| dbpprop:abstract
|
- Theodor Herzl (May 2, 1860 — July 3, 1904) was an Austro-Hungarian journalist and the father of modern political Zionism.
- Theodor Herzl war ein österreichischer Schriftsteller, Publizist und Journalist und der Begründer des modernen politischen Zionismus.
- Theodor Herzl, en hongarés: Tivadar Herzl, en hebreu Benjamin Ze'ev (בנימין זאב), va néixer el 2 de maig de de 1860 a Budapest en una famila jueva secular. Quan va complir 18 anys, la seva família es trasllada a Viena, on estudia Dret, obtenint el Doctorat el 1884. Va treballar com a escriptor, dramaturg i periodista. Exercint l'última d'aquestes funcions, arriba a París per a treballar com a corresponsal en el Neue Freie Presse. Comença a ser sensibilitzat sobre la realitat de l'antisemitisme en conèixer el Cas Dreyfus. L'any 1896 escriu Der Judenstaat (L'Estat Jueu), on proposa que el "Problema Jueu" és un assumpte de política internacional i que com a tal ha de ser tractat. Promou la creació de la OSM i organitza el Primer Congrés Sionista el 1897. El 1902 publica Alteneuland (La Vella Nova Terra) on presenta el futur Estat Jueu com una utopia socialista. Mor el 3 de juliol de 1904 a Edlach de pneumònia, però ja venia arrossegant greus problemes cardíacs.
- Theodor Herzl byl rakouský židovský novinář, nejvýznamnější představitel sionismu a „duchovní otec“ Státu Izrael.
- Theodor Herzl,, fue un periodista y escritor austrohúngaro, fundador del sionismo político moderno .
- Theodor Herzl oli itävalta-unkarilainen juutalainen journalisti ja nykyaikaisen sionismin luoja. Hänen hepreankielinen nimensä oli Binjamin Ze'ev.
- Theodor Herzl, de son nom hébreu Benjamin Ze'ev (בנימין זאב), né le 2 mai 1860 à Budapest et mort le 3 juillet 1904 à Edlach, est un journaliste et écrivain juif autrichien. Fondateur du mouvement sioniste au Congrès de Bâle en 1897, il est l'auteur de Der Judenstaat (« L'État des Juifs ») en 1896 et fondateur du Fonds national juif pour l'achat de terres en Palestine.
- Fájl:Theodore Herzl. jpg Herzl Tivadar Herzl Tivadar író, politikus.
- Ebreo ungherese di lingua tedesca, fu il fondatore del movimento politico del sionismo. Nato in via Dohány nel posto dove oggi sorge il Museo Ebraico di Budapest e la Singagoga di Budapest. Conclusi gli studi al Ginnasio Evangelico di Budapest, si trasferì a Vienna per studiare diritto e letteratura, prendendo il dottorato in legge nel 1884. Dal 1891 divenne corrispondente da Parigi del giornale Neue Freie Presse. A Parigi ebbe modo di seguire l'affare Dreyfus e conoscere quanto radicato fosse nella società europea l'antisemitismo. Nel 1896 pubblicò Der Judenstaat (Lo stato Ebraico) dove propugnava ai governi europei l'idea che si creasse lo stato Ebraico in Palestina dove gli ebrei sarebbero stati l'avamposto della civiltà europea contro la barbarie musulmana. Insieme a Max Nordau, Herzl è il padre del sionismo e il fondatore del Movimento sionista al congresso di Basel Basilea del 1897, in cui venne eletto presidente. Sostenne il diritto degli ebrei di fondare uno stato ebraico, in Palestina o in Uganda,(come proposto dagli Inglesi). Questa patria sarebbe dovuta servire per accogliere gli ebrei che avessero voluto o non avessero potuto vivere serenamente nel paese in cui abitavano. La sua salma fu in un primo momento sepolta accanto a quella del padre a Döbling per poi essere trasferita - in ottemperanza alle sue volontà testamentarie – nel 1950 a Gerusalemme.
- テーオドール・ヘルツル（ハンガリー語：Herzl Tivadar、ドイツ語：Theodor Herzl、1860年5月2日 - 1904年7月3日）は、失われた祖国イスラエルを取り戻すシオニズム運動を起こした一人。ヘブライ語ではבנימין זאב הרצל（Binyamin Ze'ev Herzl、ビニャミン・ゼエヴ・ヘルツェル）。
- Binjamin Se'ev Ben Jaakob (Theodor) Herzl was een Joods-Oostenrijkse activist, journalist en publicist. Hij wordt als de vader van het moderne zionisme beschouwd.
- Theodor Herzl var en østerriksk-jødisk journalist som grunnla den politiske sionismen. Herzl ble født i Budapest, men familien flyttet tidlig til Wien. Her ble han utdannet jurist, men han var mer interessert i journalistikk og litteratur. Som ung mann var han aktiv i Burschenschaften, som strebet etter tysk enhet under mottoet Ehre, Freiheit, Vaterland. Hans tidlige arbeide hadde liten forbindelse til jødisk liv. Han var korrespondent for Neue Freie Presse i Paris, og skrev mer beskrivende enn politisk. Senere ble han litteraturredaktør for Neue Freie Presse. Herzl skrev også komedier og dramaer for Wiens teaterscener. Som korrespondent i Paris dekket han rettssaken mot den jødiske offiseren Alfred Dreyfus, og Herzl ble forskrekket over den antisemittismen han så i Frankrike. Etter denne erfaringen bestemte Herzl seg for å anvende sine kunnskaper og sin respekterte stilling til å hjelpe det jødiske folket. I 1896 publiserte han boken Der Judenstaat, hvor han hevdet at jødene måtte etablere sin egen stat i Palestina. Ettersom det på Herzls tid særlig var jødene i Russland som ble forfulgt og massakrert, var det først og fremst de russiske jødene som støttet Herzls idé. Mange av de europeiske jødene, særlig i Østerrike, Tyskland og Frankrike, som var assimilerte, avviste imidlertid Herzls sionisme. Slik de så det, ønsket de ikke å forlate Europas teatre, kafeer og universiteter til fordel for en gold ørken. Mange av dem hadde holdt til i Europa i over et årtusen, og følte seg først og fremst som tyskere, franskmenn etc.
- Theodor (Benjamin Ze'ev) Herzl, – austrowęgierski dziennikarz żydowskiego pochodzenia, twórca i główny ideolog syjonizmu.
- Theodor Herzl foi um jornalista judeu austríaco que se tornou fundador do moderno Sionismo político. Seu nome em hebraico era Benjamin Ze'ev (בנימין זאב).
- Theodor Herzl, a fost un ziarist şi dramaturg austro-ungar evreu, care a devenit un luptător pentru dreptul la autodeterminare al poporului evreu, a lansat noţiunea de sionism şi a fondat Organizaţia Sionistă şi aşa - numitul sionism politic. Numele lui în ebraică era Binyamin Ze'ev Herzl בנימין זאב הרצל şi e supranumit vizionarul statului Israel חוזה מדינת ישראל, deoarece a crezut cu tărie că se poate crea din nou un stat pentru poporul evreu şi a pregătit condiţii pentru realizarea acestei viziuni. Herzl s-a născut în Budapesta, a locuit cea mai mare parte a timpului la Viena. A fost educat ca jurist, dar a preferat literatura şi jurnalismul. A fost, între altele, autorul unor drame şi comedii în limba germană.
- Файл:Herzl. jpg Теодор Герцль Теодор Герцль — австрийский писатель еврейского происхождения, журналист. Основоположник идеологии политического сионизма, провозвестник еврейского государства и создатель Всемирной сионистской организации. В честь Теодора Герцля назван город Герцлия.
- Theodor Herzl, född 2 maj 1860 i Budapest, Ungern, död 3 juli 1904 i Edlach, Niederösterreich, Österrike; österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen. En av de många judar som hade assimilerats i det europeiska samhället hette Theodor Herzl. Han föddes i Ungern men blev senare journalist för en tidning i Wien. Som korrespondent i Paris under fyra år mellan 1891-1895 fick han tillfälle i akt att bevaka den mycket omtalade rättegången mot den fransk-judiske officeren Alfred Dreyfus. Rättegången visade sig vara ihopsatt av en grupp personer med antisemitiska åsikter och var ämnad att sätta Dreyfus i fängelse för ett brott som han överhuvudtaget inte hade begått. Denna orättvisa påverkade Herzl. För honom var det uppenbart att Dreyfus ställdes inför rätta bara på grund av sin judiska bakgrund. Efter Dreyfusaffären bestämde Herzl sig för att använda sina kunskaper och sin respekterade ställning, som framstående journalist, åt att hjälpa det judiska folket. 1896 publicerade Herzl boken Judestaten. Där argumenterade Herzl för att judar måste skapa en egen stat. Att den skulle ligga i Palestina var inte självklart för Herzl. Han angav även Argentina som en möjlighet, på grund av landets rika natur och stora yta. Vid sionistkongressen 1903 föreslog han att kongressen skulle anta Storbritanniens erbjudande att öppna Västafrika för sionistisk immigration, men kongressen beslöt att förespråka Palestina som den lämpligaste platsen för en judisk stat. Före utgivningen av Herzls Judestaten, fanns sedan 1860 och 1870-talet personer som hävdade att det inte längre fanns något alternativ för judarna annat än att skapa sin egen stat. Men det var Herzl som i praktiken gjorde det omöjliga möjligt. Grundidén var att med hjälp av en eller fler stormakter bygga upp judestaten. Därför kan man säga att skillnaden mellan Herzls sionism och tidigare sionistiskt influerade idéer är att Herzls idéer, den politiska sionismen, var i praktiken mycket mer genomtänkt och mer praktiskt genomförbar. Tanken att det judiska folket skulle flytta till Palestina och bilda Israel i smyg var otänkbart, enligt Herzl. Eftersom de östeuropeiska judarna, speciellt de ryska, drabbades av pogromer så var det omöjligt att leva kvar i Östeuropa. En stor massutvandring startade, främst till USA, men också till Västeuropa. Detta oroade de rika judarna som lyckats assmilera sig i den nationella bourgeoisin. Många, däribland även Herzl, ansåg att de fattiga östeuropeiska judarna tog antisemitismen med sig. Dit de fattiga judarna kom, dit kom också antisemitismen, och om invandringen till Västeuropa blev för stor skulle alltså de själva ta skada, resonerade de. På så sätt blev också den tänkta judestaten en åtgärd för att se till att de fattiga, östeuropeiska judarna, flyttade någon annan stans än till Västeuropa. "Den statsbildande rörelse, som jag föreslår, torde emellertid lika litet skada de israelitiska fransmännen som 'assimilerade' i andra länder. Tvärtom, den skulle gagna dem! Ty, för att använda Darwins ord, de skulle inte längre bli störda i sin 'kromatiska funktion'. De skulle lugnt kunna assimilera sig, emedan den nuvarande antisemitismen för alltid skulle bringas till tystnad. Man kommer också att lita på att de är assimilerade ända in i själen, när den nya judestaten med sina bättre institutioner har blivit verklighet, och de ändå stannar kvar där de är. De 'assimilerade' kommer att ha ännu större fördel än de kristna medborgarna av att de stamtrogna judarna försvinner. Ty de assimilerade kommer att slippa den oroande, oberäkneliga och ofrånkomliga konkurrensen från det judiska proletariatet, som på grund av politiskt tryck och ekonomisk nöd kastas från ort till ort, från land till land. " Theodor Herzl, Judestaten. Renè Coeckelberghs Partisanförlag 1971. Målet var också att det var de fattiga judarna som skulle vara de allra första som åkte till judestaten och byggde upp det nya landet. Därefter skulle fler och fler välbeställda att anlända. När Herzl avled den 3 juli 1904 på grund av sviktande hälsa, kunde man tro att hela idén om en judisk stat skulle överges. Men arbetet fortsatte och förhandlingarna sköttes av den framstående judisk-brittiske professorn i kemi Chaim Weizmann. Herzls idéer om judiska en judisk stat lade grunden till att Israel sedermera bildades. Herzl kom dock inte ensam fram till dessa slutsatser, utan det låg i tiden. Herzl var förnuftig nog att inte heller anse nåt annat, utan byggde vidare på dessa idéer om det judiska folket. I sin bok Judestaten skriver han att han inte har hittat en definitiv lösning till problemet, men en början till en lösning. Undermedvetet så visade han sionismens anhängare vägen, och den vägen var mot självständighet. Eftersom många judar inte höll med Herzl, speciellt de liksom Herzl assimilerade judarna, om vissa frågor så skrev Herzl i sin bok Judestaten "Men först måste det ljusna i sinnena" . 1948, 52 år efter publiceringen av Judestaten, bildades staten Israel.
- Theodor Herzl, politik siyonizmin kurucusu, gazeteci. Budapeşteli ortasınıf bir ailenin ferdidir. Viyana Üniversitesinde hukuk eğitimi aldı. Avukat sıfatını taşısa da mesleğinin yerine yazarlık yaptı, çeşitli oyunlar yazdı. O zamanlar İsrail devleti olmadığından bir Yahudi devletinin kurulmasını tasarladı. Siyonizm üstüne kapsamlı çalışmalar yaptı. Fransa'da ortaya çıkan "Drefuss Olayı" hem onun yaşamına hem de siyonizm fikrinin seyrine yön verdi. Yahudilerin tüm dünyada ezildiği ve acı çektiği düşüncesinden hareketle "Yahudi Devleti" adlı kitabını yayınladı. 1897 yılında Dünya Siyonist Teşkilatı'nın kurulmasını ve kurulduğu İsviçre'nin Basel kentinde teşkilatın ilk kongresinin yapılmasını sağlamıştır. Kongrede "ben bugun burada Yahudi Devleti'ni kurdum, ancak bunu yüksek sesle söylersem bütün dünya güler. Fakat beş sene içinde yada elli sene sonra bunu herkes böyle bilecektir. " demiştir. Ayrıca kongrede kurulması planlanan Yahudi Devleti'nin sınırlarını da belirtmiştir. Kongre sonunda Herzl Dünya Siyonist Teşkilatı'nın başkanı seçilmiştir. Teşkilatın amacına uygun olarak kutsal Siyon tepesinin bulunduğu Filistin topraklarında Yahudi Devleti'ni kurmak amacı ile önce İngilizlerle bağlantıya geçmiş, ancak Filistin topraklarının Osmanlı egemenliği altında olması çözümün adresi olarak dönemin padişahı II. Abdülhamid'i göstermiştir. Öncelikle Osmanlı ile iyi ilişkileri olması hasebiyle Alman İmparatoru II. Wilhelm ile ilişkiye geçmiş ancak umduğunu bulamamıştır. 17 Mayıs 1901 tarihinde Abdülhamid ile görüşmeyi başarmıştır. Görüşmede Herzl, padişaha "Yahudilerin vadedilmiş topraklarda "yurt" kurmasına izin verildiği taktirde Avrupa'daki Yahudi bankerlerin Osmanlı'nın tüm dış borçlarını ödeyeceğini" bildirir. Zaten doğruluk payı bulunmayan bu taahhüdü Abdülhamid "Ben bir karış dahi olsa toprak satmam, zira bu vatan bana değil, milletime aittir. Milletim bu vatanı kanlarıyla mahsuldar kılmışlardır. " cevabı ile reddetmiştir. Aslında teklif oldukça caziptir, Osmanlı Devleti moratoryum ilan etmiştir, mali açıdan çok zor durumdadır, Abdülhamid bu durumu şu sözleri ile açıklamıştır : "Kudüs taraflarından toprak satın alarak her taraftan Yahudileri oraya iskan istediler. Adeta orada bir memleket tahsis etmek isterler. Teklifleri de devletin Düyun-u Umumiyesini kamilen deruhte etmek idi. Güzel bir şey. Zira Düyun-u Umumiye birgün gelip de borçlarımızı ödemez isek, devletin maliyesini murakebeye almak gibi bir tehlike mevcuttur. " Herzl, II. Abdülhamid ile ikinci görüşmesini 4 Temmuz 1902 tarihinde yapar ancak istekleri yeniden reddedilir. Bunun üzerine İngiltere ile yeniden ilişki kurarak sorunun çözüleceği fikrinden hareketle İngiliz Sömürgeler Bakanı Chamberlein ile görüşür. Bu görüşmeden de istediği sonucu alamayan Herzl kısa bir süre sonra Londra'ya davet edilir. Bu görüşmede "yahudi yurdu" olarak kendisine Uganda teklif edilir, ancak Teşkilat kongrede bunu reddeder. Filistin topraklarının "vadedilmiş topraklar" olması Herzl'in gözünü buraya dikmesinin nedenidir. Sorun Osmanlı iradesi ile çözümlenecektir ancak Padişah'ın, teklif ve istekleri reddetmesi Herzl'i başka yöntemler kullanmaya teşfik eder. Herzl bu planlarından birini şu şekilde açıklamıştır : "Bir tek plan aklıma geliyor. Sultan'a karşı bir kampanya açmalı, bu iş için de sürgün edilmiş prensler ve Jön Türklerle temas kurmalı. " Bu plana uygun hareket edilmesini sağlayan Herzl, Padişah'ın 1908 yılında darbe ile tahtan indirilmesine "neredeyse" katkıda bulunmuştur. Uzun yıllardır Filistin'e "hac" vazifesi için giden Yahudilere uygulanan kısıtlama ve yasakların, 1908 yılında II. Meşrutiyet ile birlikte, yönetimde söz sahibi olan İttihat ve Terakki tarafından kaldırılmasını ve Yahudilerin Osmanlı Devleti izni ile Filistin'den toprak satın almalarını göremeden ölmüştür.
- Теодор (Бін'ямін Зеєв) Герцль — австро-угорський письменник єврейського походження, журналіст, основоположник ідеології політичного сіонізму, провісник створення єврейської держави і засновник Всесвітньої сіоністської організації. Герцль народився у Пешті, Королівство Угорщина, в єврейській родині родом із Земуна. У віці 18 років Теодор переїхав з родиною до Відня, де вчився на юридичному факультеті Віденського університету. Пізніше Теодор присвятив себе журналістиці й літературі, працював кореспондентом газети Neue Freie Presse в Парижі, періодично їздив до Лондона і Стамбула. Пізніше, на посаді літературного редактора Neue Freie Presse, він написав кілька комедії для віденської сцени. З молодих років Генцль брав участь в політичній ліберально-націоналістичній асоціації Burschenschaft. З 1895 року почав боротися проти антисемітизму, а з 1986 року фактично став лідером новоствореного сіоністського руху, залишаючись ним до своєї смерті. На честь Теодора Герцля названо місто Герцлія.
- 西奥多·赫茨尔 (Theodor Herzl，匈牙利语：Herzl Tivadar，希伯來語：בנימין זאב הרצל ，1860年5月2日－1904年7月3日）是奥匈帝国的一名犹太裔记者，和现代政治上的锡安主义创建人。 西奥多·赫茨尔出生于布达佩斯，童年时候移居维也纳。学习过法律并取得了奥地利的法律执照，但他后来主要从事的是新闻学和文学职业。担任维也纳《新自由日报》的主编。早年主要是为报纸写杂文花絮，和犹太人无关。后来又写作戏剧。
|
| rdfs:comment
|
- Theodor Herzl (May 2, 1860 — July 3, 1904) was an Austro-Hungarian journalist and the father of modern political Zionism.
- Theodor Herzl war ein österreichischer Schriftsteller, Publizist und Journalist und der Begründer des modernen politischen Zionismus.
- Theodor Herzl, en hongarés: Tivadar Herzl, en hebreu Benjamin Ze'ev (בנימין זאב), va néixer el 2 de maig de de 1860 a Budapest en una famila jueva secular. Quan va complir 18 anys, la seva família es trasllada a Viena, on estudia Dret, obtenint el Doctorat el 1884. Va treballar com a escriptor, dramaturg i periodista. Exercint l'última d'aquestes funcions, arriba a París per a treballar com a corresponsal en el Neue Freie Presse.
- Theodor Herzl byl rakouský židovský novinář, nejvýznamnější představitel sionismu a „duchovní otec“ Státu Izrael.
- Theodor Herzl,, fue un periodista y escritor austrohúngaro, fundador del sionismo político moderno .
- Theodor Herzl oli itävalta-unkarilainen juutalainen journalisti ja nykyaikaisen sionismin luoja. Hänen hepreankielinen nimensä oli Binjamin Ze'ev.
- Theodor Herzl, de son nom hébreu Benjamin Ze'ev (בנימין זאב), né le 2 mai 1860 à Budapest et mort le 3 juillet 1904 à Edlach, est un journaliste et écrivain juif autrichien. Fondateur du mouvement sioniste au Congrès de Bâle en 1897, il est l'auteur de Der Judenstaat (« L'État des Juifs ») en 1896 et fondateur du Fonds national juif pour l'achat de terres en Palestine.
- Fájl:Theodore Herzl. jpg Herzl Tivadar Herzl Tivadar író, politikus.
- Ebreo ungherese di lingua tedesca, fu il fondatore del movimento politico del sionismo. Nato in via Dohány nel posto dove oggi sorge il Museo Ebraico di Budapest e la Singagoga di Budapest. Conclusi gli studi al Ginnasio Evangelico di Budapest, si trasferì a Vienna per studiare diritto e letteratura, prendendo il dottorato in legge nel 1884. Dal 1891 divenne corrispondente da Parigi del giornale Neue Freie Presse.
- テーオドール・ヘルツル（ハンガリー語：Herzl Tivadar、ドイツ語：Theodor Herzl、1860年5月2日 - 1904年7月3日）は、失われた祖国イスラエルを取り戻すシオニズム運動を起こした一人。ヘブライ語ではבנימין זאב הרצל（Binyamin Ze'ev Herzl、ビニャミン・ゼエヴ・ヘルツェル）。
- Binjamin Se'ev Ben Jaakob (Theodor) Herzl was een Joods-Oostenrijkse activist, journalist en publicist. Hij wordt als de vader van het moderne zionisme beschouwd.
- Theodor Herzl var en østerriksk-jødisk journalist som grunnla den politiske sionismen. Herzl ble født i Budapest, men familien flyttet tidlig til Wien. Her ble han utdannet jurist, men han var mer interessert i journalistikk og litteratur. Som ung mann var han aktiv i Burschenschaften, som strebet etter tysk enhet under mottoet Ehre, Freiheit, Vaterland. Hans tidlige arbeide hadde liten forbindelse til jødisk liv.
- Theodor (Benjamin Ze'ev) Herzl, – austrowęgierski dziennikarz żydowskiego pochodzenia, twórca i główny ideolog syjonizmu.
- Theodor Herzl foi um jornalista judeu austríaco que se tornou fundador do moderno Sionismo político. Seu nome em hebraico era Benjamin Ze'ev (בנימין זאב).
- Theodor Herzl, a fost un ziarist şi dramaturg austro-ungar evreu, care a devenit un luptător pentru dreptul la autodeterminare al poporului evreu, a lansat noţiunea de sionism şi a fondat Organizaţia Sionistă şi aşa - numitul sionism politic.
- Файл:Herzl. jpg Теодор Герцль Теодор Герцль — австрийский писатель еврейского происхождения, журналист. Основоположник идеологии политического сионизма, провозвестник еврейского государства и создатель Всемирной сионистской организации.
- Theodor Herzl, född 2 maj 1860 i Budapest, Ungern, död 3 juli 1904 i Edlach, Niederösterreich, Österrike; österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen. En av de många judar som hade assimilerats i det europeiska samhället hette Theodor Herzl. Han föddes i Ungern men blev senare journalist för en tidning i Wien.
- Theodor Herzl, politik siyonizmin kurucusu, gazeteci. Budapeşteli ortasınıf bir ailenin ferdidir. Viyana Üniversitesinde hukuk eğitimi aldı. Avukat sıfatını taşısa da mesleğinin yerine yazarlık yaptı, çeşitli oyunlar yazdı. O zamanlar İsrail devleti olmadığından bir Yahudi devletinin kurulmasını tasarladı. Siyonizm üstüne kapsamlı çalışmalar yaptı. Fransa'da ortaya çıkan "Drefuss Olayı" hem onun yaşamına hem de siyonizm fikrinin seyrine yön verdi.
- Теодор (Бін'ямін Зеєв) Герцль — австро-угорський письменник єврейського походження, журналіст, основоположник ідеології політичного сіонізму, провісник створення єврейської держави і засновник Всесвітньої сіоністської організації.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
