Robert Wilhelm Eberhard Bunsen (31 March 1811 – 16 August 1899) was a German chemist. He investigated emission spectra of heated elements, and with Gustav Kirchhoff he discovered caesium(in 1860) and rubidium(in 1861). Bunsen developed several gas-analytical methods, he was a pioneer in photochemistry, and he did early work in the field of organoarsenic chemistry.
| Property | Value |
| dbpedia-owl:Person/almaMater
| |
| dbpedia-owl:Person/birthDate
| |
| dbpedia-owl:Person/birthPlace
| |
| dbpedia-owl:Person/deathDate
| |
| dbpedia-owl:Person/deathPlace
| |
| dbpedia-owl:Person/individualisedPnd
| |
| dbpedia-owl:Person/knownFor
| |
| dbpedia-owl:Person/nationality
| |
| dbpedia-owl:Person/residence
| |
| dbpedia-owl:Scientist/doctoralAdvisor
| |
| dbpedia-owl:Scientist/doctoralStudent
| |
| dbpedia-owl:almaMater
| |
| dbpedia-owl:birthDate
| |
| dbpedia-owl:birthPlace
| |
| dbpedia-owl:deathDate
| |
| dbpedia-owl:deathPlace
| |
| dbpedia-owl:doctoralAdvisor
| |
| dbpedia-owl:doctoralStudent
| |
| dbpedia-owl:knownFor
| |
| dbpedia-owl:nationality
| |
| dbpedia-owl:residence
| |
| dbpedia-owl:thumbnail
| |
| dbpprop:abstract
|
- Robert Wilhelm Eberhard Bunsen (31 March 1811 – 16 August 1899) was a German chemist. He investigated emission spectra of heated elements, and with Gustav Kirchhoff he discovered caesium(in 1860) and rubidium(in 1861). Bunsen developed several gas-analytical methods, he was a pioneer in photochemistry, and he did early work in the field of organoarsenic chemistry. With his laboratory assistant, Peter Desaga, he developed the Bunsen burner, an improvement on the laboratory burners then in use. The Bunsen-Kirchhoff Award for spectroscopy is named after Bunsen and his colleague, Gustav Kirchhoff.
- Robert Wilhelm Eberhard Bunsen war ein deutscher Chemiker. Er entwickelte zusammen mit Gustav Robert Kirchhoff die Spektralanalyse, mit deren Hilfe chemische Elemente hochspezifisch nachgewiesen werden können. Er perfektionierte den nach ihm benannten Bunsenbrenner und erfand das Bunsenelement und das Bunsen-Fotometer.
- Robert Wilhelm Eberhard Bunsen byl německý chemik. Vynalezl či zlepšil mnoho součástí laboratorního vybavení, jako například fotometr, spektroskop. Byl profesorem v Marburgu, Vratislavi a Heidelbergu. Roku 1834 objevil, že se dá hydroxid železnatý použít proti otravě arsenem. Roku 1836 studoval kakodylové deriváty. Poté se stal zakladatelem analýzy plynů (jeho výsledky byly použity k vylepšení vysokých pecí) a německé fyzikální chemie. V roce 1841 vylepšením galvanického prvku W. Grovea z roku 1839 objevil „Bunsenův prvek“ (elektrochemickou baterii), což mu mimo jiné umožnilo oddělit větší množství hliníku a hořčíku. Později založil jodometrii, vyvinul Bunsenův kahan, výzkumem třaskavého chlorového plynu založil vědeckou fotochemii. Společně s Gustavem Kirchhoffem rozvinul spektrální analýzu. Pomocí spektrální analýzy v letech 1860–1861 objevili dva nové chemické prvky.
- Robert Wilhelm Bunsen fue un químico alemán. Perfeccionó el quemador que lleva su nombre, inventado por el físico y químico Michael Faraday, y trabajó en la espectroscopia de emisión de los cuerpos calientes. Descubrió el cesio y el rubidio con su espectroscopio. Creo el chispero. Bunsen fue el más joven de los cuatro hijos del bibliotecario jefe de la Universidad de Göttingen y profesor de filología moderna Christian Bunsen (1770-1837).
- Robert Wilhelm Bunsen oli saksalainen kemisti. Hän opiskeli Göttingenin yliopistossa ja valmistui tohtoriksi 1830, 19-vuotiaana. Tämän jälkeen hän kiersi eri yliopistoja kolmen vuoden ajan. Hän palasi luennoijaksi Göttingeniin 1834 ja toimi professorina Kasselissa 1836–, Marburgissa 1841– ja Heidelbergissä 1852–1899. Bunsen tutki mm. metallisuolojen liukoisuutta arseenihappoon (H3AsO4). Hän keksi rautaoksidihydraatin vastamyrkkynä arseenimyrkytykseen. Bunsen lähes kuoli kaksi kertaa arseenimyrkytykseen ja menetti toisen silmänsä räjähdyksessä. Hän valmisti erilaisia kakodyylijohdannaisia [(CH3)2As2(CH3)2)], kuten kloridin, jodidin, fluorin ja syanidin. Tämä työ antoi vahvistusta Jöns Berzeliuksen radikaaliteorialle, jonka mukaan orgaanisessa kemiassa oli mahdollisuus samoihin yhdisteihin kuin epäorgaanisessa. Hän kehitti hiilielektrodin, jota voitiin käyttää platinan sijasta Groven kennossa. Tämän keksinnön avulla hän tuotti useita metalleja puhtaana elektrolyysin avulla. Bunsen oli yksi valokemian pioneereja. Bunsen ja Gustav Kirchhoff kehittivät spektroskopiaa ja Bunsen löysi sen avulla kaksi uutta alkuainetta: rubidiumin ja cesiumin. Vuonna 1855 Bunsen viimeisteli Michael Faradayn keksimän polttimen, joka nykyisin tunnetaan bunsenlampun nimellä.
- 'Robert Wilhelm Bunsen', né le 31 mars 1811 à Göttingen et mort le 16 août 1899 à Heidelberg, est un chimiste allemand. Il est connu pour ses travaux en spectroscopie et, bien qu'il n'ait pas directement contribué à l'amélioration de cette invention, pour avoir donné son nom au bec Bunsen.
- Fájl:Robert Bunsen portrait. jpg R. W. Bunsen Robert Wilhelm Eberhard Bunsen német kémikus volt, aki az elektromágneses sugárzás látható színképének vizsgálata során fölismerte a spektroszkópia több fontos törvényét. Kirchhoff német vegyésszel közösen dolgozott a színképvizsgálatokon. Ők fedezték föl a céziumot és a rubídiumot. Bunsen kifejlesztett néhány gázanalitikai és fotokémiai módszert. Ő tökéletesítette a róla elnevezett égőt, amelyet Michael Faraday talált fel.
- Perfezionò il bruciatore che ora porta il suo nome, inventato dal chimico e fisico britannico Michael Faraday e lavorò sulla spettroscopia di emissione degli elementi. Ultimo di quattro fratelli, frequentò la scuola a Holzminden e studiò chimica all'Università di Göttingen. Dopo aver ottenuto il dottorato all'età di 19 anni viaggiò dal 1830 al 1833 attraverso l'Europa occidentale. Durante questo periodo conobbe Runge, lo scopritore dell'anilina, Justus von Liebig a Giessen e Mitscherlich a Bonn. Al suo ritorno in Germania Bunsen divenne professore a Göttingen, dove iniziò i suoi studi sperimentali sulla solubilità dei sali dell'acido arsenioso. Per molto tempo l'ossido ferrico idrato è stato usato come antidoto per l'avvelenamento da arsenico proprio in virtù delle ricerche di Bunsen. Nel 1836 Bunsen prese il posto di Friederich Woehler a Kassel. Dopo aver insegnato per due anni accettò l'offerta dell'università di Marburgo dove studiò i derivati del cacodile. Il proprio lavoro gli portò rapidamente fama e onori, ma rischiò di morire per avvelenamento da arsenico. Perse inoltre la vista da un occhio in seguito ad un'esplosione che proiettò un frammento di vetro nell'occhio. Nel 1841 Bunsen creò un elettrodo di carbonio da usare al posto del costoso elettrodo di platino nella pila di Grove. Nel 1852 Bunsen successe a Leopold Gmelin all'università di Heidelberg. Utilizzando l'acido nitrico riuscì a preparare numerosi metalli puri tra cui cromo, magnesio, alluminio, manganese, sodio, bario, calcio e litio attraverso l'elettrolisi. Nello stesso anno iniziò una lunga collaborazione con Sir Henry Roscoe con lo scopo di studiare la formazione di acido cloridrico a partire da idrogeno e cloro. Nel 1859 interruppe la collaborazione con Roscoe e si unì a Gustav Kirchhoff nello studio della spettroscopia di emissione degli elementi. Per questo scopo Bunsen perfezionò uno speciale bruciatore, inventato da Michael Faraday, che ancora oggi è chiamato becco di Bunsen. Nel 1877 fu il primo scienziato ad essere insignito della Medaglia Davy. Si ritirò all'età di settantotto anni dedicandosi alla geologia che fu per lungo tempo un suo hobby.
- ローベルト・ヴィルヘルム・ブンゼン(Robert Wilhelm Bunsen、1811年3月31日 – 1899年8月16日)は、ドイツの化学者である。自らが改良したバーナー(ブンゼンバーナーと呼ばれる)を利用して、グスタフ・キルヒホッフと共に、分光学的方法で1860年にセシウム、1861年にルビジウムを発見した。 ゲッティンゲン大学を卒業後、1830年から1833年までヨーロッパの各大学で学んだ。1836年にカッセル高等工芸学校の教授、マールブルグ大学などを経て1852年からハイデルベルク大学の教授になった。 その間、水酸化鉄の砒素中毒の解毒作用の発見などを行ったが、砒素化合物のカコジルの研究で片目の視力を失うことになった。1841年、電池の陽極をそれまで使われていた白金から安価な炭素に変えたブンゼン電池を発明してそれを使った電気分解によりマグネシウムなどの単離をおこなった。1852年からヘンリー・ロスコーと水素と塩素からの塩化水素の生成の研究をはじめて、ブンゼン-ロスコーの法則の発見につながった。 1859年からキルヒホッフと分光学の研究を始めて、1860年にセシウム、1861年にルビジウムを発見した。 火山ガスの分析など、後に地球化学の分野になる研究を行った。1887年に熱量計の発明をおこなった。
- Robert Wilhelm Bunsen was een Duits chemicus die vooral bekend is door het verbeteren van de naar hem vernoemde Bunsenbrander van Michael Faraday. Hij werkte op het gebied van emissiespectroscopie van verhitte scheikundige elementen.
- Robert Wilhelm Bunsen – niemiecki fizyk i chemik, profesor we Wrocławiu i Heidelbergu.
- Robert Wilhelm Eberhard von Bunsen foi um químico alemão. Aperfeiçou um queimador, conhecido atualmente como bico de Bunsen, inventado pelo físico-químico britânico Michael Faraday, e trabalhou com emissões espectrais de elementos químicos aquecidos. Bunsen foi o mais novo de quatro filhos. Após ter terminado os estudos escolares em Holzminden, foi estudar química na Universidade de Göttingen. Obteve seu doutorado com 19 anos de idade e, então, entre 1830 e 1833 viajou através da Europa Ocidental. Durante este tempo, encontrou-se com Runge, o descobridor da anilina, Justus von Liebig em Giessen, e Mitscherlich em Bonn. Retornando a Alemanha, Bunsen passou a lecionar em Göttingen e iniciou seus estudos experimentais sobre a (in)solubilidade dos sais metálicos do ácido arsenioso. Hoje, sua descoberta do uso do óxido de ferro hidratado como um agente precipitante é, ainda, o melhor antídoto conhecido para combater o envenamento por arsênico. Em1836, Bunsen sucede Wöhler em Kassel. Após ensinar lá por dois anos, aceitou um cargo na Universidade de Marburg, onde estudou derivados da arsina. Embora o trabalho de Bunsen ser aclamado, quase morreu de envenenamento por arsênio. Custou-lhe também a perda da visão de um olho, quando uma explosão projetou um fragmento de vidro no seu olho. Em 1841, Bunsen criou o eletrodo de carbono que poderia substituir o caríssimo eletrodo de platina utilizado na bateria de Grove.. Em 1852, Bunsen assumiu o cargo de Leopold Gmelin em Heidelberg. Usando o ácido nítrico passou a produzir metais puros como o cromo, magnésio, alumínio, manganês, sódio, bário, cálcio e lítio por eletrólise. Com a colaboração de Sir Henry Roscoe iniciou, em 1852, o estudo da obtenção do cloreto de hidrogênio a partir do hidrogênio e cloro.. Em 1859, Bunsen interrompeu seu trabalho com Roscoe e, junto com Gustav Kirchhoff, passou a estudar o espectro de emissão de elementos aquecidos. Para essa finalidade, Bunsen aperfeiçou um queimador de gás especial, inventado pelo cientista Michael Faraday em 1885 que mais tarde foi denominado “queimador de Bunsen” ou “bico de Bunsen”. Quando Bunsen aposentou-se com a idade de 78 anos, deslocou seu interesse para a geologia, que tinha sido o seu passatempo por muito tempo..
- Robert Wilhelm Bunsen a fost un chimist german. El împreună cu Gustav Robert Kirchhoff au pus bazele analizei spectrale (spectrosopia) cu ajutorul căreia se pot demonstra proprietăţi chimice specifice unor elemente. Bunsen a fost primul care a explicat în mod ştiinţific în anul 1846 formarea geysirelor, sau a descoperit lampa Bunsen, ca şi un fotometer numit Bunsen. Pe lângă alte merite ale lui se poate aminti că ajunge profesor universitar în anul 1852 în Heidelberg unde va obţine în laborator cu ajutorul acidului azotic şi electroliză elemente pure pure ca şi crom, magneziu, aluminiu, mangan, bariu, calciu şi litiu. In acelaşi an reuşeşte împreună cu Sir Henry Roscoe obţinerea gazului HCl In 1859 împreună cu Kirchhoff va pune bazele analizei spectrale, ale elementelor chimice care sunt supuse la o supraîncălzire, pentru acest scop va pune la punct o lampă cu gaz care-i poartă numele. Cu ajutorul analizei spectrale descoperă între anii 1860-1861 împreună cu Kirchhoff metalele alcaline cesiu şi rubidiu în apa minerală de la Bad Dürkheim.
- Роберт Вильгельм Бунзен — знаменитый немецкий химик-экспериментатор.
- Robert Wilhelm Bunsen, född 30 mars 1811 i Göttingen, död 16 augusti 1899 i Heidelberg, tysk kemist och fysiker. Han blev 1836 professor vid polytekniska skolan i Kassel, 1838 vid universitetet i Marburg, 1851 i Breslau och 1852 i Heidelberg. 1889 avgick han från sin professur. Bunsen berikade vetenskapen med en mängd upptäckter. Av stor betydelse var i synnerhet hans undersökningar över krutet, dubbelcyanurer, kakodylserien, den kemiska frändskapen, den specifika vikten, lagarna för gasabsorptionen, tryckets inflytande på smälta ämnens övergång till fast form, kondensationen av gaser på glas, diffusionen och företeelserna vid gasers förbränning, den elektrolytiska metoden för vinnande av alkalimetaller och slutligen fotokemin, vid vilken sistnämnda undersökning han biträddes av Henry Enfield Roscoe. Bunsens namn är även förknippat med åtskilliga förbättrade apparater, såsom Bunsens brännare, Bunsens stapel, Bunsens fotometer, Bunsens iskalorimeter och ångkalorimeter med flera. 1846 företog Bunsen en mängd kemisk-geologiska undersökningar på Island, vars varma källor han studerade. 1860 gjorde han den för fotografins betydelsefulla upptäckten av en ny ljuskälla (som fås genom, att magnesiumtråd förbränns i en vanlig sprit- eller gaslåga), vars fotografiska kraft är endast 36 gånger svagare än solens. Mest betydande blev Bunsen genom den av honom och Kirchhoff gjorda upptäckten av spektralanalysen (1861), som åstadkommit ofantligt stora framsteg inom kemin, fysiken och astronomin. Rörande denna upptäckt utgav de båda lärda tillsammans Chemische Analyse durch Spektralbeobachtungen (1861). Spektralanalysen ledde Bunsen till upptäckten av två nya grundämnen, rubidium och cesium, vilka han fann i vissa källors vatten. De flesta av Bunsens avhandlingar är offentliggjorda i "Annalen der Physik und Chemie". Bunsen tillhörde de flesta vetenskapliga sällskap av någon betydelse. Hos Svenska vetenskapsakademien blev han ledamot 1860.
- Robert Wilhelm Bunsen, Alman kimyager. Başlıca çalışmaları mineralojik ve analitik kimya üzerinedir. Kirchoff'la beraber spektral analizi buldu. Yaptigi bir deneyde koruyucu gozluk kullanmadigi icin bir gozunu kaybetmistir.
- 罗伯特·威廉·本生(Robert Wilhelm Bunsen,1812年3月31日-1899年8月10日),德国化学家。他完善了由英国化学和物理学家麦可·法拉第发明的、以他命名的本生灯,此外他研究了热体的电磁波谱。
|
| dbpprop:almaMater
| |
| dbpprop:birthDate
| |
| dbpprop:birthPlace
| |
| dbpprop:boxWidth
| |
| dbpprop:dateOfBirth
| |
| dbpprop:dateOfDeath
| |
| dbpprop:deathDate
| |
| dbpprop:deathPlace
| |
| dbpprop:doctoralAdvisor
| |
| dbpprop:doctoralStudents
| |
| dbpprop:field
| |
| dbpprop:hasPhotoCollection
| |
| dbpprop:imageWidth
| |
| dbpprop:knownFor
|
- Discovery of cacodyl radical; discoveries of cesium and rubidium; Bunsen burner; carbon-zinc electrochemical cell; methods of gas analysis; development of spectrochemical analysis
|
| dbpprop:name
|
- Bunsen, Robert
- Robert Bunsen
|
| dbpprop:nationality
| |
| dbpprop:prizes
| |
| dbpprop:reference
| |
| dbpprop:residence
| |
| dbpprop:shortDescription
| |
| dbpprop:wikiPageUsesTemplate
| |
| dbpprop:wordnet_type
| |
| dbpprop:workInstitutions
| |
| rdf:type
| |
| rdfs:comment
|
- Robert Wilhelm Eberhard Bunsen (31 March 1811 – 16 August 1899) was a German chemist. He investigated emission spectra of heated elements, and with Gustav Kirchhoff he discovered caesium(in 1860) and rubidium(in 1861). Bunsen developed several gas-analytical methods, he was a pioneer in photochemistry, and he did early work in the field of organoarsenic chemistry.
- Robert Wilhelm Eberhard Bunsen war ein deutscher Chemiker. Er entwickelte zusammen mit Gustav Robert Kirchhoff die Spektralanalyse, mit deren Hilfe chemische Elemente hochspezifisch nachgewiesen werden können. Er perfektionierte den nach ihm benannten Bunsenbrenner und erfand das Bunsenelement und das Bunsen-Fotometer.
- Robert Wilhelm Eberhard Bunsen byl německý chemik. Vynalezl či zlepšil mnoho součástí laboratorního vybavení, jako například fotometr, spektroskop. Byl profesorem v Marburgu, Vratislavi a Heidelbergu. Roku 1834 objevil, že se dá hydroxid železnatý použít proti otravě arsenem. Roku 1836 studoval kakodylové deriváty. Poté se stal zakladatelem analýzy plynů (jeho výsledky byly použity k vylepšení vysokých pecí) a německé fyzikální chemie.
- Robert Wilhelm Bunsen fue un químico alemán. Perfeccionó el quemador que lleva su nombre, inventado por el físico y químico Michael Faraday, y trabajó en la espectroscopia de emisión de los cuerpos calientes. Descubrió el cesio y el rubidio con su espectroscopio. Creo el chispero. Bunsen fue el más joven de los cuatro hijos del bibliotecario jefe de la Universidad de Göttingen y profesor de filología moderna Christian Bunsen (1770-1837).
- Robert Wilhelm Bunsen oli saksalainen kemisti. Hän opiskeli Göttingenin yliopistossa ja valmistui tohtoriksi 1830, 19-vuotiaana. Tämän jälkeen hän kiersi eri yliopistoja kolmen vuoden ajan. Hän palasi luennoijaksi Göttingeniin 1834 ja toimi professorina Kasselissa 1836–, Marburgissa 1841– ja Heidelbergissä 1852–1899. Bunsen tutki mm. metallisuolojen liukoisuutta arseenihappoon (H3AsO4). Hän keksi rautaoksidihydraatin vastamyrkkynä arseenimyrkytykseen.
- 'Robert Wilhelm Bunsen', né le 31 mars 1811 à Göttingen et mort le 16 août 1899 à Heidelberg, est un chimiste allemand. Il est connu pour ses travaux en spectroscopie et, bien qu'il n'ait pas directement contribué à l'amélioration de cette invention, pour avoir donné son nom au bec Bunsen.
- Fájl:Robert Bunsen portrait. jpg R. W. Bunsen Robert Wilhelm Eberhard Bunsen német kémikus volt, aki az elektromágneses sugárzás látható színképének vizsgálata során fölismerte a spektroszkópia több fontos törvényét. Kirchhoff német vegyésszel közösen dolgozott a színképvizsgálatokon. Ők fedezték föl a céziumot és a rubídiumot. Bunsen kifejlesztett néhány gázanalitikai és fotokémiai módszert.
- Perfezionò il bruciatore che ora porta il suo nome, inventato dal chimico e fisico britannico Michael Faraday e lavorò sulla spettroscopia di emissione degli elementi. Ultimo di quattro fratelli, frequentò la scuola a Holzminden e studiò chimica all'Università di Göttingen. Dopo aver ottenuto il dottorato all'età di 19 anni viaggiò dal 1830 al 1833 attraverso l'Europa occidentale.
- Robert Wilhelm Bunsen was een Duits chemicus die vooral bekend is door het verbeteren van de naar hem vernoemde Bunsenbrander van Michael Faraday. Hij werkte op het gebied van emissiespectroscopie van verhitte scheikundige elementen.
- Robert Wilhelm Bunsen – niemiecki fizyk i chemik, profesor we Wrocławiu i Heidelbergu.
- Robert Wilhelm Eberhard von Bunsen foi um químico alemão. Aperfeiçou um queimador, conhecido atualmente como bico de Bunsen, inventado pelo físico-químico britânico Michael Faraday, e trabalhou com emissões espectrais de elementos químicos aquecidos. Bunsen foi o mais novo de quatro filhos. Após ter terminado os estudos escolares em Holzminden, foi estudar química na Universidade de Göttingen.
- Robert Wilhelm Bunsen a fost un chimist german. El împreună cu Gustav Robert Kirchhoff au pus bazele analizei spectrale (spectrosopia) cu ajutorul căreia se pot demonstra proprietăţi chimice specifice unor elemente. Bunsen a fost primul care a explicat în mod ştiinţific în anul 1846 formarea geysirelor, sau a descoperit lampa Bunsen, ca şi un fotometer numit Bunsen.
- Роберт Вильгельм Бунзен — знаменитый немецкий химик-экспериментатор.
- Robert Wilhelm Bunsen, född 30 mars 1811 i Göttingen, död 16 augusti 1899 i Heidelberg, tysk kemist och fysiker. Han blev 1836 professor vid polytekniska skolan i Kassel, 1838 vid universitetet i Marburg, 1851 i Breslau och 1852 i Heidelberg. 1889 avgick han från sin professur. Bunsen berikade vetenskapen med en mängd upptäckter.
- Robert Wilhelm Bunsen, Alman kimyager. Başlıca çalışmaları mineralojik ve analitik kimya üzerinedir. Kirchoff'la beraber spektral analizi buldu. Yaptigi bir deneyde koruyucu gozluk kullanmadigi icin bir gozunu kaybetmistir.
- 罗伯特·威廉·本生(Robert Wilhelm Bunsen,1812年3月31日-1899年8月10日),德国化学家。他完善了由英国化学和物理学家麦可·法拉第发明的、以他命名的本生灯,此外他研究了热体的电磁波谱。
|
| rdfs:label
|
- Robert Bunsen
- Robert Wilhelm Bunsen
- Robert Wilhelm Bunsen
- Robert Bunsen
- Robert Bunsen
- Robert Wilhelm Bunsen
- Robert Wilhelm Bunsen
- Robert Bunsen
- ローベルト・ブンゼン
- Robert Bunsen
- Robert Bunsen
- Robert Wilhelm Bunsen
- Robert Wilhelm Bunsen
- Бунзен, Роберт Вильгельм
- Robert Wilhelm Bunsen
- Robert Wilhelm Bunsen
- 罗伯特·威廉·本生
|
| owl:sameAs
| |
| skos:subject
| |
| foaf:depiction
| |
| foaf:givenname
| |
| foaf:name
|
- Robert Bunsen
- Robert Bunsen
|
| foaf:page
| |
| foaf:surname
| |
| is dbpedia-owl:Person/influencedBy
of | |
| is dbpedia-owl:Scientist/academicAdvisor
of | |
| is dbpedia-owl:Scientist/doctoralAdvisor
of | |
| is dbpedia-owl:Scientist/doctoralStudent
of | |
| is dbpedia-owl:academicAdvisor
of | |
| is dbpedia-owl:doctoralAdvisor
of | |
| is dbpedia-owl:doctoralStudent
of | |
| is dbpedia-owl:influencedBy
of | |
| is dbpprop:academicAdvisors
of | |
| is dbpprop:disambiguates
of | |
| is dbpprop:doctoralAdvisor
of | |
| is dbpprop:doctoralStudents
of | |
| is dbpprop:influences
of | |
| is dbpprop:redirect
of | |
| is owl:sameAs
of | |