| dbpprop:abstract
|
- Psycholinguistics or psychology of language is the study of the psychological and neurobiological factors that enable humans to acquire, use, comprehend and produce language. Initial forays into psycholinguistics were largely philosophical ventures, due mainly to a lack of cohesive data on how the human brain functioned. Modern research makes use of biology, neuroscience, cognitive science, and information theory to study how the brain processes language. There are a number of subdisciplines; for example, as non-invasive techniques for studying the neurological workings of the brain become more and more widespread, neurolinguistics has become a field in its own right. Psycholinguistics covers the cognitive processes that make it possible to generate a grammatical and meaningful sentence out of vocabulary and grammatical structures, as well as the processes that make it possible to understand utterances, words, text, etc. Developmental psycholinguistics studies children's ability to learn language.
- Die Psycholinguistik ist die Wissenschaft von der menschlichen Sprachfähigkeit. Traditionell wird die Psycholinguistik in drei Bereiche unterteilt, die Sprachwissensforschung, die Spracherwerbsforschung und die Sprachprozessforschung. Die Sprachwissensforschung fragt nach dem Wissen, über das ein kompetenter Sprecher einer Sprache verfügen muss. So müssen etwa nicht nur die Bedeutungen einzelner Wörter bekannt sein, ein Sprecher muss auch wissen, nach welchen Prinzipien diese Wörter zu Sätzen zusammengefügt werden können. Die Spracherwerbsforschung untersucht, wie heranwachsende Kinder sprachliches Wissen erwerben und anwenden. Von einem kompetenten Sprecher wird nicht nur gefordert, dass er über abstraktes Wissen verfügt, vielmehr muss dieses Wissen erfolgreich zur Anwendung gebracht werden. Die Sprachprozessforschung untersucht daher, welche Aufgaben gemeistert werden müssen, wenn man eine sprachliche Äußerung verstehen oder produzieren will. Psycholinguistische Theorien werden anhand verschiedener Typen von Daten entwickelt. Zum einen sind viele Eigentümlichkeiten der menschlichen Sprachentwicklung bekannt, die durch eine erfolgreiche Theorie erklärt werden sollten. So beginnen Kinder noch vor der Äußerung des ersten Wortes mit dem Brabbeln. Beim Brabbeln werden Laute geäußert, die bereits einige Charakteristika normaler Worte haben, jedoch noch keine festgelegte Bedeutung aufweisen. Auch die Sprachfähigkeiten erwachsener Menschen besitzen Charakteristika, die in der Theorieentwicklung zu berücksichtigen sind. Von besonderem Interesse sind etwa Fehler beim Sprachverstehen. So verstehen die meisten Menschen den folgenden grammatisch korrekten Satz nur nach längerer Analyse: Peter versprach, Maria keine Zigaretten mehr anzuvertrauen. Schließlich wird von erfolgreichen psycholinguistischen Theorien auch gefordert, dass sie mit den neurowissenschaftlichen und insbesondere neuropsychologischen Erkenntnissen übereinstimmen. So gibt es etwa Patienten, die nach einer Hirnschädigung keine Pseudowörter (also etwa schümrup oder tamlarp) lesen können, während das Lesen normaler Wörter weiterhin möglich ist.
- La psicolingüística és la disciplina que estudia la representació mental dels conceptes lingüístics i els mecanismes de la cognició necessaris per usar el llenguatge. Analitza com la ment és capaç d'entendre missatges i de generar-ne de nous de manera infinita. L'estudi es fa a través de qüestionaris i tasques que ha de fer l'individu a partir d'estímuls lingüístics controlats. Alguns centres d'interès de la psicolingüística són: estructura mental del lèxic i de les regles de formació d'oracions adquisició del llenguatge, especialment en infants relació entre llenguatge i pensament concepcions socials i individuals sobre el llenguatge i les llengües
- Psycholingvistika je vědní obor, který se zabývá schopnostmi a předpoklady člověka mluvit z psychlogického a neurobiologického hlediska. Je to vlastně syntéza lingvistiky a psychologie, která zkoumá otázky rozumění řečí, poruch mluvená rozvoj řečí u dětí a je zde značný zájem o sémantickou problematiku. 3 faktory vzniku byly strukturální jazykověda, behaviorismus a teorie informace. Hlavními představiteli jsou například Osgood, Sebeok.
- La psicolingüística o psicología del lenguaje, es una disciplina hibrida dentro de la psicología y la lingüística, interesada en el estudio de los factores psicológicos y neurológicos que capacitan a los humanos para la adquisición, uso y comprensión del lenguaje. La psicolingüística nace de los estudios del lingüista francés Gustave Guillaume, motivo por el cual también se la conoció a principios del siglo XX como guillaumismo. Guillaume llamó a su teoría del psicosistema y en ella vinculó los elementos lingúísticos con los psicológicos. Esta disciplina analiza cualquier proceso que tenga que ver con la comunicación humana, mediante el uso del lenguaje (sea este el que sea, oral, escrito, etc.). A grandes rasgos, los procesos psicolingüísticos más estudiados pueden dividirse en dos categorías, unos llamado de codificación (producción del lenguaje), otros llamado de decodificación (o comprensión del lenguaje). Comenzando por los primeros, aquí se analizarían los procesos que hacen posible que seamos capaces de formar oraciones gramaticalmente correctas partiendo del vocabulario y de las estructuras gramaticales. Estos procesos se denominan codificación. La psicolingüística también estudia los factores que afectan a la decodificación, o con otras palabras, las estructuras psicológicas que nos capacitan para entender expresiones, palabras, oraciones, textos, etc. La comunicación humana puede considerarse una continua percepción-comprensión-producción. La riqueza del lenguaje hace que dicha secuencia se desarrolle de varias formas. Así, dependiendo de la modalidad visual o auditiva del estímulo externo, las etapas sensoriales en percepción serán diferentes. También existe variabilidad en la producción del lenguaje, podemos hablar, gesticular o expresarnos con la escritura. Finalmente, el acceso al significado varía según si la unidad de información considerada es una palabra, una oración o un discurso. Otras áreas de la psicolingüística focalizan en temas tales como el origen del lenguaje en el ser humano (natural vs. cultura). Por ejemplo, en psicolingüística se trata el estudio de preguntas tales como el modo en que la gente aprende una segunda lengua, así como los procesos de adquisición lingüística en la infancia. Según Noam Chomsky, máximo exponente de la escuela generativista, los humanos tienen innata una Gramática Universal (concepto abstracto que abarca todas las lenguas humanas). Los funcionalistas, que se oponen a esta tesis, afirman que el lenguaje tan solo se aprende mediante el contacto social. Sin embargo, está probado científicamente que todo ser humano que no padezca ninguna enfermedad que se lo impida, tiene la innata capacidad de aprender lenguas, siempre y cuando esté expuesto a ellas durante un período de tiempo suficiente. Este período de tiempo se extiende considerablemente después de la pubertad. Por lo cual, un niño puede aprender rápidamente cualquier lengua, mientras que un adulto puede necesitar años para aprender una segunda o tercera lengua. También parece probado que cuantas más lenguas se sabe, resulta más sencillo aprender otra. Aunque Piaget nunca se ocupó de la escritura como tal, ni de los procesos que implica el aprendizaje de la lengua escrita, su teoría inspiró el inicio de estudios, indagaciones e investigaciones especialmente sobre los procesos que se desarrollan en el aprendizaje del lenguaje en general y de la escritura en particular; partiendo de los esquemas y fundamentos de la psicogénesis, puesto que el legado que dejó Piaget respecto al enfoque del niño se constituye en el punto de referencia obligado para cualquier psicólogo, pedagogo o lingüista que se interesa por el desarrollo del conocimiento en el ámbito de la escritura, ya que para “comprender un proceso psicológico hay que comprender su génesis”. En consecuencia, la psicolingüística se origina cuando la psicología trata de analizar las funciones del lenguaje, principalmente el funcionamiento de la palabra (Ferreiro, 1999). De esta manera, los revolucionarios cambios comentados más arriba derivaron en la creación oficial de la psicolingüística, entendida “como la disciplina científica cuyo objeto de estudio es la adquisición y uso de las lenguas naturales –comprensión y producción de enunciados orales y escritos- desde la perspectiva de los procesos mentales subyacentes”. Véase también: Psicología cognitiva Neurolingüística Biolingüística Lectoescritura Inicial
- Psykolingvistiikka on tieteenala, joka tutkii ihmisen kielen ja mielen välistä suhdetta. Psykolingvistiikkaa voidaan pitää osana sekä psykologiaa että kielitiedettä – näkökulman mukaan. Sitä pidetään usein myös soveltavana kielitieteenä. Psykolingvistiikka syntyi nykyaikaisena tieteenä 1950-luvun lopulla Yhdysvalloissa, kun sekä kielitieteilijät että psykologit alkoivat kehittää malleja, joilla voidaan kuvata ihmisen kognitiivista ja kielellistä toimintaa. Merkittäviä tutkijoita olivat mm. psykologi George Miller ja kielitieteilijä Noam Chomsky. Nykyään kielen ja ajattelun suhdetta tutkitaan suurimmaksi osaksi monilla eri tieteenaloilla ja niiden rajamaastossa, kuten filosofiassa, sosiaalipsykologiassa, viestintätieteissä, neurotieteissä, biologiassa, etologiassa ja paleolingvistiikassa, mutta tätä tutkimusta ei yleensä kutsuta psykolingvistiikaksi. Itsenäisen tieteenalan nimenä psykolingvistiikka viittaa lähinnä pohjoisamerikkalaiseen kielentutkimuksen ja psykologian perinteeseen. Psykologiassa kieli on tärkeä. Kieli on mentaalinen ilmiö, ja siksi jotkut pitävät kielitiedettä psykologian haarana. Psykologian teoriassa on tärkeää selvittää ajattelun luonnetta, ja koska ajatteluun käytetään kieltä, myös kielen (varsinkin sen käytön ja merkityksen) tutkiminen on psykologiassa tärkeää. Monelle asialle annetaan sanallinen nimike. Tämä on seikka, joka kiinnostaa sekä psykologia että lingvistiä, joskin hieman eri kannalta. Psykologia kiinnostaa, havaitsemmeko me vain ne asiat, joilla on nimi vai tapahtuuko havaitseminen jotenkin toisella tavalla. Sapirin–Whorfin hypoteesin mukaan äidinkielenä puhutun kielen sanastollinen ja kieliopillinen rakenne vaikuttavat puhujan tapaan hahmottaa kielenulkoinen maailma sekä hänen käyttäytymiseensä. Psykolingvistiikalla on osin samat ongelmat kuin kielifilosofialla.
- La psycholinguistique est l'étude des processus cognitifs mis en œuvre dans le traitement et la production du langage. Fondée dans les années 1950, la psycholinguistique fait appel à de nombreuses disciplines, telles les sciences du langage, la neurologie et la neurobiologie, la psychologie et les sciences cognitives. La faculté de l'homme à communiquer nécessite de nombreuses tâches intellectuelles qui s'exécutent très rapidement, en l'espace de quelques centaines de millisecondes. Leur variété et leur complexité reposent sur des processus cognitifs, la plupart du temps inconscients et de ce fait difficilement définissables. Leur observation ne peut donc s'opérer qu'indirectement, ainsi la connaissance en psycholinguistique est essentiellement empirique. La psycholinguistique s'intéresse particulièrement aux pathologies neurologiques qui affectent les capacités linguistiques, telles que les aphasies, la dyslexie, etc.
- La psicolinguistica o psicologia del linguaggio è una interdisciplina di neurologia, psicologia e linguistica, che studia i fattori neurologici e psicologici che permettono l'acquisizione, la comprensione e l'uso delle strutture del linguaggio. Il suo oggetto è il sistema mentale cognitivo ed i procedimenti che si sviluppano a causa dell'apprendimento e dell´uso della lingua.
- 心理言語学(しんりげんごがく: Psycholinguistics)は、人間が言語を獲得する過程について研究したり、言語の認知処理、言語の生成過程や方言の出現など、言語学の中でも特に人間の心理的過程と結びつけて研究する言語学と心理学の中間の学問である。 ノーム・チョムスキーの変形生成文法理論の展開によって大きく発展した学問である。 なお、心理学の立場からは「言語心理学」と呼ばれることがあるが、実質的な内容に大きな違いはない。
- Taalpsychologie of Psycholinguïstiek is de studie die zich bezighoudt met de psychologische processen die ten grondslag liggen aan natuurlijke taal, in het bijzonder taalgedrag. De taalgebruiker staat dus centraal in de psycholinguïstiek. Het accent ligt op het begrijpen van taal, met name op de wijze waarop lezers en luisteraars de syntactische representatie van zinnen opbouwen en hoe zij tot een coherente interpretatie van tekst komen. Hier functioneren tekstuele eigenschappen als signalen die de lezer of luisteraar snel en efficiënt heeft leren gebruiken. Ook houdt men zich bezig met taalproductie: Hoe verloopt het proces van een idee willen uiten tot het produceren van de taaluiting die dat idee omschrijft? De psycholinguïstiek is een interdisciplinair vak waarin technieken en bevindingen uit met name de taalwetenschap en de psychologie worden gebruikt. De toegepaste psycholinguïstiek is een meer toepassingsgerichte tak van de psycholinguïstiek, waarbij met experimenten, hersenscans en dergelijke empirisch onderzoek wordt gedaan. Met het werk van Noam Chomsky kreeg de psycholinguïstiek een sterke impuls. Al bij zijn oorspronkelijke transformationeel-generatieve theorieën met dieptestructuren, oppervlaktestructuren en transformaties probeerde men psycholinguïstisch aan te tonen, dat bepaalde taaluitingen waarbij transformaties gemoeid waren, meer tijd kostten om door het menselijk brein verwerkt te worden. In latere theorieën raakte dit onderscheid tussen dieptestructuren en oppervlaktestructuren overigens meer op de achtergrond, maar ook bij heel andere talige verschijnselen werd en wordt psycholinguïstisch onderzoek gedaan en ook binnen totaal andere taalkundige benaderingen dan Chomskyaanse is psycholinguïstiek een belangrijk onderdeel van het onderzoek. Onderwerpen die door de psycholinguïstiek worden bestudeerd, zijn onder meer: afasie taalontwikkeling tweede taalverwerving oogmotoriek (bij het lezen) Een vakgebied als de logopedie maakt veel gebruik van psycholinguïstische informatie.
- Psycholingwistyka - jeden z najmłodszych działów językoznawstwa zajmujący się psychologiczną bazą funkcjonowania języka, tzn. tym jak język jest przyswajany, przetwarzany oraz wykorzystywany przez ludzki umysł. Obiektem badań psycholingwistyki są fizjologiczne oraz psychologiczne zjawiska towarzyszące aktom komunikacyjnym (głównie mowie). Szczególnie często wykorzystywane są w psycholingwistyce testy asocjacyjne, podczas których badane osoby mają podać np. pierwsze skojarzenie z jakimś słowem albo spółgłoskę najbardziej ich zdaniem podobną do innej podanej przez prowadzącego test. Dzięki nim potwierdzono m. in. tabelę spółgłosek. W tym aspekcie psycholingwistyka przenika się wzajemnie z socjolingwistyką. Oprócz tego psycholingwiści często sięgają po badania paralingwistyczne oraz prelingwistyczne. Z zainteresowania psycholingwistów procesami odbywającymi się w mózgu podczas używania języka wyłoniła się neurolingwistyka, zaś z badań nad procesami uczenia się języka korzystają glottodydaktyka, metodyka nauki języków obcych i inne dziedziny. Początki psycholingwistyki są datowane na rok 1953. Odbyła się wówczas konferencja w Bloomingham, w której uczestniczyli językoznawcy, etnografowie oraz psychologowie. Jej owocem była zbiorowa praca Psycholinguistics. Ważniejszymi psycholingwistami byli: Jean Piaget, B.F. Skinner (ze swoją behawioralną teorią, która zrewolucjonizowała dotychczasowe badania dotyczące teorii akwizycji języka oraz postrzegania faz przyswajania mowy) oraz współcześnie Noam Chomsky, George Lakoff Michael Tomasello czy Steven Pinker.
- Psicolingüística é o estudo das conexões entre a linguagem e a mente que começou a se destacar como uma disciplina autônoma nos anos 1950. Ela não se confunde com a Psicologia da Linguagem por seu objeto e metodologia, apesar de muitos teóricos afirmarem que a Psicolingüística é um ramo interdisciplinar da Psicologia e da Lingüística. De alguma maneira, seu aparecimento foi promovido pela insistência com que o lingüista Noam Chomsky defendeu, naquela época, que a lingüística precisava ser encarada como parte da psicologia cognitiva, além de outros fatores como o interesse crescente da Lingüística pela questão da aquisição da linguagem. A psicolingüística analisa qualquer processo que diz respeito à comunicação humana, mediante o uso da linguagem (seja ela de forma oral, escrita, gestual etc.). Essa ciência também estuda os fatores que afetam a decodificação, ou seja, as estruturas psicológicas que nos capacitam a entender expressões, palavras, orações, textos. A comunicação humana pode ser considerada uma contínua percepção-compreensão-produção. A riqueza da linguagem faz com que esse contínuo se processe de várias maneiras. Assim, dependendo da modalidade, visual ou auditiva do estímulo externo, as etapas sensoriais em percepção serão diferentes. Também existe variabilidade na produção da linguagem; podemos falar, gesticular ou escrever. Outras áreas da psicolingüística são centradas em temas como a origem da linguagem no ser humano. Algumas analisam o processo de aquisição da língua materna e também a aquisição de uma língua estrangeira. Segundo Noam Chomsky, teórico de destaque na escola inatista, os humanos têm uma Gramática Universal inata(conceito abstrato que abrange todas as línguas humanas). Já os funcionalistas, que se opõem a essa corrente de estudos, afirmam que a aquisição da linguagem somente ocorre através do contato social.
- Психолингви́стика — дисциплина, которая находится на стыке психологии и лингвистики. Изучает взаимоотношение языка, мышления и сознания. Возникла в 1950-х гг.
- Psykolingvistik eller språkpsykologi är studiet av psykologiska och neurobiologiska faktorer som möjliggör för människor att anskaffa, använda och förstå språk. De tidiga insatserna i ämnet var i hög grad filosofiska, främst på grund av brist på data om hur hjärnan fungerar. Modern forskning använder biologi, neurovetenskap, kognitiv vetenskap och informationsteori för att studera hur hjärnan behandlar språk. Det finns ett antal deldiscipliner; allt medan säkrare metoder för att studera hjärnans neurologiska strukturer blivit mer spridda har exempelvis neurolingvistik blivit ett vetenskapsområde i sig. Psykolingvistik täcker de kognitiva processer som gör det möjligt att generera en grammatisk och meningsfull sats från en vokabulär och grammatisk struktur, såväl som processer som gör det möjligt att förstå yttranden, ord, text med mera. Utvecklingsinriktad lingvistik studerar barns förmåga att lära sig språk.
- 心理语言学是通过心理学来研究语言学的学科。他从心理过程和语言结构的对应关系来研究人类语言机制的构造和功能。从心理学的角度,它属于认知心理学;从语言学的角度,它属于实验语言学。
|
| rdfs:comment
|
- Psycholinguistics or psychology of language is the study of the psychological and neurobiological factors that enable humans to acquire, use, comprehend and produce language. Initial forays into psycholinguistics were largely philosophical ventures, due mainly to a lack of cohesive data on how the human brain functioned. Modern research makes use of biology, neuroscience, cognitive science, and information theory to study how the brain processes language.
- Die Psycholinguistik ist die Wissenschaft von der menschlichen Sprachfähigkeit. Traditionell wird die Psycholinguistik in drei Bereiche unterteilt, die Sprachwissensforschung, die Spracherwerbsforschung und die Sprachprozessforschung. Die Sprachwissensforschung fragt nach dem Wissen, über das ein kompetenter Sprecher einer Sprache verfügen muss.
- La psicolingüística és la disciplina que estudia la representació mental dels conceptes lingüístics i els mecanismes de la cognició necessaris per usar el llenguatge. Analitza com la ment és capaç d'entendre missatges i de generar-ne de nous de manera infinita. L'estudi es fa a través de qüestionaris i tasques que ha de fer l'individu a partir d'estímuls lingüístics controlats.
- Psycholingvistika je vědní obor, který se zabývá schopnostmi a předpoklady člověka mluvit z psychlogického a neurobiologického hlediska. Je to vlastně syntéza lingvistiky a psychologie, která zkoumá otázky rozumění řečí, poruch mluvená rozvoj řečí u dětí a je zde značný zájem o sémantickou problematiku. 3 faktory vzniku byly strukturální jazykověda, behaviorismus a teorie informace. Hlavními představiteli jsou například Osgood, Sebeok.
- La psicolingüística o psicología del lenguaje, es una disciplina hibrida dentro de la psicología y la lingüística, interesada en el estudio de los factores psicológicos y neurológicos que capacitan a los humanos para la adquisición, uso y comprensión del lenguaje. La psicolingüística nace de los estudios del lingüista francés Gustave Guillaume, motivo por el cual también se la conoció a principios del siglo XX como guillaumismo.
- Psykolingvistiikka on tieteenala, joka tutkii ihmisen kielen ja mielen välistä suhdetta. Psykolingvistiikkaa voidaan pitää osana sekä psykologiaa että kielitiedettä – näkökulman mukaan. Sitä pidetään usein myös soveltavana kielitieteenä. Psykolingvistiikka syntyi nykyaikaisena tieteenä 1950-luvun lopulla Yhdysvalloissa, kun sekä kielitieteilijät että psykologit alkoivat kehittää malleja, joilla voidaan kuvata ihmisen kognitiivista ja kielellistä toimintaa.
- La psycholinguistique est l'étude des processus cognitifs mis en œuvre dans le traitement et la production du langage. Fondée dans les années 1950, la psycholinguistique fait appel à de nombreuses disciplines, telles les sciences du langage, la neurologie et la neurobiologie, la psychologie et les sciences cognitives. La faculté de l'homme à communiquer nécessite de nombreuses tâches intellectuelles qui s'exécutent très rapidement, en l'espace de quelques centaines de millisecondes.
- La psicolinguistica o psicologia del linguaggio è una interdisciplina di neurologia, psicologia e linguistica, che studia i fattori neurologici e psicologici che permettono l'acquisizione, la comprensione e l'uso delle strutture del linguaggio. Il suo oggetto è il sistema mentale cognitivo ed i procedimenti che si sviluppano a causa dell'apprendimento e dell´uso della lingua.
- Taalpsychologie of Psycholinguïstiek is de studie die zich bezighoudt met de psychologische processen die ten grondslag liggen aan natuurlijke taal, in het bijzonder taalgedrag. De taalgebruiker staat dus centraal in de psycholinguïstiek. Het accent ligt op het begrijpen van taal, met name op de wijze waarop lezers en luisteraars de syntactische representatie van zinnen opbouwen en hoe zij tot een coherente interpretatie van tekst komen.
- Psycholingwistyka - jeden z najmłodszych działów językoznawstwa zajmujący się psychologiczną bazą funkcjonowania języka, tzn. tym jak język jest przyswajany, przetwarzany oraz wykorzystywany przez ludzki umysł. Obiektem badań psycholingwistyki są fizjologiczne oraz psychologiczne zjawiska towarzyszące aktom komunikacyjnym (głównie mowie). Szczególnie często wykorzystywane są w psycholingwistyce testy asocjacyjne, podczas których badane osoby mają podać np.
- Psicolingüística é o estudo das conexões entre a linguagem e a mente que começou a se destacar como uma disciplina autônoma nos anos 1950. Ela não se confunde com a Psicologia da Linguagem por seu objeto e metodologia, apesar de muitos teóricos afirmarem que a Psicolingüística é um ramo interdisciplinar da Psicologia e da Lingüística.
- Психолингви́стика — дисциплина, которая находится на стыке психологии и лингвистики. Изучает взаимоотношение языка, мышления и сознания. Возникла в 1950-х гг.
- Psykolingvistik eller språkpsykologi är studiet av psykologiska och neurobiologiska faktorer som möjliggör för människor att anskaffa, använda och förstå språk. De tidiga insatserna i ämnet var i hög grad filosofiska, främst på grund av brist på data om hur hjärnan fungerar. Modern forskning använder biologi, neurovetenskap, kognitiv vetenskap och informationsteori för att studera hur hjärnan behandlar språk.
- 心理语言学是通过心理学来研究语言学的学科。他从心理过程和语言结构的对应关系来研究人类语言机制的构造和功能。从心理学的角度,它属于认知心理学;从语言学的角度,它属于实验语言学。
|