| dbpprop:abstract
|
- A synagogue is a Jewish house of prayer. Synagogues usually have a large hall for prayer (the main sanctuary), smaller rooms for study and sometimes a social hall and offices. Some have a separate room for Torah study, called the beth midrash—בית מדרש ("House of Study"). Synagogues are often not consecrated spaces, nor is a synagogue necessary for collective worship. Jewish worship can be carried out wherever ten Jews assemble. A synagogue is not in the strictest sense a temple; it does not replace the true, long-since destroyed, Holy Temple in Jerusalem. In colloquial speech, Israelis use the term Bet knesset, (assembly house. ) Jews of Ashkenazi descent have traditionally used the Yiddish term "shul" (cognate with the German schule, school) in everyday speech. Spanish and Portuguese Jews calles the synagogue an esnoga. Persian Jews and Karaite Jews use the term Kenesa, which is derived from Aramaic, and some Arabic-speaking Jews use knis. Some Reform and Conservative Jews use the word "temple".
- Eine Synagoge (von griechisch συνάγω synago; versammeln) ist ein jüdisches Versammlungs- und Gotteshaus für Gebet, Schriftstudium und Unterweisung. Die hebräische Bezeichnung für die Synagoge ist „Beth knesset“ (בית כנסת Haus der Versammlung), seltener Beth Tefila (Haus des Gebets), jiddisch auch „Schul“. Sie ist unterteilt in den Gebetsraum und kleinere Räume zum Studium. Diese Lehrräume werden als Beth Midrash bezeichnet. Hinzu kommen meist weitere Räume zu Versammlungszwecken (Kiddusch, Vorträge, Sitzungen etc. ), Toiletten usw.
- Una sinagoga (del grec συναγωγή synagoge, que significa "reunió" o "assemblea") és el lloc d'estudi i oració pels jueus. El terme hebreu és בית כנסת Bet Kenésset, "Casa d'Assemblea", o בית התפילה Bet ha-Tefilà, "Casa d'Oració". Usualment hi ha habitacions separades per a l'oració i per a l'estudi. Les habitacions d'estudi són anomenades בית מדרש Bet midraix, "Casa d'Estudi". La pregària en comunitat és una característica important del judaisme. Encara que les oracions es poden realitzar en qualsevol lloc, els jueus han de pregar tres vegades per dia, i el propòsit de la sinagoga és ser un lloc per dita activitat. Les sinagogues tenen un lideratge dual: un lideratge laic presidit per un comitè i un president, electes per tots els membres, i un guia espiritual, un rabí, usualment designat pel lideratge laic. Els rabins no són essencials; de fet, moltes sinagogues no en tenen. Es pot realitzar un ofici religiós si hi ha un minyan, és a dir un mínim de deu jueus adults (que han fet el Bar mitsvà). Per aquesta raó, i ja que la sinagoga és un lloc principalment d'estudi i oració, no es pot definir exclusivament com a "lloc de culte", sinó com a "lloc de reunió". A més, per al judaisme, l'adoració de Déu involucra les activitats diàries dels homes, i les pregàries han de realitzar-se també individualment. En obediència al segon dels deu manaments de l'Èxode, a les sinagogues no hi ha cap imatge per representar Déu.
- Synagoga, z řeckého συναγωγη, synagógé („shromáždění“), hebrejsky בית הכנסת, Bejt ha-kneset („dům shromáždění“) nebo בית תפילה, bejt tfila („dům modlitby“), je židovská modlitebna, sloužící kromě místa pro bohoslužebná setkání i jako místo setkání společenských nebo náboženského studia. V jidiš se synagoga nazývá „šul“ (škola), v ladino „esnoga“. Komplex synagogy dnes často zahrnuje další zařízení, sloužící židovské obci. Součástí synagogy někdy bývá i byt rabína nebo šámese . Někdy modlitební místnosti plní i funkci studovny (jedná se především o tzv. „zimní modlitebny“, které byly v Evropě stavěny uvnitř domů nebo v rámci synagogy, ale na menším prostoru, aby se usnadnilo vytápění v zimních měsících), v hlavním sále se konají bohoslužby.
- La sinagoga es la asamblea de fieles judíos y el lugar de culto y estudios de la más antigua de las religiones monoteístas. El término proviene del latín sinagōga, y éste del griego sÿnagōgē, del verbo sÿnágein (‘reunir, congregar’). En hebreo se llama Bet haKenéset (בית הכנסת) o ‘lugar de reunión’. La sinagoga es una institución muy antigua en el judaísmo. Aunque se poseen pocos datos acerca del origen de las primeras sinagogas, se piensa que ellas se remontan a la antigua Babilonia del siglo VI a. C. , poco después de que los judíos fueran deportados por Nabucodonosor II tras su conquista de Jerusalén en el año 587 a. C. y la destrucción del Templo. En Babilonia, los hebreos se reunían en las sinagogas para orar y estudiar las sagradas escrituras. El número de sinagogas creció al establecerse la lectura pública de la Torá. En el año 70, en el momento de ser sitiada y destruida por las legiones de Tito, Jerusalén contaba con unas 400 sinagogas. Estas casas de asamblea no eran edificios especialmente construidos para el culto; un simple local hacía las veces de lugar de reunión, pero también existían grandes edificios para este fin. Estas sinagogas antiguas estaban administradas por un notable o un consejo de tres notables. La explicación del texto sagrado se reservaba a un rabino o algún fiel versado en el conocimiento de la ley mosaica (es decir, transmitida por Moisés). Generalmente las sinagogas están orientadas hacia Jerusalén. Al fondo se halla un armario o tabernáculo, el arca sagrada (hejal en sefardí o arón haKódesh en askenazí), que contiene los rollos de la ley. Ante el tabernáculo pende una lamparilla que arde constantemente en recuerdo de la luz perpetua (ner tamid) que brillaba en el Templo de Jerusalén. Un candelabro, por lo general de siete lámparas en línea, evoca el célebre candelabro del Templo. Una mesa de pupitre, colocada sobre una plataforma (tebá en sefardí, bimá en asquenazí), hace las veces de altar; sobre ella se lee la Torá. En las sinagogas sefardíes, es allí donde se para el oficiante. En las sinagogas askenazíes, el oficiante se para sobre un atril en frente del arca o a un lado de ella al que se denomina "amud".
- Synagoga (kreik. συναγωγή, synagôgê, ’kokouspaikka’) on juutalaisten kokous-, rukous- ja kouluhuone. Synagoga vastaa kristittyjen kirkkoa ja islaminuskoisten moskeijaa. Synagoga on hepreaksi בית כנסת, beit knesset, ’kokoushuone’ tai בית תפילה, beit tefila, ’rukoushuone’. Synagogassa on yleensä erilliset huoneet rukoukselle sekä pienempiä huoneita opiskelulle (בית מדרש, beit midraš, ’opiskeluhuone’. Jiddishiksi synagoga on שול, shul, ’koulu’
- Une synagogue (du grec Συναγωγή / Sunagôgê, « assemblée » adapté de l'hébreu בית כנסת, « maison de l'assemblée ») est un lieu de culte juif. L'origine de la synagogue, c'est-à-dire d'un lieu de rassemblement des fidèles dissocié de l'ancien rituel de l'autel du Temple, remonte peut-être aux prophètes et à leurs disciples; mais la synagogue en tant qu'institution caractéristique du judaïsme naquit avec l'œuvre d'Ezra. Elle y a depuis pris une telle importance que « la Synagogue » en vient à désigner figurativement le système du judaïsme, par opposition à « l'Église ». Les synagogues possèdent habituellement un sanctuaire, c'est-à-dire un grand hall de prière, dans lequel sont contenus les Livres de la Torah. Elles peuvent aussi comporter une salle pour les événements communautaires. Cependant, elles contiennent surtout des petites pièces réservées à l'étude, voire un Beit midrash (« maison d'étude ») : c'est que, bien qu'initialement destinée au culte, la synagogue devient au cours de l'histoire juive le lieu du Talmud Torah, c'est-à-dire l'enseignement de la tradition et de la langue hébraïque, que ce soit pour les enfants ou les adultes. La prépondérance de ce rôle est telle que Philon d'Alexandrie, puis les Juifs de Venise et ceux des pays ashkénazes parlant le yiddish désignaient les synagogues du nom de « didaskaleia », « scuola » ou « שול » (shoul, cf. all. Schule), c'est-à-dire « école ». Ce nom est toujours utilisé pour désigner les synagogues de manière informelle, surtout dans les milieux ashkénazes. Philon d'Alexandrie et le Nouveau Testament utilisent aussi le terme proseuque du grec ancien προσευχή prière puis lieu de prière.
- A zsinagóga a zsidó istentisztelet helye. Maga a szó a görög συναγωγή, szünagogé, azaz „gyűlés” vagy „gyülekezés” szóból származik, indoeurópai eredetű. Az ortodox zsidók és a legtöbb konzervatív zsidó zsinagógának hívja istentisztelete helyét, egyes gyülekezetek azonban más szót használnak rá, például beit tefila – בית תפילה („imaház”). A karaita zsidók az arámi eredetű kenesza, az Egyesült Államokban pedig a legtöbb reformzsidó és pár konzervatív gyülekezet a templom szót használja rá. A zsinagóga rendszerint egy nagy csarnokból áll (fő szentély, itt imádkoznak), kisebb helyiségekből tanulás céljára, valamint gyakran irodákból és egyéb, gyülekezés céljára szolgáló helyiségekből. Egyes nagyobb zsinagógákban külön helyiség szolgál a Tóra tanulmányozására, ez a beit midrás – בית מדרש („tanulás háza”). A világ legnagyobb zsinagógája a New York-i Emanu El zsinagóga. A második legnagyobb – és egyben Európában a legnagyobb – a budapesti Dohány utcai zsinagóga.
- Sinagoga è termine ebraico per "assemblea, luogo di riunione", col tempo passato a definire il luogo di culto della religione ebraica, essendo la parola stessa la traduzione in greco del termine ebraico בית כנסת (Beit Kenneset, appunto casa di riunione). In yiddish il termine è šul (שול), il quale corrisponde all'usanza ebraico-italiana di riferire alla sinagoga come "scola", dal quale, ad esempio, la Piazza delle Cinque Scole nel vecchio ghetto di Roma.
- シナゴーグ(ヘブライ語: בית כנסת, Bēth (hā)Kənéseth、英語: Synagogue、イディッシュ語: שול (shul)、オランダ語・ドイツ語: Synagoge、ハンガリー語: zsinagóga、チェコ語・ポーランド語: synagoga、ロシア語・セルビア語: Синагога)はギリシャ語のシュナゴゲー(集会所)に由来するユダヤ教の会堂の事である。聖書には「会堂」の名で登場し、ユダヤ教会と俗称されることもある。キリスト教の教会の前身であるが、役割はやや異なる。 もともとは聖書の朗読と解説を行う集会所であった。 現在では祈りの場であると同時に、各地のディアスポラのユダヤ人の礼拝や結婚、教育の場となり、また文化行事などを行うコミュニティーの中心的存在ともなっている。 エルサレム神殿破壊後はユダヤ教の宗教生活の中心となる。 ディアスポラ民族主義者や改革派は「神殿(Tempel)」という言葉を用いることがあるが、正統派の中にはこういった「擬似神殿」の敷居を跨ぐことを拒否するものもいる。 ディアスポラの地では改革派から超正統派までディアスポラの立場を取る者たちなどによって守られているが、イスラエルへの移住によって無人のシナゴーグ()も多く出てきている。
- Een synagoge of sjoel is in het jodendom een gebeds- en gemeenschapshuis, waar religieuze bijeenkomsten plaatsvinden. Regulier worden in (orthodoxe) synagoges 22 diensten per week gehouden. De meest bezochte diensten zijn die van de hoge feestdagen Jom Kipoer en Rosj Hasjana en daarna die van de andere feestdagen en sjabbat. Niet-orthodoxe synagoges en orthodoxe synagoges in zeer kleine gemeenschappen hebben meestal alleen op zaterdagochtend en soms ook op vrijdagavond diensten. Orthodoxe joden bidden dan verder thuis; een synagoge en een minjan zijn niet noodzakelijk voor bidden, maar wel voor verschillende onderdelen van de dienst die anders niet uitgevoerd kunnen worden, zoals de herhaling van het Sjemoné Esré of de lezing van de Thora. Een andere naam voor synagoge, vooral onder Asjkenazische Joden is sjoel, ook wel geschreven als shul, wat etymologisch verband houdt met het Duitse woord Schule dat school betekent. De synagoge is dan ook niet alleen een plaats voor gebed, maar ook om te leren. Met name chareidische synagoges worden ook als studiezaal en bibliotheek gebruikt. Een synagoge die ook specifiek voor dit doel bestemd is heet ook wel een beis/beet midrash. De Portugeze joden gebruiken de term esnoga, of het in Nederland verbasterde snoge. Dagelijkse gebedsdiensten zijn sjachariet (ochtend), mincha (middag) en ma'ariew (avond). Op sjabbes en alle grote feestdagen met werkverbod volgt in de ochtenddienst na de Thoralezing de moesaf-dienst en op Jom Kipoer is er de extra Neila-dienst.
- Synagoge er den generelle termen for jødiske bønne- og forsamlingshus. Hovedrommet i en synagoge inneholder normalt en ark der torárullene blir oppbevart; en opphøyd leseplattform for Torálesning og leding av bønn, og et evig lys til minne om den sjuarmede lysestaken i Tempelet i Jerusalem. I ortodokse synagoger er det oftest et fysisk skille, mehissá, mellom manns- og kvinnedelene av synagogerommet. Andre navn for synagoge inkluderer hebraisk בית כנסת (bet keneset), jiddisch shul, spansk/portugisisk esnoga og hovedsakelig reformjødisk tempel.
- Synagoga, bożnica, bóżnica – Synagoga – z gr. συναγωγή synagoge: "zgromadzenie, miejsce zebrań" – żydowski dom modlitwy. Słowo synagoga odpowiada hebrajskim nazwom: בית כנסת Bejt knesset (dom zgromadzenia – obiekt będący miejscem spotkań, m. in. w celu odprawiania obrzędów religijnych), בית מדרש Bejt Midrasz (dom nauki, szkoła – miejsce studiowania Tory i Talmudu), בית תפילה Bejt Tefila (dom modlitwy) – oraz niehebrajskim terminom w języku jidysz שול szul (szkoła), דאַוונשול dawnszul (szkoła modlitwy) jak również w przypadku judaizmu reformowanego סינאַגאָגע sinagoge. Powszechnie używane słowa w języku polskim odpowiadające pojęciu synagogi to bożnica lub bóżnica – czyli miejsce poświęcone Bogu, dom modlitwy, szkoła żydowska, lub dużo rzadziej w przypadku synagog postępowych budowanych przez Żydów niemieckich, będących pod wpływem Haskali słowa tempel – świątynia.
- Sinagoga (do grego συναγωγή, propriamente “juntança”; composto de σύν “com, junto” e ἄγω “conduzir”) é o local de culto da religião judaica, sendo desprovido de imagens religiosas ou de peças de altar e tendo como o seu objeto central a Arca da Torá. O serviço religioso da sinagoga é feito todos os dias, sendo alguns envolvendo leituras da Torá, a peça central da sinagoga, cujos rolos são retirados da Arca e transportados até o púlpito. Em língua hebraica a sinagoga recebe o nome de בית כנסת, transliterado para beit knésset e traduzido para "casa de assembleia". Também é chamada בית תפילה, beit tefila, ou seja, "casa de oração".
- Sinagoga este o organizaţie religioasă la mozaici condusă de un rabin.
- Файл:Praha Staronova Synagoga. jpg Старонова синагога в Праге, 1270 г. Старейшая действующая синагога в мире. Синаго́га (от греч. συναγωγή, «собрание»; ивр. בֵּית כְּנֶסֶת, бейт кнессет — «дом собрания»), после разрушения Иерусалимского храма — основной институт еврейской религии, помещение, служащее местом общественного богослужения и центром религиозной жизни общины. Синагога не только оказала решающее влияние на формирование иудаизма, но и послужила основой выработанных в христианстве и исламе форм общественного богослужения. Традиция придает синагоге огромное значение в еврейской жизни. Талмуд считает, что она уступает по святости только Храму, и называет её микдаш меат — «малое святилище», как сказано: Файл:Aquote1. png Я удалил их к народам и рассеял их по странам, но Я стал для них святилищем малым в странах, куда пришли они. Файл:Aquote2. png
- En synagoga är en judisk samlingslokal avsedd för tillbedjan och religiösa studier. Synagogor har byggts i alla möjliga stilar och storlekar. På traditionella synagogor ses ofta just tolv fönster, som skall symbolisera de tolv judiska stammarna. En synagoga är på intet sätt någon nödvändighet för en judisk gudstjänst, som kan hållas nästan varsomhelst, givet att en minjan - 10 vuxna judar (judiska män i ortodoxa församlingar) - finns närvarande. Varje synagoga har en Bimah (läspulpet) och ett Aron Hakodesh, ett skåp där torah-rullarna förvaras. En synagoga är alltid byggd så att Aron Hakodesh står åt öster, mot Jerusalem. I ortodoxa synagogor finns också en Mechiza, en avskiljare som skiljer kvinnor och män åt under gudstjänsten. Den viktigaste skillnaden mellan ortodoxa synagogor och reformsynagogor är att i reformsynagogor sitter männen och kvinnorna tillsammans när de ber, men i ortodoxa synagogor är de åtskilda. Ibland sitter kvinnorna bakom en skärm och ibland på en läktare.
- Havra veya Sinagog, Musevilerin toplu halde ibadet ettikleri tapınak. Yunanca sun (birlikte) ve agein (getirmek) kelimelerinin birleşmesinden oluşmuştur ve "toplanmak, biraraya gelmek" anlamlarına gelir. Gerek günlük, gerekse haftalık ibadetin yapılması, kutsal kitaplârın okunması ve dini emirlerin öğrenilmesi için Yahudi cemaatinin toplandığı yapılardır. Toplanmalar Şabat günü ve günde üç defa yapılır.
- Синаго́га (від грец. συναγωγή - зібрання, спільнота; гебр. בית כנסת — бейт кнессет, тобто дім зборів, зібрань) — юдейський молитовний будинок чи приміщення, де юдеї моляться Богові. Зазвичай являє собою споруду характерної архітектури. Щоправда, за юдейськими релігійними правилами, синагогою може бути будь-яке приміщення, яке було освячене за спеціальним обрядом. Згідно з Талмудом, споруда синагоги повинна розміщуватись у центрі єврейського поселення, як правило, на підвищенні і бути домінантою всієї прилеглої території. Синагога не тільки зробила вирішальний вплив на формування юдаїзму, але й послужила основою вироблених в християнстві і ісламі форм громадського богослужіння. Традиція надає синагозі величезне значення в єврейському житті. Талмуд вважає, що вона поступається по святості тільки Храму, і називає її мікдаш меат - «мала святиня», як сказано: « Я видалив їх до народами та розпорошу їх по країнах, але Я став для них святилищем малим в країнах, куди прийшли вони. »
- 犹太教堂(或稱犹太會堂)的西文名稱是从希腊语συναγωγη而来,轉換成拉丁字母是synagogé,直译就是“聚会的场所”。各歐洲語言中稱呼類似,如法語和英語的synagogue,意大利語的sinagoga等。一般由一个主要的祈祷房间和另外几个比较小的研究和学习犹太教的经典《希伯来经》的房间组成。 许多教徒聚集在一起祈祷是犹太教的特点,理论上可以在除了不清洁的地方以外的任何地方祈祷,但根据犹太教律法,成年男人一天必须由10人以上聚集在一起祈祷三次,犹太教堂最早就是为了这个目的设立的。 犹太教堂不仅为了祈祷,还用于公共活动、成人和学龄儿童的教育等。依地语称犹太教堂为shul,就是从德语“学校”一词衍生出来的。 一般犹太教堂有两位领导,一位是大家公选出来维持教堂事务的主席,另一位是由主席选定的负责宗教事务的“拉比”(相当于西方的神父)。但有的教堂没有拉比。 传统的犹太教徒每天早晨、下午、傍晚要祈祷三次,在安息日和其他犹太教节日还要举行大型集体祈祷,根据不同的祈祷人分散在不同的房间,如儿童在一起,少年在一起,同一家庭在一起等,但现代比较开明的犹太教堂也改革为每星期只祈祷一次或两次。 许多犹太人并不去教堂,只是陪同几个固定的同伴在一个固定的房间内祈祷,也有在繁忙的商业公司工作的人自己祈祷。
|
| rdfs:comment
|
- A synagogue is a Jewish house of prayer. Synagogues usually have a large hall for prayer (the main sanctuary), smaller rooms for study and sometimes a social hall and offices. Some have a separate room for Torah study, called the beth midrash—בית מדרש ("House of Study"). Synagogues are often not consecrated spaces, nor is a synagogue necessary for collective worship. Jewish worship can be carried out wherever ten Jews assemble.
- Eine Synagoge (von griechisch συνάγω synago; versammeln) ist ein jüdisches Versammlungs- und Gotteshaus für Gebet, Schriftstudium und Unterweisung. Die hebräische Bezeichnung für die Synagoge ist „Beth knesset“ (בית כנסת Haus der Versammlung), seltener Beth Tefila (Haus des Gebets), jiddisch auch „Schul“. Sie ist unterteilt in den Gebetsraum und kleinere Räume zum Studium. Diese Lehrräume werden als Beth Midrash bezeichnet.
- Una sinagoga (del grec συναγωγή synagoge, que significa "reunió" o "assemblea") és el lloc d'estudi i oració pels jueus. El terme hebreu és בית כנסת Bet Kenésset, "Casa d'Assemblea", o בית התפילה Bet ha-Tefilà, "Casa d'Oració". Usualment hi ha habitacions separades per a l'oració i per a l'estudi. Les habitacions d'estudi són anomenades בית מדרש Bet midraix, "Casa d'Estudi". La pregària en comunitat és una característica important del judaisme.
- Synagoga, z řeckého συναγωγη, synagógé („shromáždění“), hebrejsky בית הכנסת, Bejt ha-kneset („dům shromáždění“) nebo בית תפילה, bejt tfila („dům modlitby“), je židovská modlitebna, sloužící kromě místa pro bohoslužebná setkání i jako místo setkání společenských nebo náboženského studia. V jidiš se synagoga nazývá „šul“ (škola), v ladino „esnoga“.
- La sinagoga es la asamblea de fieles judíos y el lugar de culto y estudios de la más antigua de las religiones monoteístas. El término proviene del latín sinagōga, y éste del griego sÿnagōgē, del verbo sÿnágein (‘reunir, congregar’). En hebreo se llama Bet haKenéset (בית הכנסת) o ‘lugar de reunión’. La sinagoga es una institución muy antigua en el judaísmo.
- Synagoga (kreik. συναγωγή, synagôgê, ’kokouspaikka’) on juutalaisten kokous-, rukous- ja kouluhuone. Synagoga vastaa kristittyjen kirkkoa ja islaminuskoisten moskeijaa. Synagoga on hepreaksi בית כנסת, beit knesset, ’kokoushuone’ tai בית תפילה, beit tefila, ’rukoushuone’. Synagogassa on yleensä erilliset huoneet rukoukselle sekä pienempiä huoneita opiskelulle (בית מדרש, beit midraš, ’opiskeluhuone’.
- Une synagogue (du grec Συναγωγή / Sunagôgê, « assemblée » adapté de l'hébreu בית כנסת, « maison de l'assemblée ») est un lieu de culte juif. L'origine de la synagogue, c'est-à-dire d'un lieu de rassemblement des fidèles dissocié de l'ancien rituel de l'autel du Temple, remonte peut-être aux prophètes et à leurs disciples; mais la synagogue en tant qu'institution caractéristique du judaïsme naquit avec l'œuvre d'Ezra.
- A zsinagóga a zsidó istentisztelet helye. Maga a szó a görög συναγωγή, szünagogé, azaz „gyűlés” vagy „gyülekezés” szóból származik, indoeurópai eredetű. Az ortodox zsidók és a legtöbb konzervatív zsidó zsinagógának hívja istentisztelete helyét, egyes gyülekezetek azonban más szót használnak rá, például beit tefila – בית תפילה („imaház”).
- Sinagoga è termine ebraico per "assemblea, luogo di riunione", col tempo passato a definire il luogo di culto della religione ebraica, essendo la parola stessa la traduzione in greco del termine ebraico בית כנסת (Beit Kenneset, appunto casa di riunione). In yiddish il termine è šul (שול), il quale corrisponde all'usanza ebraico-italiana di riferire alla sinagoga come "scola", dal quale, ad esempio, la Piazza delle Cinque Scole nel vecchio ghetto di Roma.
- Een synagoge of sjoel is in het jodendom een gebeds- en gemeenschapshuis, waar religieuze bijeenkomsten plaatsvinden. Regulier worden in (orthodoxe) synagoges 22 diensten per week gehouden. De meest bezochte diensten zijn die van de hoge feestdagen Jom Kipoer en Rosj Hasjana en daarna die van de andere feestdagen en sjabbat. Niet-orthodoxe synagoges en orthodoxe synagoges in zeer kleine gemeenschappen hebben meestal alleen op zaterdagochtend en soms ook op vrijdagavond diensten.
- Synagoge er den generelle termen for jødiske bønne- og forsamlingshus. Hovedrommet i en synagoge inneholder normalt en ark der torárullene blir oppbevart; en opphøyd leseplattform for Torálesning og leding av bønn, og et evig lys til minne om den sjuarmede lysestaken i Tempelet i Jerusalem. I ortodokse synagoger er det oftest et fysisk skille, mehissá, mellom manns- og kvinnedelene av synagogerommet.
- Synagoga, bożnica, bóżnica – Synagoga – z gr. συναγωγή synagoge: "zgromadzenie, miejsce zebrań" – żydowski dom modlitwy. Słowo synagoga odpowiada hebrajskim nazwom: בית כנסת Bejt knesset (dom zgromadzenia – obiekt będący miejscem spotkań, m. in.
- Sinagoga (do grego συναγωγή, propriamente “juntança”; composto de σύν “com, junto” e ἄγω “conduzir”) é o local de culto da religião judaica, sendo desprovido de imagens religiosas ou de peças de altar e tendo como o seu objeto central a Arca da Torá. O serviço religioso da sinagoga é feito todos os dias, sendo alguns envolvendo leituras da Torá, a peça central da sinagoga, cujos rolos são retirados da Arca e transportados até o púlpito.
- Sinagoga este o organizaţie religioasă la mozaici condusă de un rabin.
- Файл:Praha Staronova Synagoga. jpg Старонова синагога в Праге, 1270 г. Старейшая действующая синагога в мире. Синаго́га (от греч. συναγωγή, «собрание»; ивр.
- En synagoga är en judisk samlingslokal avsedd för tillbedjan och religiösa studier. Synagogor har byggts i alla möjliga stilar och storlekar. På traditionella synagogor ses ofta just tolv fönster, som skall symbolisera de tolv judiska stammarna. En synagoga är på intet sätt någon nödvändighet för en judisk gudstjänst, som kan hållas nästan varsomhelst, givet att en minjan - 10 vuxna judar (judiska män i ortodoxa församlingar) - finns närvarande.
- Havra veya Sinagog, Musevilerin toplu halde ibadet ettikleri tapınak. Yunanca sun (birlikte) ve agein (getirmek) kelimelerinin birleşmesinden oluşmuştur ve "toplanmak, biraraya gelmek" anlamlarına gelir. Gerek günlük, gerekse haftalık ibadetin yapılması, kutsal kitaplârın okunması ve dini emirlerin öğrenilmesi için Yahudi cemaatinin toplandığı yapılardır. Toplanmalar Şabat günü ve günde üç defa yapılır.
- Синаго́га (від грец. συναγωγή - зібрання, спільнота; гебр. בית כנסת — бейт кнессет, тобто дім зборів, зібрань) — юдейський молитовний будинок чи приміщення, де юдеї моляться Богові. Зазвичай являє собою споруду характерної архітектури.
|