Sociology is the study of human societies. It is a branch of social science that uses various methods of empirical investigation and critical analysis to develop and refine a body of knowledge about human social structure and activity, often with the goal of applying such knowledge to the pursuit of social welfare. Its subject matter ranges from the micro level of face-to-face interaction to the macro level of societies at large.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • Sociology is the study of human societies. It is a branch of social science that uses various methods of empirical investigation and critical analysis to develop and refine a body of knowledge about human social structure and activity, often with the goal of applying such knowledge to the pursuit of social welfare. Its subject matter ranges from the micro level of face-to-face interaction to the macro level of societies at large. Sociology is a broad discipline in terms of both methodology and subject matter. Its traditional focuses have included social stratification, social relations, social interaction, religion, culture and deviance, and its approaches have included both qualitative and quantitative research techniques. As much of what humans do fits under the category of social structure or social activity, sociology has gradually expanded its focus to further subjects, such as the study of the media, health disparities, the internet, and even the role of social activity in the creation of scientific knowledge. The range of social scientific methods has also been broadly expanded. The linguistic and cultural turns of the mid-20th century brought increasingly hermeneutic and interpretative approaches to the study of society. Conversely, recent decades have seen the rise of new mathematically rigorous approaches, such as social network analysis.
  • Soziologie (aus dem lateinischen socius = „Gefährte“ und dem griechischen λóγος, lógos = „Wort“, „Rede“) ist die Wissenschaft von den Voraussetzungen, Abläufen und Folgen des Zusammenlebens handelnder Menschen. Als systematisch-kritische Wissenschaft vom Sozialen ging die Soziologie aus dem Zeitalter der Aufklärung hervor und nimmt eine vermittelnde Stellung zwischen Natur- und Geisteswissenschaften ein. Ihren Namen erhielt sie von Auguste Comte, bevor sie sich in der zweiten Hälfte des 19. Jahrhunderts als eigenständige universitäre Disziplin durchsetzte. Neben Max Weber gelten Ferdinand Tönnies und Georg Simmel als Begründer der deutschsprachigen Soziologie.
  • La sociologia és la ciència del fet social i especialment la ciència de la societat humana. La sociologia estudia els processos i les regles socials que governen les interaccions entre les persones, no només com a individus, sinó també com a membres de grups, associacions i institucions amb una determinada ideologia. La sociologia és una de les ciències del significat.
  • Sociologie je společenská věda zkoumající sociální život jednotlivců, skupin a společností. O obsahu sociologie a vymezení předmětu jejího zkoumání neexistuje shoda napříč různými sociologickými školami a paradigmaty. Sociologie je chápána např. jako věda o jednání lidí ve společnosti, o struktuře společnosti, o sociální interakci, o sociálních skupinách, o sociálních faktech, o společenském systému a nebo o sociální změně.
  • La sociología es una ciencia social que estudia, describe y analiza los procesos de la vida en la sociedad; busca comprender las relaciones de los hechos sociales por medio de la historia; mediante el empleo de métodos de investigación, quiere saber donde estan los problemas en la sociedad y sus relaciones con los individuos. Compara a la sociedad con la cultura y la politica. Es una ciencia nueva que se hizo a la mitad del siglo XIX. La sociología aplica métodos de investigación empíricos (es decir, de la experiencia que ya obtuviste en tu vida) y así crea teorias. Es la rama del conocimiento que estudia las relaciones humanas, aplicando metodos empiricos. El terreno de investigación de la sociología es bastante amplio. Puede investigar desde los motivos por los cuales las personas seleccionan sus parejas hasta las razones de la desigualdad social en una sociedad. La creación de la sociología como disciplina está asociada a los nombres de Henri de Saint-Simon, Auguste Comte, Karl Marx, Herbert Spencer, Émile Durkheim, George Simmel, Ferdinand Tönnies, Vilfredo Pareto, Max Weber, Talcott Parsons, Alfred Schütz. A pesar de esto, ya desde la Edad Media, pensadores de origen árabe, como Ibn Jaldún, realizaron reflexiones académicas que podrían ser consideradas sociológicas. Las perspectivas generalmente usadas son el Interaccionismo simbólico, el Socioconstruccionismo, la Teoría del conflicto, la Fenomenologia, la Teoría funcionalista, la Estructura social y la Teoría de sistema.
  • Sosiologia on yhteisöllisiä ryhmiä ja yhteiskuntia sekä niiden perustana olevaa yksilöiden käyttäytymistä tutkiva tieteenala. Sosiologiaa sanotaan usein yleiseksi yhteiskuntatieteeksi, ja se sisältää hyvin erilaisia tekstejä, keskusteluita ja aihepiirejä. Yhteistä kaikelle sosiologialle on kuitenkin pyrkimys systemaattiseen esitystapaan ja empiiriseen todentamiseen. Usein käytetty jäsennys jakaa sosiologian kolmeen alueeseen: yhteiskuntateoria, empiirinen sosiaalitutkimus sekä aikalaisanalyysi. Toinen madollinen jäsennystapa on puhua laajempiin kokonaisuuksiin keskittyvästä makrososiologiasta ja toisaalta mikrososiologiasta, jossa voidaan tutkia esimerkiksi sosiaalista vuorovaikutusta tai organisaatioiden toimintaa. Mikro- ja makrotason erotteluun liittyy myös sosiologian yksi keskeisimmistä kysymyksistä, nimittäin rakenteen ja toiminnan suhde: millä tavoin sosiaaliset rakenteet rajoittavat tai mahdollistavat yksilöiden toimintaa ja millä tavoille intentionaaliset toimijat saavat aikaan rakenteet. Toiminnan ja rakenteen lisäksi sosiologiassa on niin sanotun kielellisen käänteen jälkeen oltu erityisen kiinnostuneista kulttuurisista ja sosiaalisesti tuotetuista merkityksistä. Sosiaalinen konstruktionismi onkin ehkä viime vuosikymmenten vaikutusvaltaisin paradigma sosiologiassa ja sosiaalitieteissä yleisemminkin. Monia sosiologisia kysymyksiä käsitellään myös muissa yhteiskuntatieteissä. Tässä mielessä ehkä sosiologialle omin tai leimallisin aihepiiri on arkielämä. Kiinnostus kohdistuu niihin säännönmukaisuuksiin, jotka jäsentävät ihmisten tavallista elämää. Arkielämä on tuttua kenelle tahansa, minkä vuoksi tällainen sosiologia saattaa tuntua tyhjänpäiväiseltä tai ärsyttävän tungettelevalta. Ero arkitiedon ja sosiologian välillä on kuitenkin merkittävä ja se perustuu edellä mainittuihin systemaattisuuteen ja empiirisiin todistusaineistoihin, kuten tilastoihin, haastatteluihin, havainnointeihin tai kulttuurituotteisiin. Sosiologia saattaa muuttaa yleisesti vallitsevia käsityksiä. Toisaalta yleiset käsitykset ovat keskeinen sosiologian tutkimuskohde, joten tiede ja yhteiskunta ovat näin jatkuvassa vuoropuhelussa keskenään. Sosiologiaa sanotaankin refleksiiviseksi tieteeksi. Se on aina osa omaa tutkimuskohdettaan (yhteiskuntaa), siitä riippuvainen ja siihen vaikuttava. Refleksiivisyys tarkoittaa sitä, että sosiologien on myös pohdittava tutkimustensa yhteiskunnallisia seurauksia. Tavoitteena saattaakin olla yhteiskunnan muuttaminen tai epäkohtien kritisoiminen.
  • La sociologie est une science qui cherche à comprendre et à expliquer l'impact du social sur les représentations (façons de penser) et comportements (façons d'agir) humains. Ses objets de recherche sont très variés puisque les sociologues s'intéressent à la fois au travail, à la famille, aux médias, aux rapports de genre (hommes/femmes), bref, à l'environnement humain. Les diverses théories sociologiques rendent compte des phénomènes sociaux humains sous plusieurs angles. Elles mettent parfois plutôt l'accent sur l'impact de la société sur le phénomène étudié (effet de la CSP, du sexe, etc. ), s'intéressent parfois plus aux motivations des acteurs considérés comme relativement rationnels ou encore aux interactions entre individus. Mais la plupart des sociologues (même wéberiens) s'appuient -consciemment ou non- sur le paradigme selon lequel "quelque chose comme la société" existe objectivement, cette position dans le champ des idées s'opposant potentiellement à celle qui affirmerait qu'il existe plutôt toujours de la rencontre conflictuelle entre choix de formes collectives de vie, cette rencontre elle-même ne faisant pas société. Si la sociologie reste encore largement une discipline universitaire, de nombreux sociologues sont aujourd'hui employés par des institutions publiques, des collectivités territoriales ou des entreprises privées à fin d'expertise, ce qui souligne l'affinité de cette discipline avec la démarche institutionnelle.
  • A szociológia (a latin socius, azaz „társ”, „társaság”; valamint a görög λόγος, lógos, azaz „-tudás”, „-tudomány” szavakból) a társadalmi élet összetevői, az egyének, csoportok, szervezetek, intézmények életének, működésének törvényszerűségeit, szabályait és folyamatait vizsgáló elméleti és gyakorlati tudomány. A szociológusok a társadalmi és társas viselkedést tanulmányozzák az emberek által alkotott társadalmi, vallási, politikai és gazdasági intézményeken, szervezeteken, csoportokon belül. Tanulmányozzák a társas kölcsönhatások során a csoportokon belül vagy azok között létrejövő viselkedési formákat, nyomon követik kialakulásukat és terjedésüket, elemzik a csoporttevékenység hatását az egyéni résztvevőkre. Szociológusok vizsgálják egy társadalmi csoport, szervezet vagy intézmény jellemzőit, az egyének egymásra és csoportjukra kifejtett hatását, ezzel összefüggésben az egyén olyan tulajdonságainak szerepét, mint a nem (gender), a kor vagy a rassz. A szociológia tárgyterületei többek között a család, a kisebbségek, az oktatás, a vallás, a politika, a lakóhely, a bűnözés, a szellemi és egészségi környezet társadalmi kérdéseivel foglalkoznak. A szociológia a társadalmi folyamatokat többek között a társadalmi rétegződés, társadalmi mobilitás, kommunikációelmélet, szociálpszichológia, demográfia és társadalomstatisztika ismereteivel és eszközeivel vizsgálja. A szociológiai kutatás az utca névtelen emberei közötti kapcsolatok elemzésétől a globális társadalmi folyamatok tanulmányozásáig terjed. Új területei – mint a hálózat elemzés vagy a környezeti szociológia folyamatosan bővülnek. A szociológiai kutatások eredményeit oktatók, tervezők, jogászok, hivatalnokok, fejlesztők, közgazdászok és más szakmabeliek is használják, akik a társadalmi problémák megoldásában érdekeltek és e célból közpolitikai tevékenységet folytatnak. Fájl:Pied de la tour Eiffel. jpg Sorbanállás. A képen emberek láthatók egy elterjedt társas cselekvés közben.
  • La sociologia è la scienza che studia le strutture sociali, le norme ed i processi che uniscono (e separano) le persone non solo come individui ma come componenti di associazioni, gruppi ed istituzioni. Il campo di interesse della sociologia spazia dall'analisi dei brevi contatti fra individui anonimi sulla strada, allo studio di processi sociali globali. Comte la definisce strumento di azione sociale, per Durkheim diviene la scienza dei fatti sociali, infine per Weber è la scienza che punta alla comprensione interpretativa dell'azione sociale.
  • 社会学(しゃかいがく、英: sociology)は、社会現象の実態や、現象の起こる原因に関するメカニズム(因果関係)を解明するための学問である。その研究対象は、行為、行動、相互作用といったミクロレベルのものから、家族、コミュニティなどの集団、組織、さらには、社会構造やその変動(社会変動)などマクロレベルに及ぶものまでさまざまである。思想史的に言えば、「同時代(史)を把握する認識・概念(コンセプト)」を作り出そうとする学問である。
  • Sociologie is de leer van de menselijke samenleving en haar verschijnselen. Daarbij staan vooral de inrichting en veranderingen daarvan, alsmede sociologische problemen centraal. De sociologie bestudeert mensen en hun gedrag in hun sociale omgeving, in relatie tot de heersende moraal en ethiek en in verband met politieke en filosofische gedragscodes. Praktisch gezien betekent dat de bestudering van het dagelijkse leven van mensen en het functioneren van mensen in hun omgeving, sociale verbanden, gezinsstructuren, religieuze verbanden, wetten, normen en waarden, rolpatronen en culturele verbanden. Sociologie is een maatschappijwetenschap, het is dus een wetenschap die de mens in zijn relatie tot anderen bestudeert. Deze tak van de wetenschap staat tegenover de natuurwetenschappen die de wetten van de dode materie en de levende wezens als onderwerp heeft. Sociologie is verwant aan wetenschappelijke disciplines als geschiedkunde, aardrijkskunde, politicologie, vergelijkende cultuurwetenschappen, psychologie, filosofie, economie, antropologie, criminologie en demografie.
  • Sosiologi er en av samfunnsvitenskapene. Sosiologiens fokus er relasjonene mellom menneskene som individer eller grupper (også hele samfunnet). Sosiologiens oppgave er å beskrive de sosiale relasjonenes struktur, funksjoner og utvikling. Det sosiologiske arbeidet består i å undersøke samfunnet, i alle dets deler, og så prøve å skape et mest mulig helhetlig bilde ut av det gjennom teori og metode. Sosiologiens teorier skal også kunne beskrive sosiologien selv, siden sosiologien i seg selv er et resultat av sosial samhandling.
  • Socjologia - nauka badająca w systematyczny sposób funkcjonowanie i zmiany społeczeństwa. Socjologowie badają społeczne reguły, procesy i struktury, które łączą i dzielą ludzi, tworzą lub są przejawem więzi między ludźmi, a także proces ich zmian. Socjologowie badają zarówno jednostki uwikłane w grupy społeczne, jak i międzyludzkie relacje (np. rodzinę, wspólnoty, stowarzyszenia, zrzeszenia itp.). Relacje międzyludzkie ujęte w społecznej dynamice mogą ludzi łączyć tworząc grupy społeczne, instytucje czy całe społeczeństwa, lub dzielić przez społeczne podziały. Już w starożytności istniała na wysokim poziomie ogólnie pojęta myśl społeczna. Zaś socjologia jako nauka o społeczeństwie miała trzech ojców. Pierwszym (w europejskim kręgu kulturowym) był Platon, następnie J.B. Vicco oraz, tak powszechnie wymieniany za jedynego, A. Comte. Przedmiotem badań nauki o społeczeństwie jest grupa społeczna ujęta w kategoriach stanu i zmiany. Socjologowie badają jednostki o tyle o ile są one w jakiś wewnętrznych relacjach między sobą. Jednostka jako indywiduum nie jest przedmiotem badań socjologii, a zajmuje się nią nauka zwana psychologią. Pod koniec XIX wieku następowały gwałtowne przemiany w łonie europejskich społeczeństw pre-industrialnych. Doprowadziły do powstania społeczeństwa industrialnego. Obecnie mówi się o początkach ery społeczeństw post-industrialnych. Przedmiotem badań socjologii są również nowoczesność i społeczeństwo przemysłowe.
  • A Sociologia é uma das ciências humanas que estuda a sociedade, ou seja, estuda o comportamento humano em função do meio e os processos que interligam os indivíduos em associações, grupos e instituições. Enquanto o indivíduo na sua singularidade é estudado pela psicologia, a Sociologia tem uma base teórico-metodológica, que serve para estudar os fenômenos sociais, tentando explicá-los, analisando os homens em suas relações de interdependência. Compreender as diferentes sociedades e culturas é um dos objetivos da sociologia. Os resultados da pesquisa sociológica não são de interesse apenas de sociólogos. Cobrindo todas as áreas do convívio humano — desde as relações na família até a organização das grandes empresas, o papel da política na sociedade ou o comportamento religioso —, a Sociologia pode vir a interessar, em diferentes graus de intensidade, a diversas outras áreas do saber. Entretanto, o maior interessado na produção e sistematização do conhecimento sociológico atualmente é o Estado, normalmente o principal financiador da pesquisa desta disciplina científica. Assim como toda ciência, a Sociologia pretende explicar a totalidade do seu universo de pesquisa. Ainda que esta tarefa não seja objetivamente alcançável, é tarefa da Sociologia transformar as malhas da rede com a qual a ela capta a realidade social cada vez mais estreitas. Por essa razão, o conhecimento sociológico, através dos seus conceitos, teorias e métodos, pode constituir para as pessoas um excelente instrumento de compreensão das situações com que se defrontam na vida cotidiana, das suas múltiplas relações sociais e, conseqüentemente, de si mesmas como seres inevitavelmente sociais. A Sociologia ocupa-se, ao mesmo tempo, das observações do que é repetitivo nas relações sociais para daí formular generalizações teóricas; e também se interessa por eventos únicos sujeitos à inferência sociológica (como, por exemplo, o surgimento do capitalismo ou a gênese do Estado Moderno), procurando explicá-los no seu significado e importância singulares. A Sociologia surgiu como uma disciplina no século XVIII, na forma de resposta acadêmica para um desafio de modernidade: se o mundo está ficando mais integrado, a experiência de pessoas do mundo é crescentemente atomizada e dispersada. Sociólogos não só esperavam entender o que unia os grupos sociais, mas também desenvolver um "antídoto" para a desintegração social. Hoje os sociólogos pesquisam macroestruturas inerentes à organização da sociedade, como raça ou etnicidade, classe e gênero, além de instituições como a família; processos sociais que representam divergência, ou desarranjos, nestas estruturas, inclusive crime e divórcio. E pesquisam os microprocessos como relações interpessoais. Sociólogos fazem uso freqüente de técnicas quantitativas de pesquisa social para descrever padrões generalizados nas relações sociais. Isto ajuda a desenvolver modelos que possam entender mudanças sociais e como os indivíduos responderão a essas mudanças. Em alguns campos de estudo da Sociologia, as técnicas qualitativas — como entrevistas dirigidas, discussões em grupo e métodos etnográficos — permitem um melhor entendimento dos processos sociais de acordo com o objetivo explicativo. Os cursos de técnicas quantitativas/qualitativas servem, normalmente, a objetivos explicativos distintos ou dependem da natureza do objeto explicado por certa pesquisa sociológica: o uso das técnicas quantitativas é associado às pesquisas macro-sociológicas; as qualitativas, às pesquisas micro-sociológicas. Entretanto, o uso de ambas as técnicas de coleta de dados pode ser complementar, uma vez que os estudos micro-sociológicos podem estar associados ou ajudarem no melhor entendimento de problemas macro-sociológicos.
  • Sociologia este ştiinţa socială ce studiază regulile sociale şi procesele care leagă şi separă oamenii, nu numai ca indivizi dar şi ca membri ai asociaţiilor, grupurilor şi instituţiilor. Termenul a fost propus de către Auguste Comte. Sociologia constă în studiul vieţii sociale umane, a grupurilor şi societăţilor. Este un demers îndrăzneţ şi de mare responsabilitate, întrucât subiectul ei este rezultatul propiului nostru comportament ca fiinţe sociale. Sociologia poate fi definită ca fiind studiul sistematic al societăţilor umane, punând accent în special pe sistemele moderne industrializate. A învăţa să gândim în termeni sociologici înseamnă a cultiva imaginaţia. Munca sociologică depinde de ceea ce autorul american C. Wright Mills numea „imaginaţia sociologică”. Unele dintre cele mai răspândite metode de investigare ale sociologiei sunt: interviul, sondajul de opinie şi observaţia socială.
  • Социоло́гия — наука о закономерностях становления и развития социальных систем, общностей, групп, личностей. Предмет социологии — социальная специфика развития общества. По мнению Энтони Гидденса, социология — это «изучение общественной жизни человека, изучение групп и обществ». По мнению Ядова В. А. , социология - это наука о функционировании общества, о взаимоотношениях людей. Основной целью социологии является «анализ структуры социальных отношений в том виде, в каком они складываются в ходе социального взаимодействия». Вследствие разнообразия подходов (см. мультипарадигматизм), характерного для современного состояния данной дисциплины, «ни одно определение социологии не является полностью удовлетворительным». О развитии социологии см. История социологии.
  • Sociologi är en vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse. Speciellt vikt lägger sociologin vid att försöka förklara och förstå människors handlingar och sociala identiteter; grupprelationer och -processer; social skiktning och sociala systemprocesser, samt vilka kulturella strukturer och processer som präglar moderna samhällen. Medan statskunskapen studerar politiska system, makt och ideologier, studerar sociologin mänskliga relationer som sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå. Studier i traditionellt statsvetenskapliga fält förekommer, men infallsvinkeln är för sociologen radikalt annorlunda. Där discipliner som statsvetenskap, ekonomiämnena, rättsvetenskap samt media och kommunikationsvetenskap studerar hur olika sociala delsystem fungerar, har sociologin som ambition att placera analysen av politiska, ekonomiska, rättsliga och mediala processer i relation till å ena sidan samhället som helhet, och å andra sidan till de enskilda individernas livssammanhang och livsvärldar. Några skolboksexempel på sociologiska ämnesområden är arbetslöshet, social stratifiering, organisering, sociala rörelser, rasism, sexism, konflikter, alienation och sociala normer. Inom sociologi bedrivs även en livfull genusforskning. Som ämne saknar sociologi ett enhetligt perspektiv, en dominerande teori eller ett avgränsat empiriskt fält. Det förhindrar emellertid inte att sociologer arbetar inom ramen för en stark tradition av gemensamma forskningsorganiserade begrepp. Vissa perspektiv har periodvis varit starkt inflytelserika inom disciplinen: positivism,hermeneutik och historisk materialism i början av 1900-talet, senare (strukturfunktionalism under 50- och 60-tal, socialkonstruktivism och postmodernism under 80- och 90-tal). det finns de som hävdar att sociologin hålls samman av en kärna av gemensamma klassiker (särskilt Weber, Durkheim och Marx) samt empiriska metoder, men även omkring dessa frågor pågår inomvetenskaplig kritik och diskussison. Traditionellt har sociologin indelats i tre perspektiv: utilitarism, atomism och organisk samhällsuppfattning. Idag är en sådan uppdelning mindre relevant. Några avgörande skiljelinjer i forskningen är idag i stället dem mellan socialkonstruktivistiska och realistiska ontologiska och teoretiska perspektiv, den relativa betydelsen av förståelse respektive förklaring, och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.
  • Toplum bilimi, toplum ve insanın etkileşimi üzerinde çalışan bir bilimdir. Toplumsal (sosyolojik) araştırmalar sokakta karşılaşan farklı bireyler arasındaki ilişkilerden küresel sosyal işleyişlere kadar geniş bir alana yayılmıştır. Bu disiplin insanların neden ve nasıl bir toplum içinde düzenli yaşadıkları kadar bireylerin veya birlik, grup ya da kurum üyelerinin nasıl yaşadığına da odaklanmıştır. Toplum bilimi alanında çalışan bir kişiye de toplum bilimci (sosyolog) denir. Bir akademik disiplin olarak toplum bilimi bir sosyal bilim olarak kabul edilmektedir ve 19. Yüzyıl’ın ilk çeyreğinde gelişmiş diğer bilim dalları ile karşılaştırıldığında görece olarak gençtir. Birçok sosyolog bir veya daha fazla uzmanlık alanında veya altdallarında çalışmaktadır. Sociology kelimesi, Yunanca “bilim” anlamına gelen “logy” eki ve Latince’de, genel anlamda insanı işaret eden, üye, arkadaş veya dost anlamındaki, “socius” kelimesinden gelen “socio-” kökünden oluşur. Toplum bilimi geniş çerçeveli bir disiplin olduğu için, profesyonel toplum bilimciler için bile tanımını yapmak güçtür. Bu disiplini tanımlamak için işe yarayan yollardan biri bu disiplini toplumun farklı boyutlarını inceleyen alt dalların oluşturduğu bir küme olarak tanımlamaktır. Örneğin toplumsal sınıflaşma eşitsizliği ve sınıfsal yapıları, demografi nüfusun miktar ve türündeki değişimleri, suç bilimi suç davranışı ve çarpıklıkları, politik toplum bilimi hükümet ve yasaları, ırk toplum bilimi ve cinsiyet toplum bilimi ırk ve cinslerin eşitsizliği kadar ırk ve cinsiyetlerin toplumsal yapılarını inceler. Doğadaki birçok çapraz disiplini içerecek şekilde,yeni toplumsal alt bilim dalları ortaya çıkmaya devam etmektedir-mesela ağ çözümlemesi-. Birçok toplum bilimci akademi dışında yararlı araştırmalar yapmaktadır. Bulguları eğitimcilere, yasa yapıcılara, yöneticilere, yenilik yapmak isteyenlere, iş dünyasının liderlerine ve toplumsal sorunları çözme ve toplumsal politikalar oluşturma konusuyla ilgilenenlere yardımcı olmaktadır.
  • Соціологія — соціальна наука, що досліджує (вивчає) соціальні закони та процеси, що поєднують (чи роз'єднують) людей як членів суспільства або окремих груп, організацій (об'єднань). Термін "соціологія" походить від двох слів: латинського societas - суспільство та грецького λογος - вчення, знання, наука. Соціологію можна визначити як науку про становлення та функціонування соціальних спільнот, між якими складаються певні соціальні відносини і взаємодія, а також про соціальну людину-творця цих спільнот і головного суб'єкта історичного розвитку.
  • 社會學起源於19世紀末期,是一門利用經驗考察與批判分析來研究人類社會結構與活動的學科。社會學家通常跟經濟學、政治學、人類學、心理學等一起並列於社會科學底下來研究。因其興起的歷史背景,社會學研究的重心很大一部份放在現代社會中的各種生活實態,或是當代社會如何形成演進以至今日的過程,不但注重描述現況,也不忽略社會變遷。社會學的研究對象範圍廣泛,小到幾個人面對面的日常互動,大到全球化的社會趨勢及潮流。家庭、各式各樣的組織、企業工廠等經濟體、城市、市場、政黨、國家、文化、媒體等都是社會學研究的對象,而這些研究對象的共通點是一些具有社會性的社會事實。雖然「社會性」的定義在不同學派之間仍有爭執,但社會事實外在於個人,且對個人的行為跟認知有影響,這一點是大致上為社會學者所共同接受的。
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:quotationProperty
  • Georg Simmel ''The Metropolis of Modern Life'' 1903
  • John Harriss The Second Great Transformation? Capitalism at the End of the Twentieth Century 1992
  • Marx and Engels associated the emergence of modern society above all with the development of capitalism; for Durkheim it was connected in particular with industrialization and the new social division of labour which this brought about; for Weber it had to do above all with the emergence of a distinctive way of thinking, the rational calculation which he associated with the Protestant Ethic (more or less what Marx and Engels speak of in terms of those 'icy waves of egotistical calculation'). Together the works of these great classical sociologists suggest what Giddens has recently described as 'a multidimensional view of institutions of modernity' and which emphasizes not only capitalism and industrialism as key institutions of modernity, but also 'surveillance' (meaning 'control of information and social supervision') and 'military power' (control of the means of violence in the context of the industrialization of war).
  • Max Weber ''The Nature of Social Action'' 1922
  • The deepest problems of modern life flow from the attempt of the individual to maintain the independence and individuality of his existence against the soverign powers of society, against the weight of the historical heritage and the external culture and technique of life. The antagonism represents the most modern form of the conflict which primitive man must carry on with nature for his own bodily existence. The eighteenth century may have called for liberation from all the ties which grew up historically in politics, in religion, in morality and in economics in order to permit the original natural virtue of man, which is equal in everyone, to develop without inhibition; the nineteenth century may have sought to promote, in addition to man's freedom, his individuality (which is connected with the division of labor) and his achievements which make him unique and indispensable but which at the same time make him so much the more dependent on the complementary activity of others; Nietzsche may have seen the relentless struggle of the individual as the prerequisite for his full development, while socialism found the same thing in the suppression of all competition - but in each of these the same fundamental motive was at work, namely the resistance of the individual to being levelled, swallowed up in the social-technological mechanism.
  • [Sociology is ] ... the science whose object is to interpret the meaning of social action and thereby give a causal explanation of the way in which the action proceeds and the effects which it produces. By 'action' in this definition is meant the human behaviour when and to the extent that the agent or agents see it as subjectively meaningful ... the meaning to which we refer may be either (a) the meaning actually intended either by an individual agent on a particular historical occasion or by a number of agents on an approximate average in a given set of cases, or (b) the meaning attributed to the agent or agents, as types, in a pure type constructed in the abstract. In neither case is the 'meaning' to be thought of as somehow objectively 'correct' or 'true' by some metaphysical criterion. This is the difference between the empirical sciences of action, such as sociology and history, and any kind of priori discipline, such as jurisprudence, logic, ethics, or aesthetics whose aim is to extract from their subject-matter 'correct' or 'valid' meaning.
dbpprop:reference
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • Sociology is the study of human societies. It is a branch of social science that uses various methods of empirical investigation and critical analysis to develop and refine a body of knowledge about human social structure and activity, often with the goal of applying such knowledge to the pursuit of social welfare. Its subject matter ranges from the micro level of face-to-face interaction to the macro level of societies at large.
  • Soziologie (aus dem lateinischen socius = „Gefährte“ und dem griechischen λóγος, lógos = „Wort“, „Rede“) ist die Wissenschaft von den Voraussetzungen, Abläufen und Folgen des Zusammenlebens handelnder Menschen. Als systematisch-kritische Wissenschaft vom Sozialen ging die Soziologie aus dem Zeitalter der Aufklärung hervor und nimmt eine vermittelnde Stellung zwischen Natur- und Geisteswissenschaften ein.
  • La sociologia és la ciència del fet social i especialment la ciència de la societat humana. La sociologia estudia els processos i les regles socials que governen les interaccions entre les persones, no només com a individus, sinó també com a membres de grups, associacions i institucions amb una determinada ideologia. La sociologia és una de les ciències del significat.
  • Sociologie je společenská věda zkoumající sociální život jednotlivců, skupin a společností. O obsahu sociologie a vymezení předmětu jejího zkoumání neexistuje shoda napříč různými sociologickými školami a paradigmaty. Sociologie je chápána např. jako věda o jednání lidí ve společnosti, o struktuře společnosti, o sociální interakci, o sociálních skupinách, o sociálních faktech, o společenském systému a nebo o sociální změně.
  • La sociología es una ciencia social que estudia, describe y analiza los procesos de la vida en la sociedad; busca comprender las relaciones de los hechos sociales por medio de la historia; mediante el empleo de métodos de investigación, quiere saber donde estan los problemas en la sociedad y sus relaciones con los individuos. Compara a la sociedad con la cultura y la politica. Es una ciencia nueva que se hizo a la mitad del siglo XIX.
  • Sosiologia on yhteisöllisiä ryhmiä ja yhteiskuntia sekä niiden perustana olevaa yksilöiden käyttäytymistä tutkiva tieteenala. Sosiologiaa sanotaan usein yleiseksi yhteiskuntatieteeksi, ja se sisältää hyvin erilaisia tekstejä, keskusteluita ja aihepiirejä. Yhteistä kaikelle sosiologialle on kuitenkin pyrkimys systemaattiseen esitystapaan ja empiiriseen todentamiseen.
  • La sociologie est une science qui cherche à comprendre et à expliquer l'impact du social sur les représentations (façons de penser) et comportements (façons d'agir) humains. Ses objets de recherche sont très variés puisque les sociologues s'intéressent à la fois au travail, à la famille, aux médias, aux rapports de genre (hommes/femmes), bref, à l'environnement humain. Les diverses théories sociologiques rendent compte des phénomènes sociaux humains sous plusieurs angles.
  • A szociológia (a latin socius, azaz „társ”, „társaság”; valamint a görög λόγος, lógos, azaz „-tudás”, „-tudomány” szavakból) a társadalmi élet összetevői, az egyének, csoportok, szervezetek, intézmények életének, működésének törvényszerűségeit, szabályait és folyamatait vizsgáló elméleti és gyakorlati tudomány.
  • La sociologia è la scienza che studia le strutture sociali, le norme ed i processi che uniscono (e separano) le persone non solo come individui ma come componenti di associazioni, gruppi ed istituzioni. Il campo di interesse della sociologia spazia dall'analisi dei brevi contatti fra individui anonimi sulla strada, allo studio di processi sociali globali.
  • Sociologie is de leer van de menselijke samenleving en haar verschijnselen. Daarbij staan vooral de inrichting en veranderingen daarvan, alsmede sociologische problemen centraal. De sociologie bestudeert mensen en hun gedrag in hun sociale omgeving, in relatie tot de heersende moraal en ethiek en in verband met politieke en filosofische gedragscodes.
  • Sosiologi er en av samfunnsvitenskapene. Sosiologiens fokus er relasjonene mellom menneskene som individer eller grupper (også hele samfunnet). Sosiologiens oppgave er å beskrive de sosiale relasjonenes struktur, funksjoner og utvikling. Det sosiologiske arbeidet består i å undersøke samfunnet, i alle dets deler, og så prøve å skape et mest mulig helhetlig bilde ut av det gjennom teori og metode.
  • Socjologia - nauka badająca w systematyczny sposób funkcjonowanie i zmiany społeczeństwa. Socjologowie badają społeczne reguły, procesy i struktury, które łączą i dzielą ludzi, tworzą lub są przejawem więzi między ludźmi, a także proces ich zmian. Socjologowie badają zarówno jednostki uwikłane w grupy społeczne, jak i międzyludzkie relacje (np. rodzinę, wspólnoty, stowarzyszenia, zrzeszenia itp.).
  • A Sociologia é uma das ciências humanas que estuda a sociedade, ou seja, estuda o comportamento humano em função do meio e os processos que interligam os indivíduos em associações, grupos e instituições. Enquanto o indivíduo na sua singularidade é estudado pela psicologia, a Sociologia tem uma base teórico-metodológica, que serve para estudar os fenômenos sociais, tentando explicá-los, analisando os homens em suas relações de interdependência.
  • Sociologia este ştiinţa socială ce studiază regulile sociale şi procesele care leagă şi separă oamenii, nu numai ca indivizi dar şi ca membri ai asociaţiilor, grupurilor şi instituţiilor. Termenul a fost propus de către Auguste Comte. Sociologia constă în studiul vieţii sociale umane, a grupurilor şi societăţilor. Este un demers îndrăzneţ şi de mare responsabilitate, întrucât subiectul ei este rezultatul propiului nostru comportament ca fiinţe sociale.
  • Социоло́гия — наука о закономерностях становления и развития социальных систем, общностей, групп, личностей. Предмет социологии — социальная специфика развития общества.
  • Sociologi är en vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse. Speciellt vikt lägger sociologin vid att försöka förklara och förstå människors handlingar och sociala identiteter; grupprelationer och -processer; social skiktning och sociala systemprocesser, samt vilka kulturella strukturer och processer som präglar moderna samhällen.
  • Toplum bilimi, toplum ve insanın etkileşimi üzerinde çalışan bir bilimdir. Toplumsal (sosyolojik) araştırmalar sokakta karşılaşan farklı bireyler arasındaki ilişkilerden küresel sosyal işleyişlere kadar geniş bir alana yayılmıştır. Bu disiplin insanların neden ve nasıl bir toplum içinde düzenli yaşadıkları kadar bireylerin veya birlik, grup ya da kurum üyelerinin nasıl yaşadığına da odaklanmıştır.
  • Соціологія — соціальна наука, що досліджує (вивчає) соціальні закони та процеси, що поєднують (чи роз'єднують) людей як членів суспільства або окремих груп, організацій (об'єднань).
rdfs:label
  • Sociology
  • Soziologie
  • Sociologia
  • Sociologie
  • Sociología
  • Sosiologia
  • Sociologie
  • Szociológia
  • Sociologia
  • 社会学
  • Sociologie
  • Sosiologi
  • Socjologia
  • Sociologia
  • Sociologie
  • Социология
  • Sociologi
  • Toplum bilimi
  • Соціологія
  • 社会学
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpedia-owl:Artist/genre of
is dbpedia-owl:Book/subject of
is dbpedia-owl:Company/industry of
is dbpedia-owl:Person/education of
is dbpedia-owl:Person/influenced of
is dbpedia-owl:Person/knownFor of
is dbpedia-owl:Person/occupation of
is dbpedia-owl:TelevisionShow/starring of
is dbpedia-owl:Work/genre of
is dbpedia-owl:education of
is dbpedia-owl:genre of
is dbpedia-owl:industry of
is dbpedia-owl:influenced of
is dbpedia-owl:knownFor of
is dbpedia-owl:occupation of
is dbpedia-owl:starring of
is dbpedia-owl:subject of
is dbpprop:caption of
is dbpprop:description of
is dbpprop:discipline of
is dbpprop:education of
is dbpprop:field of
is dbpprop:fields of
is dbpprop:forProperty of
is dbpprop:genre of
is dbpprop:industry of
is dbpprop:influenced of
is dbpprop:knownFor of
is dbpprop:mainInterests of
is dbpprop:major of
is dbpprop:notableIdeas of
is dbpprop:occupation of
is dbpprop:profession of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:schoolTradition of
is dbpprop:shortDescription of
is dbpprop:starring of
is dbpprop:subject of
is dbpprop:title of
is dbpprop:workplaces of