In user interface design, programming language design, and ergonomics, the principle (or rule or law) of least astonishment (or surprise) states that, when two elements of an interface conflict, or are ambiguous, the behaviour should be that which will least surprise the human user or programmer at the time the conflict arises. For example: A user interface may have the behaviour that pressing Control-Q causes the program to quit.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • In user interface design, programming language design, and ergonomics, the principle (or rule or law) of least astonishment (or surprise) states that, when two elements of an interface conflict, or are ambiguous, the behaviour should be that which will least surprise the human user or programmer at the time the conflict arises. For example: A user interface may have the behaviour that pressing Control-Q causes the program to quit. The same user interface may have a facility for recording macros, a sequence of keystrokes to be played back later, intended to be able to control all aspects of the program. The user may want to record a keystroke sequence that includes Control-Q as part (most likely the last part) of the macro. The principle says that pressing Control-Q while recording a macro should not quit the program (which would surprise the user), but rather should record the keystroke. This practice also involves the application of sensible defaults.
  • Das Principle Of Least Surprise (dt. Prinzip der geringsten Überraschung), auch unter der Abkürzung POLS bekannt, ist eine goldene Regel in der Software-Ergonomie, Mensch-Computer-Interaktion und dem Interface Design. Diese Regel wurde von Geoffrey James in seinem Buch The Tao of Programming als Law of Least Astonishment formuliert (Absatz 4.1). Sie besagt, dass eine Benutzerschnittstelle möglichst so ausgelegt werden sollte, dass der Benutzer möglichst wenige Überraschungen erlebt. Diese Regel kann als Anwendung von Ockhams Rasiermesser verstanden werden, das besagt, dass die einfachste Erklärung für ein Phänomen meistens die richtige ist. Als Befehl formuliert lautet sie in etwa: Never surprise the user!, zu Deutsch: Überrasche niemals den Benutzer! Die Problematik bei der Anwendung dieser Regel ist, dass der Programmierer oft nicht vorhersagen kann, was den Benutzer überrascht, da er eine systemnähere Denkweise hat und nicht wissen kann, was genau der Benutzer erwartet. Außerdem können verschiedene Benutzer höchst unterschiedliche Erwartungen haben. Oft erscheint auch gerade ein Verhalten, das dem Programmierer konsistent erscheint, einem Benutzer ungewohnt oder merkwürdig. Daher ist es wichtig, schon während der Entstehung einer Software oder der Bedienoberfläche eines Gerätes Rückmeldungen von zukünftigen Benutzern zu bekommen. Siehe dazu auch Extreme Programming.
  • Le principe de moindre surprise peut être formulé de la façon suivante : Éviter à l'utilisateur, de la façon la plus simple possible, toutes les (mauvaises) surprises. Il est parfois appelé principe de surprise minimum; en anglais, il reçoit les noms de : Principle of Least Astonishment (étonnement minimum); Principle of Least Surprise (surprise minimum) ou PoLS.
  • 驚き最小の原則（おどろきさいしょうのげんそく、Principle of least astonishment または Rule of least surprise）とは、ユーザインタフェースやプログラミング言語の設計および人間工学において、インタフェースの2つの要素が互いに矛盾あるいは不明瞭だったときに、その動作としては人間のユーザやプログラマが最も自然に思える（驚きが少ない）ものを選択すべきだとする考え方である。 例えば、あるユーザインタフェースでは Ctrl+Q を押下することでプログラムを中止させるとする。同じユーザインタフェースにマクロを記録する機能（キーを押下した順序を記録して後で再利用できるようにするもの）があるとする。ユーザは Ctrl+Q を含むキーストロークをマクロとして記録したい場合もあるだろう。驚き最小の原則に従えば、マクロ記録中の Ctrl+Q はプログラムを中止させずにキーストロークとして記録される方がユーザを驚かせない。 この経験則は、賢明なデフォルトの適用にも関係している。
  • Принцип (правило) наименьшего удивления (калька с англ. principle of least astonishment) в эргономике гласит, что при неясности назначения элемента или сочетания его поведение должно быть наиболее ожидаемым со стороны пользователя.
  • Principen om minsta möjliga förvåning används bland annat vid utformning av användargränssnitt och programspråk och inom ergonomi. Principen om minsta förvåning (eller överraskning) innebär att när två element i ett gränssnitt står i konflikt med varandra eller är tvetydiga, ska resultatet vara det som orsakar minst förvåning för den mänskliga användaren när konflikten uppstår, eftersom det är detta som avgör hur användbart gränssnittet är. Formell konsekvens är viktigt främst då en viktig grupp av användare antas känna till de bakomliggande principerna och alltså i vissa fall inte förväntar sig vad som är intuitivt naturligt för en mindre insatt användare. Till exempel kan ett användargränssnitt ha beteendet att när tangenterna Control-Q trycks ned så avslutas ett program. Samma användargränssnitt kan även ha möjligheten att spela in makron, det vill säga en sekvens av tangentbordstryckningar som kan spelas upp senare för att styra ett program. Användaren kan vilja spela in en sekvens av tangentbordstryckningar med Control-Q som en del av makrot. Principen om minsta förvåning säger att när Control-Q trycks under inspelningen av makrot så ska programmet inte avslutas (vilket skulle överraska användaren), utan istället ska tangenttryckningen spelas in.
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
rdf:type
rdfs:comment
  • In user interface design, programming language design, and ergonomics, the principle (or rule or law) of least astonishment (or surprise) states that, when two elements of an interface conflict, or are ambiguous, the behaviour should be that which will least surprise the human user or programmer at the time the conflict arises. For example: A user interface may have the behaviour that pressing Control-Q causes the program to quit.
  • Das Principle Of Least Surprise (dt. Prinzip der geringsten Überraschung), auch unter der Abkürzung POLS bekannt, ist eine goldene Regel in der Software-Ergonomie, Mensch-Computer-Interaktion und dem Interface Design. Diese Regel wurde von Geoffrey James in seinem Buch The Tao of Programming als Law of Least Astonishment formuliert (Absatz 4.1). Sie besagt, dass eine Benutzerschnittstelle möglichst so ausgelegt werden sollte, dass der Benutzer möglichst wenige Überraschungen erlebt.
  • Le principe de moindre surprise peut être formulé de la façon suivante : Éviter à l'utilisateur, de la façon la plus simple possible, toutes les (mauvaises) surprises. Il est parfois appelé principe de surprise minimum; en anglais, il reçoit les noms de : Principle of Least Astonishment (étonnement minimum); Principle of Least Surprise (surprise minimum) ou PoLS.
  • Принцип (правило) наименьшего удивления (калька с англ. principle of least astonishment) в эргономике гласит, что при неясности назначения элемента или сочетания его поведение должно быть наиболее ожидаемым со стороны пользователя.
  • Principen om minsta möjliga förvåning används bland annat vid utformning av användargränssnitt och programspråk och inom ergonomi. Principen om minsta förvåning (eller överraskning) innebär att när två element i ett gränssnitt står i konflikt med varandra eller är tvetydiga, ska resultatet vara det som orsakar minst förvåning för den mänskliga användaren när konflikten uppstår, eftersom det är detta som avgör hur användbart gränssnittet är.
rdfs:label
  • Principle of least astonishment
  • Principle Of Least Surprise
  • Principe de moindre surprise
  • 驚き最小の原則
  • Правило наименьшего удивления
  • Principen om minsta möjliga förvåning
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:columnsListProperty of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of