| dbpprop:abstract
|
- The Order of Canons Regular of Prémontré, also known as the Premonstratensians, the Norbertines, or in Britain and Ireland as the White Canons (from the colour of their habit), are a Catholic religious order of canons regular founded at Prémontré near Laon in 1120 by Saint Norbert, who later became Archbishop of Magdeburg. Premonstratensians are designated by O. Praem (Ordo Praemonstratensis) following their name. Saint Norbert had made various efforts to introduce a strict form of canonical life in various communities of canons in Germany; in 1120 he was working in the now-extinct Diocese of Laon, in the Picardie region of northeastern France. There, in a rural place, called Prémontré, he and thirteen companions established a monastery to be the cradle of a new order. As they were canons regular, they followed the Rule of St. Augustine, but with supplementary statutes that made their life one of great austerity. Norbert was a friend of Saint Bernard of Clairvaux and so was largely influenced by the Cistercian ideals as to both the manner of life and the government of his order. As the Premonstratensians are not monks but canons regular, their work often involves preaching and the exercising of pastoral ministry; they frequently serve in parishes close to their abbeys or priories.
- Die Prämonstratenser, mit der Abkürzung OPraem, sind ein katholischer, zentralisierter Orden regulierter Chorherren. Er wurde im Jahre 1120 von Norbert von Xanten mit 13 Gefährten in Prémontré bei Laon, auf Fernbesitz der Abtei Prüm, gegründet. Vor allem in Belgien und den Niederlanden werden die Prämonstratenser nach ihrem Gründer auch „Norbertijnen“ (Norbertiner) genannt.
- Els Canonges Regulars Premonstratencs (en llatí Candidus et Canonicus Ordo Praemonstratensis) són un orde religiós catòlic de canonges regulars. Els seus membres, coneguts com a premonstratencs, norbertins o canonges blancs, posposen a llurs noms les sigles O. Praem. L'orde fa ser fundat a la vall de Prémontré, d'on pren el nom, per Sant Norbert el 1120, en un moment de reforma dels ordes monàstics a Europa: de fet, els premonstratencs són una reforma més rigorosa de l'Orde de Sant Agustí amb elements del Císter. Per això, també va ser coneguda com a Orde Nou, en oposició al vell representat pels canonges agustins. Fitxer:Praemonstratenser Hollar 1661. JPG|Hàbit de l'orde (gravat del s. XVII) Fitxer:Prémontré (palais abbatial). jpg|Palau abacial de Prémontré, avui hospital psiquiàtric Els norbertins fan vida en comú a abadies i priorats segons la Regla de Sant Agustí, a més d'activitat apostòlica fora del monestir, a la manera dels ordes mendicants. El fet que tingui una branca femenina i la manera de viure la regla agustiniana fa que sigui un orde molt proper als monàstics, diferent a la resta de congregacions de canonges regulars agustins.
- Premonstráti (Candidus et Canonicus Ordo Praemonstratensis – Řád premonstrátských řeholních kanovníků, norbertini, zkratka OPraem) jsou duchovní řád řeholních kanovníků.
- La orden de los premonstratenses, en España también conocida como Mostenses, es una Orden religiosa de vida monacal fundada por San Norberto el año 1120. Su nombre se debe al lugar donde se originó, en la abadía de Prémontré, en Prémontré. Su vida se basa en la regla de los canónigos regulares de San Agustín. También reciben el nombre de "canónigos blancos", debido al color de su hábito, o "norbertinos", derivado de su fundador. Habiendo tomado San Norberto posesión de este desierto o soledad que le cedió el obispo tuvo alló más de cuarenta eclesiásticos y gran número de seglares que querían vivir bajo su dirección. Todos profesaron la regla de San Agustín el día de Navidad de 1121. Tal incremento tomó esta naciente Orden que treinta años después se contaban ya cien monasterios y antes de acabarse el siglo pasaban de mil. En 1126, pasó San Norberto a Roma a solicitar la confirmación de su instituto, aprobado antes por dos legados de Su Santidad y lo fue por Honorio II el 16 de febrero de 1126. Después de haber sido el santo elevado a la sede episcopal de Magdeburgo y condecorado por el papa Inocencio con el título y derechos de primado de Alemania murió en la octava de Pentecostés del año 1134. Eligió la regla de San Agustín para imitar el tenor de vida que este santo obsrvó con su clero. Dispuso que sobre el hábito blanco de lana usasen los canónigos el sobrepelliz de lino para mayor decencia de las funciones de la iglesia. Sin embargo de que el mayor número de casas premonstratenses se fundaron en Alemania y en Francia no hubo provincia en Europa en que no hubiese muchas y en Espaaña, donde esta orden fue menos conocida, se contaron hasta cuarenta abadías. En la Edad Media, unas 400 casas de la orden se repartían desde las nórdicas tierras de Noruega hasta Palestina, ejerciendo una considerable influencia en la cultura occidental de la época. Actualmente la orden cuenta con aproximadamente 1600 integrantes, entre sacerdotes, diáconos, novicios, monjes y monjas, en 23 países. Su carisma consiste en anunciar con el testimonio de su vida, la Buena Noticia del Amor de Dios por cada persona.
- Premonstratenssit olivat Norbert Xantenilaisen perustama hengellinen ritarikunta; hän perusti vuonna 1121 luostarin Prémontréen Pohjois-Ranskaan pappissäätiönä, jonka tehtävänä oli saarnaaminen askeettisessa köyhyydessä eläen. Hän hyväksyi augustinolaissäännön täydentäen sitä sistersiläisten puritaanisesta luostariperinteestä ottamillaan määräyksillä. Uudet premonstratenssiluostarit, joita syntyi nopeassa tahdissa, hän organisoi Citeaux'n mallin mukaan; mutta niin suuresti kuin sistersiläiset vaikuttivatkin premonstratensseihin, nämä olivat maailmaan aivan eri tavalla suuntautuneita. Premonstratenssit ottivat vastuun pitäjänkirkosta ja ryhtyivät työhön länsislaavien parissa; heistä tuli etenkin länsislaavien alueilla tärkeitä taloudellisessa kehityksessä, koska alkoivat viljellä viljelemättömiä alueita, joihin asettuivat asumaan.
- L'ordre des chanoines réguliers de Prémontré, appelé couramment prémontrés, fut fondé par saint Norbert de Xanten (1080-1134).
- A premontrei kanonokrend (vagy norbertrend) a katolikus egyház egyik szerzetesrendje, amely Szent Ágoston reguláját követi. Fehér kanonokok néven is ismerik őket (rendi öltözetük színe alapján). A rendet Szent Norbert 1120-ban alapította a Laon melletti Prémontrében. Norbert nem sokkal később Magdeburg érseke lett. A premontrei rend rövidítése: O. Præm. A premontrei rendnél a nagyobb rangú kolostor (rendház) vezetője a prépost, a kisebb rangúé a perjel címet használja. A premontrei rendházakat és a hozzájuk tartozó javak összességét prépostságnak, illetve perjelségnek nevezik.
- I Canonici Regolari Premostratensi (in latino Candidus et Canonicus Ordo Praemonstratensis) sono un ordine cattolico di canonici regolari. I suoi membri, detti popolarmente Premonstratensi, Norbertini o Canonici bianchi, pospongono al loro nome la sigla O. Praem. Sono stati fondati a Prémontré da San Norberto nel XII secolo, durante la rifoma degli ordini monastici dell'Europa occidentale. I premonstratensi conducono vita in comune in abbazie o priorati seguendo la regola di Sant'Agostino, svolgendo, spesso, attività apostolica all'esterno delle proprie case. La presenza di un ramo femminile ed il modo rigoroso nel vivere la regola agostiniana fa di loro un ordine molto vicino a quelli monastici. Infatti le altre Congregazioni canonicali, riunite nell'ordine dei Canonici Regolari di Sant'Agostino, non prevedono un ramo femminile, essendo nate come congregazioni sacerdotali, e seguono il cosiddetto ordo novus, cioè la regola agostiniana meno rigida, meno condizionata dalle pratiche monastiche.
- De Ordo Canonici Regularis Praemonstratensis (O. Praem. ), in het Nederlands premonstratenzers of norbertijnen, is een kloosterorde van reguliere kanunniken en lekenbroeders van de Orde van Prémontré.
- Premonstratenserordenen er en katolsk orden, grunnlagt 1121 av Norbert von Xanten (1080–1134), senere erkebiskop i Magdeburg. Det første klosteret ble anlagt i nærheten av byen Laon i Frankrike og ble kallt Prémontré (lat. præmonstratum, det vil si «forutsigelse»). Også en orden for nonner ble stiftet. Ordenen blev godkjent av pave Honorius II i 1126. Orden fikk raskt stor utbredelse i Nord-Europa, særlig i det nordøstlige Tyskland, hvor de arbeidet for kristendommens utbredelse blant venderne. Klosterorden ble inndelt i provinser som ble kalt cirkarier, hver enkelt med en forstander, som ble kalt cirkator. Abbeden i Prémontré hadde øverste myndighet over alle klostrer som hørte til ordenen. Premontraenserordenen ble en av de mest betydningsfulle ordener i middelalderen, og i sin glanstid hadde ordenen over 30 cirkarier. Fra 1200-tallet ble den mer verdslig, og fikk mindre betydning, og den ble oppløst på grunn av den franske revolusjon. Olavsklosteret i Tønsberg var premontraensernes hovedsete i Norge. Til klosteret i Tønsberg hørte en stor rundkirke, den største av sitt slag i Norden. Til klosteret hørte store landeiendommer. Et annet premonstraenserkloster på norsk grunn var Dragsmarks kloster i Båhuslen som ble grunnlagt midt på 1200-tallet av kong Håkon Håkonsson. Ordenen kom til Danmark med erkebiskop Eskil, som grunnla Tommarps kloster i Skåne. Størst betydning i Danmark fikk Børglum kloster. Det fantes også premonstratenserklostere i Lund, Vä, Östra Tommarp, og Övedskloster i Skåne. I middelalderen hørte Skåne til Danmark. På et generalkapitel i Wien 1883 kunne orden igjen konstituere seg. I 1913 hadde den fem cirkarier, de fleste i Østerrike, Belgia og Holland. Ordensdrakten er hvit.
- Norbertanie (Premonstratensi) – zakon rzymskokatolicki założony w roku 1120 przez św. Norberta z Xanten w miejscowości Prémontré koło Laonu we Francji. Oparty jest na regule św. Augustyna z Hippony. Zakon norbertanów w XIV wieku obejmował 655 opactw i probostw. Obecnie w świecie jest ok. 1450 zakonników w 51 domach. Zakon wydał 10 świętych i 4 błogosławionych. Wśród błogosławionych jest też Polka, bł. Bronisława z Krakowa. Pierwsi premonstratensi przybyli do Polski w 1126. Norbertanki założyły w Polsce pierwszy klasztor na Zwierzyńcu w Krakowie w roku 1250. Obecnie jest ich w świecie 172 w 6 domach. Z zakonu norbertanów wywodził się papież Grzegorz VIII.
- A Ordem Premonstratense, dos cónegos regulares Premonstratenses também conhecidos por Cónegos Brancos ou Cónegos de São Norberto consiste num ramo que derivou dos cónegos regulares de Santo Agostinho, fundado em 1119 por São Norberto, cerca de 1080) em Prémontré, um pântano isolado na floresta de Coucy, na diocese de Laon, França. A Ordem disseminou-se facilmente. Ainda em vida do seu fundador, já existiam casas premonstratenses na Síria e na Palestina. Manteve durante muito tempo a sua austeridade rígida mas, ao longo do tempo, à medida que a Ordem ia enriquecendo, foram aumentando as acusações de indolência e de entrega a uma vida de luxo. Em Portugal, estabeleceram-se na Ermida de Paiva e talvez no mosteiro de Vandoma, mas a sua história está deficientemente registada. Como exemplo de um mosteiro premonstratense, pode-se considerar a Abadia de Easby, em Inglaterra.
- Файл:Praemonstratenser Hollar 1661. JPG Монах-премонстрант. Гравюра XVII века Премонстра́нты («Орден регулярных каноников-премонстрантов», лат. Candidus et Canonicus Ordo Praemonstratensis, OPraem) — католический монашеский орден, основанный в 1120 году святым Норбертом Ксантенским в аббатстве Премонтре, которое находится неподалёку от пикардийского города Лан. Имя орден получил по названию аббатства, члены ордена также именовались норбертанцами или норбертинцами по имени основателя.
- Premonstratensorden är en romersk-katolsk orden för regulära kaniker, stiftad 1121 av Norbert av Xanten, ärkebiskop i Magdeburg. Det första klostret anlades i närheten av staden Laon i Frankrike och kallades Prémontré (lat. præmonstratum, d.v.s. "förutsägelse"). Även en kvinnlig gren stiftades. Då orden hastigt vann stor utbredning, indelades den i provinser, kallade cirkarier, var och en med en föreståndare, som benämndes cirkator. Abboten i Prémontré utövade högsta uppsikten över alla till orden hörande kloster. Den blev en av medeltidens mest betydande och under sin glanstid förfogade orden över 30 cirkarier. Från 1200-talet förvärldsligades den och fick allt mindre betydelse. Orden upplöstes sedan genom franska revolutionen. Kloster som tillhörde premonstratensorden fanns i Lund, Vä, Östra Tommarp, och Övedskloster i Skåne, vilka alla under medeltiden tillhörde Danmark, där främst Børglums kloster var ett viktigt premonstratenskloster. Ett kloster, Dragsmarks kloster, var beläget vid den bohuslänska kusten. På ett generalkapitel i Wien 1883 kunde orden åter konstituera sig. 1913 hade den 5 cirkarier, mest i Österrike, Belgien och Nederländerna. Ordensdräkten är vit.
|
| rdfs:comment
|
- The Order of Canons Regular of Prémontré, also known as the Premonstratensians, the Norbertines, or in Britain and Ireland as the White Canons (from the colour of their habit), are a Catholic religious order of canons regular founded at Prémontré near Laon in 1120 by Saint Norbert, who later became Archbishop of Magdeburg. Premonstratensians are designated by O. Praem (Ordo Praemonstratensis) following their name.
- Die Prämonstratenser, mit der Abkürzung OPraem, sind ein katholischer, zentralisierter Orden regulierter Chorherren. Er wurde im Jahre 1120 von Norbert von Xanten mit 13 Gefährten in Prémontré bei Laon, auf Fernbesitz der Abtei Prüm, gegründet. Vor allem in Belgien und den Niederlanden werden die Prämonstratenser nach ihrem Gründer auch „Norbertijnen“ (Norbertiner) genannt.
- Els Canonges Regulars Premonstratencs (en llatí Candidus et Canonicus Ordo Praemonstratensis) són un orde religiós catòlic de canonges regulars. Els seus membres, coneguts com a premonstratencs, norbertins o canonges blancs, posposen a llurs noms les sigles O. Praem.
- Premonstráti (Candidus et Canonicus Ordo Praemonstratensis – Řád premonstrátských řeholních kanovníků, norbertini, zkratka OPraem) jsou duchovní řád řeholních kanovníků.
- La orden de los premonstratenses, en España también conocida como Mostenses, es una Orden religiosa de vida monacal fundada por San Norberto el año 1120. Su nombre se debe al lugar donde se originó, en la abadía de Prémontré, en Prémontré. Su vida se basa en la regla de los canónigos regulares de San Agustín. También reciben el nombre de "canónigos blancos", debido al color de su hábito, o "norbertinos", derivado de su fundador.
- Premonstratenssit olivat Norbert Xantenilaisen perustama hengellinen ritarikunta; hän perusti vuonna 1121 luostarin Prémontréen Pohjois-Ranskaan pappissäätiönä, jonka tehtävänä oli saarnaaminen askeettisessa köyhyydessä eläen. Hän hyväksyi augustinolaissäännön täydentäen sitä sistersiläisten puritaanisesta luostariperinteestä ottamillaan määräyksillä.
- L'ordre des chanoines réguliers de Prémontré, appelé couramment prémontrés, fut fondé par saint Norbert de Xanten (1080-1134).
- A premontrei kanonokrend (vagy norbertrend) a katolikus egyház egyik szerzetesrendje, amely Szent Ágoston reguláját követi. Fehér kanonokok néven is ismerik őket (rendi öltözetük színe alapján). A rendet Szent Norbert 1120-ban alapította a Laon melletti Prémontrében. Norbert nem sokkal később Magdeburg érseke lett. A premontrei rend rövidítése: O. Præm.
- I Canonici Regolari Premostratensi (in latino Candidus et Canonicus Ordo Praemonstratensis) sono un ordine cattolico di canonici regolari. I suoi membri, detti popolarmente Premonstratensi, Norbertini o Canonici bianchi, pospongono al loro nome la sigla O. Praem. Sono stati fondati a Prémontré da San Norberto nel XII secolo, durante la rifoma degli ordini monastici dell'Europa occidentale.
- De Ordo Canonici Regularis Praemonstratensis (O. Praem. ), in het Nederlands premonstratenzers of norbertijnen, is een kloosterorde van reguliere kanunniken en lekenbroeders van de Orde van Prémontré.
- Premonstratenserordenen er en katolsk orden, grunnlagt 1121 av Norbert von Xanten (1080–1134), senere erkebiskop i Magdeburg. Det første klosteret ble anlagt i nærheten av byen Laon i Frankrike og ble kallt Prémontré (lat. præmonstratum, det vil si «forutsigelse»). Også en orden for nonner ble stiftet. Ordenen blev godkjent av pave Honorius II i 1126.
- Norbertanie (Premonstratensi) – zakon rzymskokatolicki założony w roku 1120 przez św. Norberta z Xanten w miejscowości Prémontré koło Laonu we Francji. Oparty jest na regule św. Augustyna z Hippony. Zakon norbertanów w XIV wieku obejmował 655 opactw i probostw. Obecnie w świecie jest ok. 1450 zakonników w 51 domach. Zakon wydał 10 świętych i 4 błogosławionych. Wśród błogosławionych jest też Polka, bł. Bronisława z Krakowa.
- A Ordem Premonstratense, dos cónegos regulares Premonstratenses também conhecidos por Cónegos Brancos ou Cónegos de São Norberto consiste num ramo que derivou dos cónegos regulares de Santo Agostinho, fundado em 1119 por São Norberto, cerca de 1080) em Prémontré, um pântano isolado na floresta de Coucy, na diocese de Laon, França. A Ordem disseminou-se facilmente. Ainda em vida do seu fundador, já existiam casas premonstratenses na Síria e na Palestina.
- Файл:Praemonstratenser Hollar 1661. JPG Монах-премонстрант. Гравюра XVII века Премонстра́нты («Орден регулярных каноников-премонстрантов», лат.
- Premonstratensorden är en romersk-katolsk orden för regulära kaniker, stiftad 1121 av Norbert av Xanten, ärkebiskop i Magdeburg. Det första klostret anlades i närheten av staden Laon i Frankrike och kallades Prémontré (lat. præmonstratum, d.v.s. "förutsägelse"). Även en kvinnlig gren stiftades. Då orden hastigt vann stor utbredning, indelades den i provinser, kallade cirkarier, var och en med en föreståndare, som benämndes cirkator.
|