Psychosis (from the Greek ψυχή "psyche", for mind or soul, and -ωσις "-osis", for abnormal condition), with adjective psychotic, literally means abnormal condition of the mind, and is a generic psychiatric term for a mental state often described as involving a "loss of contact with reality". People suffering from psychosis are said to be psychotic. People experiencing psychosis may report hallucinations or delusional beliefs, and may exhibit personality changes and thought disorder.

PropertyValue
dbpedia-owl:Disease/icd9
  • -
dbpedia-owl:Disease/medlineplus
  • 001553
dbpedia-owl:Disease/omim
  • 603342
dbpedia-owl:icd9
  • -
dbpedia-owl:medlineplus
  • 001553
dbpedia-owl:omim
  • 603342
dbpprop:abstract
  • Psychosis (from the Greek ψυχή "psyche", for mind or soul, and -ωσις "-osis", for abnormal condition), with adjective psychotic, literally means abnormal condition of the mind, and is a generic psychiatric term for a mental state often described as involving a "loss of contact with reality". People suffering from psychosis are said to be psychotic. People experiencing psychosis may report hallucinations or delusional beliefs, and may exhibit personality changes and thought disorder. This may be accompanied by unusual or bizarre behavior, as well as difficulty with social interaction and impairment in carrying out the daily life activities. A wide variety of central nervous system diseases, from both external poisons and internal physiologic illness, can produce symptoms of psychosis. However, many people have unusual and unshared (distinct) experiences of what they perceive to be different realities without fitting the clinical definition of psychosis. For example, many people in the general population have experienced hallucinations related to religious or paranormal experience. These experiences may or may not meet the clinical definition of psychosis. As a result, it has been argued that psychosis is simply an extreme state of consciousness that falls beyond the norms experienced by most. In this view, people who are clinically found to be psychotic may simply be having particularly intense or distressing experiences. In contemporary culture, the term "psychotic" (or simply "psycho") is often incorrectly used interchangeably with "psychopathic" or "sociopathic", which actually describe a propensity to engage in violently antisocial behaviors and do not usually involve hallucinations or delusions.
  • Eine Psychose (ins Deutsche nach Art französischer Fachwörter mit französischer Endung aus griechisch ψύχωσις, psýchōsis, ursprünglich „Beseeltheit“, von ψυχή, psyché, „Seele“, „Geist“ und Endung -οσις, -osis, „ Zustand“; jeweils altgriechische Aussprache) bezeichnet eine Gruppe schwerer psychischer Störungen, die mit einem zeitweiligen weitgehenden Verlust des Realitätsbezugs einhergehen, und wurde 1845 von Ernst von Feuchtersleben erstmals verwendet. Nicht korrekt wird der Begriff oft synonym mit dem Begriff der Schizophrenie bzw. der schizophrenen Störung verwendet. Tatsächlich handelt es sich um einen Überbegriff, unter den auch die organischen und die affektiven Psychosen fallen.
  • Psicosi és un terme psiquiàtric genèric per a un estat mental en el que el pensament i la percepció estan severament deteriorats. Les persones que experimenten un episodi psicòtic poden patir al·lucinacions i creences il·lusòries (per exemple il·lusions de grandesa o paranoies), demostrar canvis en la personalitat i exhibir pensaments desorganitzats . Això va sovint acompanyat per la negació de l'inusual i l'estrany de la naturalesa d'aquest comportament, dificultats amb la interacció social i impediments per a portar endavant les activitats de la vida diària. Un episodi psicòtic se sol descriure implicant una "pèrdua de contacte amb la realitat".
  • Psychóza je závažný duševní stav, který lze definovat jako neschopnost chovat se a jednat v souladu s okolnostmi. Je to vlastně disociace mezi vnímáním, chováním a prožíváním. Mění se stav nemocného k realitě. Rozdíl mezi psychózou a neurózou je, že psychóza je závažné onemocnění s organickými poruchami mozku, viditelná i na neurologickém vyšetření, kdežto neuróza je pouze stav neohrožující náš život, pouze ho ztěžuje, bez organických poruch mozku.
  • La psicosis es un término genérico utilizado en la psicología para referirse a un estado mental descrito como una pérdida de contacto con la realidad. A las personas que lo padecen se les llama psicóticas. En la actualidad, el término «psicótico» es a menudo usado incorrectamente como sinónimo de psicopático. Las personas que experimentan psicosis pueden presentar alucinaciones o delirios y pueden exhibir cambios en su personalidad y pensamiento desorganizado. Estos síntomas pueden ser acompañados por un comportamiento inusual o extraño, así como por dificultad para interactuar socialmente e incapacidad para llevar a cabo actividades de la vida diaria. Una amplia variedad de elementos del sistema nervioso, tanto orgánicos como funcionales, pueden causar una reacción psicótica. Esto ha llevado a la creencia que la psicosis es como la «fiebre» de las enfermedades mentales, un indicador serio pero no específico. Sin embargo, muchas personas tienen experiencias inusuales y de distorsión de la realidad en algún momento de sus vidas, sin volverse discapacitadas o ni siquiera angustiadas por estas experiencias. Como resultado, se argumenta que la psicosis no está fundamentalmente separada de una consciencia normal, sino más bien es un continuum con consciencia normal. Desde esta perspectiva, las personas que son diagnosticadas clínicamente como psicóticas pueden estar teniendo simplemente experiencias particularmente intensas o angustiantes.
  • Psykoosia käytetään nimityksenä mielenterveyden häiriölle, joissa todellisuudentaju hämärtyy ja vääristyy usein karkealla tavalla siten, että henkilöllä on vaikeuksia erottaa mikä on todellisuutta ja mikä ei ole. Psykoosidiagnoosi voidaan antaa myös yksinomaan sillä perusteella, että henkilön puhe tai käytös on eriskummallista. Psykoosi voi johtua myös vaikeasta järkytyksestä eli traumasta (esim. omaisen kuolema) tai elimellisestä syystä. Myös päihteen tai lääkeaineen käyttö, tai vieroittautuminen näistä voi johtaa psykoosiin. Suomessa käytetään ICD-10 tautiluokitusta, jossa on määritelty diagnostiset kriteerit eri syistä johtuvalle psykoottiselle oireilulle. Psykoottisia oireita ja kokemuksia ilmenee hyvin monissa psykiatrisissa sairauksissa. Pitkäaikaisista psykoottisista sairauksista tavallisin on skitsofrenia, joka johtaa usein työkyvyttömyyteen. Mielialapsykooseissa mielialaoireet hallitsevat sairaudenkuvaa, ja psykoottiset oireet ovat lyhytkestoisempia ja usein ohimeneviä. Lapsuuden ja nuoruusiän psykoosit saatetaan sekoittaa autismin tai aspergerin oireisiin. Aistiharhat, oudot tunnekokemukset ja niiden selityksiksi muodostuvat harhaluulot vääristävät todellisuutta ja aiheuttavat usein ongelmia ihmissuhteissa. Oudot ja usein pelottavat kokemukset voivat johtaa siihen, että henkilön kyky ilmaista tunteitaan heikkenee, hän vetäytyy ihmissuhteista tai eristäytyy omaan sisäiseen maailmaansa. Joskus, mutta harvoin, psykoottiset oireet aiheuttavat aggressiivista tai impulsiivista käyttäytymistä. Psykoosia sairastavilla on myös muita oireita, kuten pelkoja, ahdistusta, masennusta ja unettomuutta. Psykoottinen häiriö ei välttämättä vaikuta kaikkeen psyykkiseen toimintaan, joten joillakin elämän alueilla henkilö voi suoriutua normaalilla tavalla. Psykoosin hoito koostuu erilaisista psykoterapeuttisista hoidoista, sosiaalisesta kuntoutuksesta ja lääkehoidosta. Termiä psykoosi käytetään psykiatriassa usein synonyyminä termille mielisairaus. Puhekielessä mielisairauksilla yleensä kuitenkin tarkoitetaan laajemmin psykiatrisia sairauksia.
  • Il n'y a pas particulièrement, comme on voudrait le faire croire parfois et trop souvent - au nom d'une soi-dit 'simplification' (?) de tout regard sur la structuration psychotique -, de passage à l'acte : parce que la construction se fait par l'usage de l'imaginaire principalement et que c'est là que la liberté prend pour lui d'abord corps. Par ailleurs il est à noter que l'usage de l'imaginaire n'est probablement pas plus riche ou plus dense que chez un autre enfant, ... ce qui se révèlerait un mythe - une croyance. Simplement il y a là refuge pour la survie de son intégrité et jusqu'à son édification (+) avec heureusement structurellement parole, et alors, structuration. Comme un autre, l'enfant psychotique acquiert sa structuration, au bénéfice -et en réciprocité- de l'insertion sociale, mais le moyen primordial que devient en ce, ... que devient en ce but essentiel l'imaginaire la rend structurellement différente -elle est psychotique-ou-psychose -. .
  • Elmebaj vagy pszichózis (psychosis): az elmegyógyászatban használt fogalom, amelynek széleskörű jelentése van. Többnyire olyan pszichiátriai betegségekre alkalmazzák, amikor a beteg elveszti kapcsolatát a valósággal, téveszméi és érzékcsalódásai vannak. De azt is jelzi, hogy a betegségnek inkább súlyos, mintsem enyhe vagy mérsékelt következményei vannak a betegre nézve. Használják a fogalmat akkor is, amikor a pszichiátriai betegségek két nagy csoportját különítik el: az organikus pszichózist az agy valamilyen betegsége okozza, míg a funkcionális pszichózis estén szervi ok nem ismerhető fel. Ezenkívül betegségek esetén az érzelmekben bekövetkező minőségi változás leírására is használják, amikor éretlen szintű lesz a viselkedés, továbbá olyan helyzetekben, amikor a beteg visszahúzódik, és megszűnik a kapcsolata másokkal.
  • Il termine psicosi fu introdotto nel 1845 da Ernst von Feuchtersleben con il significato di "malattia mentale o follia". È un grave disturbo psichiatrico, espressione di una grave alterazione dell'equilibrio psichico dell'individuo, con compromissione dell' esame di realtà e dunque con la negazione come meccanismo di difesa, inquadrabile da diversi punti di vista a seconda della lettura psichiatrica di partenza e quindi del modello di riferimento. I sintomi psicotici sono ascrivibili a disturbi di forma del pensiero, disturbi di contenuto del pensiero e disturbi della sensopercezione. Disturbi di forma del pensiero: alterazioni del flusso ideativo fino alla fuga delle idee e all'incoerenza, alterazioni dei nessi associativi come la tangenzialità, le risposte di traverso, i salti di palo in frasca; Disturbi di contenuto del pensiero: ideazione prevalente delirante; Disturbi della sensopercezione: allucinazioni uditive (a carattere imperativo, commentante, denigratorio o teleologico), visive, olfattive, tattili, cenestesiche, geusiche. Di queste tre categorie di sintomi il disturbo del contenuto del pensiero è quello caratterizzante tutti i quadri psicotici; infatti nei disturbi dell'umore le allucinazioni possono essere assenti, così come nel disturbo delirante cronico non si osservano evidenti disturbi della forma del pensiero. Tali sintomi possono presentarsi in diverse condizioni: in corso di disturbi mentali organici secondari a malattie internistiche o neurologiche; in corso di disturbi cognitivi correlati alla demenza; in corso di disturbi dell'umore; in corso di quadri schizofrenici; in corso di quadri schizoaffettivi; psicosi acute: schizofreniformi, reattive brevi, cicloidi,puerperali, ecc. ; in corso di disturbi deliranti (di tipo paranoide); in corso di disturbi di personalità. L'età di insorgenza delle psicosi è variabile ma già nel primo anno di vita vi possono essere comportamenti abnormi. Le psicosi hanno un'incidenza tra i 15 e i 54 anni di 1,5-4,2/100.000. Variano per gravità e prognosi in base alle caratteristiche del disturbo e in base alle caratteristiche dell'ambiente in cui vive la persona. Gli studi dell'Organizzazione Mondiale della Sanità, l'International Pilot Study of Schizophrenia e il Collaborative Study on Determainants of Outcome of Severe Mental Disorders, condotti su 1400 individui osservati in un tempo superiore ai 20 anni, mostrano che la schizofrenia è ubiquitaria e che i contesti sociali diversi determinano esiti sociali diversi. Non sono risultate aree geografiche con incidenza particolarmente alta per disturbi psicotici. Una prognosi decisamente migliore si è evidenziata per i soggetti appartenenti ai paesi in via di sviluppo. È risultato inoltre che i quadri clinici che si manifestano in maniera acuta presentano una evoluzione migliore di quelli con esordio insidioso e progressivo. Tuttavia la tendenza ad un esito migliore nei paesi in via di sviluppo è comunque stata riscontrata sia per i quadri clinici a esordio acuto, sia per quelli a esordio progressivo. L'eziologia del disturbo è, come per molte condizioni in medicina, molteplice e in larga parte ignota. Da un punto di vista psicobiologico, la sintomatologia psicotica trova una correlazione con alterazioni organiche a vari livelli, da una predisposizione genetica, all'alterato funzionamento di neurotrasmettitori quali la dopamina, la serotonina, il Glutammato, il GABA, l'NMDA, i peptidi endogeni e altri ancora. Da un punto di vista fenomenologico, Karl Jaspers parla di esperienze psicotiche quando vengono vissute come incomprensibili per il soggetto per le modalità con le quali scaturiscono dall'attività psichica, facendo declinare le condizioni ontologiche dell'esistenza. Secondo Otto Kernberg la psicosi si distingue dalla nevrosi per la "diffusione dell'identità" e la messa in atto di meccanismi di difesa primitivi (idealizzazione primitiva, svalutazione, scissione, identificazione proiettiva, diniego, onnipotenza) che proteggono l'individuo dalla disintegrazione e dalla fusione di sé con l'oggetto, con regressione di fronte all'interpretazione. Un altro elemento distintivo è quello della perdita della percezione della realtà. Infatti, al contrario della nevrosi, lo psicotico non accetta la realtà che lo circonda,e ne crea una diversa nella sua mente. La psicoanalisi interpreta le psicosi con una rottura dell'Io con la realtà esterna, dovuta alla pressione dell'Es sull'Io. L'Io cede all'Es per poi recuperare parzialmente la costruzione di una propria realtà attraverso il delirio, recuperando il rapporto oggettuale. Secondo Melanie Klein, le psicosi sono legate alla caduta nella posizione schizoparanoide della prima infanzia. Secondo lo psicologo Carl Gustav Jung, nelle psicosi si ha il sopravvento di complessi autonomi inconsci sul complesso dell'Io, che non riesce a mantenere il controllo sulle formazioni inconsce. L'indirizzo sociale della psichiatria esprime anche un'interpretazione legata al contesto che, come si è visto, risulta determinante per l'integrazione di queste persone e la loro riabilitazione.
  • 精神病(せいしんびょう)という言葉はさまざまな意味で用いられる。精神症とも用いる。
  • Een psychose is een psychiatrisch toestandsbeeld (psychische aandoening), waarbij de patiënt het normale contact met de - door zijn omgeving ervaren - werkelijkheid kwijt is. Bij een psychose spreekt men van positieve en negatieve symptomen, positieve symptomen zijn symptomen die bij mensen zonder psychose niet voorkomen en negatieve symptomen zijn gedragspatronen die bij mensen zonder psychose wel voorkomen. Positieve symptomen kunnen zijn: Wanen - Het koesteren van denkbeelden die niet overeenkomen met algemeen geaccepteerde opvattingen en/of ideeën waarvan de patiënt niet af te brengen is met logisch redeneren. Vaak, maar niet altijd, is er ook sprake van paranoia: achtervolgingswaan, zich inbeelden dat er overal camera's of microfoons verstopt zitten, dat er complotten zijn of dat de persoon in kwestie gezocht wordt door de politie of internationale veiligheidsdiensten. Hallucinaties - Het waarnemen van zaken die er niet zijn (zoals stemmen in het hoofd, beelden, geuren, of zelfs aanrakingen) Verward denken - Over en weer begrijpen psychotici en hun omgeving elkaar niet doordat het denkproces veranderd is door de psychose (chaotisch, te langzaam, te snel). Het gedrag van de patiënt is door zijn omgeving vaak niet meer te plaatsen (en vice versa). De gedachtenstop (waarbij de patiënt ervaart dat zijn gedachten plotseling volledig stoppen; "Mijn hoofd is leeg") wordt meestal als een ernstige vorm van een denkstoornis gezien, die op een slechte prognose zou duiden. Verward spreken en schrijven - Zelfs als de gedachten van de patiënt nog coherent zijn, kan hij problemen hebben deze in taal te uiten. Soms uit zich dit in gehaast spreken, vreemde woordkeuzes of het gebruik van neologismen. Bij grotere verwarring kunnen ook verschijnselen als echolalie, palilalie of glossolalie optreden. Verstoorde emoties, de emoties van een patiënt kunnen flink verstoord zijn, een patiënt kan bijvoorbeeld versterkte emoties ervaren of juist totaal niet kloppende (bij de situatie) emoties zoals lachen op een begrafenis. Ook kan het zijn dat een patiënt schijnbaar zonder reden ineens emotioneel wordt: hij/zij begint bijvoorbeeld spontaan te huilen. Negatieve symptomen kunnen zijn: Weinig spreken, een gebrek aan initiatief tonen, een verstoord dag/nacht ritme (o.a. omdraaien van het ritme), het hebben van weinig energie, een gebrek aan het maken van gebaren, een vlakke gezichtsuitdrukking hebben of zich terugtrekken. Vaak duidt het opkomen van de negatieve verschijnselen, of beter gezegd het verdwijnen, bij mensen die een psychotische gevoeligheid hebben op een beginnende psychose, behandeling in dat stadium, of het wegnemen van de oorzaken (stress oorzaken of bv drugs gebruik) kunnen de werkelijke psychose voorkomen.
  • Psykose (fra gresk psykhe, «sinn» og -osis, «abnorm tilstand») er et begrep som omfatter svært alvorlige psykiske symptomer hvor den rammede har vrangforestillinger (realitetsbrist), opplever gjennomgripende personlighetsforandringer og helt eller delvis mangler sykdomsinnsikt. Andre symptomer kan være hallusinasjoner, følelses- og humørsvingninger og forstyrrelser i språk, tanker og kommunikasjonsevne. Den mest kjente psykoselidelsen er schizofreni, men psykoser kan også forekomme i sammenheng med andre psykiske lidelser. Begrepet psykose kan til en viss grad også brukes om urolige og opprørte sinnstilstander på grunn av sterk suggesjonspåvirkning, for eksempel masse- og krigspsykoser.
  • Psychoza (gr. psyche – umysł i osis – szaleństwo) – zaburzenie psychiczne definiowane w psychiatrii jako stan umysłu, w którym doznaje się silnych zakłóceń w percepcji rzeczywistości. Osoby, które doznają stanu psychozy doświadczają, zaburzeń świadomości, spostrzegania, a ich sposób myślenia ulega zwykle całkowitej dezorganizacji. Osoba znajdująca się w stanie psychozy ma przekonanie o realności swoich przeżyć i wydaje się jej, że funkcjonuje normalnie. Istotą psychozy jest brak krytycyzmu wobec własnych, nieprawidłowych spostrzeżeń i osądów, przy czym należy tu rozróżnić psychozy z prawidłowo zachowaną świadomością, od psychoz z towarzyszącymi zaburzeniami świadomości. Psychoza jest ogólnym terminem opisującym całą grupę ludzkich zachowań, które mogą mieć różne przyczyny i dlatego nie jest traktowana jako osobna jednostka chorobowa. W mowie potocznej termin ten jest często nadużywany do określania wszelkich "nienormalnych" zachowań. Terminu tego po raz pierwszy użył Ernst Von Feuchtersleben w 1845. Słowo to jest używane w psychiatrii głównie dla rozróżnienia stanu dezorganizacji pracy umysłu wynikającego z choroby psychicznej od podobnego w zewnętrznych przejawach stanu wynikającego z fizycznego uszkodzenia układu nerwowego. W aktualnej Międzynarodowej Klasyfikacji Chorób ICD-10 zaburzenia psychotyczne (takie, w których występuje psychoza) klasyfikowane są głównie w pozycjach F 2x i F 3x, przy czym zaburzenia z objawami psychotycznymi występują również w innych jednostkach, jak F 05, czy F 06.3.
  • Psicose é um termo psiquiátrico genérico que se refere a um estado mental no qual existe uma "perda de contacto com a realidade". Ao experienciar um episódio psicótico, um indivíduo pode ter alucinações ou delírios, assim como mudanças de personalidade e pensamento desorganizado. Tal é frequentemente acompanhado por uma falta de "crítica" ou de "insight" que se traduz numa incapacidade de reconhecer o carácter estranho ou bizarro do seu comportamento. Desta forma surgem também dificuldades de interacção social e em cumprir normalmente as actividades de vida diária. Uma grande variedade de stressores do sistema nervoso, tanto orgânicos como funcionais, podem causar uma reacção psicótica. Muitos indivíduos têm experiências fora do comum ou mesmo relacionadas com uma distorção da realidade em alguma altura da sua vida sem necessariamente sofrerem consequências para a sua vida. Como tal, alguns autores afirmam que não se pode separar a psicose da consciência normal, mas deve-se encará-la como fazendo parte de um continuum de consciência. Na prática médica, adopta-se uma abordagem discritiva da psicose (assim como para todas as doenças mentais), que se baseia em observações comportamentais e clínicas. Isto permite a adopção de um guia de diagnósticos muito usado nos EUA, o Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, ou mesmo o CID. De acordo com o DSM a psicose é um sintoma de uma doença mental, mas não é uma doença em si mesma. Como tal, a psicose pode ser causada por predisposição genética, fatores exógenos orgânicos mas desencadeados por fatores ambientais, psicossociais, com acentuadas falhas no desempenho de papéis, na comunicação, no autocontrole, no comportamento da afetividade, na percepção sensorial, na memória, no raciocínio, no pensamento e linguagem. Há perda do senso da realidade e da capacidade de testá-la e, em casos extremos, do autoconhecimento, deixando o paciente de cuidar-se no aspectos mais triviais, como a alimentação e a higiene pessoal. Na psicanálise, a psicose causou dificuldades teóricas para Freud, mas não para Lacan. Se o primeiro demonstrou-se hesitante em enquadrá-la teoricamente, concentrando-se na neurose, Lacan, tomando-a constantemente em suas conferências, associou-a à forclusão do nome-do-pai. As definições de psicose em geral descrevem as classes de eventos que configuram sua natureza ou essência, apontam-lhe as causas e variações. Assim, haverá importantes distinções quanto ao conceito; caso venha a ser formulado no campo das Ciências da Saúde terão diferentes conotações das formuladas no campo Religioso, Poético dou das Ciências Humanas. Michel Foucault em seu texto A história da Loucura aponta que a loucura (posteriormente chamada de psicose) poderia ser entendida como uma aberração da conduta em relação aos padrões ou valores dominantes numa certa sociedade; neste sentido, entender a psicose é também buscar entender quais os padrões dominantes e quais as reações do grupo social à tais condutas estranhas e aos seus agentes. Esquizofrenia Transtorno Afetivo Bipolar Delirium Transtorno esquizofreniforme
  • Психо́з — нарушение произвольной адаптации психической деятельности человека. Психотическое расстройство — это собирательное название группы разнородных психических расстройств, сопровождающихся продуктивной психопатологической симптоматикой — бредом, галлюцинациями, псевдогаллюцинациями, деперсонализацией, дереализацией и др. Психозы классифицируют по их происхождению (этиологии) и причинам (патогенетическим механизмам развития) на эндогенные (в том числе к эндогенным психозам относятся шизофрения, шизоаффективное расстройство, психотические формы аффективных расстройств), органические, соматогенные, психогенные (реактивные, ситуационные), интоксикационные, абстинентные и постабстинентные. Кроме того, психозы классифицируют по ведущей клинической картине, по преобладающей симптоматике (синдромальная классификация) на параноидальные, ипохондрические, депрессивные, маниакальные и др. , включая комбинации (депрессивно-параноидный, депрессивно-ипохондрический и т. д.). В быту психозом могут также называть любое отклонение поведения человека от того, что принято за норму в данном социуме.
  • Психоз — психотическое расстройство Психоз (роман) — роман Роберта Блоха. Психоз (Психо) — фильм Альфреда Хичкока 1960 года, экранизация романа Блоха. Психоз (фильм, 1998) — ремейк «Психо», снятый в 1998 году Гасом Ван Сентом.
  • Psykos (från grekiska ψυχή "psyke", för hjärna eller själ, och -οσις "-osis", för abnormalt tillstånd), med adjektivet psykotisk, betyder bokstavligen att hjärnan befinner sig i ett abnormalt tillstånd, och är en generell psykologisk term som används för ett mentalt tillstånd som ofta beskrivs som att involvera "förlust av kontakt med verkligheten". Personer som lider av psykos kallas för psykotiska. Personer som upplever en psykos kan uppleva hallucinationer eller vanföreställningar, och kan uppvisa personlighetsförändringar och tankestörningar. Detta kan vara kombinerat med ovanligt eller bisarrt beteende, samt svårigheter att genomföra sociala interaktioner och en svårighet att fullfölja aktiviteter kombinerade med vardagligt liv. En bred variation av sjukdomar som påverkar det centrala nervsystemet, allt från externa gifter till interna fysiologiska sjukdomar, kan producera symptom på psykos. Denna länk har lett till metaforen av psykos som centrala nervsystemets "feber" - allvarligt men en icke-specifik indikator. Många personer har ovanliga och distinkta upplevelser av olika verkligheter under någon period i livet, utan att bli förhindrade eller ens stressade över dessa upplevelser. Till exempel har många personer upplevt visioner av någon typ, och vissa har till och med hittat inspiration eller religiösa upplysningar i dem. I populärkultur används termen psykotisk ofta felaktigt som utbytbart med psykopatisk, vilket snarare beskriver ett långtidstillstånd som påverkar fallenheten för våld, men som sällan ger hallucinationer.
  • Psikoz, düşünce ve duyunun ağır oranda bozulduğu zihin durumunu tanımlamakta kullanılan genel bir psikiyatri terimidir. Psikotik epizod geçiren hastalar halüsinasyonlar görüp, delüzyonel inançlar taşıyabilir, kişilik değişiklikleri ve düşünce bozukluğu gösterebilir. Bir psikotik epizod gerçek ile bağlatının kopması veya zarar görmesi ile karakterizedir denilebilir. Gençlerde daha sık görülen psikoz ağır bir zihinsel hastalığın belirtisi olabilir.
  • Психо́з (психотичний розлад) — збірна назва групи різнорідних психічних розладів, що супроводжуються продуктивною психопатологічною симптоматикою — маренням, галюцінаціями, псевдогалюцінаціями, деперсоналізаціями, дереалізаціями та іншими симптомами. Психози класифікують за їх походженням (етіологією) і причинам (патогенетичним механізмам розвитку) на ендогенні, органічні, соматогенні, психогенні (реактивні, ситуативні), інтоксикації, абстинентні/пост-абстинентні. Крім того, психози класифікують за провідній клінічній картиною, тобто за переважаючою симптоматикою (синдромальная класифікація) на параноїдні, іпохондричні, депресивні, маніакальні та інші, включаючи комбінації (депресивно-параноїдний, депресивно-іпохондричний і т. д.). У побуті «психозом» можуть також називати будь-яке відхилення поведінки людини від того, що прийняте за норму в даному соціумі, наприклад, психоз любові.
  • 思覺失調,(英文:early psychosis)在香港開始使用的精神病學名詞、即精神病的早期徵兆。泛指所有影響到思想、感官出現的早期精神問題,而情況尚未嚴重到與現實處境脫節。
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:icd
  • -
dbpprop:medlineplus
  • 1553 (xsd:integer)
dbpprop:meshname
  • Psychotic+Disorders
dbpprop:meshnumber
  • F03.700.675
dbpprop:name
  • Psychosis
dbpprop:omim
  • 603342 (xsd:integer)
dbpprop:reference
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • Psychosis (from the Greek ψυχή "psyche", for mind or soul, and -ωσις "-osis", for abnormal condition), with adjective psychotic, literally means abnormal condition of the mind, and is a generic psychiatric term for a mental state often described as involving a "loss of contact with reality". People suffering from psychosis are said to be psychotic. People experiencing psychosis may report hallucinations or delusional beliefs, and may exhibit personality changes and thought disorder.
  • Eine Psychose (ins Deutsche nach Art französischer Fachwörter mit französischer Endung aus griechisch ψύχωσις, psýchōsis, ursprünglich „Beseeltheit“, von ψυχή, psyché, „Seele“, „Geist“ und Endung -οσις, -osis, „ Zustand“; jeweils altgriechische Aussprache) bezeichnet eine Gruppe schwerer psychischer Störungen, die mit einem zeitweiligen weitgehenden Verlust des Realitätsbezugs einhergehen, und wurde 1845 von Ernst von Feuchtersleben erstmals verwendet.
  • Psicosi és un terme psiquiàtric genèric per a un estat mental en el que el pensament i la percepció estan severament deteriorats. Les persones que experimenten un episodi psicòtic poden patir al·lucinacions i creences il·lusòries (per exemple il·lusions de grandesa o paranoies), demostrar canvis en la personalitat i exhibir pensaments desorganitzats .
  • Psychóza je závažný duševní stav, který lze definovat jako neschopnost chovat se a jednat v souladu s okolnostmi. Je to vlastně disociace mezi vnímáním, chováním a prožíváním. Mění se stav nemocného k realitě. Rozdíl mezi psychózou a neurózou je, že psychóza je závažné onemocnění s organickými poruchami mozku, viditelná i na neurologickém vyšetření, kdežto neuróza je pouze stav neohrožující náš život, pouze ho ztěžuje, bez organických poruch mozku.
  • La psicosis es un término genérico utilizado en la psicología para referirse a un estado mental descrito como una pérdida de contacto con la realidad. A las personas que lo padecen se les llama psicóticas. En la actualidad, el término «psicótico» es a menudo usado incorrectamente como sinónimo de psicopático. Las personas que experimentan psicosis pueden presentar alucinaciones o delirios y pueden exhibir cambios en su personalidad y pensamiento desorganizado.
  • Psykoosia käytetään nimityksenä mielenterveyden häiriölle, joissa todellisuudentaju hämärtyy ja vääristyy usein karkealla tavalla siten, että henkilöllä on vaikeuksia erottaa mikä on todellisuutta ja mikä ei ole. Psykoosidiagnoosi voidaan antaa myös yksinomaan sillä perusteella, että henkilön puhe tai käytös on eriskummallista. Psykoosi voi johtua myös vaikeasta järkytyksestä eli traumasta (esim. omaisen kuolema) tai elimellisestä syystä.
  • Il n'y a pas particulièrement, comme on voudrait le faire croire parfois et trop souvent - au nom d'une soi-dit 'simplification' (?) de tout regard sur la structuration psychotique -, de passage à l'acte : parce que la construction se fait par l'usage de l'imaginaire principalement et que c'est là que la liberté prend pour lui d'abord corps. Par ailleurs il est à noter que l'usage de l'imaginaire n'est probablement pas plus riche ou plus dense que chez un autre enfant, ...
  • Elmebaj vagy pszichózis (psychosis): az elmegyógyászatban használt fogalom, amelynek széleskörű jelentése van. Többnyire olyan pszichiátriai betegségekre alkalmazzák, amikor a beteg elveszti kapcsolatát a valósággal, téveszméi és érzékcsalódásai vannak. De azt is jelzi, hogy a betegségnek inkább súlyos, mintsem enyhe vagy mérsékelt következményei vannak a betegre nézve.
  • Il termine psicosi fu introdotto nel 1845 da Ernst von Feuchtersleben con il significato di "malattia mentale o follia". È un grave disturbo psichiatrico, espressione di una grave alterazione dell'equilibrio psichico dell'individuo, con compromissione dell' esame di realtà e dunque con la negazione come meccanismo di difesa, inquadrabile da diversi punti di vista a seconda della lettura psichiatrica di partenza e quindi del modello di riferimento.
  • 精神病(せいしんびょう)という言葉はさまざまな意味で用いられる。精神症とも用いる。
  • Een psychose is een psychiatrisch toestandsbeeld (psychische aandoening), waarbij de patiënt het normale contact met de - door zijn omgeving ervaren - werkelijkheid kwijt is. Bij een psychose spreekt men van positieve en negatieve symptomen, positieve symptomen zijn symptomen die bij mensen zonder psychose niet voorkomen en negatieve symptomen zijn gedragspatronen die bij mensen zonder psychose wel voorkomen.
  • Psykose (fra gresk psykhe, «sinn» og -osis, «abnorm tilstand») er et begrep som omfatter svært alvorlige psykiske symptomer hvor den rammede har vrangforestillinger (realitetsbrist), opplever gjennomgripende personlighetsforandringer og helt eller delvis mangler sykdomsinnsikt. Andre symptomer kan være hallusinasjoner, følelses- og humørsvingninger og forstyrrelser i språk, tanker og kommunikasjonsevne.
  • Psychoza (gr. psyche – umysł i osis – szaleństwo) – zaburzenie psychiczne definiowane w psychiatrii jako stan umysłu, w którym doznaje się silnych zakłóceń w percepcji rzeczywistości. Osoby, które doznają stanu psychozy doświadczają, zaburzeń świadomości, spostrzegania, a ich sposób myślenia ulega zwykle całkowitej dezorganizacji. Osoba znajdująca się w stanie psychozy ma przekonanie o realności swoich przeżyć i wydaje się jej, że funkcjonuje normalnie.
  • Psicose é um termo psiquiátrico genérico que se refere a um estado mental no qual existe uma "perda de contacto com a realidade". Ao experienciar um episódio psicótico, um indivíduo pode ter alucinações ou delírios, assim como mudanças de personalidade e pensamento desorganizado. Tal é frequentemente acompanhado por uma falta de "crítica" ou de "insight" que se traduz numa incapacidade de reconhecer o carácter estranho ou bizarro do seu comportamento.
  • Психо́з — нарушение произвольной адаптации психической деятельности человека.
  • Психоз — психотическое расстройство Психоз (роман) — роман Роберта Блоха. Психоз (Психо) — фильм Альфреда Хичкока 1960 года, экранизация романа Блоха. Психоз (фильм, 1998) — ремейк «Психо», снятый в 1998 году Гасом Ван Сентом.
  • Psykos (från grekiska ψυχή "psyke", för hjärna eller själ, och -οσις "-osis", för abnormalt tillstånd), med adjektivet psykotisk, betyder bokstavligen att hjärnan befinner sig i ett abnormalt tillstånd, och är en generell psykologisk term som används för ett mentalt tillstånd som ofta beskrivs som att involvera "förlust av kontakt med verkligheten". Personer som lider av psykos kallas för psykotiska.
  • Psikoz, düşünce ve duyunun ağır oranda bozulduğu zihin durumunu tanımlamakta kullanılan genel bir psikiyatri terimidir. Psikotik epizod geçiren hastalar halüsinasyonlar görüp, delüzyonel inançlar taşıyabilir, kişilik değişiklikleri ve düşünce bozukluğu gösterebilir. Bir psikotik epizod gerçek ile bağlatının kopması veya zarar görmesi ile karakterizedir denilebilir. Gençlerde daha sık görülen psikoz ağır bir zihinsel hastalığın belirtisi olabilir.
  • Психо́з (психотичний розлад) — збірна назва групи різнорідних психічних розладів, що супроводжуються продуктивною психопатологічною симптоматикою — маренням, галюцінаціями, псевдогалюцінаціями, деперсоналізаціями, дереалізаціями та іншими симптомами.
  • 思覺失調,(英文:early psychosis)在香港開始使用的精神病學名詞、即精神病的早期徵兆。泛指所有影響到思想、感官出現的早期精神問題,而情況尚未嚴重到與現實處境脫節。
rdfs:label
  • Psychosis
  • Psychose
  • Psicosi
  • Psychóza
  • Psicosis
  • Psykoosi
  • Psychose
  • Elmebaj
  • Psicosi
  • 精神病
  • Psychose
  • Psykose
  • Psychoza
  • Psicose
  • Психоз
  • Психоз (значения)
  • Psykos
  • Psikoz
  • Психоз
  • 思覺失調
owl:sameAs
skos:subject
foaf:name
  • Psychosis
foaf:page
is dbpedia-owl:Company/product of
is dbpedia-owl:product of
is dbpprop:diagnosis of
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:products of
is dbpprop:redirect of