| dbpprop:abstract
|
- Sancho III Garcés, called the Great, was King of Navarre (which included the County of Aragon) from 1004 until his death and claimed the overlordship of the County of Castile from 1017 to his death, appearing in a charter as "king in Castile". Between 1015 and 1019, he conquered Sobrarbe and Ribagorza. During his lifetime, he was the most important Christian monarch of the Iberian Peninsula, bearing, in various media, the title of rex Hispaniarum. Having gone further than any of his predecessors in uniting the divided kingdoms of Iberia, his life's work was undone when he divided his domains shortly before his death to provide for each of his sons. The Kingdom of Navarre existed for almost six centuries after his death, but was never as powerful again.
- Sancho III. Mayor (der Große), auch Sancho III. Garcés, war König von Aragonien, Navarra und Kastilien. Der Sohn Garcías' II. regierte von 1000 bis 1035. Bis 1004 stand er unter der Vormundschaft von Sancho Ramirez, dem Bruder seines Vaters. Er eroberte 1029 das nördliche Kastilien und das östliche León. Damit gebot er über den nördlichen Teil der Halbinsel und versuchte dieses Reich durch Förderung der Bildung und der Kirche zu befestigen. Allerdings zersplitterte es wieder durch Aufteilung in vier separate Königreiche nach seinem Tod. Navarra fiel an García III. Sánchez, Kastilien und León an Ferdinand I. den Großen, Aragonien an Ramiro I. und das neu begründete Königreich Ribagorza-Sobrarbe an Gonzalo Sánchez. Nachkommen: Mit Sancha de Aibar hatte er einen Sohn: Ramiro I. Sánchez Seine Ehegattin Mayor von Kastilien gebar ihm vier Söhne: García III. Sánchez Ferdinand I. Sánchez Gonzalo Sánchez Bernardo Sánchez
- Sanç III de Navarra el Gran, rei de Navarra i comte d'Aragó, comte de Sobrarb i Ribagorça i rei de Castella.
- Sancho Garcés III apodado el Mayor o el Grande, fue rey de Pamplona desde el año 1004 hasta su muerte, y conde de Sobrarbe y Ribagorza desde 1018. Dominó por matrimonio en Castilla, Álava y Monzón, que aumentó con el Condado de Cea. Su intervención en el corazón del reino del León en 1034/1035 ha sido objeto de interpretaciones opuestas, desde una guerra relámpago a una colaboración más o menos voluntaria con Bermudo III (ya que la documentación no menciona luchas entre leoneses y navarros). Designado en una carta como Rex Ibericus por el Abad Oliva y Sancio rege Navarriae Hispaniarum por el monje francés Rodolfus Glaber, algunos historiadores han sostenido la discutida interpretación de que en 1034, tras la toma de León, se hizo proclamar Imperator totius Hispaniae, en base a una moneda con la inscripción «Imperator» acuñada en Nájera y atribuida a este monarca.
- Sanche III Garcés, dit le Grand, est Roi de Pampelune entre 1004 et 1035, comte de Sobrarbe et Ribagorza (1018-1035), de Castille, Alava et Monzón (1029-1035). Il fut le monarque le plus puissant des royaumes chrétiens de la péninsule ibérique pendant le XI siècle. On lui attribua parfois le titre de « roi ibérique » (rex Ibericus) ou celui de « roi des Espagnes » (rex Hispaniarum), mais il ne fut jamais « empereur de toute l'Espagne » comme on le trouve parfois dans l'historiographie
- A Ximena-házból (más írásmód szerint a Jimena-házból, avagy Jiménez-házból) származó III. (Nagy) Sancho, avagy III. Sancho Garcés (992 körül–1035) volt a Pamplonai Királyság (a 12. sz. közepétől Navarrai Királyság) legjelentősebb királya (1000–1035), a maga korában az Ibériai-félsziget leghatalmasabb keresztény uralkodója, aki magát az ibérek királyának nevezte.
- Nel 1017, alla morte del conte di Ribagorza, Guglielmo, Munia moglie di Sancho il Grande fu designata dai nobili della contea a succedergli in quanto bisnipote del conte Raimondo II di Ribagorza e moglie del re di Navarra Sanzio III che, nel 1018, inviò le sue truppe navarresi ad occupare la contea. Nello stesso anno, alla morte dello suocero Sancho Garcés, divenne conte di Castiglia suo cognato, Garcia Sanchez, che era ancora un bambino; Sancho, allora fu nominato tutore del piccolo conte di Castiglia. Alfonso V, re di León, cercò di approfittarsi della situazione, occupando alcune terre tra i fiumi Cea e Pisuerga, della contea di Castiglia, ma Sanzio reagì respingendo i leonesi. Nello stesso tempo però cercò di trovare un accordo col re di León; l'accordo fu trovato, nel 1027, col programmato matrimonio tra il conte di Castiglia e la figlia del re di León, Sancha. Nel 1029, però quando il conte di Castiglia, Garcia, si recò a León per il matrimonio, fu ucciso all'uscita dal palazzo reale di León, dove si era recato per conoscere la sua promessa sposa, l'infanta Sancha, e si sospettò che i mandanti fossero i figli dei nobili castigliani che, da tempo, erano stati esiliati con le famiglie in quella città. Le cronache posteriori ci riferiscono che i colpevoli di questo assassinio appartenevano alla famiglia Vela, cacciata dai propri domini da Fernan Gonzalez, ma non esistono dati storici per suffragare questa tesi. La contea passò allora alla sorella di Garcia, Munia, moglie di Sancho, che la governò assieme alla moglie sino al 1032, quando Munia si ritirò e Sancho fu incoronato conte di Castiglia a patto che alla sua morte il regno di Castiglia tornasse a essere indipendente dal regno di Navarra. La guerra col León riprese contro Bermudo III che nel frattempo era succeduto al padre Alfonso V, con la conquista, nel León, delle terre nella regione di Palencia, sino che, con un nuovo accordo matrimoniale, Ferdinando, il primogenito di Sancho e Munia, sposò la sorella di Bermudo, Sancha, già promessa al defunto Garcia di Castiglia e, nel 1032, fu siglata la pace. Nel 1032, alla morte, senza eredi maschi, del duca di Guascogna, Sancho VI figlio di Guglielmo I di Guascogna, Sancho avanzò delle pretese sui territori della Guascogna, tra i Pirenei e la Garonna, perché la popolazione era di origine basca, come quella della Navarra, ma il duca di Aquitania, Guglielmo V, marito di Brisca di Guascogna, figlia di Sancho VI, accampò i diritti di suo figlio Oddone, che divenne così Oddone II di Guascogna. Dopo che, nonostante il nuovo matrimonio, la contesa col León fu ripresa con la conquista di Zamora, Sancho nel 1034 occupò Astorga e la stessa León, capitale del regno, costringendo Bermudo a rifugiarsi in Galizia. Quindi aveva riunito la quasi totalità della cristianità in un unico stato che si estendeva, a nord del fiume Duero, dalla Galizia alla contea di Barcellona e comprendeva: il regno di Navarra, la contea di Aragona, le contee di Sobrarte e Ribagorza, il regno ed il regno di León. Dal 1034 Sancho si fece chiamare Imperator Totus Hispaniae e con questo titolo batté moneta. Sancho III morì nel 1035, dividendo il suo "impero" tra i quattro figli maschi che gli sopravvissero: a Ferdinando la Castiglia e parte del León a Garcia la Navarra a Gonzalo le contee di Sobrarbe e Ribagorza a Ramiro, il bastardo, l'Aragona. Si adoperò anche per aprire la Spagna all'influenza europea, appoggiando la riforma di Cluny e i pellegrinaggi a Santiago de Compostela.
- サンチョ3世ガルセス(Sancho III Garcés, 10世紀以降 - 1035年10月18日)は、ヒメノ朝ナバラ王国第6代国王(在位:1004年 - 1035年)。バスク人の民族的英雄である初代国王イニゴ・アリスタの末裔にあたる。 積極的な婚姻外交によってカスティーリャ、アラゴン、レオン、カタルーニャと北イベリアのキリスト教国家全てを支配化に収め、「イベリア王」を名乗った事から大王と称される。その死後、息子達の領土分割で王国は急速に衰退した。
- Sancho III van Navarra, bijg. de Grote, was een zoon van koning García II van Navarra en van Jimena Vermúdez van Cea. Hij volgde in 1000 zijn vader op in Navarra en Aragon en werd ook graaf van Castilië (in 1029 na de dood van Graaf García II Sanchez). Sancho kreeg hiermede de hegemonie over de katholieke Spaanse vorsten en nam zelfs de keizerstitel aan. Hij verwierf ook de heerschappij over Barcelona en Baskenland en veroverde Cantabrië en grensgebieden van Asturië op Léon-Asturië. Hij was in 1010 gehuwd met Mayor van Castilië, dochter van Sancho I Garcés, en werd vader van: Ferdinand I van Castilië (1016-1065) Gonzalo van Ribagorza (-1045) Garcia (-1054) Ramiro I van Aragón (-1063) (natuurlijk kind).
- Sancho III z Nawarry, zwany Wielkim był królem Nawarry od ok. 1000 oraz hrabią Aragonii Syn Garcii II z Pampeluny i Jimeny Fernandez, wstąpił na tron w 1004, dziedzicząc Nawarrę, Aragonię, Sobrarbe i Ribagorzę. Mimo że był pierwszym chrześcijańskim monarchą, któremu udało się zjednoczyć tyle posiadłości hiszpańskich, zaprzepaścił - z dzisiejszego punktu widzenia - dzieło swojego życia, rozdzielając je na mniejsze domeny krótko przed śmiercią, by zapewnić ziemię każdemu ze swoich synów. Wraz ze swoim siostrzeńcem, królem Alfonsem V z Leónu i hrabią Garcią Sanchez z Kastylii, przeprowadził wspólny atak na Al-Mansura Ibn Abi Aamira i podbił terytoria na południu. Stosunki między trzema chrześcijańskimi dziedzinami pogorszyły się po zabójstwie hrabiego Garcii w 1027. W ramach kroków wojennych, które nastąpiły po tym zdarzeniu, Sancho III najpierw atakował Kastylię, a następnie León. U szczytu swoich podbojów rozszerzył granice królestwa od Galicji na zachodzie do hrabstwa Barcelony na wschodzie oraz tytułował się Rex Hispaniarum, królem Hiszpanów. Sancho ożenił się z Muną Mayor Sanchez, córką hrabiego Sancho I z Kastylii. Spłodził z nią czterech ślubnych synów: García Sánchez III El de Nájera, króla Nawarry, Ferdynand I Wielki, króla Kastylii i Leónu, Gonzalo Sánchez, króla Sobrarbe i Ribagorza, Bernardo Sánchez z Nawarry. Ze swoją kochanką - Sanchą de Aybar miał jeszcze jednego syna: Ramiro I Sánchez, króla Aragonii. Przed śmiercią w 1035 Sancho podzielił swoje posiadłości pomiędzy synów. Ferdynand dostał Kastylię, Garcia - Nawarrę oraz kraj Basków, a Gonzalowi przypadła Sobrarba oraz Ribargorza. Nieślubny syn Ramiro otrzymał w spadku hrabstwo Aragonii, które potem przekształciło się w pełnoprawne królestwo.
- Sancho III Ximemez, o Grande, foi Rei de Navarra, rei de Castela (como Sancho I) e ainda Conde de Aragão. Sancho III foi filho do rei Garcia III de Pamplona e Ximena Fernández e sucedeu a seu pai como primeiro rei de Navarra e conde de Aragão em 1004. Em 1010 casou com Mayor de Castela que, em 1029 herda o condado do seu irmão Garcia II Sanches. A partir desta data, Sancho III torna-se rei de quase toda a Península Ibérica e intitula-se Rex Hispaniarum, Reis das Espanhas. Sancho dividiu as suas possessões pelos filhos.
- Санчо III Гарсес Великий — король Нахеры (Наварры) и граф Арагона с 1000 года и граф Кастилии с 1029 года по праву жены, граф Палларса и Рибагорсы с 1018 по праву жены. При жизни он был самым могущественным христианским монархом Иберийского полуострова и после захвата города Леон носил титул «Короля испанцев». Ему удалось, в большей степени, чем любому из его предшественников, объединить разрозненные королевства Иберии, однако перед смертью он разделил свои владения между сыновьями.
- Sancho III Garcés (985 – 18 oktober 1035) kallades också för Sancho III den store . Sancho III var greve av Aragonien och kung av Navarra från år 1000 till sin död 1035. Under sitt styre var han den viktigaste kristna kungen på den Iberiska halvön och lyckades utvidga Navarras och sin egen makt tills den kom att omfatta stora delar av de omkringliggande rikena. Men han förstörde sitt livsverk ett fåtal år före sin död då han delade upp sitt kungarike så att varje son fick varsin del. Sancho III var son till García IV och hans hustru Jimena Fernández, som var dotter till greven av Cea. Sancho tros vara född runt år 985 men det förekommer även andra årtal. Han var uppvuxen i Leyra och han blev kung någon gång mellan åren 1000 och 1004 då han blev regent över Navarra och Aragonien. År 1015 bröt han muslimernas kontroll över grevskapet Sobrarbe och införlivade det i kungariket Navarra. Sancho III tvingade också Berengar Raymond I av Barcelona att bli hans vasall fastän denne redan var den franske kungens vasall. 1016 gifte han sig med Muña Mayor Sánchez (Muniadona), dotter av Sancho I av Kastilien, i ett försök att stadga relationerna mellan Navarra, León och Kastilien och han blev beskyddare åt García II av Kastilien. García II av Kastilien var den siste oberoende greven av Kastilien. Men klimatet mellan de tre kristna rikena surnade år 1027 när en greve García krävde grevskapet Kastilien. Denne var förlovad med Sancha, dotter till Alfonso V, vilken hade arvsrätt till Kastilien. Men när greve García kom till León på sin bröllopsdag blev han mördad. Sancho III såg sitt tillfälle och gick in och ockuperade Kastilien och var snart i fullt krig med León. I mars 1033 var han kung över ett land som sträckte sig från Zamora till gränsen av Barcelona. Sancho III såg sig som en europeisk kung och han etablerade relationer med länderna på andra sidan av Pyrenéerna. Den 18 oktober 1035 blev han mördad och han blev begravd i klostret San Salvador i Oña. Mayor och Sancho III hade fyra söner. Sancho hade också med sin älskarinna en oäkta son som hette Ramiro. Efter Sanchos död delades hans rike upp. Den äldste sonen García fick Navarra, sonen Ferdinand mottog Kastilien som ett kungarike, Gonzala fick Sobrarbe och Ribagorza, som också fick status som kungarike, och den oäkta sonen Ramiro I fick Aragonien. Sancho III hade en fjärde son, Bernard, men denne och hans två systrar Jimena och Mayor blev utan arv.
- 桑乔·加尔塞斯三世(西班牙语:Sancho Garcés III,985年-1035年),世称桑乔大帝 Sancho el Mayor,阿拉贡伯爵和納瓦拉国王(1000年或1004年-1035年在位),卡斯蒂利亚国王(1029年-1035年),是11世纪前期西班牙地区最重要的基督教君主。他几乎一统当时西班牙地区所有的基督教国家,但是随即将国土封给四个儿子,使得西班牙再次陷入分裂。 桑乔三世985年出生于加利西亚,是潘普洛纳(纳瓦拉地区的古名)国王加西亚·桑切斯二世之子。在1000年或1004年,他继承了阿拉贡和纳瓦拉的王位。 1000年,桑乔的母亲希梅娜·费尔南德斯,同莱昂的阿方索五世以及卡斯蒂利亚的加西亚二世结盟,共同进攻科尔多瓦的穆斯林实际统治者曼苏尔。1002年,曼苏尔去世,西班牙南部的穆斯林统治区陷入分裂和混乱,无暇北顾。在这种情况下,桑乔开始着手统一基督教西班牙各王国。 首先,得益于索夫拉韦-里瓦戈萨王国的内乱,桑乔以Dadildis of Pallars后裔的身份,在1016年至1019年间,并吞了该国。 接着,1027年,加西亚二世在莱昂出席与阿方索五世联姻的婚礼时遇刺身亡。作为加西亚的姻兄弟,桑乔立刻抓住时机行动起来,他指责莱昂王国是幕后黑手,迅速接管了卡斯提尔,并与莱昂开战。1034年,桑乔攻占莱昂城,灭莱昂王国。 于是,桑乔的王国达到了鼎盛,从加利西亚到巴塞罗那的整个北部西班牙首次被统一在一个国家之内。此时,桑乔接受了“西班牙之王”的称号,并以基督教君主的身份向比利牛斯山脉以北的法国加斯科涅公国派出了使节。 1035年,桑乔大帝逝世,在此之前,他将自己的王国分封给四子: 拉米罗一世:阿拉贡 斐迪南一世:莱昂和卡斯蒂利亚 加西亚·桑切斯三世:潘普罗纳 冈萨罗·桑切斯:索夫拉韦-里瓦戈萨 另一个孩子巴尔南多·桑切斯未得封地。 | width="30%" align="center" rowspan="2" | 前任:加西亚·桑切斯二世 | width="40%" align="center" | 阿拉贡伯爵1000–1035 | width="30%" align="center" | 继任:拉米罗一世 | width="40%" align="center" | 纳瓦拉国王1000–1035 | width="30%" align="center" | 加西亚·桑切斯三世 | width="30%" align="center" | — | width="40%" align="center" | 卡斯蒂利亚国王1029–1035 | width="30%" align="center" | 斐迪南一世
|
| rdfs:comment
|
- Sancho III Garcés, called the Great, was King of Navarre (which included the County of Aragon) from 1004 until his death and claimed the overlordship of the County of Castile from 1017 to his death, appearing in a charter as "king in Castile". Between 1015 and 1019, he conquered Sobrarbe and Ribagorza. During his lifetime, he was the most important Christian monarch of the Iberian Peninsula, bearing, in various media, the title of rex Hispaniarum.
- Sancho III. Mayor (der Große), auch Sancho III. Garcés, war König von Aragonien, Navarra und Kastilien. Der Sohn Garcías' II. regierte von 1000 bis 1035. Bis 1004 stand er unter der Vormundschaft von Sancho Ramirez, dem Bruder seines Vaters. Er eroberte 1029 das nördliche Kastilien und das östliche León. Damit gebot er über den nördlichen Teil der Halbinsel und versuchte dieses Reich durch Förderung der Bildung und der Kirche zu befestigen.
- Sanç III de Navarra el Gran, rei de Navarra i comte d'Aragó, comte de Sobrarb i Ribagorça i rei de Castella.
- Sancho Garcés III apodado el Mayor o el Grande, fue rey de Pamplona desde el año 1004 hasta su muerte, y conde de Sobrarbe y Ribagorza desde 1018. Dominó por matrimonio en Castilla, Álava y Monzón, que aumentó con el Condado de Cea.
- Sanche III Garcés, dit le Grand, est Roi de Pampelune entre 1004 et 1035, comte de Sobrarbe et Ribagorza (1018-1035), de Castille, Alava et Monzón (1029-1035). Il fut le monarque le plus puissant des royaumes chrétiens de la péninsule ibérique pendant le XI siècle.
- A Ximena-házból (más írásmód szerint a Jimena-házból, avagy Jiménez-házból) származó III. (Nagy) Sancho, avagy III. Sancho Garcés (992 körül–1035) volt a Pamplonai Királyság (a 12. sz. közepétől Navarrai Királyság) legjelentősebb királya (1000–1035), a maga korában az Ibériai-félsziget leghatalmasabb keresztény uralkodója, aki magát az ibérek királyának nevezte.
- Nel 1017, alla morte del conte di Ribagorza, Guglielmo, Munia moglie di Sancho il Grande fu designata dai nobili della contea a succedergli in quanto bisnipote del conte Raimondo II di Ribagorza e moglie del re di Navarra Sanzio III che, nel 1018, inviò le sue truppe navarresi ad occupare la contea.
- Sancho III van Navarra, bijg. de Grote, was een zoon van koning García II van Navarra en van Jimena Vermúdez van Cea. Hij volgde in 1000 zijn vader op in Navarra en Aragon en werd ook graaf van Castilië (in 1029 na de dood van Graaf García II Sanchez). Sancho kreeg hiermede de hegemonie over de katholieke Spaanse vorsten en nam zelfs de keizerstitel aan. Hij verwierf ook de heerschappij over Barcelona en Baskenland en veroverde Cantabrië en grensgebieden van Asturië op Léon-Asturië.
- Sancho III z Nawarry, zwany Wielkim był królem Nawarry od ok. 1000 oraz hrabią Aragonii Syn Garcii II z Pampeluny i Jimeny Fernandez, wstąpił na tron w 1004, dziedzicząc Nawarrę, Aragonię, Sobrarbe i Ribagorzę.
- Sancho III Ximemez, o Grande, foi Rei de Navarra, rei de Castela (como Sancho I) e ainda Conde de Aragão. Sancho III foi filho do rei Garcia III de Pamplona e Ximena Fernández e sucedeu a seu pai como primeiro rei de Navarra e conde de Aragão em 1004. Em 1010 casou com Mayor de Castela que, em 1029 herda o condado do seu irmão Garcia II Sanches. A partir desta data, Sancho III torna-se rei de quase toda a Península Ibérica e intitula-se Rex Hispaniarum, Reis das Espanhas.
- Санчо III Гарсес Великий — король Нахеры (Наварры) и граф Арагона с 1000 года и граф Кастилии с 1029 года по праву жены, граф Палларса и Рибагорсы с 1018 по праву жены.
- Sancho III Garcés (985 – 18 oktober 1035) kallades också för Sancho III den store . Sancho III var greve av Aragonien och kung av Navarra från år 1000 till sin död 1035. Under sitt styre var han den viktigaste kristna kungen på den Iberiska halvön och lyckades utvidga Navarras och sin egen makt tills den kom att omfatta stora delar av de omkringliggande rikena.
|