Preslav was the capital of the First Bulgarian Empire from 893 to 972 and one of the most important cities of medieval Southeastern Europe. The ruins of the city are situated in modern northeastern Bulgaria, some 20 kilometres southwest of the regional capital of Shumen, and are currently a national archaeological reserve. The modern Veliki Preslav is a town and municipality seat part of Shumen Province.

PropertyValue
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Preslav was the capital of the First Bulgarian Empire from 893 to 972 and one of the most important cities of medieval Southeastern Europe. The ruins of the city are situated in modern northeastern Bulgaria, some 20 kilometres southwest of the regional capital of Shumen, and are currently a national archaeological reserve. The modern Veliki Preslav is a town and municipality seat part of Shumen Province. A former village, it assumed the name of the medieval capital in 1878 and became a town in 1883. As of September 2005 it has a population of 10,064 and the mayor is Racho Kozhuharov. It lies at 43°10′N 26°49′E / 43.167°N 26.817°E / 43.167; 26.817, 92 m above sea level.
  • Weliki Preslaw [vɛˈliki prɛsˈɫaf] ist eine Stadt in Ostbulgarien, in der Oblast Schumen, unweit von Schumen. Nach Schumen und Nowi Pasar ist Weliki Preslaw die drittgrößte Stadt in der Oblast. Weliki Preslaw ist das administrative Zentrum der gleichnamigen Gemeinde Weliki Preslaw. Die Stadt Weliki Preslaw ist eines der 100 nationalen touristischen Objekte in Bulgarien.
  • Preslav fue la capital del Primer Imperio Búlgaro de 893 a 972. Las ruinas de Preslav están situadas 20 km al sudoeste de la capital regional de Shumen, y constituyen en la actualidad una reserva arqueológica nacional. El nombre de Preslav es de origen eslavo. Parece ser que fue un asentamiento eslavo hasta su fortificación a comienzos del siglo IX. La cercanía de la capital del estado búlgaro, Pliska, llevó a un rápido crecimiento de Preslav durante los reinados de los janes búlgaros Krum y Omurtag. En la época de la coronación de Boris I, en 852, era un importante centro militar, y la sede del Ichirguboil. Tras la conversión de los búlgaros al cristianismo se construyó un gran número de iglesias en la ciudad. La revuelta de la nobleza pagana de Pliska, dirigida por el rey Vladimir fue decisiva para el destino futuro de la ciudad. En 893, Vladimir fue destronado, y el nuevo rey, Simeón I, decidió trasladar la capital a Preslav. Durante los 80 años que siguieron la ciudad se desarrolló rápidamente, transformándose en el centro no sólo de la política y diplomacia, sino también de la cultura, literatura y artes de Bulgaria. Un cronista menciona que Simeón invirtió 28 años en establecer y edificar la nueva capital. Las excavaciones arqueológicas han demostrado, sin embargo, que la ciudad continuó desarrollándose durante las décadas de 930 y 940, y alcanzó la cumbre de su crecimiento y su magnificencia durante el reinado del zar Pedro I. Los autores literarios más importantes en antiguo búlgaro trabajaron en Preslav; entre llos Juan Exarca, Constantino de Preslav y Chernorizets Hrabar. Fue posiblemente en el período de esplendor de esta Escuela Literaria de Preslav cuando se desarrolló el alfabeto cirílico, a mediados del siglo IX. La ciudad fue también notable por sus grandes talleres de cerámica, donde se producían artísticas vasijas, azulejos vidriados, iconos de cerámica e iconostasios. La suerte de la ciudad cambió considerablemente a finales de la década de 960, cuando fue ocupada por el príncipe de Kiev Sviatoslav. En la guerra entre rusos y bizantinos que vino después, Preslav fue saqueada e incendiada por el ejército del emperador bizantino Juan I Tzimiscés. Los conquistadores se apoderaron de los tesoros de la ciudad, incluyendo buena parte de la valiosa biblioteca de Simeón I. Durante los años que siguieron, la ciudad entró en un prolongado período de decadencia. Recuperó algo de su importancia en la política de Bulgaria durante los primeros años del reinado conjunto de los fundadores del Segundo Imperio Búlgaro, Pedro I de Bulgaria e Iván Asen I.
  • Preslav et Véliki Preslav a été la deuxième capitale du Premier Empire Bulgare de 893 à 972. Les ruines de l'ancienne capitale sont situées à 20 km au sud-ouest de la ville de Šumen, et constituent actuellement une Réserve Archéologique Nationale. A Véliki Preslav, les disciples de St. Cyrille (peut-être Clément d'Ohrid et Constantin de Preslav) ont crée le deuxième alphabet slave en lui donnant le nom « cyrillique », en hommage de leur maître. Bijoux byzantins du trésor de Véliki Preslav exposés au musée archélogique de Varna : Image:Médaillon byzantin - Varna. jpg Image:Bijou byzantin - Musée de Varna. jpg
  • Veliki Preszlav város észak-kelet Bulgáriában, Sumen tartományban. 2005 szeptemberi adatok szerint, valamivel több mint 10 ezer lakosa van. I. Simeon bolgár cár alatt lett az 1. bolgár állam fővárosa, egészen 972-ig, amikor is a bizánci seregek elfoglalták. Eredetileg egy ókori település helyén lévő szláv helység volt. Simeon uralkodása alatt keresztény erődített nagyvárossá nőtte ki magát korakeresztény bazilikával, palota-komplexummal, iskolával, vízvezetékhálózattal, kereskedelmi és kézműves központtal. Régészeti kutatása 1897-ben V. Zlatarszki által kezdődött meg, melyet később F. Uszpenski és K. Skorpil, K. Mijatev és J. Gospodinov folytattak. Szisztematikus feltárása 1945 óta folyik, olyan jeles bolgár szakértők vezetésével mint N. Mavrodinov, V. Mavrodinova, I. Zsandova, Szt. Sztancsev, T. Totev, D. Ovcsarov és mások. A lelőhelyen már 1906-ban múzeum létesült, mely a helyi tanító Jordan Goszpodinov és K. Skorpil fáradozásainak volt köszönhető.
  • Preslav fu la capitale del Primo impero bulgaro dall'893 al 972 e una delle più importanti cittò dell'Europa bacanica medioevale. Le rovine della città sono situate nella Bulgaria nordorientale, sa circa 20 kilometri a sud-ovest di Šumen e costituiscono un sito archeologico nazionale. La moderna Veliki Preslav (in bulgaro Велики Преслав, "Grande Preslav") è una cittadina della regione di Šumen. Un preesistente villaggio assunse il nome della capitale medioevale nel 1878 e divenne una città nel 1883. Nel 2005 aveva una popolazione di 10.064 abitanti.
  • Preslav (Преслав) var hovedstad i Det første bulgarske riket fra 893 til 972. Ruinene av byen ligger omtrent 20 kilometer sørvest for regionhovedstaden Sjumen og er et nasjonalt arkeologisk reservat. Navnet Preslav er slavisk, og stedet var sannsynligvis opprinnelig en slavisk bosetning fram til det ble befesta i begynnelsen av 800-tallet. Preslav lå nær den daværende bulgarske hovedstaden Pliska, og utvikla seg derfor raskt under khanene Krum og Omurtag. I peridoen rundt khanen Boris Is kroning i 852, hadde Preslav blitt et viktig strategisk militært sentrum og var sete for Itjirguboil. Det ble bygd et antall kirker i byen etter at bulgarerne ble kristna i 864. Tsar Simeon den store beslutta å flytte hovedstaden fra Pliska til Preslav i år 893, da han tok over som hersker etter Vladimir. En historieskriver hevda at det tok Simeon 28 år å bygge den nye hovedstaden. Preslav nådde høydepunktet av tilveksten og storheten sin på midten av tsar Peter I av Bulgarias regjeringstid.
  • Wielki Presław (dawniej Presław, bułg. Велики Преслав) – miasto w północno-zachodniej Bułgarii w okręgu szumeńskim. Liczy ok. 10 tys. mieszkańców. Od 894 r. stolica Bułgarii, przeniesiona tutaj z pogańskiej Pliski, która stała się miejsciem antychrześcijańskiej rewolty księcia Włodzimierza Rasate. Na przełomie IX i X w. znaczący ośrodek administracyjny, gospodarczy i kulturalny pierwszego państwa bułgarskiego. Po sprowadzeniu przez cara Symeona uczniów Cyryla i Metodego powstała tutaj szkoła piśmiennicza, znana pod nazwą szkoły presławskiej. Powstały tu liczne budowle, wznoszone w stylu wzorowanym na najlepszych osiągnięciach bizantyjskich. Największym osiągnięciem jest tzw. Okrągła Cerkiew, zwana czasem Złotą. Po zdobyciu miasta przez wojska bizantyjskie w 972 r. miasto zostało zniszczone i już nigdy nie wróciło do poprzedniej świetności.
  • Preslav foi a capital do Primeiro Império Búlgaro de 893 a 972. As ruínas de Preslav estão situadas a 20 km ao sudoeste da capital regional de Shumen, e constituem-se na atualidade uma reserva arqueológica nacional. O nome de Preslav é de origem eslava. A cidade pode ter sido um assentamento eslavo até sua fortificação no começo do século IX. Nos arredores da capital do estado búlgaro, Pliska, teve Preslav um rápido crescimento durante os reinados dos reis búlgaros, Krum e Omurtag. Na época da coroação de Boris I, em 852, era um importante centro militar, e a sede do Ichirguboil. Atrás de conversão dos búlgaros ao cristianismo construiu-se um grande número de igrejas na cidade.
  • Файл:The Chronicle of Ioannis Skylitzis Preslav Attacked. jpg Византийцы штурмуют Преслав, хроника XI века, Иоанн Скилица План города Преслава Велики-Преслав — город в Болгарии, в Шуменской области, на левом берегу реки Голяма-Камчия. Одноимённая столица Первого Болгарского царства с 893 по 972 годы находилась в 3 км от современного города.
  • Preslav (Преслав) var huvudstad i det första bulgariska riket från 893 till 972. Ruinerna av staden ligger ungefär 20 kilometer sydväst om regionhuvudstaden Sjumen och är ett nationellt arkeologiskt reservat. Namnet Preslav är slaviskt och orten var troligen ursprungligen en slavisk bosättning tills den befästes i början av 800-talet. Preslav låg nära den dåvarande bulgariska huvudstaden Pliska och utvecklades därför snabbt och utvidgades under khanerna Krums och Omurtags styren. Vid tiden för khanen Boris I:s kröning 852, hade Preslav blivit ett viktigt strategiskt militärt centrum och var säte för Itjirguboil. Ett antal kyrkor byggdes i staden efter att bulgarerna blivit kristnade 864. När den hedniska adeln i Pliska gjorde uppror under ledning av kung Vladimir 892 fick det en avgörande betydelse för stadens framtida öde. 893 avsattes Vladimir och den nye härskaren, Simeon den store, beslöt att flytta huvudstaden från det fortfarande något hedniska Pliska till Preslav. Under de följande 80 åren utvecklades staden snabbt och blev ett centrum inte bara för bulgarisk politik och diplomati, utan också för kulturen, litteratur och konst. En krönikeskrivare hävdade att det tog Simeon 28 år att bygga upp sin nya huvudstad. Arkeologiska utgrävningar har dock visat att staden fortsatte att utvecklas även under 930-talet och 940-talet och nådde höjdpunkten för sin tillväxt och storhet i mitten av tsar Peter I av Bulgariens regenttid. Preslav blev säte för Preslavs litterära skola som hade grundats i Pliska 886 och flyttades till Pleska med resten av hovet 893. De största bulgariska författarna från den fornbulgariska perioden verkade i Preslav, bland dem Johannes Exark, Konstantin av Preslav och Tjernorizets Chrabar. Det var troligen kring denna skola som det kyrilliska alfabetet utvecklades i mitten av 900-talet. Staden hade också stora keramikverkstäder som producerade konstkeramik samt ikoner och ikonostaser. Staden drabbades av en dramatisk vändning till det sämre vid slutet av 960-talet när den ockuperades av Kievfursten Svjatoslav. Det påföljande kriget mellan ryssar och bysantiner ledde till att den bysantinske kejsaren Johannes I Tzimiskes armé brände och plundrade staden. Erövrarna tog stadskassan, den bulgariske tsarens regalia och en stor del av Simeons bibliotek. Även om staden inte förlorade sin betydelse under de kommande trehundra åren blev de närliggande områdena och de stora klostren öde och ekonomin förlorade sin kraft och betydelse. Preslav återfick en del av sin betydelse i bulgarisk politik under de första åren av gemensamt styre av de två grundarna av det andra bulgariska riket, Teodor Peter och Ivan Asen I. Troligen regerade Ivan Asen från upprorets centrum, Tarnovgrad, medan hans bror och medhärskare Teodor Peter residerade i Preslav som en symbol för Bulgariens återupprättade statsvärdighet. Tarnovgrad hade emellertid strategiska fördelar som i längden blev avgörande och Preslav tynade bort under loppet av 1200-talet. De tatariska räderna under 1270-talet fördrev de sista invånarna i Preslav tillsammans med dess avsatte biskop. En del av de överlevande flyktingarna byggde upp en by med samma namn bara två kilometer från befästningen, där den nuvarande orten Veliki Preslav ligger.
dbpprop:alt
  • As of September 2005
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
dbpprop:relatedInstance
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
geonames:featureClass
geonames:featureCode
georss:point
  • 43.166666666667 26.816666666667
rdf:type
rdfs:comment
  • Preslav was the capital of the First Bulgarian Empire from 893 to 972 and one of the most important cities of medieval Southeastern Europe. The ruins of the city are situated in modern northeastern Bulgaria, some 20 kilometres southwest of the regional capital of Shumen, and are currently a national archaeological reserve. The modern Veliki Preslav is a town and municipality seat part of Shumen Province.
  • Weliki Preslaw [vɛˈliki prɛsˈɫaf] ist eine Stadt in Ostbulgarien, in der Oblast Schumen, unweit von Schumen. Nach Schumen und Nowi Pasar ist Weliki Preslaw die drittgrößte Stadt in der Oblast. Weliki Preslaw ist das administrative Zentrum der gleichnamigen Gemeinde Weliki Preslaw. Die Stadt Weliki Preslaw ist eines der 100 nationalen touristischen Objekte in Bulgarien.
  • Preslav fue la capital del Primer Imperio Búlgaro de 893 a 972. Las ruinas de Preslav están situadas 20 km al sudoeste de la capital regional de Shumen, y constituyen en la actualidad una reserva arqueológica nacional. El nombre de Preslav es de origen eslavo. Parece ser que fue un asentamiento eslavo hasta su fortificación a comienzos del siglo IX.
  • Preslav et Véliki Preslav a été la deuxième capitale du Premier Empire Bulgare de 893 à 972. Les ruines de l'ancienne capitale sont situées à 20 km au sud-ouest de la ville de Šumen, et constituent actuellement une Réserve Archéologique Nationale. A Véliki Preslav, les disciples de St. Cyrille (peut-être Clément d'Ohrid et Constantin de Preslav) ont crée le deuxième alphabet slave en lui donnant le nom « cyrillique », en hommage de leur maître.
  • Veliki Preszlav város észak-kelet Bulgáriában, Sumen tartományban. 2005 szeptemberi adatok szerint, valamivel több mint 10 ezer lakosa van. I. Simeon bolgár cár alatt lett az 1. bolgár állam fővárosa, egészen 972-ig, amikor is a bizánci seregek elfoglalták. Eredetileg egy ókori település helyén lévő szláv helység volt.
  • Preslav fu la capitale del Primo impero bulgaro dall'893 al 972 e una delle più importanti cittò dell'Europa bacanica medioevale. Le rovine della città sono situate nella Bulgaria nordorientale, sa circa 20 kilometri a sud-ovest di Šumen e costituiscono un sito archeologico nazionale. La moderna Veliki Preslav (in bulgaro Велики Преслав, "Grande Preslav") è una cittadina della regione di Šumen.
  • Preslav (Преслав) var hovedstad i Det første bulgarske riket fra 893 til 972. Ruinene av byen ligger omtrent 20 kilometer sørvest for regionhovedstaden Sjumen og er et nasjonalt arkeologisk reservat. Navnet Preslav er slavisk, og stedet var sannsynligvis opprinnelig en slavisk bosetning fram til det ble befesta i begynnelsen av 800-tallet. Preslav lå nær den daværende bulgarske hovedstaden Pliska, og utvikla seg derfor raskt under khanene Krum og Omurtag.
  • Wielki Presław (dawniej Presław, bułg. Велики Преслав) – miasto w północno-zachodniej Bułgarii w okręgu szumeńskim. Liczy ok. 10 tys. mieszkańców. Od 894 r. stolica Bułgarii, przeniesiona tutaj z pogańskiej Pliski, która stała się miejsciem antychrześcijańskiej rewolty księcia Włodzimierza Rasate. Na przełomie IX i X w. znaczący ośrodek administracyjny, gospodarczy i kulturalny pierwszego państwa bułgarskiego.
  • Preslav foi a capital do Primeiro Império Búlgaro de 893 a 972. As ruínas de Preslav estão situadas a 20 km ao sudoeste da capital regional de Shumen, e constituem-se na atualidade uma reserva arqueológica nacional. O nome de Preslav é de origem eslava. A cidade pode ter sido um assentamento eslavo até sua fortificação no começo do século IX.
  • Preslav (Преслав) var huvudstad i det första bulgariska riket från 893 till 972. Ruinerna av staden ligger ungefär 20 kilometer sydväst om regionhuvudstaden Sjumen och är ett nationellt arkeologiskt reservat. Namnet Preslav är slaviskt och orten var troligen ursprungligen en slavisk bosättning tills den befästes i början av 800-talet.
rdfs:label
  • Preslav
  • Weliki Preslaw
  • Preslav
  • Preslav
  • Veliki Preszlav
  • Preslav
  • Preslav
  • Wielki Presław
  • Preslav
  • Велики-Преслав
  • Preslav
owl:sameAs
geo:lat
  • 43.166668 (xsd:float)
geo:long
  • 26.816668 (xsd:float)
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpedia-owl:Person/birthPlace of
is dbpedia-owl:Person/deathPlace of
is dbpedia-owl:PopulatedPlace/capital of
is dbpedia-owl:birthPlace of
is dbpedia-owl:capital of
is dbpedia-owl:deathPlace of
is dbpprop:birthPlace of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of