| dbpprop:abstract
|
- While each is individually contentious, the topics of race and intelligence when considered together have led to ongoing and heated debate. This debate focuses on the nature, causes, and rectifications of ethnic differences in intelligence test scores. Fundamental to understanding the debate is the question, "What are the relative roles of nature and nurture in causing individual and group differences in cognitive ability?" While research and debate on race and intelligence encompasses a variety of topics, the nature-nurture question attracts the most public attention. The only consistent claim of consensus on this issue is that as of yet no one knows what causes racial group difference in cognitive ability because no single answer is widely supported. Controversy centers on the results of intelligence testing studies conducted both in the industrialized nations such as United States and Western Europe as well as developing nations. Controversies endure, too, over the nature of race, the purpose of intelligence, whether it can be quantified, whether the intelligence quotient (IQ) is a culturally biased measure, and whether intelligence is culturally malleable.
- Rodun ja älykkyysosamäärän yhteyksien tutkiminen on älykkyyden tutkimuksen kiistanalainen osa-alue. Sen pyrkimyksenä on tarkastella rotujen ja etnisten ryhmien välisten älykkyyserojen luonnetta, syntytaustaa ja seurauksia. Tutkimussuuntauksen kritiikki kohdistuu sekä rotumäärittelyjen epätieteellisyyteen että älykkyyden määrittelyn vaikeuteen. Älykkyysosamäärätestien tuloksiin on aivan ilmeisesti vaikutusta sekä ympäristötekijöillä että perimällä. Ihmisen älykkyyteen vaikuttavat useat geenit, mutta ympäristötekijöillä, esimerkiksi lapsuudessa saaduilla virikkeillä ja ravinnolla, on suuri merkitys. Useimmiten rodun ja älykkyyden välistä yhteyttä selvitetään älykkyysosamäärän (Intelligence Quotient) avulla. Monietnisissä valtioissa kuten Yhdysvalloissa voidaan käyttää myös koulumenestystä mittaavia testejä (esimerkiksi Scholastic Aptitude Test, SAT) erojen tarkasteluun. Viime aikoina vertailussa on käytetty myös koululaisten osaamista eri maissa selvittäviä tutkimuksia (mm. PISA ja TIMSS). Jos älykkyyden mittarina käytetään älykkyysosamäärää, niin sanottujen rotujen kesken on erilaisissa mittauksissa ja analyyseissä todettu eroja siinä, mihin kohtaa suurin joukko ryhmän jäsenistä normaalijakaumalle (Gaussin käyrä) sijoittuu. Älykkyysosamäärän käyttöä kritisoivat ovat syyttäneet menetelmää kulttuuri- ja koulutussidonnaisuudesta ja huomauttaneet mahdollisuudesta harjaantua testien teossa. Nykyisin useat tutkijat ovat kyseenalaistaneet myös ihmisten luokittelun rodun perusteella, koska heidän mukaansa rotu-käsitteellä voidaan selittää vain pieni osa ihmisyksilöiden välisistä geneettisistä eroista. Muun muassa American Anthropological Associationin ja Yhdysvaltain tiedeakatemian Institute of Medicinen kannanottojen mukaan rotujaotteluilla ei ole minkäänlaista biologista pohjaa. Toisaalta rotujaotteluja on puolustettu sillä perusteella, että DNA-analyysilla voidaan luotettavasti luokitella ihmiset ryhmiin, jotka vastaavat pitkälle perinteisiä rotutypologioita.
- Zależność między rasą a inteligencją to kontrowersyjny przedmiot badań dotyczący różnic możliwości intelektualnych wśród różnych grup ludzkiej populacji określanych jako rasy. Celem jest odnalezienie i wytłumaczenie różnic w przejawach inteligencji (np. wynikach testów IQ) i podległych rasowych źródeł tego zróżnicowania. Teorie o hipotetycznej zależności pomiędzy rasą człowieka a inteligencją były przedmiotem spekulacji i debaty od XVI wieku. Współczesna debata skupia się na naturze, źródłach i ważności (lub braku ważności) etnicznych różnic w wynikach testów inteligencji i innych testach umiejętności intelektualnych, a także czy "rasa" to pojęcie mające znaczenie w biologii, poza jego korelacją z członkostwem z poszczególnych grupach etnicznych. Tak więc jedną z podstaw do zrozumienia debaty jest pytanie o relatywne znaczenie wpływu wrodzonej natury, fizycznego środowiska życia, oraz wychowania na grupowe różnice w zdolnościach rozwiązywania kulturalnie- i fizyczne uwarunkowanych testów. Stawia się również pytanie o użyteczność takich badań i wszelkich hipotez lub generalizacji z nimi związanych.
- Studiet av samband mellan ras och intelligens är ett kontroversiellt studieområde som har till syfte att undersöka om det föreligger något samband mellan intellektuella kapaciteter och de grupper av människor som i vardagligt tal refereras till som raser. Man försöker identifiera och förklara skillnader i manifestationer av intelligens såväl som de underliggande orsakerna till sådana variationer. Teorier rörande möjligheten om ett samband mellan ras och intelligens har varit omdebatterade sedan 1500-talet. Dagens debatt fokuserar på naturen, orsakerna och vikten, eller bristen på vikt, av etniska skillnader i intelligenstestresultat och andra mått på kognitiva förmågor, och huruvida "ras" är ett meningsfullt biologiskt begrepp förutom när det gäller att tala om individers tillhörighet till specifika etniska grupper. Följaktligen är frågan om miljö och arvs relativa betydelse, vad gäller orsaken till individuella och kollektiva skillnader i kognitiva förmågor, fundamental för förståelsen av debatten. Mycket av dagens kontrovers vad gäller ras och intelligens handlar om resultaten av IQ-tester som har utförts under andra halvan av 1900-talet, i USA, Västeuropa och andra industrialiserade länder. Att stora skillnader vad gäller intelligens finns mellan exempelvis amerikaner med europeiskt respektive afrikanskt ursprung är välbelagt och allmänt accepterat av forskare. Däremot råder det delade meningar om vad dessa olikartade resultat beror på. Psykologen Arthur Jensen anser att det är meningsfullt att tala om intelligensrelaterade skillnader mellan mänskliga raser, och att dessa har sin förklaring både i sociala och genetiska faktorer. Intelligensforskaren James Flynn håller med om att det är meningsfullt att tala om skillnader i intelligens mellan raser, men anser att dessa har ett helt och hållet socialt ursprung. Antropologen Ashley Montagu hävdar att rasbegreppet inte är ett biologiskt förankrat begrepp, utan snarare ett socialt konstruerat sådant, vilket enligt honom innebär att intelligensskillnader mellan raser inte kan ha en biologisk förklaring. En annan person som forskat i begreppet ras och intelligens är professor Philippe Rushton från Ontarios universitet i Kanada. Enligt hans forskning har östasiatiska folkslag ett medel-IQ på 106 punkter, vita 100 punkter, svarta i USA och Canada 85 punkter och svarta i Afrika 70 punkter. Ett IQ på 70 punkter är vad som i västerländska samhällen klassas vara på gränsen till mentalt efterbliven. Det här betyder att ungefär hälften av befolkningen i Afrika enligt västerländsk standard är mentalt efterbliven; cirka 450 000 000 personer. Rushton har framfört att östasiatiska folkslag i medeltal har större hjärnor, är intelligentare, har lägre sexualdrift, är laglydigare och är mer socialt organiserade än européerna, som enligt samma mätare klarar sig bättre än afrikanerna. Hans forskning har även bemötts av kritik.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
