Surplus value is a concept used famously by Karl Marx in his critique of political economy. Although Marx did not himself invent the term, he developed the concept. It refers roughly to the new value created by workers in excess of their own labour-cost, a value which is freely appropriated by the capitalist as gross profit, and which is the basis of capital accumulation. "Surplus-value and the rate of surplus-value are...

PropertyValue
dbpedia-owl:abstract
  • In der Marxschen Arbeitswerttheorie bezeichnet Mehrwert den Teil der Wertmenge, den der Lohnarbeiter durch seine Arbeit produziert und der über den Ersatz des Wertes seiner Arbeitskraft und der eingesetzten Produktionsmittel hinausgeht, also die für den Kapitalismus spezifische Form des Mehrprodukts. Das Wort Mehrwert (surplus value) verwendete 1824 schon William Thompson in seiner Untersuchung An Inquiry into the Principles of the Distribution of Wealth Most Conducive to Human Happiness. Wie Engels und Kautsky gegenüber Anton Menger nachweisen, bezeichnet Thompson mit diesem Terminus den zusätzlichen Profit, den ein Maschinen einsetzender Kapitalist in Vergleich zu einem Handwerker erzielt. Daneben spricht Thompson auch von Zusatzwert (additional value), mit welchem er den insgesamt neu geschaffenen Wert oder Neuwert (m+v) meint. Auch Marx benutzt den Ausdruck selber schon in seinem Artikel über das Holzdiebstahlgesetz, aber dort im Sinne von Entschädigungen, die der Waldbesitzer erhält.
  • Surplus value is a concept used famously by Karl Marx in his critique of political economy. Although Marx did not himself invent the term, he developed the concept. It refers roughly to the new value created by workers in excess of their own labour-cost, a value which is freely appropriated by the capitalist as gross profit, and which is the basis of capital accumulation. "Surplus-value and the rate of surplus-value are... the invisible essence to be investigated, whereas the rate of profit and hence the form of surplus-value as profit are visible surface phenomena" - Karl Marx, Capital Vol. 3, Pelican edition, p. 134 For Marx, the gigantic increase in wealth and population from the 19th century onwards was mainly due to the competitive striving to obtain maximum surplus-value from the employment of labor, resulting in an equally gigantic increase of productivity and capital resources. To the extent that increasingly the economic surplus is convertible into money and expressed in money, the amassment of wealth is possible on a larger and larger scale. In the Communist Manifesto, Marx and Engels wrote: The bourgeoisie, during its rule of scarce one hundred years, has created more massive and more colossal productive forces than have all preceding generations together. Subjection of Nature's forces to man, machinery, application of chemistry to industry and agriculture, steam-navigation, railways, electric telegraphs, clearing of whole continents for cultivation, canalisation of rivers, whole populations conjured out of the ground -- what earlier century had even a presentiment that such productive forces slumbered in the lap of social labor?
  • Plusvalor o plusvalía es el valor que el trabajo no remunerado del trabajador asalariado crea por encima del valor de su fuerza de trabajo y del que se apropia gratuitamente el capitalista. Es la forma específica que adquiere el plusproducto bajo el modo de producción capitalista y forma la base de la acumulación capitalista. Este concepto y definición fue desarrollado por Karl Marx a partir de la crítica a los economistas clásicos precedentes que ya la habian enunciado aunque de manera incompleta como Adam Smith y David Ricardo.
  • Lisäarvo on marxilainen kansantaloustieteellinen termi, joka osoittaa, miten paljon työnantaja ja omistaja jättää maksamatta työn tuottamaksi katsottavasta arvosta sen tekijöille. Sanaa lisäarvo käytetään yleiskielessä usein myös kun viitataan arvonlisään. Kauppatieteissä on haluttu pitää nämä kaksi käsitettä myös sanastollisesti tiukasti erillään. Ajatuksen perustana on se, ettei liiketoiminnassa tarvita voittoa riskin kattamiseksi ja että tulonjako on niin jäykkä, että se synnyttää epäoikeudenmukaisen tulonjaon. Lisäarvoteorian heikkouksiin kuuluu se, ettei se hintoja arvostaessaan ota huomioon erilaisia kustannushintatasoja eri maiden välillä johtuen luonnonoloista tai muista työstä riippumattomista tekijöistä. Valtavirran taloustieteen mukaan tavaran arvo on se, mitä ihmiset suostuvat siitä maksamaan, riippumatta siitä, onko tavara esimerkiksi valmistettu vähällä työllä vai hyvin tehottomalla prosessilla. Kansantaloustieteen professori Vesa Kanniainen on kirjoittanut: "vanhojen asuntojen hinnat nousevat, vaikka niihin ei käytetä uutta työtä", ja ihmisten preferenssien muutokset vaikuttavat vanhojen tavaroiden arvoon.
  • In economia il valore aggiunto (anche abbreviato VA), o plusvalore, è la misura dell'incremento di valore che si verifica nell'ambito della produzione e distribuzione di beni e servizi grazie all'intervento dei fattori produttivi: capitale e lavoro. L'impresa acquista beni e servizi necessari a produrre altri beni e servizi. La differenza tra il valore finale dei beni e servizi prodotti e il valore dei beni e servizi acquistati per essere impiegati nel processo produttivo è il valore aggiunto. Pertanto si può dire che esso è una misura dell'incremento lordo del valore risultante dell'attività economica cioè nel processo di trasformazione delle materie prime iniziali in prodotto finale. Può essere osservato in tre modi differenti, ma tra di loro equivalenti: dal punto di vista della produzione, sottraendo al valore dei beni e servizi prodotti il valore dei beni e servizi necessari per produrli; osservando come i redditi vengono distribuiti ai fattori della produzione; sommando il valore dei beni e servizi venduti al consumatore finale, osservando cioè la spesa. Il valore aggiunto dei beni e servizi venduti sul mercato viene valutato in base ai prezzi di vendita praticati. Si parla quindi di VA ai prezzi di mercato. Quando invece si fa riferimento a beni e servizi che non vengono ceduti a un prezzo di mercato ma offerti al cittadino dalla Pubblica Amministrazione, che in cambio riceve imposte e tasse, il valore aggiunto viene valutato sulla base dei costi sopportati per produrli; si parla quindi di VA valutato al costo dei fattori.
  • Karl Marx eredita, rielaborandola, la teoria del valore dei classici, secondo cui la fonte ultima del valore è il lavoro, e nello stesso tempo opera una rottura nei loro confronti. Quello che mutua è l’idea, già rintracciabile in Adam Smith e fatta propria da David Ricardo, che il lavoro sia la fonte della ricchezza e che il valore sia determinato dalla quantità di lavoro contenuto nelle merci (lavoro incorporato). Marx tuttavia si distacca dai classici perché rifiuta una rappresentazione del modo di produzione capitalistico come qualcosa di a-storico, naturale ed eterno, sostenendo invece l'idea secondo cui la società capitalistica non è che una tappa dello sviluppo storico dell’umanità. Respinge inoltre la definizione del capitale come insieme dei mezzi di produzione, ma lo considera come un qualcosa di storicamente determinato, avente un carattere sociale specifico e non dato in natura una volta per tutte. Il capitalismo è dunque per Marx un modo di produzione transitorio, caratterizzato dalla separazione dei mezzi di produzione dai lavoratori e dalla massima diffusione della produzione mercantile. In tale ottica il valore non è più una proprietà "naturale", ma risulta connesso alle determinazioni specifiche, storiche di tale modo di produzione.
  • 剰余価値(じょうよかち、英語:surplus-value)とは、マルクス経済学における基本概念で、生活に必要な労働を超えた剰余労働(不払労働)が対象化された価値である。資本の一般的定式である「貨幣G-商品W-貨幣G'(G+ΔG)」における「ΔG」を指す。
  • Meerwaarde is een begrip uit de economische theorie van Karl Marx. Met meerwaarde duidde Marx een waardetoevoeging door onbetaalde meerarbeid aan. In de begintoestand van de economische ontwikkeling, die geassocieerd wordt met een toestand van oercommunisme, produceert iedereen slechts genoeg om in zijn eigen levensoverhoud te voorzien. Zodra echter een surplus geproduceerd wordt, is er sprake van noodzakelijke arbeid en meerarbeid. Deze laatste produceert meerwaarde. Ook treedt dan de eerste klassenmaatschappij in werking: sommigen kunnen zich als heersers opstellen en leven van de meerarbeid van anderen. In het industriële tijdperk is de situatie nog net zo. Grondstoffen worden bewerkt tot producten, met zijn inspanning creëert de arbeider zo waarde. Deze inspanning wordt maar gedeeltelijk beloond. Een deel van de inspanning van de arbeider komt niet aan hem ten goede. Elke vorm van waardevermeerdering ten bate van de kapitaalbezitter was volgens Marx te herleiden tot meerwaarde en zo tot onbetaalde meerarbeid. Naast deze benadering van meerwaarde, de toevoeging van waarde aan een product middels arbeid, zijn er andere factoren die een waardevermeerdering tot gevolg kunnen hebben. De belangrijkste andere factor is de tijd, een product kan ook een meerwaarde verkrijgen door ouderdom. Hier kan men een voorbeeld geven met kasbons (waardepapier aan toonder). De interest die men er op krijgt maakt dat de waarde in de tijd toeneemt. Een derde factor is de uniciteit, deze factor bepaalt onder meer de waarde van verzamelgoederen of van kunst. Voor het bepalen van het binnenlands product wordt de meerwaarde gebruikt. Bepaald wordt de hoeveelheid meerwaarde die over een bepaalde periode geproduceerd is, dit is een basisgegeven voor de verdere berekening van het binnenlands product.
  • Meerwaarde is een begrip in de economie, boekhouden en fiscaliteit. Het staat voor de waardevermeerdering of de winst, die de onderneming heeft op vaste activa, dat wil zeggen gebouwen, machines, aandelen, en dergelijke. Als een meerwaarde gerealiseerd is, bij verkoop bijvoorbeeld, spreekt men ook van een vermogenswinst. Als een meerwaarde nog latent is, dat wil zeggen als men een eigendom heeft dat meer waard geworden is, spreekt men van een vermogensaanwas. In de boekhouding worden gerealiseerde meerwaarden geboekt als uitzonderlijke opbrengsten, behalve uiteraard wanneer het behalen van dit soort meerwaarden tot de courante activiteit behoort. Niet verwezenlijkte meerwaarden kunnen geboekt worden onder de post herwaarderingsmeerwaarden. Overal ter wereld zijn er bijzondere fiscale stelsels, waarbij meerwaarden lager belast worden dan gewone inkomsten.
  • Overskuddsverdi er et begrep brukt av Karl Marx i hans kritikk av politisk økonomi. Selv om Marx ikke selv oppfant uttrykket, så var det han som utviklet konseptet. Begrepet henviser grovt sett til den verdien som arbeideren tilfører varen ut over det han får betalt i lønn, en merverdi som kapitalisten fritt forsyner seg med som bruttoprofitt, som er grunnlaget for akkumulering av kapital.
  • Wartość dodana – przyrost wartości dóbr w wyniku określonego procesu produkcji lub tworzenia usługi. Źródłem wartości dodanej jest praca. W działalności gospodarczej jest to różnica między całkowitym przychodem ze sprzedaży a całkowitymi kosztami zasobów zewnętrznych zużytych do produkcji (surowców, energii i usług zewnętrznych związanych z daną produkcją).
  • Mais-valia é o termo famosamente empregado por Karl Marx à diferença entre o valor da mercadoria produzida e a soma do valor dos meios de produção e do valor do trabalho, que seria a base do lucro no sistema capitalista.
  • Värde- och mervärdeteorierna utgör den viktiga begrepp i den marxistiska analysen av det kapitalistiska produktionssättet. Med en viss anslutning till Ricardo utgår Marx från den förutsättningen, att det mänskliga arbetet bildar själva substansen av värdet hos en vara, en för marknaden frambragt produkt. Storleken av detta värde, som står i det mest oskiljaktiga och avgörande förhållande till bytesvärdet, bestäms av den för varans producerande "samhälleligt nödvändiga" det vill säga normala arbetstiden. Värdet av den arbetskraft, som kapitalisten köper, bestäms likaledes av den arbetstid, som är erforderlig för denna arbetskrafts reproduktion - det vill säga den tid, som åtgår för frambringande av de för arbetarens uppehälle nödvändiga existensmedlen, vilka i sin tur bestämmes "genom den traditionella levnadsstandarden i varje land". Dessa består "i tillfredsställandet av vissa behov, som uppkommer ur de samhälleliga betingelser, under vilka människorna lever och uppfostras. " Vidare "klimat, naturförhållanden m.m. [... ... ] dessutom, för kvalificerat arbete, utbildningskostnaderna. " Det fysiska elementet bestäms av produktionssättet, det samhälliga elementet av klasskampen. Om sålunda kapitalisten köpt arbetskraften för ett pris per dag, som motsvarar en reproduktionskostnad av sex timmars arbetstid, men sysselsätter honom i tolv timmar, så representerar den frambragta produkten sex timmars arbetstid utöver den, som kapitalisten betalat. Och den differens, som sålunda uppstår mellan arbetskraftens värde och värdet av arbetskraftens resultat, är det mervärde, som till största delen tillfaller kapitalisten. Alltså är mervärdet det obetalda arbete, som kapitalisten tillägnar sig från arbetaren. Annorlunda uttryckt köper kapitalisten för en viss mängd pengar P varor V som sedan säljs för mer pengar P'. Men varorna är inte bara varor som producerats av andra utan företagaren köper också varan arbetskraft för att producera nya varor. För sitt kapital köper han således råvaror, maskiner, fabrikslokaler och arbetskraft, allt detta är varor som kan köpas på marknaden, och sedan sätter han samman dem i en produktionsprocess som resulterar i nya varor som säljs. Formeln för kapitalistisk produktion är därför P-V-V-P', där P köper råvaror, maskiner, arbetskraft V, producerar nya varor V, säljer dem och kapitalet både återfår och utökar då sitt värde. I nästa produktionsprocess är P' utgångspunkten och formeln blir då P'-V-V-P, där P är större än P'. Här syns kapitalets ackumulation, det vill säga dess förmåga att hela tiden öka sitt värde.
  • 根据马克思主义理论,剩余价值是指剥削自劳动者劳动价值中的利润(劳动价值和工資之間的差異),即“劳动者创造的被资产阶级无偿占有的劳动”。关于剩余价值,社会主义国家按照马克思主义的观点认为,剩余价值应该归无产阶级所有。
  • La plus-value (ou parfois survaleur) est un concept forgé par Proudhon, puis repris et développé par Karl Marx dans sa critique de l'économie politique, et détaillé dans Le Capital. Karl Marx reprend et complète la théorie de la valeur des économistes classiques, selon lesquels la source de la valeur d’échange d’une marchandise est le travail qui y est incorporé. Dans la théorie de la valeur de Marx, la plus-value a une signification précise : c’est la différence entre la quantité de valeur ajoutée par le travailleur à la marchandise initiale et la valeur de la force de travail nécessaire (le travail lui-même étant "incommensurable" au sens de non-marchandisable puisque le travail, c'est l'individu, un être vivant, pensant, et non une marchandise). Le problème de l'explication de la source de plus-value est exprimée chez Friedrich Engels comme suit : « Quelle est l'origine de cette plus-value ? Elle ne peut ni venir du fait que l'acheteur a acheté les marchandises au-dessous de la valeur, ni du fait que le vendeur les a revendues au-dessus de la valeur. Car, dans les deux cas, les gains et les pertes de chaque individu se compensent, puisque chacun est tour à tour acheteur et vendeur. Elle ne peut provenir non plus du dol, puisque le dol peut sans doute enrichir l'un aux dépens de l'autre, mais il ne peut pas augmenter la somme totale possédée par l'un et l'autre, non plus, par conséquent, que la somme des valeurs circulantes en général.  » Marx lui-même considère le lien entre profit, intérêt, rente et plus-value, et celui entre plus-value et surtravail comme l'une de ses plus grandes conquêtes théoriques.
dbpedia-owl:thumbnail
dbpedia-owl:wikiPageExternalLink
dcterms:subject
rdfs:comment
  • 剰余価値(じょうよかち、英語:surplus-value)とは、マルクス経済学における基本概念で、生活に必要な労働を超えた剰余労働(不払労働)が対象化された価値である。資本の一般的定式である「貨幣G-商品W-貨幣G'(G+ΔG)」における「ΔG」を指す。
  • Overskuddsverdi er et begrep brukt av Karl Marx i hans kritikk av politisk økonomi. Selv om Marx ikke selv oppfant uttrykket, så var det han som utviklet konseptet. Begrepet henviser grovt sett til den verdien som arbeideren tilfører varen ut over det han får betalt i lønn, en merverdi som kapitalisten fritt forsyner seg med som bruttoprofitt, som er grunnlaget for akkumulering av kapital.
  • Wartość dodana – przyrost wartości dóbr w wyniku określonego procesu produkcji lub tworzenia usługi. Źródłem wartości dodanej jest praca. W działalności gospodarczej jest to różnica między całkowitym przychodem ze sprzedaży a całkowitymi kosztami zasobów zewnętrznych zużytych do produkcji (surowców, energii i usług zewnętrznych związanych z daną produkcją).
  • Mais-valia é o termo famosamente empregado por Karl Marx à diferença entre o valor da mercadoria produzida e a soma do valor dos meios de produção e do valor do trabalho, que seria a base do lucro no sistema capitalista.
  • 根据马克思主义理论,剩余价值是指剥削自劳动者劳动价值中的利润(劳动价值和工資之間的差異),即“劳动者创造的被资产阶级无偿占有的劳动”。关于剩余价值,社会主义国家按照马克思主义的观点认为,剩余价值应该归无产阶级所有。
  • In der Marxschen Arbeitswerttheorie bezeichnet Mehrwert den Teil der Wertmenge, den der Lohnarbeiter durch seine Arbeit produziert und der über den Ersatz des Wertes seiner Arbeitskraft und der eingesetzten Produktionsmittel hinausgeht, also die für den Kapitalismus spezifische Form des Mehrprodukts. Das Wort Mehrwert (surplus value) verwendete 1824 schon William Thompson in seiner Untersuchung An Inquiry into the Principles of the Distribution of Wealth Most Conducive to Human Happiness.
  • Surplus value is a concept used famously by Karl Marx in his critique of political economy. Although Marx did not himself invent the term, he developed the concept. It refers roughly to the new value created by workers in excess of their own labour-cost, a value which is freely appropriated by the capitalist as gross profit, and which is the basis of capital accumulation. "Surplus-value and the rate of surplus-value are...
  • Plusvalor o plusvalía es el valor que el trabajo no remunerado del trabajador asalariado crea por encima del valor de su fuerza de trabajo y del que se apropia gratuitamente el capitalista. Es la forma específica que adquiere el plusproducto bajo el modo de producción capitalista y forma la base de la acumulación capitalista.
  • Lisäarvo on marxilainen kansantaloustieteellinen termi, joka osoittaa, miten paljon työnantaja ja omistaja jättää maksamatta työn tuottamaksi katsottavasta arvosta sen tekijöille. Sanaa lisäarvo käytetään yleiskielessä usein myös kun viitataan arvonlisään. Kauppatieteissä on haluttu pitää nämä kaksi käsitettä myös sanastollisesti tiukasti erillään.
  • In economia il valore aggiunto (anche abbreviato VA), o plusvalore, è la misura dell'incremento di valore che si verifica nell'ambito della produzione e distribuzione di beni e servizi grazie all'intervento dei fattori produttivi: capitale e lavoro. L'impresa acquista beni e servizi necessari a produrre altri beni e servizi. La differenza tra il valore finale dei beni e servizi prodotti e il valore dei beni e servizi acquistati per essere impiegati nel processo produttivo è il valore aggiunto.
  • Karl Marx eredita, rielaborandola, la teoria del valore dei classici, secondo cui la fonte ultima del valore è il lavoro, e nello stesso tempo opera una rottura nei loro confronti. Quello che mutua è l’idea, già rintracciabile in Adam Smith e fatta propria da David Ricardo, che il lavoro sia la fonte della ricchezza e che il valore sia determinato dalla quantità di lavoro contenuto nelle merci (lavoro incorporato).
  • Meerwaarde is een begrip uit de economische theorie van Karl Marx. Met meerwaarde duidde Marx een waardetoevoeging door onbetaalde meerarbeid aan. In de begintoestand van de economische ontwikkeling, die geassocieerd wordt met een toestand van oercommunisme, produceert iedereen slechts genoeg om in zijn eigen levensoverhoud te voorzien. Zodra echter een surplus geproduceerd wordt, is er sprake van noodzakelijke arbeid en meerarbeid. Deze laatste produceert meerwaarde.
  • Meerwaarde is een begrip in de economie, boekhouden en fiscaliteit. Het staat voor de waardevermeerdering of de winst, die de onderneming heeft op vaste activa, dat wil zeggen gebouwen, machines, aandelen, en dergelijke. Als een meerwaarde gerealiseerd is, bij verkoop bijvoorbeeld, spreekt men ook van een vermogenswinst. Als een meerwaarde nog latent is, dat wil zeggen als men een eigendom heeft dat meer waard geworden is, spreekt men van een vermogensaanwas.
  • Värde- och mervärdeteorierna utgör den viktiga begrepp i den marxistiska analysen av det kapitalistiska produktionssättet. Med en viss anslutning till Ricardo utgår Marx från den förutsättningen, att det mänskliga arbetet bildar själva substansen av värdet hos en vara, en för marknaden frambragt produkt.
  • La plus-value (ou parfois survaleur) est un concept forgé par Proudhon, puis repris et développé par Karl Marx dans sa critique de l'économie politique, et détaillé dans Le Capital. Karl Marx reprend et complète la théorie de la valeur des économistes classiques, selon lesquels la source de la valeur d’échange d’une marchandise est le travail qui y est incorporé.
rdfs:label
  • Mehrwert (Marxismus)
  • Plusvalor
  • Surplus value
  • Lisäarvo
  • Plus-value (marxisme)
  • Valore aggiunto
  • Teoria marxiana del valore
  • 剰余価値
  • Meerwaarde (Marx)
  • Meerwaarde
  • Wartość dodana
  • Overskuddsverdi
  • Mais-valia
  • Mervärde
  • Прибавочная стоимость
  • 剩余价值
owl:sameAs
foaf:depiction
foaf:page
is dbpedia-owl:notableIdea of
is dbpedia-owl:wikiPageRedirects of
is owl:sameAs of
is foaf:primaryTopic of