The Samoyedic languages are spoken on both sides of the [[Ural mountains, in northernmost [[Eurasia, by perhaps 30,000 speakers altogether. The Samoyedic languages derive from a common ancestral language called [[Proto-Samoyedic, and together with the [[Finno-Ugric languages the Samoyedic languages form the [[Uralic languages|Uralic language family.

PropertyValue
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • The Samoyedic languages are spoken on both sides of the [[Ural mountains, in northernmost [[Eurasia, by perhaps 30,000 speakers altogether. The Samoyedic languages derive from a common ancestral language called [[Proto-Samoyedic, and together with the [[Finno-Ugric languages the Samoyedic languages form the [[Uralic languages|Uralic language family.
  • Die samojedischen Sprachen werden von höchstens 30.000 Menschen im nördlichen Osteuropa und im nordwestlichen Sibirien gesprochen. Sie sind mit den finno-ugrischen Sprachen verwandt und bilden mit ihnen die Uralische Sprachfamilie. In den letzten Jahren wird auch eine Verwandtschaft mit den jukagarischen Sprachen in Nordost-Sibirien behauptet. Am meisten verbreitet ist die nenzische Sprache, die auch als Schrift- und Amtssprache mehrerer autonomer Kreise in Russland in Gebrauch ist. Die Sprachen der Wald-Nenzen, der Enzen und Nganasanen werden von wenigen hundert Menschen gesprochen und sind schriftlos. Die ebenfalls schriftlose Sprache der Selkupen ist die letzte überlebende Sprache der Süd-Samojedischen Sprachen, die in Süd-Sibirien verbreitet waren. So sprachen Teile der Vorfahren der Kamassiner und anderer sibirischer Turkvölker bis ins 18. Jahrhundert Süd-Samojedisch. Zu diesen ausgestorbenen Sprachen gehörte auch das Matorische. Siehe auch: Samojedische Völker Samojedistik
  • Les llengües samoiedes són una família de llengües parlada als dos vessants dels Urals a la part més septentrional d'Euràsia. S'han estimat els seus parlants en unes 30.000 persones. Conjuntament amb les llengües finoúgriques conformen les llengües uralianes. Són llengües samoiedes: Samoieda septentrional Enets Iurac (o nenets) Nganasan Samoieda meridional Selkup Camassià
  • Las lenguas samoyedas es una familia de lenguas hablada a ambos lados de los montes Urales en el extremo septentrional de Eurasia por quizás unos 30.000 hablantes en total. Junto con las lenguas fino-ugrias, forman la familia de lenguas urálicas. El grupo está compuesto, entre otros, por las siguientes lenguas y grupos étnicos: Nenets Yenets o Enets, a lo largo del río Yenisei Nganasan o tavgi Selkup, también llamados samoyedos ostyak; el nombre puede causar confusión, porque algunos observadores han llamado a los khant con el nombre de ostyakos Samoyedo kama Las tres primeras lenguas son mutuamente inteligibles, siendo el selkup divergente. El territorio samoyedo se extiende desde el mar Blanco hasta el mar de Láptev, a lo largo de las costas árticas de la Rusia europea, incluyendo el sur de Nueva Zembla, la península de Yamal, las bocas del río Ob y del río Yenisei hasta la península de Taimyr en el extremo norte de Siberia. Sus vecinos son las lenguas ugrias trans-urálicas y las lenguas permias finesas cis-urálicas al sur, pero están separados de los fineses bálticos por rusos al oeste. Al norte limitan con el pueblo túrquico yakuto. Una ciudad samoyeda considerable surgió en Mangazeia en el siglo XVI, creciendo sobre el comercio y siendo destruida a comienzos del siglo XVII. Su economía se basa en el pastoreo de renos.
  • Samojedikielet ovat uralilaisten kielten toinen päähaara. Samojedikieliä puhuu noin 30 000 ihmistä Pohjois-Venäjällä Uralin molemmin puolin viidellä eri maantieteellisellä alueella: Nenetsiassa, Hanti-Mansiassa, Jamalo-Nenetsiassa, Taimyriassa sekä Kuolan niemimaan itäosassa.
  • Les langues samoyèdes, en usage des deux côtés de l'Oural par une trentaine de milliers de personnes, sont un sous-groupe de la famille des langues ouraliennes, aux côtés des langues finno-ougriennes, dont l'ancêtre commun reconstitué est le proto-samoyède. Le terme de samoyède vient du russe самоед (samoyed), traduit par l'étymologie populaire comme signifiant « qui se mange soi-même » (сам → soi-même; ед → manger), mais qui serait plutôt à rapprocher de l'auto-ethnonyme des sames : saamit. Le nénètse de la toundra demeure la langue la plus répandue, et est même une langue officielle dans plusieurs régions autonomes de Russie. La science qui étudie les langues samoyèdes s'appelle la samoyèdistique, et fut créée au XIX siècle, par entre autres les Finnois Matthias Alexander Castrén et Kai Donner ainsi que le germano-balte Franz Anton Schiefner. Elle ne peut généralement pas être étudiée séparément de l'ouralistique. Les langues samoyèdes se transmettent le long des côtes arctiques de Russie, de la mer Blanche à la mer de Laptev, en passant par la nouvelle Zemble, la péninsule de Yamal, les embouchures des fleuves Ob et Ienisseï, et la péninsule de Taïmyr. Elles sont contigües avec les langues ougriennes trans-ouraliennes et les langues permiennes cis-ouraliennes, mais sont séparées des langues fenniques par les russes, à l'Ouest, et du youkaguire par le peuple turc des Yakoutes, à l'Est. Au XVI siècle, une ville importante de Samoyèdes se constitua à Mangazeïa, qui fut détruite au XVII siècle.
  • A szamojéd nyelvek beszélői a pirossal jelölt területen élnek A szamojéd nyelvek az uráli nyelvcsalád egyik ágát alkotják. A szamojéd elnevezés az orosz nyelvből származik, s eredetileg csupán a nyenyecekre vonatkozott, de később kiterjedt a nyenyec nyelv közelebbi rokonaira is. A csoport két ágra bomlik: az északi szamojéd nyelvekre és a déli szamojéd nyelvekre. A szamojéd nyelvterület az észak-eurázsiai tundravidéken húzódik a Kanyin-félszigettől és a Mezeny folyótól a Tajmir-félszigetig, valamint az Ob középső és a Jenyiszej alsó folyása mentén. A szamojéd nyelveket beszélők összlétszáma kb. 29 500 fő.
  • Le lingue samoiede sono un gruppo di lingue che insieme alle lingue ugrofinniche costituisce la famiglia delle lingue uraliche. Sono parlate da poco più di 29.000 persone in Russia, sulla costa del Mare Glaciale Artico e in Siberia occidentale all'est dei Monti Urali.
  • サモエード語派(-ごは:サモイェードとも表記する)は、ロシア連邦北部に住むサモエード人の話す言語群である。ウラル山脈から西方で話されるフィン・ウゴル語派(フィンランド語やハンガリー語を含む)とともにウラル語族に属す。 最も多いネネツ語話者は3万人ほどいるが、その他の言語の話者は数十人から千人程度であり、すでに死語となった言語も多い。次のような言語を含む。 北部サモエード語 ネネツ語 エネツ語 ガナサン語 ユラツ語(死語) 南部サモエード語 セリクプ語(オスチャーク・サモエード語) カマシン語(カマス語:死語) マトル語(モトル語:死語) コイバル語(死語) フィン・ウゴル語派とは早期に分かれたと考えられているが、母音調和など共通の性質を多く持つ。基本的には膠着語で、名詞の格や、動詞の法・時制、主語および目的語の数と人称による変化は接尾辞で示される。数には単数・双数・複数の区別があり、また名詞の後につける所有接尾辞で所有を表す。これらの変化に伴う子音階梯交替(フィンランド語などと似ている)も一部の言語にある。
  • De Samojeedse talen vormen een van de twee taalfamilies van de Oeraalse talen, samen met de Finoegrische talen. De familie omvat een aantal talen die gesproken worden in Noord-Eurazië, ten westen en oosten van het noordelijke gedeelte van de Oeral. De taalfamilie heeft mogelijk ongeveer 30.000 sprekers.
  • Samojediske språk er en språkgruppe under den uralske språkfamilien. Alle samojediske språk stammer fra et felles urspråk kalt protosamojedisk, og sammen med de finsk-ugriske språkene utgjør de den uralske språkfamilien. Til disse språkene hører blant annet nenetsisk, selkupisk og nganasansk.
  • Języki samojedzkie, rzadziej nazywane także językami samodyjskimi - rodzina językowa, przez zdecydowaną większość specjalistów klasyfikowana w obrębie rodziny uralskiej. Są też próby kwestionowania tej klasyfikacji, polegające na uznawaniu języków samojedzkich za osobną rodzinę w obrębie ligi uralo-ałtajskiej. Języki samojedzkie występują w północnej Rosji. Posługuje się nimi ok. 25.000-30.000 ludzi, określanych jako Samojedzi lub Nieńcy. Obecnie w użyciu znajdują się 4 języki samojedzkie, są to: język nieniecki (juracki) (ok. 23-27 tys. mówiących) język nganasański (tawgi-samojedzki) (tawgijski) (ok. 500-1.000 mówiących) język eniecki (jenisej-samojedzki) (mniej niż 300 mówiących) język selkupski (ostiak-samojedzki) (ok. 1,5-3 tys. mówiących) Spośród kilku wymarłych najbardziej znanym był język kamasyjski (sajan-samojedzki). Języki samojedzkie dzieli się na dwa zespoły: północnosamojedzki i południowosamojedzki. Spośród używanych obecnie języków samojedzkich wszystkie poza selkupskim (ostiak-samojedzkim) należą do zespołu północnego. Wymarłe języki samojedzkie należały do zespołu południowego.
  • Limbile samoedice (uneori ortografiat samoiedice) sunt o ramură a familiei de limbi uralice, cealaltă ramură alcătuind-o limbile fino-ugrice. Limbile samoedice sunt vorbite de samoezi, populaţii de origine mongolă care trăiesc în Siberia de nord de o parte şi de alta a munţilor Ural. Numărul total de vorbitori ai acestor limbi este mic, estimat la numai 30.000. Limbile samoedice se împart în două subramuri: Limbile samoedice nordice: Eneţ, cu două dialecte foarte diferite; Neneţ, având două dialecte cu interinteligibilitate redusă; Nganasan, vorbită în peninsula Taymyr; Iuraţ, dispărută, vorbită anterior în regiunea fluviului Enisei. Limbile samoedice sudice: Mator, dispărută în secolul al XIX-lea; Kamas, stinsă în secolul al XX-lea, ultimul vorbitor murind în 1989; Selkup, vorbită de cca 1500 oameni în regiunea dintre fluviile Obi şi Enisei, se remarcă printr-un număr mare de foneme vocalice (25). Din 1930 are şi o formă scrisă, bazată pe unul dintre cele trei dialecte.
  • Файл:Samoyedic map XVII-XX. png Географическое распространение самодийских языков (красный) в XVII веке (приблизительно; штриховка) и в конце XX века (сплошной фон). Самоди́йские языки́ — группа языков, входящая в состав уральской семьи. По другой классификации самодийские языки считают семьёй, а уральские — соответственно, макросемьёй. В составе самодийских языков выделяют следующие группы: северная: ненецкий (язык юраков) энецкий (язык енисейских самоедов) нганасанский (язык народности тавги); южная: селькупский (язык остяков-самоедов) вымершие языки: маторский язык † тайгийский язык † карагасский † камасинский † койбальский †
  • Samojediska språk är i likhet med de finsk-ugriska språken en undergrupp till den uraliska språkfamiljen. Språken är utbredda i mellersta Sibirien, längs Jenisej och Ob, samt (nenetsiska) på tundran från Tajmyr till Kaninhalvön, enstaka nenetser även på Kolahalvön och förr på Novaja Zemlja. Nordsamojediska språk (tundra)nenetsiska skogsnenetsiska enetsiska nganasanska matoriska (i Sajanska bergen, utdött på 1800-talet) Sydsamojediska språk sölkupska kamassiska (utdött sedan 1989) Sammanlagt beräknas de samojediska språken ha ungefär 30 000 talare.
  • 萨莫耶德语族是在亚欧大陆最北部的乌拉尔山脉两边居民所用的语言,粗略计算有30,000使用者。 萨莫耶德语族与芬兰-乌戈尔语族组成乌拉尔语系。
dbpprop:child
  • Northern Samoyedic
  • Southern Samoyedic
dbpprop:fam
dbpprop:familycolor
  • Uralic
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:iso
  • syd
dbpprop:name
  • Samoyedic
dbpprop:reference
dbpprop:region
dbpprop:relatedInstance
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • The Samoyedic languages are spoken on both sides of the [[Ural mountains, in northernmost [[Eurasia, by perhaps 30,000 speakers altogether. The Samoyedic languages derive from a common ancestral language called [[Proto-Samoyedic, and together with the [[Finno-Ugric languages the Samoyedic languages form the [[Uralic languages|Uralic language family.
  • Die samojedischen Sprachen werden von höchstens 30.000 Menschen im nördlichen Osteuropa und im nordwestlichen Sibirien gesprochen. Sie sind mit den finno-ugrischen Sprachen verwandt und bilden mit ihnen die Uralische Sprachfamilie. In den letzten Jahren wird auch eine Verwandtschaft mit den jukagarischen Sprachen in Nordost-Sibirien behauptet. Am meisten verbreitet ist die nenzische Sprache, die auch als Schrift- und Amtssprache mehrerer autonomer Kreise in Russland in Gebrauch ist.
  • Les llengües samoiedes són una família de llengües parlada als dos vessants dels Urals a la part més septentrional d'Euràsia. S'han estimat els seus parlants en unes 30.000 persones. Conjuntament amb les llengües finoúgriques conformen les llengües uralianes. Són llengües samoiedes: Samoieda septentrional Enets Iurac (o nenets) Nganasan Samoieda meridional Selkup Camassià
  • Las lenguas samoyedas es una familia de lenguas hablada a ambos lados de los montes Urales en el extremo septentrional de Eurasia por quizás unos 30.000 hablantes en total. Junto con las lenguas fino-ugrias, forman la familia de lenguas urálicas.
  • Samojedikielet ovat uralilaisten kielten toinen päähaara. Samojedikieliä puhuu noin 30 000 ihmistä Pohjois-Venäjällä Uralin molemmin puolin viidellä eri maantieteellisellä alueella: Nenetsiassa, Hanti-Mansiassa, Jamalo-Nenetsiassa, Taimyriassa sekä Kuolan niemimaan itäosassa.
  • Les langues samoyèdes, en usage des deux côtés de l'Oural par une trentaine de milliers de personnes, sont un sous-groupe de la famille des langues ouraliennes, aux côtés des langues finno-ougriennes, dont l'ancêtre commun reconstitué est le proto-samoyède.
  • Le lingue samoiede sono un gruppo di lingue che insieme alle lingue ugrofinniche costituisce la famiglia delle lingue uraliche. Sono parlate da poco più di 29.000 persone in Russia, sulla costa del Mare Glaciale Artico e in Siberia occidentale all'est dei Monti Urali.
  • De Samojeedse talen vormen een van de twee taalfamilies van de Oeraalse talen, samen met de Finoegrische talen. De familie omvat een aantal talen die gesproken worden in Noord-Eurazië, ten westen en oosten van het noordelijke gedeelte van de Oeral. De taalfamilie heeft mogelijk ongeveer 30.000 sprekers.
  • Samojediske språk er en språkgruppe under den uralske språkfamilien. Alle samojediske språk stammer fra et felles urspråk kalt protosamojedisk, og sammen med de finsk-ugriske språkene utgjør de den uralske språkfamilien. Til disse språkene hører blant annet nenetsisk, selkupisk og nganasansk.
  • Języki samojedzkie, rzadziej nazywane także językami samodyjskimi - rodzina językowa, przez zdecydowaną większość specjalistów klasyfikowana w obrębie rodziny uralskiej. Są też próby kwestionowania tej klasyfikacji, polegające na uznawaniu języków samojedzkich za osobną rodzinę w obrębie ligi uralo-ałtajskiej. Języki samojedzkie występują w północnej Rosji. Posługuje się nimi ok. 25.000-30.000 ludzi, określanych jako Samojedzi lub Nieńcy.
  • Limbile samoedice (uneori ortografiat samoiedice) sunt o ramură a familiei de limbi uralice, cealaltă ramură alcătuind-o limbile fino-ugrice. Limbile samoedice sunt vorbite de samoezi, populaţii de origine mongolă care trăiesc în Siberia de nord de o parte şi de alta a munţilor Ural. Numărul total de vorbitori ai acestor limbi este mic, estimat la numai 30.000.
  • Файл:Samoyedic map XVII-XX. png Географическое распространение самодийских языков (красный) в XVII веке (приблизительно; штриховка) и в конце XX века (сплошной фон). Самоди́йские языки́ — группа языков, входящая в состав уральской семьи.
  • Samojediska språk är i likhet med de finsk-ugriska språken en undergrupp till den uraliska språkfamiljen. Språken är utbredda i mellersta Sibirien, längs Jenisej och Ob, samt (nenetsiska) på tundran från Tajmyr till Kaninhalvön, enstaka nenetser även på Kolahalvön och förr på Novaja Zemlja.
  • 萨莫耶德语族是在亚欧大陆最北部的乌拉尔山脉两边居民所用的语言,粗略计算有30,000使用者。 萨莫耶德语族与芬兰-乌戈尔语族组成乌拉尔语系。
rdfs:label
  • Samoyedic languages
  • Samojedische Sprachen
  • Llengües samoiedes
  • Lenguas samoyedas
  • Samojedikielet
  • Langues samoyèdes
  • Szamojéd nyelvek
  • Lingue samoiede
  • サモエード諸語
  • Samojeedse talen
  • Samojediske språk
  • Języki samojedzkie
  • Limbi samoedice
  • Самодийские языки
  • Samojediska språk
  • 萨莫耶德语族
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpprop:child of
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:fam of
is dbpprop:legendProperty of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of