Samuel Richardson (19 August 1689 – 4 July 1761) was an 18th-century English writer and printer. He is best known for his three epistolary novels: Pamela: Or, Virtue Rewarded (1740), Clarissa: Or the History of a Young Lady (1748) and The History of Sir Charles Grandison (1753). Outside of his writing career, Richardson was an established printer and publisher for most of his life and printed almost 500 different works and various journals and magazines.

PropertyValue
dbpedia-owl:Person/birthDate
  • 1689-08-19 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/birthPlace
dbpedia-owl:Person/deathDate
  • 1761-07-04 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/deathPlace
dbpedia-owl:Person/individualisedPnd
  • 118600346
dbpedia-owl:Person/influenced
dbpedia-owl:Person/occupation
dbpedia-owl:birthDate
  • 1689-08-19 (xsd:date)
dbpedia-owl:birthPlace
dbpedia-owl:deathDate
  • 1761-07-04 (xsd:date)
dbpedia-owl:deathPlace
dbpedia-owl:influenced
dbpedia-owl:occupation
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Samuel Richardson (19 August 1689 – 4 July 1761) was an 18th-century English writer and printer. He is best known for his three epistolary novels: Pamela: Or, Virtue Rewarded (1740), Clarissa: Or the History of a Young Lady (1748) and The History of Sir Charles Grandison (1753). Outside of his writing career, Richardson was an established printer and publisher for most of his life and printed almost 500 different works and various journals and magazines. During his printing career, Richardson was to experience the death of his first wife along with their five sons, and eventually remarry. Although with his second wife he had four daughters who lived to become adults, they never had a male heir to continue running the printing business. Although his print shop slowly faded away, his legacy was certain when, at the age of 51, he wrote his first novel and immediately became one of the most popular and admired writers of his time. He was surrounded by some of the leading figures in 18th century England, including Samuel Johnson and Sarah Fielding. Although he was known by most members of the London literary community, he was rivals with Henry Fielding, and the two started responding to each other's literary styles in their own novels.
  • Samuel Richardson war ein englischer Schriftsteller. Richardson wurde als Sohn eines Schreiners geboren und erlernte zunächst den Beruf des Buchdruckers. Er war bereits als Drucker und Verleger sehr erfolgreich und brachte es in London zum Druckereibesitzer, als er im 50. Lebensjahr 1740 den Auftrag bekam, eine Sammlung von Musterbriefen für junge Damen zu verfassen. Die Arbeit an diesem Briefsteller, der schließlich 1741 unter dem Titel Familiar Letters veröffentlicht wurde, regte Richardson dazu an, einen Briefroman zu schreiben. Das Werk mit dem Titel Pamela oder die belohnte Tugend aus dem Jahr 1740, in dem sich ein tugendhaftes Dienstmädchen gegen die derben und brutalen Belästigungen ihres Herrn zur Wehr setzen muss, seinen sittlich verkommenen Herrn schließlich bekehrt, und sich dann von ihm heiraten lässt, wurde sofort ein großer Erfolg. Der Roman begründete nicht nur das Genre des empfindsamen Romans, zu dessen bekanntesten deutschen Beispielen Goethes Werther gehört, sondern war auch eines der wegweisenden Werke in der Geschichte des Romans, da hier erstmals durchgängig eine subjektive Stimme den allwissenden Erzähler verdrängte. Das Werk begründete zudem die Schule der empfindsamen Literatur. Gegen diese Art der Empfindsamkeit entwickelte sich schon bald eine Opposition, die beispielsweise in Henry Fieldings Parodie Shamela (1741) zum Ausdruck kam, die moralische Heuchelei und verklemmte Zweideutigkeiten des Buchs anprangerte. Den Erfolg von Richardsons Roman beeinträchtigte das jedoch nicht. Insgesamt 22 Jahre (1739-1761) überarbeitete Richardson Pamela (1739/40) und behielt dabei stets Ton und Ästhetik der Progression der Epoche im Blick. Er markierte deshalb nicht nur ihren Beginn, sondern schrieb ihre Entwicklung literaturhistorisch mit. Sein nächstes Buch, Clarissa (1748) verkaufte sich noch besser als Pamela - und das obwohl es aus 547 Briefen bestand und eine Länge von über einer Million Wörter hatte - womit es der längste Roman seiner Zeit war. Richardsons dritter Briefroman Sir Charles Grandison (1753) stellte im Unterschied zu den beiden Vorgängern einen Mann ins Zentrum der Handlung, und einen guten Mann zudem. Waren Pamela und Clarissa ständig Opfer böser, lüsterner Männer gewesen, entwirft Richarson in seinem letzten Roman in Sir Charles Grandison das Bild des idealen christlichen Gentleman. Auch dieser Roman wurde, obwohl er nochmals geringfügig länger war als Clarissa, ein großer Erfolg. Jean-Jacques Rousseau knüpfte an Richardsons Erfolge an mit seiner Julie oder Die neue Heloise von 1761. Auch in Deutschland wurden Richardsons Briefromane viel gelesen und übten Einfluss aus. Den ersten Versuch eines deutschen Briefromans startete Christian Fürchtegott Gellert mit dem Buch Leben der schwedischen Gräfin von G*** (1750). Einen enormen Erfolg konnte die Geschichte des Fräuleins von Sternheim (1771) von Sophie von La Roche verbuchen. Diese an Richardson angelehnte Geschichte eines gefallenen Mädchens bzw. Fräuleins war unter anderem als Vorbild für Goethes Die Leiden des jungen Werthers (1774) von Bedeutung. Die Produktion deutscher Briefromane riss mit der Empfindsamkeit nicht ab, sondern reichte bis in die Zeit der Weimarer Klassik: Friedrich Schillers Schwägerin Caroline von Wolzogen veröffentlichte 1797 (zunächst anonym) ihren Roman Agnes von Lilien, der viele Elemente aus Richardsons Romanen aufnahm und zeitweise Schiller bzw. Goethe zugeschrieben wurde. Großen Einfluss hatten Richardsons Romane Pamela und Clarissa auch auf das deutsche bürgerliche Trauerspiel in seiner frühen, empfindsamen Phase, so zum Beispiel in Lessings Miss Sara Sampson (1755) oder Pfeils Lucie Woodvil (1756). Auch wenn Richardsons Romane heute nur noch wenige Leser ansprechen, war doch seine literaturgeschichtliche Bedeutung enorm. Er hat in einem Roman erstmals den Schwerpunkt ganz auf die innere Dramatik der Charaktere anstatt auf die äußere Handlung gelegt, und er hat erstmals ein ausführliches Psychogramm einer weiblichen Hauptfigur entworfen. Damit war Richardson wegweisend für spätere Autoren wie Jane Austen, Henry James, die Geschwister Brontë, Thomas Hardy und selbst noch für John Cleland und D. H. Lawrence.
  • Samuel Richardson va ser un escriptor i editor del segle XVII. Va saltar a la fama amb la publicació de les novel·les espistolars Pamela i Clarissa, que van ajudar a la introducció del romanticisme a Anglaterra i França. La trama és un melodrama amorós escrit en primera persona on les noies protagonistes narren els seus esforços per mantenir la virtut davant homes poderosos. Les dues novel·les van ser traduïdes a diversos idiomes i van tenir multitud d'imitacions, algunes paròdiques, i fins i tot adaptacions com a minisèries televisives.
  • Samuel Richardson byl významný anglický spisovatel 18. století. Proslavil se zejména svými romány v dopisech Pamela: Or, Virtue Rewarded (1740), Clarissa: Or the History of a Young Lady (1748) a Sir Charles Grandison (1753). Jeho dílo dosud nebylo přeloženo do češtiny.
  • Samuel Richardson fue un escritor inglés. Sus novelas más conocidas son Pamela o la virtud recompensada, novela epistolar sentimental de final feliz, que generó toda una moda; Clarisa, la historia de una joven dama; y Sir Charles Grandison. Richardson había trabajado como editor e impresor durante la mayor parte de su vida cuando, a la edad de cincuenta y un años, escribió su primera novela, e inmediatamente se convirtió en el escritor más popular y admirado de su tiempo.
  • Samuel Richardson, né le 19 août 1689 dans le comté de Derby et mort le 4 juillet 1761 à Londres, est un écrivain anglais. Fils d’un menuisier, placé comme apprenti chez un imprimeur, Richardson s’éleva, par le travail et la bonne conduite, à la considération et à la fortune. Il devint imprimeur de la Chambre des communes, maître de sa corporation, imprimeur du roi. Ses dernières années se passèrent dans une agréable retraite, au milieu d’un cercle d’admiratrices dévouées, qui l’entouraient de leurs soins. Richardson avait cinquante ans lorsque, à la demande de plusieurs libraires, il se mit à écrire un recueil de lettres morales; à mesure qu’il poussait son travail, une idée dramatique s’y joignait et il en résulta Paméla ou la Vertu récompensée (Londres, 1740, 2 vol.). Le succès énorme de cet ouvrage fit instantanément de Richardson un des écrivains les plus connus et admirés de son époque. Henry Fielding a parodié Pamela à deux reprises, l’une avec le roman épistolaire anonyme Shamela, puis avec Joseph Andrews, histoire du frère de Pamela. Eliza Haywood s’est également mise de la partie avec son Anti-Pamela (1741) qui a été un de ses romans les plus connus. Ce succès durait encore lorsque, huit ans plus tard, Richardson publia son second et son meilleur roman, Clarisse Harlowe (Ibid. , 1748, 7 vol. in--8 °). Ce roman a été porté plusieurs fois à la scène, notamment par Lessing, dans Miss Sara Sampson et, en France, par Népomucène Lemercier. Le troisième roman de Richardson, Histoire de sir Charles Grandison (Ibid. , 1753, 8 vol. in--8 °), offre l’idéal d’un gentilhomme vertueux comme Clarisse offrait l’idéal d’un élégant scélérat; malheureusement le type est monotone et, l’auteur ne connaissant pas assez le grand monde pour les peintures qu’il voulait en faire, le génie de l’auteur ne se retrouve que dans l’épisode de Clémentine, une jeune Italienne devenue folle parce qu’elle ne peut pas épouser le gentilhomme protestant qu’elle aime. Grand en Angleterre, le succès de Richardson, fut encore plus grand en France. Diderot le loua dans son Éloge de Richardson en ces mots : « On m’interroge sur ma santé, sur ma fortune, sur mes parents, sur mes amis. Ô mes amis ! Paméla, Clarisse et Grandison sont trois grands drames ! » Les trois romans épistolaires de Richardson ont facilement été transportés à la scène grâce à son génie éminemment tragique qui fait de la passion sa spécialité. Considéré comme un des plus grands écrivains du XVIII siècle, Richardson a influencé des écrivains tels que Jane Austen, Goethe, Jean-Jacques Rousseau ou Choderlos de Laclos. Ses romans ont été traduits en français par l’abbé Prévost, Letourneur, Monod, Yves Barré.
  • Samuel Richardson angol író. Pályafutását nyomdászként kezdte, később szerkesztéssel és kiadással is foglalkozott. Saját nyomdával rendelkező sikeres kiadóként 1740-ben különös megbízást kapott: fiatal hölgyek számára kellett egy mintalevelekből álló gyűjteményt írnia. A részben hétköznapi témákat felölelő, de végeredményben mégis fikcionális levélgyűjtemény, amely 1741-ben Familiar Letters címen jelent meg, megmozgatta Richardson fantáziáját és végül belefogott egy teljesen újszerű prózai mű, egy regény megírásába. A mű címe Pamela or a Virtue Rewarded (Pamela avagy a kiérdemelt erény, 1740), amelyben egy erényes cselédleány az uraság brutális és és durva zaklatásai ellen küzd, az erkölcseiben megromlott nemesurat végül a jó oldalra téríti, hogy végül hozzá menjen feleségül. A regény hihetetlen siker lett Angliában, és új műfajt teremtett. Bár mára elhomályosul későbbi követői sikerei mellett, Richardson volt a történetet végig egy protagonista szubjektív látószögéből elmesélő regényírás úttörője.
  • Quando la narrazione non consiste nell'invio di lettere ai genitori per chiedere aiuto o semplicemente consiglio, queste vengono alternate con un diario. Se le memorie di Robinson Crusoe o di Moll Flanders sono chiaramente pubbliche, qui si entra nella sfera privata e retrospettiva della protagonista. Il lungo processo con cui Pamela conquista la sua ricompensa può farla apparire come una fredda calcolatrice, un’arrampicatrice sociale: per lei infatti, il comportamento retto è un mezzo per raggiungere il successo e non il risultato dei suoi valori. In più la narrazione è carica di frustrazione sessuale e di tensioni tra padrone e serva, uomo e donna. La borghesia puritana si lascia eccitare dal fascino proibito della sensualità mentre le classi meno abbienti sfiorano il sogno di entrare a far parte del mondo borghese, immedesimandosi nella domestica che sposa il padrone. Mr B. se dapprima viene descritto come un molestatore, diviene poi invece marito e padre esemplare. Tutta l'opera mostra l'interesse per l'indipendenza che l'individuo può raggiungere grazie al proprio lavoro. La grande fama di Pamela è testimoniata dalle numerose parodie, tra le quali va ricordata la più graffiante, e quasi inscindibile dall'originale, quella scritta da Henry Fielding col titolo di "Shamela" (pubblicata anonima nel 1741), inoltre dall'immediata traduzione in francese e dal fatto che fu messa all'Indice dal Papato. Clarissa vanta una struttura narrativa complessa ma impeccabile: oltre ai quattro narratori epistolari principali, Clarissa Harlowe, la sua amica Anna, Lovelace e il suo amico John, compaiono una miriade di corrispondenti minori o autori di biglietti. L’opera polifonica sfrutta quindi a pieno le potenzialità narrative della pluralità di punti di vista e si fonda su una cronologia attentamente studiata. Il romanzo comincia con la notizia di un duello tra Lovelace e il fratello di Clarissa, proseguendo poi con la narrazione di Anna in merito alle sue vicende private, che si protrae per circa un anno seguendo il ciclo delle stagioni. In primavera Clarissa è costretta a fuggire per evitare un matrimonio sgradito; la notte del solstizio d'estate viene drogata e violentata da Lovelace, il suo presunto salvatore. In dicembre la ragazza muore e il romanzo si conclude circolarmente con un altro duello, stavolta fatale per Lovelace. Gli Harlowe sono degli affermati proprietari terrieri, da poco in contatto con l’ambiente londinese. Il marito che viene proposto a Clarissa, è fisicamente ributtante ma è ricco. Le questioni economiche e le ambizioni sociali sono infatti le ragioni per cui la protagonista viene pian piano allontanata dalla famiglia. La ragazza però reagisce riaffermando la sua superiorità morale, apparendo dunque come un modello di buon senso e coscienziosità. È la prima eroina borghese, la prima protestante proposta come esempio ai lettori (la sua è una perfetta morte cristiana, dato che scopre il significato delle sue sofferenze) ed è, quindi, il prototipo femminile che diverrà in breve tempo un modello per i romanzi gotici: la vergine perseguitata. Lovelace, incarnazione dell’antagonista, è il discendente diretto della commedia della Restaurazione . L'intento, apertamente moralistico, è quello di mettere in guardia da un lato la categoria dei genitori dall’abuso della loro autorità sui figli, dall’altro le ragazze per bene dai malintenzionati. In entrambi i romanzi di Richardson troviamo quindi un persecutore, ma, mentre Pamela ha un lieto fine, Clarissa e il suo amante muoiono. Anche la modalità narrativa e le tematiche sono simili ma qui vengono adattate alle classi più elevate. Lo scrittore mette inoltre in luce il concetto, pre-freudiano, di come repulsione e attrazione non siano in realtà poli completamente opposti. Sebbene Lovelace violi i sentimenti di Clarissa come fa col suo corpo, le lettere successive allo stupro mostrano una donna traumatizzata e in forte stato confusionale, che cerca di dare un senso all’accaduto ricorrendo ad aneddoti e favole. Richardson ricorre abilmente a numerosi espedienti tipografici, come trattini, asterischi, stacchi per mostrare il turbamento interiore di Clarissa. Anche quando John viene a conoscenza delle ultime ore dell’eroina e delle sue parole misericordiose, l’intensità delle sue emozioni viene resa tramite sospensioni e frasi interrotte. Anche Clarissa sarà tradotta in francese dall’abate Antoine François Prévost, altre traduzioni in tedesco e olandese e più tardi l’ammirazione di letterati illustri come Diderot e Rousseau. Sir Charles Grandison è il terzo romanzo epistolare di Richardson. Il suo principale difetto è l’eccessivo moralismo del protagonista, di cui l’autore narra la storia per richiesta di alcuni amici. Grandison salva una donna dal tentativo di rapimento dell’ennesimo libertino e la donna in cambio lo libera dalle complicazioni sentimentali del rapporto con una nobildonna italiana, quindi cattolica. Il romanzo ha comunque un ritmo relativamente rapido e può essere ben visto come una commedia di costume.
  • ファイル:Samuel Richardson. jpg サミュエル・リチャードソン サミュエル・リチャードソン(Samuel Richardson、1689年8月19日 - 1761年7月4日)はイギリスの小説家。近代小説の父と言われる人である。 リチャードソンはダービシャに生まれ、少年の頃からやさしく、早熟で、女性に可愛がられ、彼女達のために恋文の代筆などをしていた。若くしてロンドンの印刷業者の徒弟となり、やがて独立して、ロンドンの出版業界を代表する大物印刷業者となる。同業者から手紙の書き方の手本となる模範書簡集を書くように勧められ、物語風の脚色をした一連の架空の手紙を執筆するうちに、書簡体の小説のアイディアを思いついた。 代表作は、美しい小間使いが好色な若主人の性的誘惑をはねつけ、改心した若主人と結婚して地主夫人の地位に上り詰める『パミラ』(1740年)、および地主の娘が嫌な男との結婚を避けるため放蕩男の手を借りて家出した挙げ句、放蕩男に犯されて自殺する『クラリッサ』(1747年 - 1748年)。ともにさまざまな登場人物の間に交わされる手紙によって物語を語る書簡体小説である。
  • Samuel Richardson was een Brits drukker en schrijver van zedenromans. Richardson was de zoon van een meubelmaker en begon rond 1720 een drukkerij. Zijn vrienden vroegen hem een brievenboek samen te stellen voor ongeletterden. Hieruit kwam de eerste Engelse karakterroman voort, getiteld Pamela, or Virtue Rewarded (1740-1741). Richardson legde hiermee de basis voor de briefroman. Het boek werd een onmiddellijk succes en de opvolger, Clarissa, or the history of a young lady (1747-1748) was nog succesvoller. Richardson was een van de auteurs die op de Index librorum prohibitorum, een door de Paus vastgestelde lijst van boeken die katholieken niet mochten lezen, vermeld stonden.
  • Samuel Richardson var en engelsk forfatter, best kjent for sine tre brevromaner Pamela, Clarissa, og Sir Charles Grandison. Richardson var en etablert boktrykker i London da han i en alder av 51 tok fatt på sin litterære virksomhet og raskt ble en av Englands mest leste forfattere.
  • Samuel Richardson - pisarz angielski, prekursor powieści, zwłaszcza jej podgatunku - powieści epistolarnej. Pierwszym jego znanym utworem, prekursorskim w literaturze europejskiej, była Pamela, or Virtue Rewarded (Pamela, czyli cnota nagrodzona) z 1740 roku. Bohaterka, służąca Pamela, staje się obiektem zakusów młodego panicza. Udaje jej się jednak obronić i zmusić mężczyznę do oświadczyn. Inny brytyjski pisarz epoki Henry Fielding mocno skrytykował klasztorną i wąską moralność prezentowaną w książce Richardsona. Fielding napisał w odpowiedzi książkę o tytule: Shamela (ang. shame - wstyd). Richardson był jednak wysoce ceniony w czasach metodystycznej i purytańskiej odnowy religijnej w połowie XVIII wieku. Dwie inne powieści epistolarne Richardsona to Clarissa, or, the History of a Young Lady (Historia Clarissy Harlowe) z 1748r. i The History of Sir Charles Grandison z roku 1753.
  • Samuel Richardson foi um escritor ingles.
  • Файл:Samuel Richardson. jpg Сэмюэл Ричардсон Сэмюэл Ричардсон — английский писатель, родоначальник «чувствительной» литературы XVIII и начала XIX вв.
  • Samuel Richardson, född 19 augusti 1689, död 4 juli 1761, engelsk romanförfattare. Samuel Richardson kan betraktas som den förste brittiske romanförfattaren, och han är känd för Pamela, en roman i brev- och dagboksform om den dygdiga tjänsteflickan Pamela Andrews. Detta tas ofta som den första kärleksromanen. Pamela parodierades omedelbart som Shamela i romanen An Apology for the Life of Mrs Shamela Andrews, skriven år 1741 av författaren Henry Fielding under pseudonym. Bibliografi i urval: Pamela, or Virtue Rewarded (Pamela eller den belönade dygden, år 1741-år 1742) (Pamela eller Den belönta dygden 1783, nyöversättn. Pamela eller Dygdens belöning 1993) Clarissa: Or the History of a Young Lady (1748) and Sir Charles Grandison (1753) (Den engelske baroneten sir Charles Grandisons historia, 2 vol. 1779 och 1800)
dbpprop:birthPlace
dbpprop:birthdate
dbpprop:caption
  • 1750 portrait by
dbpprop:commonsProperty
  • Samuel Richardson
dbpprop:deathPlace
dbpprop:deathdate
dbpprop:forProperty
  • Samuel Richardson (cricketer)
  • the Derbyshire cricketer
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:id
  • Samuel_Richardson
dbpprop:influenced
dbpprop:name
  • Samuel Richardson
dbpprop:occupation
dbpprop:reference
dbpprop:spouse
  • Martha Wilde, Elizabeth Leake
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • Samuel Richardson (19 August 1689 – 4 July 1761) was an 18th-century English writer and printer. He is best known for his three epistolary novels: Pamela: Or, Virtue Rewarded (1740), Clarissa: Or the History of a Young Lady (1748) and The History of Sir Charles Grandison (1753). Outside of his writing career, Richardson was an established printer and publisher for most of his life and printed almost 500 different works and various journals and magazines.
  • Samuel Richardson war ein englischer Schriftsteller. Richardson wurde als Sohn eines Schreiners geboren und erlernte zunächst den Beruf des Buchdruckers. Er war bereits als Drucker und Verleger sehr erfolgreich und brachte es in London zum Druckereibesitzer, als er im 50. Lebensjahr 1740 den Auftrag bekam, eine Sammlung von Musterbriefen für junge Damen zu verfassen.
  • Samuel Richardson va ser un escriptor i editor del segle XVII. Va saltar a la fama amb la publicació de les novel·les espistolars Pamela i Clarissa, que van ajudar a la introducció del romanticisme a Anglaterra i França. La trama és un melodrama amorós escrit en primera persona on les noies protagonistes narren els seus esforços per mantenir la virtut davant homes poderosos.
  • Samuel Richardson byl významný anglický spisovatel 18. století. Proslavil se zejména svými romány v dopisech Pamela: Or, Virtue Rewarded (1740), Clarissa: Or the History of a Young Lady (1748) a Sir Charles Grandison (1753). Jeho dílo dosud nebylo přeloženo do češtiny.
  • Samuel Richardson fue un escritor inglés. Sus novelas más conocidas son Pamela o la virtud recompensada, novela epistolar sentimental de final feliz, que generó toda una moda; Clarisa, la historia de una joven dama; y Sir Charles Grandison. Richardson había trabajado como editor e impresor durante la mayor parte de su vida cuando, a la edad de cincuenta y un años, escribió su primera novela, e inmediatamente se convirtió en el escritor más popular y admirado de su tiempo.
  • Samuel Richardson, né le 19 août 1689 dans le comté de Derby et mort le 4 juillet 1761 à Londres, est un écrivain anglais. Fils d’un menuisier, placé comme apprenti chez un imprimeur, Richardson s’éleva, par le travail et la bonne conduite, à la considération et à la fortune. Il devint imprimeur de la Chambre des communes, maître de sa corporation, imprimeur du roi.
  • Samuel Richardson angol író. Pályafutását nyomdászként kezdte, később szerkesztéssel és kiadással is foglalkozott. Saját nyomdával rendelkező sikeres kiadóként 1740-ben különös megbízást kapott: fiatal hölgyek számára kellett egy mintalevelekből álló gyűjteményt írnia.
  • Quando la narrazione non consiste nell'invio di lettere ai genitori per chiedere aiuto o semplicemente consiglio, queste vengono alternate con un diario. Se le memorie di Robinson Crusoe o di Moll Flanders sono chiaramente pubbliche, qui si entra nella sfera privata e retrospettiva della protagonista.
  • ファイル:Samuel Richardson.
  • Samuel Richardson was een Brits drukker en schrijver van zedenromans. Richardson was de zoon van een meubelmaker en begon rond 1720 een drukkerij. Zijn vrienden vroegen hem een brievenboek samen te stellen voor ongeletterden. Hieruit kwam de eerste Engelse karakterroman voort, getiteld Pamela, or Virtue Rewarded (1740-1741). Richardson legde hiermee de basis voor de briefroman.
  • Samuel Richardson var en engelsk forfatter, best kjent for sine tre brevromaner Pamela, Clarissa, og Sir Charles Grandison. Richardson var en etablert boktrykker i London da han i en alder av 51 tok fatt på sin litterære virksomhet og raskt ble en av Englands mest leste forfattere.
  • Samuel Richardson - pisarz angielski, prekursor powieści, zwłaszcza jej podgatunku - powieści epistolarnej. Pierwszym jego znanym utworem, prekursorskim w literaturze europejskiej, była Pamela, or Virtue Rewarded (Pamela, czyli cnota nagrodzona) z 1740 roku. Bohaterka, służąca Pamela, staje się obiektem zakusów młodego panicza. Udaje jej się jednak obronić i zmusić mężczyznę do oświadczyn.
  • Samuel Richardson foi um escritor ingles.
  • Файл:Samuel Richardson. jpg Сэмюэл Ричардсон Сэмюэл Ричардсон — английский писатель, родоначальник «чувствительной» литературы XVIII и начала XIX вв.
  • Samuel Richardson, född 19 augusti 1689, död 4 juli 1761, engelsk romanförfattare. Samuel Richardson kan betraktas som den förste brittiske romanförfattaren, och han är känd för Pamela, en roman i brev- och dagboksform om den dygdiga tjänsteflickan Pamela Andrews. Detta tas ofta som den första kärleksromanen. Pamela parodierades omedelbart som Shamela i romanen An Apology for the Life of Mrs Shamela Andrews, skriven år 1741 av författaren Henry Fielding under pseudonym.
rdfs:label
  • Samuel Richardson
  • Samuel Richardson
  • Samuel Richardson
  • Samuel Richardson
  • Samuel Richardson
  • Samuel Richardson
  • Samuel Richardson
  • Samuel Richardson
  • サミュエル・リチャードソン
  • Samuel Richardson
  • Samuel Richardson
  • Samuel Richardson
  • Samuel Richardson
  • Ричардсон, Сэмюэл
  • Samuel Richardson
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:name
  • Samuel Richardson
foaf:page
is dbpedia-owl:Film/writer of
is dbpedia-owl:Person/influencedBy of
is dbpedia-owl:Work/author of
is dbpedia-owl:author of
is dbpedia-owl:influencedBy of
is dbpedia-owl:writer of
is dbpprop:author of
is dbpprop:influences of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:writer of
is owl:sameAs of