum „Hüter des Gesetzes“ . So übernehmen sie die Herrschaft in einem Bergwerk, um die Menschen nach einem Streit davon abzuhalten sich weiter selbst zu verletzen (siehe Gesetz 1). Dies ist eine Weiterentwicklung des Plots, der bereits 1941 Asimovs Erzählung Vernunft zugrunde liegt.
  • Les tres lleis de la robòtica van ser escrites per Isaac Asimov, un escriptor rus de ciència-ficció. Tots els robots dels seus relats i novel·les estan dissenyats per a complir-les. Apareixen per primera vegada al relat "Runaround", del 1942, recollit dins del llibre "Jo, robot". Les lleis diuen així: Un robot no pot fer mal a un ésser humà o, per inacció, permetre que un ésser humà prengui mal. Un robot ha d'obeir les ordres dels éssers humans, excepte si entren en conflicte amb la primera llei. Un robot ha de protegir la seva pròpia existència en la mesura que aquesta protecció no entri en conflicte amb la primera o la segona llei. Els robots actuaran sempre respectant les lleis de la robòtica, no com una regla moral sinó perquè l'estructura del seu "cervell positrònic" està construïda al voltant d'elles; de fet, construir robots que no s'hi basessin obligaria a refer tota la ciència de la robòtica. Aquestes lleis sorgeixen com a mesura de protecció dels humans. Segons Isaac Asimov, la concepció d'aquestes lleis volia contrarestar el temor a que els robots es poguessin rebel·lar i atacar als seus creadors, i no són més que una aplicació de les lleis de les eines, no formulades per ser massa evidents: una eina ha de ser segura, ha de fer la tasca per la que està fabricada i no s'ha de fer malbé (amb aquest ordre de prioritats).
  • Zákony robotiky jsou pravidla chování robotů, definované Isaacem Asimovem v jeho povídkách a později románech. Principy, které tyto zákony představují, jsou považovány za obecné shrnutí základních požadavků na vývoj a používání robotů. V původní podobě existovaly následující tři zákony: 1 Robot nesmí ublížit člověku nebo svou nečinností dopustit, aby mu bylo ublíženo. 2) Robot musí poslechnout člověka, kromě případů, kdy je to v rozporu s prvním zákonem. 3) Robot se musí chránit před poškozením, kromě případů, kdy je to v rozporu s prvním nebo druhým zákonem. V pozdějších románech se objevily doplňky těchto tří zákonů, z nichž nejdůležitějším je tzv. nultý zákon robotiky, který zní: 0) Robot nesmí ublížit lidstvu nebo svou nečinností dopustit, aby mu bylo ublíženo. Ostatní zákony byly upraveny přidáním „kromě případů, kdy je to v rozporu s nultým zákonem“. Na rozdíl od původních tří zákonů měl být nultý zákon vytvořen robotem (R. Daneel v Roboti a Impérium). Tento zákon vyvolal u fanoušků rozporuplné reakce a obvykle není považován za jeden ze základních zákonů, ačkoliv robotům dovoluje ochraňovat celé lidstvo na úkor jednotlivců.
  • En ciencia ficción las tres leyes de la robótica son un conjunto de normas escritas por Isaac Asimov, que la mayoría de los robots de sus novelas y cuentos están diseñados para cumplir. En ese universo, las leyes son "formulaciones matemáticas impresas en los senderos positrónicos del cerebro" de los robots (lo que hoy llamaríamos ROM). Aparecidas por primera vez en el relato Runaround, establecen lo siguiente: Un robot no debe dañar a un ser humano o, por su inacción, dejar que un ser humano sufra daño. Un robot debe obedecer las órdenes que le son dadas por un ser humano, excepto si estas órdenes entran en conflicto con la Primera Ley. Un robot debe proteger su propia existencia, hasta donde esta protección no entre en conflicto con la Primera o la Segunda Ley. Esta redacción de las leyes es la forma convencional en la que los humanos de las historias las enuncian; su forma real sería la de una serie de instrucciones equivalentes y mucho más complejas en el cerebro del robot. Asimov atribuye las tres Leyes a John W. Campbell, que las habría redactado durante una conversación sostenida el 23 de diciembre de 1940. Sin embargo, Campbell sostiene que Asimov ya las tenía pensadas, y que simplemente las expresaron entre los dos de una manera más formal. Las tres leyes aparecen en un gran número de historias de Asimov, ya que aparecen en toda su serie de los robots, así como en varias historias relacionadas, y la serie de novelas protagonizadas por Lucky Starr. También han sido utilizadas por otros autores cuando han trabajado en el universo de ficción de Asimov, y son frecuentes las referencias a ellas en otras obras, tanto de ciencia ficción como de otros géneros.
  • Robotiikan kolme pääsääntöä on Isaac Asimovin Robotti-sarjan scifi-kirjoissaan luoma eräänlainen moraalisäännöstö roboteille.
  • Les Trois lois de la robotique, écrites par l'écrivain de science-fiction Isaac Asimov, sont des règles auxquelles tous les robots positroniques qui apparaissent dans sa fiction doivent obéir. Exposées pour la première fois dans sa nouvelle Cercle vicieux (Runaround, 1942) mais annoncées dans quelques histoires plus anciennes, les lois sont : Un robot ne peut porter atteinte à un être humain, ni, restant passif, permettre qu'un être humain soit exposé au danger. Un robot doit obéir aux ordres que lui donne un être humain, sauf si de tels ordres entrent en conflit avec la première loi. Un robot doit protéger son existence tant que cette protection n'entre pas en conflit avec la première ou la seconde loi. Au cours du cycle des livres sur les robots, une loi zéro, qui prendra une importance considérable, sera instituée par deux robots, R. Giskard Reventlov et R. Daneel Olivaw, dans la nouvelle Les Robots et l'Empire. Cette Loi zéro placera ou tentera de placer la sécurité de l'humanité avant celle d'un individu. Cependant, cette loi n'est pas codée dans le hardware des cerveaux positroniques, à la différence des trois premières, et elle est une loi de type software, puisque "déduite" par le robot R. Giskard Reventlov. C'est d'ailleurs pour cette raison que le robot R. Giskard Reventlov sera pris d'un dysfonctionnement fatal (« robofreeze ») lorsqu'il tentera de la formuler, ce qui semble une violation de la première loi. D'après le Oxford English Dictionary, le premier passage dans la nouvelle d'Asimov nommée Menteur ! qui mentionne la première loi est la plus ancienne mention enregistrée du mot « robotique ». Asimov n'en était pas conscient initialement; il a supposé que le mot existait déjà, par analogie avec « mécanique », et d'autres termes similaires dénotant des branches de science appliquée. Les trois lois forment un principe d'organisation et un thème unifiant l'œuvre de fiction d'Asimov, apparaissant dans son Cycle des Robots, et d'autres histoires reliées à celui-ci, comme dans son cycle de Lucky Starr, fiction pour jeune adulte orientée scientifiquement. D'autres auteurs travaillant dans l'univers fictif d'Asimov les ont adoptées, et des références (souvent parodiques) apparaissent dans une bonne part de la science fiction, et dans d'autres genres. Asimov considérait que ses lois devaient être universelles pour les robots. Aussi, assistant à la projection de 2001 : L'Odyssée de l'espace, il quitta avec bruit la salle lorsque l'ordinateur HAL 9000 viola sa première loi en s'attaquant à des humains.
  • A sci-fiben a robotika három törvényét Isaac Asimov alkotta meg. A történeteiben szereplő robotok zöme ezen szabályokat követi. Először a Körbe-körbe című novellájában olvashatóak, a következő formában: A robotnak nem szabad kárt okoznia emberi lényben, vagy tétlenül tűrnie, hogy emberi lény bármilyen kárt szenvedjen. A robot engedelmeskedni tartozik az emberi lények utasításainak, kivéve, ha ezek az utasítások az első törvény előírásaiba ütköznének. A robot tartozik saját védelméről gondoskodni, amennyiben ez nem ütközik az első vagy második törvény bármelyikének előírásaiba. Az Oxford English Dictionary szerint a robotika szó a Te hazug! című novellában szereplő első törvényben fordult elő először. Asimov eleinte nem tudott nyelvújításáról: úgy hitte, a szó a mechanika, hidraulika és egyéb tudományágak összefoglaló neve volt. A három törvénynek meghatározó szerepe van Asimov írásaiban, az Alapítvány–Birodalom–Robot sorozatban ugyanúgy, mint A Jupiter holdjaiban, s írók hivatkoznak rá a science fictionön innen és túl. Mesterséges intelligencián dolgozó tudósok is gondolkoznak saját jövőbeli robotjaiknak asimovi törvényekkel való felruházásán.
  • Nella fantascienza, le Tre leggi della robotica sono un insieme di leggi scritte da Isaac Asimov, noto scrittore di fantascienza, alle quali obbediscono gran parte dei robot che compaiono nei suoi racconti. Le tre leggi della robotica sono: Un robot non può recar danno a un essere umano né può permettere che, a causa del proprio mancato intervento, un essere umano riceva danno. Un robot deve obbedire agli ordini impartiti dagli esseri umani, purché tali ordini non contravvengano alla Prima Legge. Un robot deve proteggere la propria esistenza, purché questa autodifesa non contrasti con la Prima e con la Seconda Legge. (Manuale di Robotica, 56a Edizione - 2058 d.C.)
  • ロボット工学三原則(ロボットこうがくさんげんそく、Three Laws of Robotics)はロボットが従う原則であり、SF作家アイザック・アシモフによって書かれた。ロボット三原則(ロボットさんげんそく)とも言われる。 アシモフの小説内に登場するロボットは、ほぼ例外無くこの原則に従うように描かれている。 作中においては、三原則それ自体がミステリの源泉ともなっている。しばしば、ロボットが一見不合理な行動をとるが、その謎は三原則に沿って解き明かされていくのである。アシモフ以前のSF作品には現在ではフランケンシュタイン・コンプレックスと呼ばれるテーマ、すなわちロボットが造物主たる人間を破滅させるというプロットがしばしば登場していた。これに対しロボットの安全装置として機能するのがロボット三原則である。 現実の応用においては、三原則をそのままロボットに適用するとフレーム問題を引き起こす。三原則を安全・便利・長持ちと読み替えることで家電製品にも適用できることが知られている。人間の道徳律にもあてはめることができる。三原則の理念はその後のロボット作品に影響を与え、ロボットやサイボーグなどがアイデンティティーの確立や人間と接し方などでジレンマを感じ苦悩するといった材料となった。 アシモフは三原則だけでは解決しえない命題も提示している。『ロボットと帝国』では第1条の人間を人類に置き換えた第零法則が登場した。そこからは「人間」とは、「人類」とはなにかと言う問いも生まれる。
  • De wetten van de robotica zijn expliciet ingebouwde, dwingende gedragsregels van de fictieve robots die voorkomen in het universum van de sciencefiction-auteur Isaac Asimov en zijn opvolgers. Het gedrag dat hieruit voortvloeit, staat onvoorwaardelijk boven elk ander gedrag.
  • Problem zasad moralnych jakimi będą się kierowały urządzenia wyposażone w sztuczną inteligencję pojawił się znacznie wcześniej niż realne możliwości produkcji takich urządzeń. Początkowo rozważano go jedynie w literaturze fantastycznej, dziś jest to realny problem niejednego rządu.
  • As Três Leis da Robótica são leis que foram elaboradas pelo escritor Isaac Asimov em seu livro de ficção I, Robot ("Eu, Robô") que dirigem o comportamento dos robôs. São elas: 1ª lei: Um robô não pode ferir um ser humano ou, por omissão, permitir que um ser humano sofra algum mal.. 2ª lei: Um robô deve obedecer as ordens que lhe sejam dadas por seres humanos, exceto nos casos em que tais ordens contrariem a Primeira Lei. 3ª lei: Um robô deve proteger sua própria existência desde que tal proteção não entre em conflito com a Primeira e Segunda Leis. O objetivo das leis, segundo o próprio Asimov, era tornar possível a existência de robos inteligentes (as leis pressupõem inteligência suficiente para distinguir o bem do mal) e que não se revoltassem contra o domínio humano. Adicionalmente, ainda segundo o próprio Asimov, as leis lhe deram o mote para um número grande de histórias, baseadas em diferentes interpretações das leis. Quando escreveu Os Robôs do Amanhecer, Asimov introduziu um Robô, chamado R. Giskard, que tinha sido de uma menina, filha de um famoso roboticista do planeta Aurora, Dr Han Falstolfe. Esta menina, a custa de "mexer" no cérebro robótico (como as crianças inteligentes geralmente fazem com seus brinquedos) acabou introduzindo em Giskard características que nem mesmo ela se dava conta. O próprio robô ocultou da menina suas faculdades especiais. É Giskard que mais tarde elabora a lei zero, mas esta lei era só dele, e de R. Daniel, e jamais se tornou de conhecimento público. Esta lei zero foi incorporada por R. Daniel aos robôs que ele mesmo construiu (inclusive uma robô-mulher com quem Seldon viveu). A 'Lei Zero': um robô não pode fazer mal à humanidade e nem, por inacção, permitir que ela sofra algum mal. Desse modo, o bem da humanidade é primordial ao dos indivíduos. A chamada lei zero, porém, tem o sério problema de transferir ao robô o poder (possibilidade) de avaliar, diante das situações concretas, se o interesse da humanidade se sobrepõe ao interesse individual. Tal possibilidade abre uma perigosa brecha para a ditadura das máquinas, que elegeriam por si qual é o bem maior, sendo-lhe permitido, inclusive, fazer o mal a um ser humano (indivíduo), caso entendam que isso é melhor para a humanidade. Essa ditadura das máquinas é insinuada no último conto de I, robot, "O Conflito Evitável", no qual o Coordenador Mundial (o governador-geral das 4 regiões em que a Terra se dividiu após superar as divisões nacionais) entrevista Susan Calvin e chegam a conclusão de que as máquinas aos poucos estão tomando o controle dos destinos do planeta. Segundo o conto, alguns humanos (a Sociedade em Prol da Humanidade) descontentes com o poder que as máquinas passaram a ter, começam a sabotar os sistemas de produção, distribuição e organização da mão-de-obra, para que a culpa da desordem mundial recaísse sobre os robôs. Entretanto, as máquinas começam a fazer um jogo de lógica e influência com a humanidade para, aos poucos, eliminar os revoltosos para o bem geral da resto da população do planeta. Mas isto foi antes da elaboração da lei zero, por Giskard. Leis de Clarke Leis de Newton Lei de Murphy Leis de Kepler Leis de Kirchhoff A revolta das máquinas Robôs com ética Ficcionista e visionário do futuro
  • Scriitorul Isaac Asimov defineşte în literatura ştiinţifico-fantastică cele trei legi ale roboticii. O mare parte din creaţia lui Asimov este construită în jurul celor trei legi ale roboticii pe care autorul le-a creat pentru stabili parametrii clari ai funcţionării roboţilor, pentru a preveni ca aceştia să scape de sub control.
  • На обложке сборника «Я, Робот» А. Азимова — робот из рассказа «Хоровод», первого, в котором были описаны Три Закона Три закона роботехники в научной фантастике — обязательные правила поведения для роботов, впервые сформулированные Айзеком Азимовым в рассказе «Хоровод». Законы гласят: Трём Законам, а также возможным причинам и следствиям их нарушения, посвящён цикл рассказов Азимова о роботах . В некоторых из них, наоборот, рассматриваются непредвиденные последствия соблюдения роботами Трёх Законов. В одном из рассказов цикла персонаж Азимова приходит к заключению об этической основе Трёх Законов: «…если хорошенько подумать, Три Закона роботехники совпадают с основными принципами большинства этических систем, существующих на Земле… попросту говоря, если Байерли исполняет все Законы роботехники, он — или робот, или очень хороший человек» В 1986 году в заключительном романе из серии «Основание» Азимов предложил Нулевой Закон: Три закона роботехники — объединяющая тема для всей фантастики Азимова, включая не только цикл о роботах, но и некоторые другие произведения. В настоящее время специалисты в области искусственного интеллекта (ИИ) ведут споры о том, применимы ли Три Закона в реальной робототехнической практике и какую роль они могут сыграть в будущем.
  • Robotikens lagar är inom science fiction en uppsättning idiotsäkra spärrar i form av lagar för robotar, vilka gör det omöjligt för dem att ställa till med stora skador. Eftersom det ursprungligen handlade om tre lagar så är de även kända som Robotikens tre lagar. Lagarna formulerades under 1940-talet av författaren Isaac Asimov, tillsammans med John W Campbell som då var redaktör för science fiction-tidskriften Astounding Science Fiction, för Asimovs robotnoveller som under 40-talet publicerades i "Astounding" och 1950 i bokform i novellsamlingen Jag, Robot. Lagarna har tagits upp av andra författare och ligger till grund även för deras robotberättelser.
  • Три закони робототехніки Айзека Азімова Робот не може заподіяти шкоду людині, або своєю бездіяльністю дозволити, щоб людині була заподіяна шкода; Робот повинен підкорятися наказам людини, за винятком тих, котрі суперечать першому пункту; Робот повинен захищати самого себе, якщо тільки його дії не суперечать першому і другому пунктам. Ці три основні закони — наскрізна тема оповідань про роботів Айзека Азімова. Письменник створив особливу професію — робопсихолога, спеціаліста, що на основі трьох законів роботехніки інтерпретує поведінку роботів. Видатним робопсихологом була Сюзан Кальвін. Айзеку Азімову також належить термін роботехніка, який переріс область наукової фантастики й увійшов у реальне життя. Наприкінці життя в романах із циклу "Заснування" Азімов запровадив четвертий, або нульовий закон роботехніки, яким керується Даніл Р. Оліво — робот віком понад двадцять тисяч років Робот не може заподіяти своїми діями чи бездіяльністю шкоди людству.
  • 机器人三定律(Three Laws of Robotics)是科幻小说家艾萨克·阿西莫夫在他的机器人相关作品和其他机器人相关小说中为机器人设定的行为准则,是阿西莫夫除“心理史学”外另一个著名的虚构学说: 第一法則 機器人不得傷害人類,或袖手旁觀坐視人類受到傷害; 第二法則 除非違背第一法則,機器人必須服從人類的命令; 第三法則 在不違背第一及第二法則下,機器人必須保護自己。 但在1985年,《機器人與帝國》這本書中,艾西莫夫將三大法則擴張為四大法則: 第零法則 機器人不得傷害人類整體,或袖手旁觀坐視人類整體受到傷害; 第一法則 除非違背第零法則,機器人不得傷害人類,或袖手旁觀坐視人類受到傷害; 第二法則 除非違背第零或第一法則,機器人必須服從人類的命令; 第三法則 在不違背第零至第二法則下,機器人必須保護自己。 「机器人三定律」在他于1942年发表的作品Runaround(《转圈圈》,《我,机械人》中的一个短篇)中第一次明确提出,并且成为他的很多小说,包含基地系列小说中机器人的行为准则和故事发展的线索。机器人被设计为遵守这些准则,违反准则会导致机器人受到不可恢复的心理损坏。但是在某些场合,这样的损坏是不可避免的。在两个人互相造成伤害时,机器人不能任人受到伤害而无所作为,但是这会造成对另一个人的伤害,在一些小说中这造成了机器人的自毁。 他在小说中提出了三定律的很多变体。这些对机器人行为准则的修改成为他的很多故事的主线。在Little Lost Robot(《消失无踪》,《我,机械人》中的一个短篇)中为了避免机器人无谓地阻止人类进行低危险性工作,第一定律中的后半部分被去掉了,但是也产生了一些其他的问题。在Robot Dreams(《机械人之梦》,同名小说中的一个短篇)中,一个机器人做了个关于取消第一定律和第二定律的梦,导致了他的毁灭。在机器人与帝国中,一些机器人的系统中“人类的定义”被修改(说话没有该星球的口音就不是人类),而攻击人类。在科幻电影Bicentennial Man(《双百人》,原为短篇小說,后改编为中篇小说《正子人》)中,一个机器人为了成为人,将自己的机械部分逐步替换成组织,并且在最后用自己的贡献和牺牲换来了人类的认同和保护机器人的法律的产生。 三定律在科幻小说中大放光彩,在一些其他作者的科幻小说中的机器人也遵守这三条定律。同时,三定律也具有一定的现实意义,在三定律基础上建立新兴学科「机械伦理学」旨在研究人类和机械之间的关系。虽然截至2006年,三定律在现实机器人工业中没有应用,但目前很多人工智能和机器人领域的技术专家也认同这个准则,随着技术的发展,三定律可能成为未来机器人的安全准则。
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
dbpprop:spokenWikipediaProperty
  • Three_Laws_Audio.ogg
  • 2008-11-28 (xsd:date)
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • In science fiction, the Three Laws of Robotics are a set of three rules written by Isaac Asimov, which almost all positronic robots appearing in his fiction must obey. Introduced in his 1942 short story "Runaround", although foreshadowed in a few earlier stories, the Laws state the following: According to the Oxford English Dictionary, the first passage in Asimov's short story "Liar!" (1941) that mentions the First Law is the earliest recorded use of the word robotics.
  • Die Robotergesetze wurden von Isaac Asimov in seiner Kurzgeschichte Runaround (1942) als „Grundregeln des Roboterdienstes“ erstmals beschrieben. Sie bilden den Hintergrund der in Ich, der Roboter (1950) gesammelten Science-Fiction-Erzählungen und prägen seither die Auffassung, was und wie ein Roboter sein sollte. Die von Asimov beschriebenen Roboter sind in ihrem Verhalten und ihren Entscheidungen an diese Gesetze gebunden.
  • Les tres lleis de la robòtica van ser escrites per Isaac Asimov, un escriptor rus de ciència-ficció. Tots els robots dels seus relats i novel·les estan dissenyats per a complir-les. Apareixen per primera vegada al relat "Runaround", del 1942, recollit dins del llibre "Jo, robot". Les lleis diuen així: Un robot no pot fer mal a un ésser humà o, per inacció, permetre que un ésser humà prengui mal.
  • Zákony robotiky jsou pravidla chování robotů, definované Isaacem Asimovem v jeho povídkách a později románech. Principy, které tyto zákony představují, jsou považovány za obecné shrnutí základních požadavků na vývoj a používání robotů. V původní podobě existovaly následující tři zákony: 1 Robot nesmí ublížit člověku nebo svou nečinností dopustit, aby mu bylo ublíženo.
  • En ciencia ficción las tres leyes de la robótica son un conjunto de normas escritas por Isaac Asimov, que la mayoría de los robots de sus novelas y cuentos están diseñados para cumplir. En ese universo, las leyes son "formulaciones matemáticas impresas en los senderos positrónicos del cerebro" de los robots (lo que hoy llamaríamos ROM).
  • Robotiikan kolme pääsääntöä on Isaac Asimovin Robotti-sarjan scifi-kirjoissaan luoma eräänlainen moraalisäännöstö roboteille.
  • Les Trois lois de la robotique, écrites par l'écrivain de science-fiction Isaac Asimov, sont des règles auxquelles tous les robots positroniques qui apparaissent dans sa fiction doivent obéir. Exposées pour la première fois dans sa nouvelle Cercle vicieux (Runaround, 1942) mais annoncées dans quelques histoires plus anciennes, les lois sont : Un robot ne peut porter atteinte à un être humain, ni, restant passif, permettre qu'un être humain soit exposé au danger.
  • A sci-fiben a robotika három törvényét Isaac Asimov alkotta meg. A történeteiben szereplő robotok zöme ezen szabályokat követi. Először a Körbe-körbe című novellájában olvashatóak, a következő formában: A robotnak nem szabad kárt okoznia emberi lényben, vagy tétlenül tűrnie, hogy emberi lény bármilyen kárt szenvedjen. A robot engedelmeskedni tartozik az emberi lények utasításainak, kivéve, ha ezek az utasítások az első törvény előírásaiba ütköznének.
  • Nella fantascienza, le Tre leggi della robotica sono un insieme di leggi scritte da Isaac Asimov, noto scrittore di fantascienza, alle quali obbediscono gran parte dei robot che compaiono nei suoi racconti. Le tre leggi della robotica sono: Un robot non può recar danno a un essere umano né può permettere che, a causa del proprio mancato intervento, un essere umano riceva danno.
  • De wetten van de robotica zijn expliciet ingebouwde, dwingende gedragsregels van de fictieve robots die voorkomen in het universum van de sciencefiction-auteur Isaac Asimov en zijn opvolgers. Het gedrag dat hieruit voortvloeit, staat onvoorwaardelijk boven elk ander gedrag.
  • Problem zasad moralnych jakimi będą się kierowały urządzenia wyposażone w sztuczną inteligencję pojawił się znacznie wcześniej niż realne możliwości produkcji takich urządzeń. Początkowo rozważano go jedynie w literaturze fantastycznej, dziś jest to realny problem niejednego rządu.
  • As Três Leis da Robótica são leis que foram elaboradas pelo escritor Isaac Asimov em seu livro de ficção I, Robot ("Eu, Robô") que dirigem o comportamento dos robôs. São elas: 1ª lei: Um robô não pode ferir um ser humano ou, por omissão, permitir que um ser humano sofra algum mal.. 2ª lei: Um robô deve obedecer as ordens que lhe sejam dadas por seres humanos, exceto nos casos em que tais ordens contrariem a Primeira Lei.
  • Scriitorul Isaac Asimov defineşte în literatura ştiinţifico-fantastică cele trei legi ale roboticii. O mare parte din creaţia lui Asimov este construită în jurul celor trei legi ale roboticii pe care autorul le-a creat pentru stabili parametrii clari ai funcţionării roboţilor, pentru a preveni ca aceştia să scape de sub control.
  • Robotikens lagar är inom science fiction en uppsättning idiotsäkra spärrar i form av lagar för robotar, vilka gör det omöjligt för dem att ställa till med stora skador. Eftersom det ursprungligen handlade om tre lagar så är de även kända som Robotikens tre lagar.
rdfs:label
  • Three Laws of Robotics
  • Robotergesetze
  • Lleis de la robòtica
  • Zákony robotiky
  • Tres leyes de la robótica
  • Robotiikan kolme pääsääntöä
  • Trois lois de la robotique
  • A robotika három törvénye
  • Tre leggi della robotica
  • ロボット工学三原則
  • De drie wetten van de robotica
  • Etyka Robotów
  • Leis da Robótica
  • Cele Trei Legi ale Roboticii
  • Три закона роботехники
  • Robotikens lagar
  • Три закони робототехніки
  • 机器人三定律
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of