| dbpprop:abstract
|
- The Stockholm school, or Stockholmsskolan, is a school of economic thought. It refers to a loosely organized group of Swedish economists that worked together, in Stockholm, Sweden primarily in the 1930s. The Stockholm school had at the same time as John Maynard Keynes, but independently, come to the same conclusions in macroeconomics and the theories of demand and supply. Like Keynes, they were inspired by the works of Knut Wicksell, a Swedish economist active in the early years of the twentieth century. Two of the most prominent members of the Stockholm school were Stockholm School of Economics professors Gunnar Myrdal and Bertil Ohlin. The movement's name, "The Stockholm School", was launched in an article by Bertil Ohlin in the influential Economic Journal in 1937. The article was published in response to the publication of Keynes' magnum opus, The General Theory of Employment, Interest and Money in 1936, and its purpose was to draw international attention to the Swedish discoveries in the field, many of which had predated the discoveries of Keynes. Gunnar Myrdal was early in supporting the theses of John Maynard Keynes, maintaining that the basic idea of adjusting national budgets to slow or speed an economy was first developed in Sweden by him and the Stockholm school. Myrdal and Ohlin went on to further develop their theories, and in so doing they developed the intellectual underpinnings of the modern north European welfare state. Their theories were embraced and implemented as national policy by the two powerful arms of the Swedish labor movement, the Swedish Social Democratic Party and the national labor union, the Swedish Trade Union Confederation. In the post-World War II geopolitical situation, with two rival predatory political blocks, their theories also achieved wide international appeal as a "third way", i.e. a middle way between a capitalist economy and a socialist economy. The objective of this "third way" was to achieve a high level of social equality without undermining economic efficiency.
- スウェーデン学派は、19世紀末から20世紀前半にかけてのスウェーデンの経済学者の一派であり、彼らの考え方を一括してスウェーデン学派と呼ぶことが多い。クヌート・ヴィクセル、グスタフ・カッセルなどストックホルムを中心として活躍した経済学者たちの流れをくむ人々が多く、ストックホルム学派あるいは北欧学派と呼ばれることもある。 クヌート・ヴィクセルは、ワルラスの一般均衡理論に対して、オイゲン・フォン・ベーム=バヴェルクなどのいわゆるオーストリア学派の経済学者の考え方を取り入れて、資本主義経済における経済循環の動学的な分析を展開した。さらに、のちにジョン・ケインズたちによって定式化された投資と貯蓄との緊張関係に焦点を当てて、雇用量、価格水準などマクロ経済的諸変量について、その不均衡の累積過程を示すことによって、資本主義に内在する不定定性を分析しようとした。ヴィクセルのこの考え方は、エリック・リンダールやエリック・ルンドベルクによって、経済循環と経済成長に関する動学的分析として一般化された。 これに対して、グスタフ・カッセルは、ワルラスの一般均衡理論に修正を加え、主観的価値判断の果たす役割を捨象して、市場における経済主体の行動様式を基礎にしながら、経済循環のプロセスを分析するという理論枠組みの構築を行った。そして、とくに国際的な経済関係に焦点を当てて、国際経済理論の基礎づけを行った。カッセルの業績はその後、ベルティル・オリーンやグンナー・ミュルダールによって展開されていった。
- Stockholmsskolan är en benämning på en grupp nationalekonomer verksamma från och med 1930-talet och fyra årtionden framåt. Gemensamt för dessa ekonomer, var att de var influerade av den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes och svensken Knut Wicksell. Gruppen hade ett nära samarbete och utbyte av idéer. Ideologiskt sett var de dock inte att betrakta som en enhetlig gruppering, då det fanns företrädare för flera olika tankeriktningar; det förekom ett mått av konstruktiv kritik inom gruppen. Drivande inom gruppen var Gunnar Myrdal, Bertil Ohlin och Erik Lindahl, men till kretsen brukar även Dag Hammarskjöld, Alf Johansson, Erik Lundberg och Ingvar Svennilson räknas, trots att deras insatser på det nationalekonomiska området, varit av varierande intresse för eftervärlden. Gruppens namn lanserdes av Bertil Ohlin i artikeln "Some notes on the Stockholm theory of savings and investment" i Economic Journal 1937. Detta skedde i direkt respons på att Keynes publicerat sin The general theory on Employment, Interest and Money året innan, och hade till syfte att väcka världens uppmärksamhet på de svenska forskningsresultaten inom ämnet. Skolan lanserade bl.a. idén om framtidsförväntningarna och periodanalyser; analyser av förändringar var i fokus redan från början. Två av gruppens medlemmar, professorerna vid Handelshögskolan i Stockholm, Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, fick 1974 respektive 1977 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Till minnet av skolans femtioårsdag hölls en internationell konferens i Stockholm 1987. Föreläsningarna gavs av Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, ut i bokform under titeln The Stockholm School of Economics revisited (Cambridge 1991).
- 斯德哥爾摩學派，是經濟學史上的一個學術流派，於1930年代，由一群組織鬆散的瑞典學者領軍。因他們同在瑞典的斯德哥爾摩從事學術工作，而得此稱號。 它雖和同時期的凱恩斯學派，在宏觀經濟學和總體供需理論等議題上，有著相同結論和見解，但彼此為各自獨立的研究。斯德哥爾摩學派和凱恩斯學派一樣，均受到魏克塞爾著作的啟發，這學派的成員很多都是魏克塞爾的學生。 主要成員有後來獲得諾貝爾經濟學獎的貢納爾·默達爾和貝蒂爾·奧林。在1930年代，他們的想法可說是非常新穎，但由於學派從未戮力於集結發表他們的著作，加上之後成員們各飛東西，此學派因而式微。默達爾長年在美國工作，致力於有關非裔美國人處境的調查，發表了《An American Dilemma》一書；奧林當了有20年之久的瑞典反對黨自由人民黨的領袖，和在朝的社會民主工人黨對峙；其他成員，如Erik Lundberg，展開他景氣循環方面的經濟學者生涯。
|
| rdfs:comment
|
- The Stockholm school, or Stockholmsskolan, is a school of economic thought. It refers to a loosely organized group of Swedish economists that worked together, in Stockholm, Sweden primarily in the 1930s. The Stockholm school had at the same time as John Maynard Keynes, but independently, come to the same conclusions in macroeconomics and the theories of demand and supply.
- Stockholmsskolan är en benämning på en grupp nationalekonomer verksamma från och med 1930-talet och fyra årtionden framåt. Gemensamt för dessa ekonomer, var att de var influerade av den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes och svensken Knut Wicksell. Gruppen hade ett nära samarbete och utbyte av idéer.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
