Social contract describes a broad class of theories that try to explain the ways in which people form states and/or maintain social order. The notion of the social contract implies that the people give up some rights to a government or other authority in order to receive or maintain social order through the rule of law. Social contract theory formed a central pillar in the historically important notion that legitimate state authority must be derived from the consent of the governed.

PropertyValue
dbpprop:aboutProperty
  • "Social contract" as a political and philosophical concept
  • Rousseau's 1762 treatise
  • Social Contract (disambiguation)
  • The Social Contract, Or Principles of Political Right
  • other meanings
dbpprop:abstract
  • Social contract describes a broad class of theories that try to explain the ways in which people form states and/or maintain social order. The notion of the social contract implies that the people give up some rights to a government or other authority in order to receive or maintain social order through the rule of law. Social contract theory formed a central pillar in the historically important notion that legitimate state authority must be derived from the consent of the governed. The starting point for most of these theories is a heuristic examination of the human condition absent from any structured social order, usually termed the “state of nature”. In this condition, an individual’s actions are bound only by his or her personal power, constrained by conscience. From this common starting point, the various proponents of social contract theory attempt to explain, in different ways, why it is in an individual’s rational self-interest to voluntarily give up the freedom one has in the state of nature in order to obtain the benefits of political order. Thomas Hobbes (1651), John Locke (1689) and Jean-Jacques Rousseau (1762) are the most famous philosophers of contractarianism, which formed the theoretical groundwork of democracy and republicanism.
  • Die Vertragstheorie (engl. social contract theory, frz. théorie du contrat social) oder der Kontraktualismus ist ein Gedankenexperiment, um staatliche Rechtsordnungen moralisch und institutionell zu begründen.
  • Contracte social és una expressió que s'utilitza en filosofia, ciència política i sociologia en al·lusió a un acord real o hipotètic realitzat en l'interior d'un grup pels seus membres, com per exemple el que s'adquireix en un estat en relació als drets i deures de l'estat i dels seus ciutadans. Es parteix de la idea que tots els membres del grup estan d'acord per voluntat pròpia amb el contracte social, en virtut de la qual cosa romanen en dit grup. El contracte social, com a teoria política explica, entre altres coses, l'origen i propòsit de l'Estat i dels drets humans. L'essència de la teoria (que la seva formulació més coneguda és la proposta de Jean-Jacques Rousseau) és la següent: per a viure en societat, els éssers humans acorden un contracte social implícit, que els atorga certs drets a canvi d'abandonar la llibertat de la qual disposarien en estat de naturalesa. Sent així els drets i deures dels individus, les clàusules del contracte social; i l'Estat, l'entitat creada per a fer complir amb el contracte. De la mateix manera, els homes poden canviar els termes del contracte si així ho desitgen; els drets i deures no són immutables o naturals. D'altra banda, un major nombre de drets implica majors deures i menys drets, menys deures.
  • Contrato social es una expresión que se utiliza en la filosofía, la ciencia política y la sociología en alusión a un acuerdo real o hipotético realizado en el interior de un grupo por sus miembros, como por ejemplo el que se adquiere en un Estado en relación a los derechos y deberes del estado y de sus ciudadanos. Se parte de la idea de que todos los miembros del grupo están de acuerdo por voluntad propia con el contrato social, en virtud de lo cual admiten la existencia de una autoridad, de unas normas morales y leyes, a las que se someten. El pacto social es una hipótesis explicativa de la autoridad política y del orden social. El contrato social, como teoría política, explica, entre otras cosas, el origen y propósito del Estado y de los derechos humanos. La esencia de la teoría (cuya formulación más conocida es la propuesta por Jean-Jacques Rousseau) es la siguiente: Para vivir en sociedad, los seres humanos acuerdan un contrato social implícito, que les otorga ciertos derechos a cambio de abandonar la libertad de la que dispondrían en estado de naturaleza. Siendo así, los derechos y deberes de los individuos constituyen las cláusulas del contrato social, en tanto que el estado es la entidad creada para hacer cumplir con el contrato. Del mismo modo, los hombres pueden cambiar los términos del contrato si así lo desean; los derechos y deberes no son inmutables o naturales. Por otro lado, un mayor número de derechos implica mayores deberes; y menos derechos, menos deberes. Lo anterior, cabe acotar, suele tener muchas excepciones. Por ejemplo, las mujeres en algunos países del Islam sólo tienen deberes y apenas derechos.
  • Yhteiskuntasopimus on yleinen eettinen julkisen moraalin yhteiskuntafilosofinen perustelu, jonka mukaan luonnontilassa olevat ihmiset solmivat keskenään sopimuksen, jolla he perustavat valtion. Sopimuksessa määritetään kansalaisten ja valtion oikeudet ja velvollisuudet. Yhteiskuntasopimusetiikkaa kutsutaan myös kontraktarismiksi. Alun perin termiä käytti Jean-Jacques Rousseau samannimisessä kirjassaan. Yhteiskuntasopimuksen perusidean mukaista valtioihannetta kannattivat häntä ennen kuitenkin jo Thomas Hobbes ja John Locke sekä Hugo Grotius. 1900-luvulla yhteiskuntasopimusperinnettä on yrittänyt herätellä John Rawls. Kukaan yllä mainituista filosofeista ei kuitenkaan yrittänyt väittää, että tämä olisi todenmukainen selitys valtioiden synnyille; pikemminkin kyseessä on filosofinen perustelu sille, miksi valtio on olemassa. Hobbesin aikoihin nähtiin geneettinen selitys eli syntyselitys vahvasti perimmäisenä todellisena mahdollisuutena ymmärtää mitään ilmiötä, ja yhteiskuntasopimus on kohtalaisen koherentti selitys sille, miksi ihmiset muodostaisivat valtion eivätkä eläisi anarkiassa. Koska teoria olettaa kansalaisten implisiittisen suostumuksen sopimukseen, jotkut filosofit kuten Lysander Spooner pitävät sitä pitämättömänä. Tähän yhteiskuntasopimuksen kannattajat usein perustelevat useimpien muidenkin yhteiskunnassamme pienemmällä tasolla vallitsevien sopimusten olevan implisiittisiä. Jotkut yhteiskuntafilosofit kannattavat separatismioikeuksia valtiosta yhteiskuntasopimuksellisin perustein, väittäen nykyisen valtion olevan moraalisesti oikeutettu vain jos se oikeasti nousee luonnontilasta ja kaikki kansalaiset "liittyvät" siihen vapaaehtoisesti. Tämän teorian mukaan kaikille suomalaisille pitäisi antaa mahdollisuus erota valtiosta, olla maksamatta veroja mutta olla myös nauttimatta valtion suojasta tai omaisuudesta pakollisia asioita, kuten teitä lukuun ottamatta (teiden käytöstä henkilö saattaisi joutua vaikkapa maksamaan käyttömaksua). Äärimmäisyyteen tämän teorian on vienyt Henry David Thoreau kansalaistottelemattomuudellaan, kun hän perusteli verojen maksamattomuuttaan haluttomuudellaan rahoittaa Meksikon–Yhdysvaltain sotaa. Myös Bertrand Russell on nähnyt lakien noudattamisen ja verojen maksamisen "turhana", niin kauan kuin ketään ei vahingoiteta, väittäen valtion lähinnä käyttävän verorahoja sotimiseen, rinnastaen täten valtiota avokätisesti tukevan veronmaksajan Shakespearen näytelmissä esiintyviin palkkamurhaajien maksajiin. Russellin mielestä rahat tulisi pikemminkin käyttää suoraan lähipiirin hyväntekeväisyyteen, missä niistä olisi enemmän apua. Filosofi Jan Narveson on puolustanut anarkokapitalismia kontraktarismilla. Debian-projektissa on "yhteiskuntasopimus", jonka mukaan käyttäjä asentaessaan käyttöjärjestelmän koneelle olettaa käyttöjärjestelmän tekijällä olevan tietynlaisia velvollisuuksia.
  • Les théories du contrat social sont des théories de philosophie politique qui pensent l'origine de l'État dans une convention originaire entre les humains, par laquelle ceux-ci renoncent à une partie de leurs libertés, ou droits naturels, en échange de lois garantissant la perpétuation du corps social. L'idée d'un contrat social pose déjà celle d'un état de nature, préexistant à toute société organisée. Cet état de nature ne correspond nullement à une réalité historique précédant l'instauration des lois, mais à l'état théorique de l'humanité lorsque soustraite à toute loi. Le contrat (ou pacte) social est alors pensé comme un pacte librement établi par la communauté des humains dans le but d'établir une société organisée et hiérarchisée. Le concept même d'un pacte social apparaît précocement chez Platon (sous forme de castes) dans le cadre d'une pensée plus large sur la fondation d'une cité idéale. Hugo Grotius est cependant le premier, dans l'histoire de la philosophie politique, à consacrer une part importante de sa réflexion à la définition du contrat social. Les grands théoriciens de ce concept demeurent toutefois à ce jour Thomas Hobbes et John Locke, avant Jean-Jacques Rousseau.
  • A társadalmi szerződés mint filozófiai fogalom azzal a társadalomfilozófiai problémával áll kapcsolatban, amely a politikai hatalom jogszerűségére kérdez rá. Milyen feltételek mellett tekinthető egy állam legitimnek? Milyen jogosítványai és kötelességei vannak az állampolgárnak a hatalommal szemben? Milyen jogokat gyakorolhat a hatalom az állampolgárok fölött? A szerződéselméletek ezekre a kérdésekre kínálnak választ, s alapjuk az a gondolat, hogy egy államhatalom csak az állampolgárok akaratlagos megállapodása révén tekinthető legitimnek, mely megállapodás az állampolgárok racionális döntéshozatalának eredménye.
  • Il contratto sociale è, secondo alcuni pensatori, alla base della nascita della società, ossia di quella di forma di vita in comune che sostituisce lo stato di natura, in cui gli esseri umani vivono in una condizione di instabilità e insicurezza per la mancanza di regole riguardo a quelli che sono i loro diritti e doveri. Il contrattualismo comprende quelle teorie politiche che vedono l'origine della società in un contratto tra governati e governanti, che implica obblighi precisi per ambedue le parti. In questa concezione il potere politico si fonda su un contratto sociale che pone fine allo stato di natura, segnando l'inizio dello stato sociale e politico. Accettando spontaneamente le leggi che vengono loro imposte, gli uomini perdono una parte della loro assoluta e pericolosa libertà per assicurarsi una maggiore tranquillità e sicurezza sociale. Nel momento in cui il patto viene violato, il potere politico diventa illegittimo; di conseguenza il diritto di resistenza e ribellione viene legittimato. Si considerano contrattualisti quei pensatori che muovono da tale sintassi del discorso. Lo stato di natura, benché sia solitamente considerato punto di partenza del discorso contrattualista, non ha una definizione universalmente accettata, poiché si considera essenzialmente come mera ipotesi logica. Fra i maggiori contrattualisti vanno annoverati Thomas Hobbes, John Locke e Jean-Jacques Rousseau.
  • 社会契約(しゃかいけいやく)は哲学、政治学、また社会学で使われる表現であり、ある国家内でその国家とその市民の権利と責任に対する仮定・空想上の契約をいう。またはより一般的に、ある団体とその構成員の間での似たような契約・協定をいう。(国家など)ある社会内の全ての構成員はその社会内に存在するという各々の個人の決定により、その社会と構成員の間で結ばれた社会契約の条件に同意したとみなす。それにより、政治的権力の正当化が計られる。社会契約という概念は、日本国憲法を含めて、近代憲法の理論的な基礎になっていると言われている。 社会契約にも様々なものがあり、「社会契約 (Social Contract) 」という語自体はジャン=ジャック・ルソーが1762年の論文『社会契約論』で提唱した。また他の近代社会を基礎づけた様々な古典的社会契約論は、グローティウス、ホッブズ、プーフェンドルフ、ロック、カントらによって構築された。 日本において最初の社会契約論の紹介は、1882年、中江兆民によるルソーの主著『社会契約論』の部分訳である『民約訳解』の刊行であり、この訳書は自由民権運動に大きな影響を与えた。 社会契約の法律観は、 法は擁護されるべきである。 しかし、同意により法は変えられる。 法より大事なもの(人命・自由など)がある場合、法を破っても構わない、 との特徴がある。法がある以上、法は擁護されるべき、法の妥当性は、国民の与り知らぬものである、とする権威主義の法律観と対極をなす。この考えは孟子の思想と酷似しており、亡国を暗示させる。覇道により政権交代されると、この思想を民衆に知られると政権交代を逆に迫られる可能性があり明治政府も中国共産党も禁断の書にした。しかし政治が澱み民衆を顧みなくなると復活してくる書物としても有名である。
  • Het sociaal contract is een belangrijke term in de sociale en politieke filosofie. De belangrijkste contractdenkers zijn Thomas Hobbes, John Locke en Jean-Jacques Rousseau. Zij probeerden onze huidige maatschappelijke samenleving te verklaren vanuit de fictie dat mensen ooit zonder regels en in onbeperkte vrijheid (in een soort natuurtoestand) leefden, maar om uiteenlopende redenen (maar altijd uit eigenbelang) een contract met elkaar hebben gesloten. De contractfilosofen hebben verschillende ideeën over de inhoud van dit contract, maar ze hebben gemeen dat de mensen in het sociaal contract bepaalde vrijheden opgaven, waaronder het recht om voor eigen rechter te spelen. Individuele vrijheidsrechten werden (deels) overgedragen aan de gemeenschap (leidt tot democratie) of aan een soeverein. Het contractdenken ontstond naar aanleiding van de bloedige godsdiensttwisten in het Europa van de 16e en 17e eeuw. Het wegvallen van de almacht van Rome zorgde ervoor dat verschillende denkers een antwoord gingen zoeken op de vraag hoe ervoor te zorgen dat een vorst voldoende macht had – en de legitimiteit om die macht te behouden – om de vrede langdurig te handhaven.
  • Termin umowa społeczna łączy w sobie wiele różnych teorii filozoficznych, których tematem są umowy dorozumiane, przy pomocy których ludzie tworzą narody i utrzymują porządek społeczny. Teoria umowy społecznej stanowi racjonalne uzasadnienie historycznie ważnego poglądu, że legalna władza państwowa musi wywodzić się od zgody społeczeństwa. Punktem wyjścia dla większości tych teorii jest heurystyczna analiza kondycji ludzkiej, określana jako "stan natury" lub "stan naturalny", czyli bez jakiegokolwiek porządku społecznego. W związku z tym, działanie jednostki jest ograniczone jedynie przez jej sumienie. Podążając tym torem, różni autorzy teorii umowy społecznej usiłują na wiele sposobów wyjaśnić, dlaczego w interesie własnym jednostki leży dobrowolna zamiana swobody działania, którą gwarantuje stan naturalny (zwany także "prawami naturalnymi") na korzyści wynikające z tworzenia struktur społecznych. Wspólnym pojęciem dla tych teorii jest suwerenna wola, którą na mocy umowy społecznej wszyscy członkowie społeczeństwa są zobowiązani szanować. Odmiany teorii umowy społecznej w znacznym stopniu różnią się definicją suwerennej woli, bez względu na to czy dotyczy to monarchii, oligarchii czy republiki lub demokracji. Zgodnie z teoria, którą jako pierwszy wyłożył Platon w Obronie Sokratesa. Kriton, członkowie społeczeństwa podświadomie zgadzają się na warunki umowy społecznej poprzez pozostanie w tym społeczeństwie. Zatem, związana ze wszystkimi formami umowy społecznej, wolność poruszania się jest fundamentalnym lub naturalnym prawem, dlatego społeczeństwo nie może wymagać od jednostki zamiany go na suwerenną wolę. Thomas Hobbes (1651), John Locke (1689) i Jean-Jacques Rousseau (1762) są najsłynniejszymi filozofami kontraktualizmu, który dał podwaliny współczesnej demokracji. Należy podkreślić wpływ teorii prawa natury na rozwój liberalizmu klasycznego, niezależnie od tego, że nacisk na indywidualizm i odrzucenie konieczności podporządkowania wolności jednostki suwerennej woli może sprzeciwiać się ogólnym założeniom teorii umowy społecznej.
  • Contrato social (ou contratualismo) indica uma classe abrangente de teorias que tentam explicar os caminhos que levam as pessoas a formar Estados e/ou manter a ordem social. Essa noção de contrato traz implícito que as pessoas abrem mão de certos direitos para um governo ou outra autoridade a fim de obter as vantagens da ordem social. Nesse prisma, o contrato social seria um acordo entre os membros da sociedade, pelo qual reconhecem a autoridade, igualmente sobre todos, de um conjunto de regras, de um regime político ou de um governante. O ponto inicial da maior parte dessas teorias é o exame da condição humana na ausência de qualquer ordem social estruturada, normalmente chamada de "estado de natureza". Nesse estado, as ações dos indivíduos estariam limitadas apenas por seu poder e sua consciência. Desse ponto em comum, os proponentes das teorias do contrato social tentam explicar, cada um a seu modo, como foi do interesse racional do indivíduo abdicar da liberdade que possuiria no estado de natureza para obter os benefícios da ordem política. As teorias sobre o contrato social se difundiram entre os séculos XVI e XVIII
  • Kontraktualism, kontraktsteori eller "kontraktarianism", är ett politiskt begrepp och en morallära som till en början härleddes ur naturrätten. Inom etiken är benämningen kontraktsetik vanlig. Filosofin innebär att varken objektiv moral eller någon gud är nödvändig för moralen. Människan är av sin natur egoistisk och etik ska istället förstås som en slags överenskommelse mellan antingen förnuftiga individer eller dig själv och en stat där de involverade går med på att ge upp en viss del av sin frihet för sin egen skull. Bryter någon mot kontraktet så har personen ifråga ställt sig utanför moralens sfär och har således inte längre någon rätt till ta del av de fördelar som är kontraktets avsikt att ge, bland dessa inkluderas moralisk hänsyn. Företrädare för denna teori är Thomas Hobbes, John Locke, Jean-Jacques Rousseau, John Rawls och David Gauthier. Bland de första som uttryckte kontraktualistiska tankegångar finns Salamancaskolan. En annan riktning av kontraktualism är ett förslag till en lösning på egoismens problem. Filosofen Thomas Hobbes företräder denna riktning med en psykologisk kontraktualism enligt vilken människor helt enkelt är egoistiska. Kontraktualismen handlar då om att upprätta en moral i en värld av människor som bara följer sitt egenintresse. Hobbes menar dessutom att detta endast kan ske genom upprättandet av en stark centralmakt, Leviathan, som med järnhand styr över de människor som sökt sig undan det allas krig mot alla som rådde i det Hobbes teoretiska naturtillstånd, genom att ingå ett kontrakt.
dbpprop:date
  • April 2009
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:portalparProperty
  • Philosophy
  • Socrates.png
dbpprop:reference
dbpprop:relatedInstance
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdfs:comment
  • Social contract describes a broad class of theories that try to explain the ways in which people form states and/or maintain social order. The notion of the social contract implies that the people give up some rights to a government or other authority in order to receive or maintain social order through the rule of law. Social contract theory formed a central pillar in the historically important notion that legitimate state authority must be derived from the consent of the governed.
  • Die Vertragstheorie (engl. social contract theory, frz. théorie du contrat social) oder der Kontraktualismus ist ein Gedankenexperiment, um staatliche Rechtsordnungen moralisch und institutionell zu begründen.
  • Contracte social és una expressió que s'utilitza en filosofia, ciència política i sociologia en al·lusió a un acord real o hipotètic realitzat en l'interior d'un grup pels seus membres, com per exemple el que s'adquireix en un estat en relació als drets i deures de l'estat i dels seus ciutadans. Es parteix de la idea que tots els membres del grup estan d'acord per voluntat pròpia amb el contracte social, en virtut de la qual cosa romanen en dit grup.
  • Contrato social es una expresión que se utiliza en la filosofía, la ciencia política y la sociología en alusión a un acuerdo real o hipotético realizado en el interior de un grupo por sus miembros, como por ejemplo el que se adquiere en un Estado en relación a los derechos y deberes del estado y de sus ciudadanos.
  • Yhteiskuntasopimus on yleinen eettinen julkisen moraalin yhteiskuntafilosofinen perustelu, jonka mukaan luonnontilassa olevat ihmiset solmivat keskenään sopimuksen, jolla he perustavat valtion. Sopimuksessa määritetään kansalaisten ja valtion oikeudet ja velvollisuudet. Yhteiskuntasopimusetiikkaa kutsutaan myös kontraktarismiksi. Alun perin termiä käytti Jean-Jacques Rousseau samannimisessä kirjassaan.
  • Les théories du contrat social sont des théories de philosophie politique qui pensent l'origine de l'État dans une convention originaire entre les humains, par laquelle ceux-ci renoncent à une partie de leurs libertés, ou droits naturels, en échange de lois garantissant la perpétuation du corps social. L'idée d'un contrat social pose déjà celle d'un état de nature, préexistant à toute société organisée.
  • A társadalmi szerződés mint filozófiai fogalom azzal a társadalomfilozófiai problémával áll kapcsolatban, amely a politikai hatalom jogszerűségére kérdez rá.
  • Il contratto sociale è, secondo alcuni pensatori, alla base della nascita della società, ossia di quella di forma di vita in comune che sostituisce lo stato di natura, in cui gli esseri umani vivono in una condizione di instabilità e insicurezza per la mancanza di regole riguardo a quelli che sono i loro diritti e doveri.
  • Het sociaal contract is een belangrijke term in de sociale en politieke filosofie. De belangrijkste contractdenkers zijn Thomas Hobbes, John Locke en Jean-Jacques Rousseau. Zij probeerden onze huidige maatschappelijke samenleving te verklaren vanuit de fictie dat mensen ooit zonder regels en in onbeperkte vrijheid (in een soort natuurtoestand) leefden, maar om uiteenlopende redenen (maar altijd uit eigenbelang) een contract met elkaar hebben gesloten.
  • Termin umowa społeczna łączy w sobie wiele różnych teorii filozoficznych, których tematem są umowy dorozumiane, przy pomocy których ludzie tworzą narody i utrzymują porządek społeczny. Teoria umowy społecznej stanowi racjonalne uzasadnienie historycznie ważnego poglądu, że legalna władza państwowa musi wywodzić się od zgody społeczeństwa.
  • Contrato social (ou contratualismo) indica uma classe abrangente de teorias que tentam explicar os caminhos que levam as pessoas a formar Estados e/ou manter a ordem social. Essa noção de contrato traz implícito que as pessoas abrem mão de certos direitos para um governo ou outra autoridade a fim de obter as vantagens da ordem social.
  • Kontraktualism, kontraktsteori eller "kontraktarianism", är ett politiskt begrepp och en morallära som till en början härleddes ur naturrätten. Inom etiken är benämningen kontraktsetik vanlig. Filosofin innebär att varken objektiv moral eller någon gud är nödvändig för moralen.
rdfs:label
  • Social contract
  • Vertragstheorie
  • Contracte social
  • Contrato social
  • Yhteiskuntasopimus
  • Théories du contrat social
  • Társadalmi szerződés
  • Contratto sociale
  • 社会契約
  • Sociaal contract
  • Umowa społeczna
  • Contrato social
  • Kontraktualism
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:notableIdeas of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:schoolTradition of