| dbpprop:abstract
|
- Quotations from Chairman Mao Zedong, better known in the West as The Little Red Book, was published by the Government of the People's Republic of China from April 1964 until approximately 1976. As its title implies, it is a collection of quotations excerpted from Mao Zedong's past speeches and publications. The book's alternative title The Little Red Book was coined by the West for its pocket-sized edition, which was specifically printed and sold to facilitate easy carrying. The closest equivalent in Chinese is 红宝书 (hóng bǎoshū), literally "The Red Treasured Book", which was a term popular during the Cultural Revolution. The most printed book in the twentieth century, Quotations had an estimated 5 to 6.5 billion copies printed during Mao's attempt to transform Chinese society. The book's phenomenal popularity may be due to the fact that it was essentially an unofficial requirement for every Chinese citizen to own, to read, and to carry it at all times during the later half of Mao's rule, especially during the Cultural Revolution. During the Cultural Revolution, studying the book was not only required in schools but was also a standard practice in the workplace as well. All units, in the industrial, commercial, agricultural, civil service, and military sectors, organized group sessions for the entire workforce to study the book during working hours. Quotes from Mao were either bold-faced or highlighted in red, and almost all writing, including scientific essays, had to quote Mao. To defend against the theory that it would be counter-productive, it was argued that understanding Mao's quotes could definitely bring about enlightenment to the work unit, resulting in production improvement to offset the time lost. During the 1960s, the book was the single most visible icon in mainland China, even more visible than the image of the Chairman himself. In posters and pictures created by CPC's propaganda artists, nearly every painted character, except Mao himself, either smiling or looking determined, was always seen with a copy of the book in his or her hand. After the end of the Cultural Revolution in 1976 and the rise of Deng Xiaoping in 1978, the importance of the book waned considerably, and the glorification of Mao's quotations was considered to be left deviationism and a cult of personality. The original books now became a collector's item and some editions are highly sought after. Mao's quotations are categorized into 33 chapters in the book. Its topics mainly deal with Mao's ideology, known in the West as Maoism and officially as "Mao Zedong Thought."
- Otteita puheenjohtaja Mao Zedongin teoksista, joka tunnetaan länsimaissa parhaiten nimellä Pieni punainen kirja, on kokoelma sitaatteja Kiinan kommunistisen puolueen puhemies Mao Zedongin puheista ja kirjoituksista. Vuonna 1964 ensimmäisen kerran julkaistu teos koostuu 427 sitaatista, jotka on jaettu teemoittain 33 lukuun. Pieni punainen kirja on maailman laajalevikkeisin kirja Raamatun jälkeen. Sitä on painettu noin 1,5 miljardia kappaletta. Kirjan nimiin ovat vannoneet monien eri valtioiden nykyiset johtajat nuorempina, esimerkiksi Euroopan komission puheenjohtaja Jose Manuel Barroso. Kirjan merkitys laski Maon kuoltua 1976. Tunnetuimpia kirjan lausuntoja ovat "antaa kaikkien kukkien kukkia" ja "valta kasvaa kiväärin piipusta". Suomeksi kirjaa alkoi painaa Kiinan suurlähetystö (Kustannus Oy Käännöskirjat) joulukuussa 1967. Toinen painos ilmestyi 1971 yhteistyössä Suomi-Kiina-seuran kanssa.
- Les Citations du Président Mao Zedong, plus connu en français sous le nom de Petit Livre rouge, est un livre publié par le gouvernement de la République populaire de Chine à partir de 1964, dont la distribution est organisée par Lin Biao, le ministre de la défense et le chef de l’Armée populaire de libération (APL). C'est un recueil de citations extraites d'anciens discours et écrits de Mao Zedong. L'appellation Le Petit Livre rouge découle de son édition en format de poche, mais ce nom n'est jamais utilisé en Chine. Le nombre d'exemplaires imprimés est très élevé : du temps de Mao, tout citoyen chinois devait en effet le posséder, le lire et l'avoir constamment sur lui. Le Petit Livre rouge est le livre le plus vendu au monde après la Bible, avec des ventes estimées à 900 millions d'exemplaires. Pendant la Révolution culturelle dont il devient l'un des symbole, l'étude du livre est obligatoire dans les écoles de l'enseignement primaire au supérieur, et sur le lieu de travail. Toutes les organisations, industrielles, commerciales, agricoles, administratives, militaires organisaient des sessions de formation en groupes de tout le personnel pour étudier le livre pendant les heures de travail. Les citations de Mao étaient imprimées en gras et en rouge, et presque toutes les publications écrites, y compris les ouvrages scientifiques, devaient citer Mao. La compréhension et l'assimilation de la « pensée Mao Zedong » étaient censées améliorer de façon irréversible l'entrain au travail, et ainsi compenser largement au niveau de la production le temps passé à cette étude. Pendant les années 1960, le Petit Livre rouge est le symbole graphique le plus visible en Chine, plus omniprésent encore que les portraits de Mao lui-même. Sur les images, les affiches, les panneaux réalisés par les artistes chargés de la propagande, presque chaque personnage, à l'exception de Mao, apparait souriant, animé d'une détermination sans faille, et tenant à la main le Petit Livre rouge. Les citations de Mao sont classées en trente-trois chapitres. Les thèmes sont abordés sous un angle idéologique marqué par le communisme mais pour la vertu. Dans l’une des nombreuses métaphores du livre, Mao compare les pensées incorrectes aux maladies, et le parti communiste à un chirurgien. Le membre de la secte « fautif » est donc un pervers déviationniste qui doit être rééduqué. Avec la fin de la Révolution culturelle en 1976 et l'accession au pouvoir de Deng Xiaoping en 1978, l'importance du livre décroit énormément et la mise en exergue des citations de Mao commença à être considéré comme déviationnisme de gauche et comme culte de la personnalité. Aujourd'hui, le livre est considéré en Chine comme le souvenir d'une époque révolue.
- Citazioni dalle Opere del presidente Mao Zedong, meglio noto come Libretto Rosso o Il libro delle Guardie Rosse, fu pubblicato la prima volta nel 1966. Si compone di una antologia di citazioni tratte dagli scritti e dai discorsi di Mao Zedong. Il titolo "Libretto Rosso" gli fu dato in occidente a causa del colore della copertina e dal formato, adatto ad essere infilato in una tasca superiore della giacca cinese allora maggiormente in uso: la zhongshanzhuang, cosiddetta "giacca maoista". In Cina però questo titolo alternativo non fu mai impiegato. Durante la Rivoluzione culturale il libro godette di un'enorme popolarità, fu tradotto in numerosissime lingue e inviato gratuitamente all'estero a chiunque ne facesse richiesta. Studiare il pensiero del presidente Mao divenne un obbligo civico, anche se mai sancito ufficialmente, tanto che vi furono casi di pestaggi per chi ne fosse trovato sprovvisto. Sempre durante la Rivoluzione culturale lo studio del Libretto Rosso divenne materia scolastica in tutti i gradi di istruzione così come in tutti i luoghi di lavoro, oltre che nell'esercito, cui era originariamente rivolto. Il libro divenne presto anche un topos iconografico, rappresentato in ogni dipinto e manifesto, fu agitato in ogni manifestazione e persino rappresentato in oggetti di uso quotidiano come le sveglie. Curiosamente non esiste un singolo Libretto Rosso, ma una intera classe di pubblicazioni con lo stesso titolo e piccole variazioni grafiche in copertina. Ciò che cambia sono la scelta delle citazioni. Infatti sia le fazioni delle Guardie Rosse, rigorosamente contrarie al Partito Comunista Cinese, che il Partito Comunista Cinese stesso pubblicarono edizioni in cui si dava risalto ora alla "dialettica in seno al popolo" ora al ruolo determinante del partito per l'edificazione del socialismo in Cina, in genere privilegiando le citazioni dalle opere di Mao degli anni 30. Con l'avvento di Deng Xiaoping nel 1978, l'uso politico del Libretto Rosso andò scemando sia per la paura di attirarsi critiche di deviazionismo di sinistra sia per la campagna contro il culto della personalità. Oggi il Libretto Rosso rimane unicamente in vendita nelle bancarelle dell'usato come souvenir per turisti. In Italia fu pubblicato, negli anni dal 1967 al 1969, da Editrice in lingue estere, Edizioni Lara, Edizioni Oriente, Feltrinelli, Longanesi, Avanzini e Torraca, il Quadrato e più recentemente da Newton Compton nella collana 1000 lire. Nel 1967 fu pubblicata una breve parodia dal titolo I pensieri di Mao, a cura di Marco Rostagno.
- 毛主席語録（もうしゅせきごろく）とは、中華人民共和国の指導者毛沢東の著作などから 引用、編集された語録である。 1960年代には紅衛兵が常に携帯し、文化大革命の象徴となった赤い表紙の本。 日本では一般に「毛沢東語録」、「毛語録」として知られる。 マルクス・レーニン主義を思想の柱としている。 かつて新約聖書、コーラン、共産党宣言などと並ぶ大ベストセラーであった。 矢吹晋『毛沢東と周恩来』（講談社現代新書）によると、1966年3月から1976年8月までに65億冊が印刷されたという（部数に関しては諸説ある）。 ◇毛主席語録 目次 「北京 外文出版社」 1. 共産党 2. 階級と階級闘争 3. 社会主義と共産主義 4. 人民内部の矛盾を正しく処理する 5. 戦争と平和 6. 帝国主義とすべての反動派はハリコの虎である 7. 敢然とたたかい、敢然と勝利する 8. 人民戦争 9. 人民の軍隊 10. 党委員会の指導 11. 大衆路線 12. 政治工作 13. 将兵関係 14. 軍民関係 15. 三大民主 16. 教育と訓練 17. 人民に奉仕する 18. 愛国主義と国際主義 19. 革命的英雄主義 20. 勤倹建国 21. 自力更生、刻苦奮闘 22. 思想方法と工作方法 23. 調査研究 24. 誤った思想をただす 25. 団結 26. 規律 27. 批判と自己批判 28. 共産党員 29. 幹部 30. 青年 31. 婦人 32. 文化・芸術 33. 学習
- Maos lille røde er den sitatsamling av utsagn av den kinesiske kommunistlederen Mao Zedong (Mao Tse-tung) som ble så populær under kulturrevolusjonen på 1960-tallet. Boken, som egentlig heter Sitater fra formann Mao Tse-tung, ble til i 1960, men ble ikke systematisk utgitt i den form og det praktiske lommeformatet med det røde omslaget som gjorde den verdenskjent før i 1964. De første utgavene var smykket av en kalligrafi av Lin Biao, en av Maos nærmeste ledsagere den gang. Boken er oversatt til en mengde språk, og fikk stor utbredelse i Vest-Europa fra 1968. Den ble også oversatt til norsk og flittig brukt av norske maoister. Det verdensomspennende opplag kom opp i godt over én milliard eksemplarer. Det er nest høyest på verdenstoppen, dog nokså langt bak Bibelen. I annen halvdel av 1960-årene og flere år fremover var denne boken et mer fremtredende særmerke for den kinesiske kommunisme enn til og med avbildninger av Mao selv. Det ble etterhvert vanskelig å finne bilder av kinesiske kommunistledere uten at de viste fram sitt eksemplar av den lille røde, som regel høyt løftet som et seiersbanner. Etter Maos død bleknet bokens popularitet svært raskt i Kina, særlig etter at den var blitt karakterisert som venstreavvik. I dag selges den gjerne som billige suvenirer til vestlige turister;det dreier seg da om piratopptrykk, gjerne tilopasset slik at de er tospråklige, f. eks. kinesisk-engelsk. Noen «offisielle» nyutgivelser etter Maos død er ikke kommet.
- Cytaty z Przewodniczącego Mao (chiń. 毛主席语录, Máo zhǔxí yǔlù), na Zachodzie nazywane także Małą czerwoną książeczką – była "biblią" hunwejbinów w okresie rewolucji kulturalnej (1966-1976). Każdy Chińczyk był zobowiązany do jej studiowania, zachęcano do uczenia się jej na pamięć. Cytaty pełniły rolę pozdrowienia na ulicy, w pracy, czy podczas rozmowy telefonicznej, wypisywano je także na transparentach, fasadach domów, noszonych na piersiach znaczkach, a nawet na ramach rowerów. Książeczka była wydawana od 1966. Zawiera przedmowę napisaną przez marszałka Lin Biao, który wcześniej wybierał cytaty do publikacji w dzienniku Armii Ludowo-Wyzwoleńczej, jako wyraz kultu jednostki wobec Przewodniczącego Mao. Składa się z 33 rozdziałów, które zawierają 427 cytatów wybranych z artykułów, książek i przemówień Mao Zedonga, którego portret znajduje się na jednej z pierwszych stron książeczki, a w niektórych wydaniach również na okładce. Książeczka wydawana była oryginalnie w formacie A6, aby można było zawsze nosić ją przy sobie. W Chinach wydano nawet do miliarda egzemplarzy "Cytatów... ", co sytuuje je na drugim miejscu po Biblii wśród książek o największym nakładzie w historii. Ideologiczne znaczenie książeczki w Chinach spadło po 1978. Obecnie wydania czerwonej książeczki oraz przedmioty opatrzone pochodzącymi z niej cytatami są obiektem zainteresowania kolekcjonerów, a ich ceny na rynku systematycznie rosną. Książeczka ta wydana została w Pekinie także w języku polskim w 1968 i 1972 i była rozdawana w Polsce przez chińską ambasadę.
- Citações do Presidente Mao Tsé-Tung ou O Pequeno Livro Vermelho ou ainda O Livro Vermelho como é mais conhecido no Ocidente, conforme sugere o próprio nome é uma coletânea de citações do presidente da República Popular da China Mao Tsé-Tung e uma forma de culto à sua personalidade. Foi organizado por Lin Piao, Ministro da Defesa de Mao. O livro possuí 33 capítulos. Seus tópicos abordam a ideologia de Mao, conhecido no Ocidente como Maoísmo ou oficialmente como "Pensamento de Mao Tsé-Tung". Inicialmente publicado na China, teve distribuição internacional após abril de 1964. O Livro Vermelho é o segundo livro mais, atrás apenas da Bíblia Sagrada, teve aproximadamente 900 milhões de cópias imprimidas. A popularidade fenomenal do livro pode estar ligado ao fato que era essencialmente uma exigência não oficial para todo cidadão chinês possuir o livro, especialmente durante a Revolução Cultural. Durante a Revolução Cultural, o livro passou á ser estudado não só nas escolas mas também sua leitura era exigida no mercado de trabalho. Todas os setores da sociedade, industria, comércio, agrícola, administração civil, e nos setores militares, era organizado sessões de leitura do livro durante várias horas por dia no trabalho. Durante os anos 60, o livro era um ícone importante na cultura da China, tão visto quanto a imagem de Mao. Em cartazes e quadros criados pelos artistas de propaganda do PCC, Mao era muitas vezes visto com uma cópia do livro na mão dele. Depois do fim da Revolução Cultural em 1976 e a subida ao poder de Deng Xiaoping em 1978, a importância do livro diminuiu consideravelmente.
- Файл:Mao bibel. jpg Пекинское издание Цитатника в переводе на немецкий язык (1972) «Цитаты Председателя Мао Цзэдуна», или «Цитатник», на Западе известный как «Красная книжечка» (англ. The Little Red Book, фр. Le livre rouge) — краткий сборник ключевых изречений Мао Цзэдуна, впервые изданный правительством КНР в 1966 году. «Цитаты Мао Цзедуна» содержат цитаты из речей и опубликованных работ Мао, структурированные тематически. Широчайшее распространение (более миллиарда экземпляров) получило карманное издание в красном переплёте, предназначенное для ношения с собой. Это один из самых больших книжных тиражей в мире. В годы китайской культурной революции негласным распоряжением было, чтобы каждый китайский гражданин имел экземпляр «Цитат», читал его и носил с собой. Хунвэйбины могли потребовать от любого подозрительного лица предъявить цитатник или привести на память отрывок оттуда; невыполненное требование могло стать причиной ареста или избиения. Цитаты Мао было велено изучать и в рабочее время, организовывались специальные кружки по занятиям с текстом; считалось, что это не отвлекает трудящихся от работы, а наоборот, заставляет их в остальное время работать эффективнее. На картинах и плакатах того времени нередко все изображённые люди (кроме самого Мао) держат в руках цитатники. Произведения Председателя Мао Цзэ-дуна нужно изучать в поисках ключа к решению того или иного вопроса, изучать и применять в тесной связи с жизнью, сочетать их изучение с применением, изучать прежде всего самое необходимое в целях получения немедленных и ощутимых результатов, прилагать максимум усилий к применению. Для того чтобы по-настоящему овладеть идеями Мао Цзэ-дуна, необходимо вновь и вновь изучать целый ряд основных положений Председателя Мао Цзэ-дуна. Некоторые наиболее яркие высказывания лучше всего заучивать наизусть, постоянно изучать и применять. На страницах газет необходимо в тесной увязке с действительностью регулярно публиковать выдержки из трудов Председателя Мао Цзэ-дуна, чтобы все могли их изучать и применять. Как показал опыт широких народных масс, накопленный ими за последние годы в ходе изучения и применения произведений Председателя Мао Цзэ-дуна в тесной связи с жизнью, выборочное изучение выдержек из трудов Председателя Мао Цзэ-дуна в поисках ключа к решению того или иного вопроса является прекрасным методом изучения идей Мао Цзэ-дуна, с помощью которого нетрудно добиться немедленных и ощутимых результатов. Строчки из «Цитат», включаемые в книги или статьи в прессе, набирались жирным или красным шрифтом. Активным инициатором роста тиражей «Цитатника» и его распростренения был соратник Мао Цзэдуна маршал Линь Бяо, автор предисловия к книге. После бегства и гибели Линя в 1971 году распространение книги несколько приостановилось. После смерти Мао и суда над организаторами культурной революции и особенно при Дэн Сяопине организованное изучение цитат было прекращено, а использование цитатника в аргументации стало считаться проявлением левого уклона и культа личности. В современном Китае старые цитатники, вместе с другими реликвиями времен Культурной революции, превратились в материал для продажи в специализированных антикварных лавках. Их идеологическое значение утрачено. Цитаты переведены на все основные европейские и азиатские языки, а также на эсперанто; в период популярности в Европе (особенно во Франции) маоизма переиздавались неоднократно. Есть несколько русских переводов.
- Maos lilla röda, eller mer ordagrant Citat ur ordförande Maos verk, är en samling citat ur Maos skrifter. Utgiven "på riktigt" första gången 1966 kom boken, bunden i rött och tryckt i fickformat, snabbt att bli ett av 1900-talets mest mångfaldigade och spridda verk, en symbol förknippad med kulturrevolutionen och persondyrkan av Mao Zedong. Boken, vars populära utländska beteckning i Kina motsvarades av "Röda skatt-boken" (紅寶書, hongbaoshu, vilket dock kunde referera till samtliga Maos verk bundna i rött, och speciellt de i fickformat) sammanställdes 1964 inom Folkets befrielsearmé för att öka soldaternas kunskaper i Mao Zedong-tänkande, men kom från 1966, då utgiven med sitt karaktäristiska röda omslag och med chefen för armén och Maos högra hand Lin Biao som officiell redaktör, att tjäna som praktisk handbok för de unga rödgardister som av Mao Zedong var utsedda att agera frontsoldater i den av honom initierade Kulturrevolutionen. Inga säkra uppgifter om i hur många exemplar boken tryckts i finns, men redan i slutet av 1966 fanns i princip en bok per kinesisk medborgare (då ca 800 miljoner), och med hundratals tryckerier helt sysselsatta med tryckningen av Maos lilla röda kom den samlade utgåvan snart att vida överstiga antalet invånare. Samtidigt som boken spreds över Kina - på bekostnad av bland annat verk av Marx och Lenin som inte alls trycktes åren 1967-69 eftersom läsningen av deras skrifter kunde tänkas gå ut över folkets i praktiken obligatoriska studier av Maos idéer - släpptes den också på den internationella marknaden, där den bara inom de första åtta månaderna kom att översättas till 14 språk och publiceras i över 100 länder, med en samlad upplaga på ca. 800.000 exemplar. Totalt trycktes boken under kulturrevolutionen i miljarder exemplar inom och utanför Kina, något som renderat boken epitetet "den mest tryckta boken efter Bibeln". En auktoriserad översättning till svenska (via den engelska versionen) av Nils G. och Marika Holmberg kom ut 1967. Den fullständiga svenska titeln var Citat ur ordförande Mao Tse-Tungs verk. Fram till 1979 utkom boken i sammanlagt tio upplagor, för att sedan göra ett uppehåll innan den senaste (något reviderade) utgåvan gavs ut 1994 på nytt förlag och med förord av Jan Myrdal. Boken innehåller 427 olika citat indelade i 33 kapitel, med avsnitt från Maos Valda verk i fyra band, Militärpolitiska skrifter, Politiska skrifter samt sju olika småskrifter och viktigare tal. Förordet till den andra kinesiska upplagan 1966 skrevs av Lin Biao. Förordet inleddes med följande: "Kamrat Mao Tse-Tung är den störste marxist-leninisten i vår era. Han har övertagit, försvarat och på ett genialt sätt utvecklat marxismen-leninismen samt fört den upp i ett högre och helt nytt skede". Restupplagan med Lins förord förstördes efter dennes politiska fall och mystiska död 1971, och ägare till boken uppmanades riva bort förordet ur sina exemplar. Efter Mao Zedongs död 1976 svalnade snabbt intresset för boken i Kina, och trots att Maos tankar fortsatte att utgöra landets officiella ideologiska ryggrad uppmanade man nu vanliga människor att lämna sina exemplar av boken till pappersinsamlingen. Bara tanken på ett sådant handlande hade några år tidigare klassats som kontrarevolutionär verksamhet. Boken har aldrig åter tryckts upp i Kina, men billiga piratkopior av en två-språkig (engelska/kinesiska) utgåva säljs sedan 1990-talet till turister på Kinas många loppmarknader.
- 《毛主席语录》（簡稱毛語錄）是毛泽东著作中一些語句的选编本。因为最流行的版本用红色封面包装，又是共產黨领袖的经典言论，所以文化大革命中被紅衛兵普遍称为「红宝书」。
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
