| dbpprop:abstract
|
- Renaissance Literature refers to the period in European literature, which began in Italy during the 15th century and spread around Europe through the 17th century. The impact of the Renaissance varied across the continent; countries that were predominantly Catholic or Protestant experienced the Renaissance differently compared to areas where the Orthodox Church was dominant as reflecting on its culture, as well as those areas of Europe under Islamic rule. The creation of the printing press by Johannes Gutenberg encouraged authors to write in the local vernacular rather than in Greek or Latin classical languages, widening the reading audience and promoting the spread of Renaissance ideas. A prime example of the writings of the time are the works of William Shakespeare, who was fundamental in the spread of Renaissance ideas.
- La literatura renaixentista comprèn totes les obres escrites després de l'edat mitjana fins al segle XVII sota l'estela del Renaixement. Es va iniciar a Itàlia, amb autors com Petrarca i es va expandir per tota Europa, sent els segles XV i XVI els de major esplendor. El model d'excel·lència passen a ser els clàssics grecollatins, com prova l'auge dels temes mitològics o les poètiques.
- ルネサンス文学は、14世紀から16世紀の時代に全ヨーロッパを範囲に普及した文学状況を言う。ほぼこの世紀のヨーロッパ各国の文学と重なるが、とくには美術や音楽も含む文化運動ルネサンスの文学における局面を指す。14世紀のイタリアに発祥し、数世紀のあいだにフランス、オランダ、イギリス、スペインなどの各国に波及した。 はじめ北イタリアに興ったギリシアとローマの古典研究が、全欧に人文主義と呼ばれる新たな勢力を作り、その周辺から中世の教会中心的文化を離れた新しい文学が生まれた。文学の形式として小説（ノベル）が成立していったのも同時期である。こうしたルネサンス文学の状況には、欧州各国語の成熟、印刷術の普及、市民階級の台頭、宗教改革など、さまざまな要素が関連している。
- Renessansens litteratur refererer til den tidsepoke i europeisk litteratur som begynte i Italia i løpet av 1400-tallet og spredte seg over hele Europa i løpet av 1500-tallet fram til begynnelsen av 1600-tallet. 1500-tallet var også humanismens tid i Europa, og den preget renessansens filosofi. Gjenoppdagelsen av antikken førte til en verdsliggjøring av mennesket og menneskeverdet. Renessansen var en dyptgående omstilling i Europas åndsliv som betydde slutten på middelalderen og begynnelsen på tidlig moderne tid. Epoken var preget av mange ulike bevegelser som foregikk samtidig over det meste av Europa, og som hadde ulike nedslagsfelt og betydninger. Europa var også preget av dype politiske og religiøse splittelser, først og fremst mellom nord og syd, splittet av reformasjonen. Tiden opplevde store geografisk og vitenskapelige oppdagelser. Med oppfinnelsen av trykkerikunsten skjedde en spredning av litteratur og skrifter som aldri tidligere og førte til nye litterære sjangre. Noen av menneskehetens største kunstnere levde i denne epoken.
- Литература эпохи Возрождения - крупное направление в литературе, составная часть всей культуры эпохи Возрождения. Занимает период с XIV по XVI век. От средневековой литературы отличается тем, что базируется на новых, прогрессивных идеях гуманизма. Синонимом Возрождения является термин "Ренессанс", французского происхождения. Идеи гуманизма зарождаются впервые в Италии, а затем распространяются по всей Европе. Также и литература Возрождения распространилась по всей Европе, но приобрела в каждой отдельной стране свой национальный характер. Термин Возрождение означает обновление, обращение художников, писателей, мыслителей к культуре и искусству античности, подражание ее высоким идеалам.
- Renässansens litteratur betecknar litteraturen under en epok i västerlandets litteraturhistoria. Tidsramarna för epoken varierar kraftigt bland olika forskare, med början satt till mellan 1300- och 1500-talen, och dess slut under mitten av 1600-talet. Renässansen föregås av medeltiden och mynnar ut i barocken. Dante Alighieri brukar betraktas som övergången mellan medeltid och renässans, men brukar räknas till medeltiden. Landsmännen Petrarca och Boccaccio räknas omväxlande av olika forskare till medeltiden och renässansen. Ibland räknas humanismen som en konkurrerande strömning, ibland som kärnan av renässansen. Traditionellt brukar Florens ses som renässansens moder. Renässansens litteratur kännetecknas av synkretism mellan kristna och antika symboler, och av att berättelserna ofta utspelas i herdemiljöer och vid hov. Borgarklassen fick bättre ekonomi och gillena i städerna finansierade till exempel teateruppsättningar. En folkkultur uppstod med boktryckarkonsten, då "folkböcker" (populärromaner) spreds i breda lager. Folkspråk blev de gängse språken för nyskriven litteratur och för översättningar. Herdediktningen blomstrar från och med utgivningen av Jacopo Sannazaros roman Arcadia 1483, med många efterbildare. Nationalepos i en strävan att efterlikna Homeros och Vergilius, skrevs av nationalistiska skäl av bland andra portugisen Luis Camões, engelsmannen Edmund Spenser, och från fransmannen Ronsard finns fragment av ett sådant. Riddareposet från medeltiden var fortfarande en populär genre, med författare som Matteo Boiardo, Ludovico Ariosto, och i första rummet Torquato Tasso. Eposet får från och med epoken en konkurrent i prosan som skönlitterär form. Novellen och romanen uppstår under epoken, med Miguel Cervantes Don Quijote och François Rabelais Pantagruel, och Boccaccios noveller. Dramat blir profant och får ett liv utanför Kyrkan. Commedia dell'Arte uppstår under epoken. Det spanska dramat upplevde en guldålder, med bland andra Lope de Vega. I England verkar William Shakespeare och Christopher Marlowe under epoken. I Italien började dramerna innehålla musik med narrativ funktion, innan operan slutligen uppstod. I denna övergång mellan drama och opera finns Angelo Polizianos Orfeo från 1470. Librettister när operan skapades är Ottavio Rinuccini, Gabrielo Chiabrera, Alessandro Striggio, och Nicolò Minato. Lyriken är påverkad av Petrarca och antikens lyrik, med företrädare som gruppen La Pléiade i Lyon, Pierre de Ronsard, Gaspara Stampa, och Pietro Bembo. Lyriken ägnade sig i stor utsträckning åt frågor om när den andliga och den kroppsliga kärleken var oförenliga. Philip Sydney skrev den första engelska sonettsamlingen. Den andliga lyriken har företrädare som Johannes av Korset, Teresa av Ávila och Luis de León, som kom att bilda en skola för den kristna mystiken. För sakprosans vidkommande skrevs många verk om staten, människans roll i världen, hovliv och estetik, av till exempel Niccolo Machiavelli, Baldassare Castiglione, Pietro Aretino, och Pico della Mirandola. Bland de framstående humanisterna bör framhållas Erasmus av Rotterdam, Thomas More och Montaigne. Essän som genre för sakprosa uppstod. Från medeltiden finns flera kvinnliga författare, men kvinnans position försämrades under renässansen varigenom det är tunnsått med kvinnor från denna del av litteraturhistorien. Teresa av Ávila, Gaspara Stampa, Veronica Franco och Vittoria Colonna kommer från epoken. Genom epokens fokus vid den kroppsliga kärleken blev dock den älskade kvinnan ett centralt motiv för renässansens litteratur.
- Літерату́ра Відро́дження (література Ренесансу) — це період в історії світової літератури, що охоплює 14-16 століття в Італії та кінець 15 — початок 17 століття в інших країнах Європи. Риси Відродження частково присутні і в літературах Сходу. Кінцем доби можна вважати 1616 рік — дату смерті Шекспіра і Сервантеса. Першим назву «Відродження» або, французькою мовою, «Ренесанс» застосував у 16 столітті італійський історик мистецтва Джорджо Вазарі. Він прагнув підкреслити факт повернення образотворчого мистецтва тієї доби до античних взірців. Поступово назву «Відродження» поширили на всю культурно-історичну добу та її мистецтво.
|
| rdfs:comment
|
- Renaissance Literature refers to the period in European literature, which began in Italy during the 15th century and spread around Europe through the 17th century. The impact of the Renaissance varied across the continent; countries that were predominantly Catholic or Protestant experienced the Renaissance differently compared to areas where the Orthodox Church was dominant as reflecting on its culture, as well as those areas of Europe under Islamic rule.
- La literatura renaixentista comprèn totes les obres escrites després de l'edat mitjana fins al segle XVII sota l'estela del Renaixement. Es va iniciar a Itàlia, amb autors com Petrarca i es va expandir per tota Europa, sent els segles XV i XVI els de major esplendor. El model d'excel·lència passen a ser els clàssics grecollatins, com prova l'auge dels temes mitològics o les poètiques.
- Renessansens litteratur refererer til den tidsepoke i europeisk litteratur som begynte i Italia i løpet av 1400-tallet og spredte seg over hele Europa i løpet av 1500-tallet fram til begynnelsen av 1600-tallet. 1500-tallet var også humanismens tid i Europa, og den preget renessansens filosofi. Gjenoppdagelsen av antikken førte til en verdsliggjøring av mennesket og menneskeverdet.
- Литература эпохи Возрождения - крупное направление в литературе, составная часть всей культуры эпохи Возрождения. Занимает период с XIV по XVI век. От средневековой литературы отличается тем, что базируется на новых, прогрессивных идеях гуманизма.
- Renässansens litteratur betecknar litteraturen under en epok i västerlandets litteraturhistoria. Tidsramarna för epoken varierar kraftigt bland olika forskare, med början satt till mellan 1300- och 1500-talen, och dess slut under mitten av 1600-talet. Renässansen föregås av medeltiden och mynnar ut i barocken. Dante Alighieri brukar betraktas som övergången mellan medeltid och renässans, men brukar räknas till medeltiden.
- Літерату́ра Відро́дження (література Ренесансу) — це період в історії світової літератури, що охоплює 14-16 століття в Італії та кінець 15 — початок 17 століття в інших країнах Європи. Риси Відродження частково присутні і в літературах Сходу.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
