| dbpprop:abstract
|
- Public Information Officers (PIOs) are the communications coordinators or spokespersons of certain governmental organizations (i.e. city, county, school district, state government and police/fire departments). They differ from public relations departments of private organizations in that many of them typically do not engage in marketing, but solely in providing information to the public and the media as required by law and according to the standards of their profession. Many PIOs are former newscasters or reporters, bringing unique and relevant experience to the position. Public information officers can operate from an office or from the field. During crises and emergencies, PIOs are often identified by wearing helmets or vests with the letters "PIO" on them. Among the oldest and largest public information professional organizations is The California Association of Public Information Officials or CAPIO.
- Le Public Information Officer ou PIO est le porte-parole, le responsable des relations publiques et le chargé de presse d'une institution gouvernementale (police, armée, pompier, ... ) Ce terme anglo-saxon est devenu un angliscisme pour les francophones dans les domaines où l'état travaille dans un cadre international. Ainsi les Armées de toutes nations ont chacune un PIO et parfois un certain nombre de PIO-adjoints lors de missions militaires sous mandat de l'ONU ou de l'OTAN (Afghanistan, Kosovo,...)
- Presse- og informasjonsoffiser (PIO) er en militær stilling som finnes i mange land ved offentlige institusjoner som ambassader, politi og forsvarsavdelinger med nær kontakt med media. I det norske Forsvaret har offiserene vanligvis kaptein–majors grad, mens assisterende PIO har ofte sersjants grad. I norske og svenske militære avdelinger finnes PIO i landsdekkende avdelinger, og større avdelinger stasjonert i utlandet har også en PIO-seksjon.
- Informatör eller informationstjänsteman (eng: public information officer en yrkesbeteckning för personer som på olika nivåer arbetar med information och kommunikation i offentliga eller privata organisationer. Informationsdirektör, informationschef, informatör, informationssekreterare, informationsassistent, pressekreterare, pressinformatör, webbredaktör och personaltidningsredaktör är de vanligaste tjänsterna inom informatörsyrket i Sverige. Ofta har de som arbetar på en informationsavdelning olika bakgrund – någon har en utbildning i medie- och kommunikationsvetenskap, en annan har haft en karriär som journalist, en tredje har specialiserat sig på webbdesign och Internets växande möjligheter, en fjärde har specialiserat sig på omvärldsbevakning, osv. Informatörers arbete handlar således både om att samla in och systematisera information utifrån som är viktig för organisationen, och om att föra ut information från organisationen till allmänheten eller specifika målgrupper. Arbetet omfattar hela informationskedjan: * att analysera den egna organisationens behov, något som bl.a. förutsätter att informatören ingår i ledningsgruppen göra en bedömning av vad som kan göras ur informationssynpunkt planera och förankra informationsinsatser för att organisationen ska få kunskap om sin omgivning och/eller för att organisationen ska nå ut med budskap till omgivningen genomförande (annonser, broschyrer, hemsidor m.m. för information ut, eller enkäter, olika slag av mätningar, massmediaanalyser m.m. för information in. utvärdering och återkoppling En informatörs arbete kan vidare indelas i extern information och intern information. Den interna informationen riktar sig till målgrupper inom den organisation som informatören tillhör; i en kommun t. ex. till personalen, förvaltningscheferna eller politikerna. Informationen kan handla om ny lagstiftning, en policy som antagits av politikerna i kommunfulläktige eller om kommunens budget, och i allt väsentligt går informatörens arbete ut på att förenkla, begripliggöra, förtydliga och förkorta utan att utelämna något viktigt. Tunga luntor med byråkratiskt språk ska omvandlas till något avsevärt lättare att ta till sig, men utan att innehållet förvankas eller att några punkter utelämnas. Den externa informationen vänder sig till målgrupper utanför organisationen som juridisk person. I en kommun kan det handla om samtliga medborgare eller målgrupper som högstadieelever, pensionärer, barnfamiljer, nyinflyttade. Kommuner kan även ha externa målgrupper utanför kommungränserna som exempelvis turister, potentiella inflyttare eller företag som kan tänkas göra investeringar inom kommunens geografiska område.
|
| rdfs:comment
|
- Public Information Officers (PIOs) are the communications coordinators or spokespersons of certain governmental organizations (i.e. city, county, school district, state government and police/fire departments). They differ from public relations departments of private organizations in that many of them typically do not engage in marketing, but solely in providing information to the public and the media as required by law and according to the standards of their profession.
- Le Public Information Officer ou PIO est le porte-parole, le responsable des relations publiques et le chargé de presse d'une institution gouvernementale (police, armée, pompier, ... ) Ce terme anglo-saxon est devenu un angliscisme pour les francophones dans les domaines où l'état travaille dans un cadre international.
- Presse- og informasjonsoffiser (PIO) er en militær stilling som finnes i mange land ved offentlige institusjoner som ambassader, politi og forsvarsavdelinger med nær kontakt med media. I det norske Forsvaret har offiserene vanligvis kaptein–majors grad, mens assisterende PIO har ofte sersjants grad. I norske og svenske militære avdelinger finnes PIO i landsdekkende avdelinger, og større avdelinger stasjonert i utlandet har også en PIO-seksjon.
- Informatör eller informationstjänsteman (eng: public information officer en yrkesbeteckning för personer som på olika nivåer arbetar med information och kommunikation i offentliga eller privata organisationer. Informationsdirektör, informationschef, informatör, informationssekreterare, informationsassistent, pressekreterare, pressinformatör, webbredaktör och personaltidningsredaktör är de vanligaste tjänsterna inom informatörsyrket i Sverige.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
